UTSKICK Nr 10 2014-06-24

SKATTEHUSET INFORMATION Aktuellt hos Skattehuset Utlandskonferenser 2014 Våra utlandskonferenser i höst. Vi åker till: Rhodos, 14-21 sep Rhodos byråvecka, FULLBOKAD Medelhavskryssning, 4-12 okt FÅTAL PL Mauritius, 20-29 okt FULLBOKAD Hong Kong, 10-19 nov Passa på och anmäl dig nu och stäm av sista anmälningsdag på respektive resmål. UTSKICK Nr 10 2014-06-24 Företagsskattekommittén har överlämnat sitt slutbetänkande "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet ". Man föreslår att det ska införas ett nytt system för bolagsbeskattning som kommer att påverka samtliga aktiebolag oavsett om man har lån eller ej. Några blir vinnare och några blir förlorare. Läs mer under Flik 6. Regeringens förslag om skattereduktion för mikroproducerad el föreslås får kompletterande regler för att inte hamna i konflikt med EU:s förbud mot statsstöd. Ikraftträdande skjuts på till 1 januari 2015. En glad och avslappnande sommar önskar vi på Skattehuset alla våra kunder. Vår support är stängd mellan 7 juli och 27 juli. Skattedagar 2014/15 Orter och datum för årets skattedagar finns på hemsidan. Information och anmälan www.skattehuset.com Tel. 031-7116898 Flik 6 Nr 2 Framtidens bolagsbeskattning 2016? Flik 10 Nr 13 Skattereduktion för el kompletteras Utbytesblad Flik 11 Sid 22 Konsumentprisindex maj SKATTEHUSET i GÖTEBORG AB Box 11092, 404 22 Göteborg Beställning: 031-711 68 98, Support: 031-711 40 90, Fax: 031-711 45 90 www.skattehuset.com info@skattehuset.com

SKATTEHUSET INFORMATION 6 AKTIEBOLAG Nr 2 2014-06-24 Sid 1 (6) Framtidens bolagsbeskattning 2016? SAMMANFATTNING Företagsskattekommittén har överlämnat sitt slutbetänkande "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet ". Man föreslår att det ska införas ett nytt system för bolagsbeskattning. KÄLLA SOU 2014:40 Företagsskatteutredningen Företagsskattekommittén överlämnade den 12 juni 2014 sitt slutbetänkande till regeringen. Två delar Kommitténs förslag består av två delar. I den första delen begränsas avdragen för räntekostnader och andra finansiella kostnader genom att enbart finansiella kostnader som motsvaras av finansiella intäkter får dras av. Därutöver får inga avdrag för finansiella kostnader göras. Förslaget innebär således ett slopat avdrag för negativa finansnetton. I den andra delen införs ett schablonmässigt avdrag för alla finansieringskostnader - ett s.k. finansieringsavdrag - som uppgår till 25 procent av företagets hela skattemässiga resultat. Finansieringsavdraget får göras oavsett om företaget har motsvarande kostnader eller inte och är för företagen ekonomiskt likställt med en sänkning av bolagsskattesatsen med 5,5 procentenheter, i nuläget ned till 16,5 procent. Kommittén föreslår att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2016. Sammanfattning av förslagen Uppdraget har varit att lämna förslag på ett nytt system för beskattning av bolag. De föreslagna reglerna ska öka den skattemässiga neutraliteten mellan eget och lånat kapital och om möjligt ersätta de nuvarande reglerna för ränteavdragsbegränsningar. Enligt kommittén finns det inga samhällsekonomiska motiv för att skattemässigt gynna vissa finansieringsformer, investeringar eller branscher framför andra. Det finns snarare goda skäl att behandla olika finansieringsformer, investeringar och branscher skattemässigt lika.

AKTIEBOLAG Nr 2 2014-06-24 Sid 2 (6) En annan utgångspunkt utöver att utjämna den skattemässiga skillnaden mellan eget och lånat kapital, har varit att de föreslagna reglerna i så liten omfattning som möjligt ska påverka ekonomiska val. Det är önskvärt att investeringar som är lönsamma före skatt också är lönsamma efter skatt. Det är också önskvärt att investeringar som är olönsamma före skatt är olönsamma efter skatt. Inget avdrag för negativt finansnetto Det införs en definition av positivt och negativt finansnetto. Om beskattningsårets finansiella intäkter överstiger beskattningsårets finansiella kostnader blir finansnettot positivt. Om beskattningsårets finansiella kostnader i stället överstiger beskattningsårets finansiella intäkter blir finansnettot negativt. Ett negativt finansnetto får inte dras av. Utgifter för finansiella kostnader får därmed bara dras av mot finansiella intäkter. Även HB i vissa fall En juridisk person, som direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag är delägare i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska vid beräkningen av sitt finansnetto räkna in det finansnetto som hör till andelen. Som förutsättning för detta ska gälla att den juridiska personen har ägt andelen under hela sitt beskattningsår eller sedan det delägda företaget började bedriva näringsverksamhet av något slag samt att det delägda företaget har ett räkenskapsår som sammanfaller med den juridiska personens beskattningsår. Utjämning inom koncerner Ett företag som har ett positivt finansnetto för beskattningsåret, ska upp till det positiva finansnettot få göra avdrag för ett outnyttjat negativt finansnetto hos ett annat företag under vissa förutsättningar. Med företag avses här företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra. Det ska krävas att båda företagen redovisar avdraget öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt eller som skulle ha haft det om inte något av företagens bokföringsskyldighet upphört. Ingen utjämning mellan beskattningsåren Finansnetto som uppstår ett beskattningsår får inte sparas till senare beskattningsår. Beskattningsårets slutenhet blir således helig. Underlag för finansieringsavdrag Underlaget för finansieringsavdraget beräknas genom att näringsverksamhetens intäktsposter minskas med kostnadsposterna.

SKATTEHUSET INFORMATION 6 AKTIEBOLAG Nr 2 2014-06-24 Sid 3 (6) Intäktsposterna ska även minskas med positivt finansnetto som belöper sig på andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, om det ingår i den juridiska personens finansnetto. Finansieringsavdragets storlek Finansieringsavdrag ska göras med 25 procent av underlaget för finansieringsavdrag om underlaget är positivt. Definitioner Enligt utredningen så måste det införas en definition av vad som avses med de kostnader som inte ska få dras av och av motsvarande intäkter. Finansiella instrument En enhetlig definition införs av de instrument där kostnader och intäkter samt förluster och vinster hänförliga till instrumenten utgör finansiella kostnader och intäkter. Sådana instrument benämns finansiellt instrument. Begreppet finansiellt instrument ges en skattemässig betydelse som överensstämmer med den som finns i redovisningssammanhang. Med finansiellt instrument avses inte andelar i skalbolag eller andelar i så kallade byggmästarsmittade företag. Terminer och optioner utgör finansiella instrument endast om de är hänförliga till andra kostnader än fullt ut avdragsgilla kostnader eller andra intäkter än finansiella intäkter i näringsverksamheten. Finansiella kostnader som inte får dras av En enhetlig definition av de kostnader som inte får dras av annat än mot motsvarande intäkter föreslås införas. Till sådana kostnader ska räknas förutom direkta kostnader för att anskaffa främmande kapital även ett antal andra kostnader, till exempel kostnad för borgen, valutakursförluster samt förlust vid avyttring och nedskrivning av finansiella instrument. Ränta Ränta och andra direkta eller indirekta kostnader för en kredit ska också omfattas av begreppet finansiell kostnad. Valutakursförluster Kostnader som beror på valutakursförändringar på finansiella instrument föreslås också utgöra en finansiell kostnad. Aktiefållan försvinner Förlust och nedskrivning på finansiella instrument ska omfattas av begreppet finansiell kostnad med undantag för förluster på vissa

AKTIEBOLAG Nr 2 2014-06-24 Sid 4 (6) fordringar. Som en konsekvens av bestämmelsen föreslås att den s.k. aktiefållan avskaffas samt att motsvarande bestämmelse om en aktiefålla i handelsbolag ändras i sin lydelse på så sätt att finansiella instrument undantas från bestämmelsen. Avdragsgilla utdelningar Sådana utdelningar som får dras av omfattas av begreppet finansiell kostnad. Det omfattar utdelningar lämnade av investmentföretag, kooperativa föreningar, sambruksföreningar, samfälligheter och sparkassor. Kostnad för vissa finansiella tjänster Om en kostnad för kredit eller köp eller försäljning av värdepapper består av en tillhandahållen tjänst är kostnaden en finansiell kostnad endast om tjänsten är en sådan bank- eller finansieringstjänst som är befriad från mervärdesskatt. Förlust på instrument som anses utgöra substitut till näringsbetingade andelar Förlust vid avyttring av finansiella instrument som utgör fordringsrätter mot eller rätt till framtida andelar i företag som ingår i en intressegemenskap eller derivat där sådana andelar utgör den underliggande rättigheten, när fordringsrätten eller rätten till andelar eller derivatet gavs ut, ska inte behandlas som en finansiell kostnad. Avsättningar Med termen kredit i det här sammanhanget avses inte en avsättning i räkenskaperna för en framtida förpliktelse, annat än som tryggande av ett pensionslöfte i förening med en kreditförsäkring, statlig eller kommunal borgen eller liknande garanti. Leverantörsskulder Kostnader för krediter på grund av köp av tillgångar eller tjänster i näringsverksamheten (leverantörsskulder) räknas inte som finansiella kostnader om krediten lämnats på sedvanliga villkor. Hyra och leasing Vid hyra och leasing av en tillgång ska den finansiella kostnaden skiljas ut från hyreskostnaden. Med den finansiella kostnaden avses det räntebelopp som ingår i hyreskostnaden. Vid beräkningen av den finansiella kostnad som ingår i hyreskostnaden ska i första hand den faktiska räntan användas. Gäller inte fastighetshyror När hyresobjektet är en fastighet behöver räntebeloppet inte skiljas ut från hyreskostnaden. Det gäller dock inte vid s.k. sale-and-lease-back-transaktioner eller vid hyra av fastighet mellan två koncernföretag.

SKATTEHUSET INFORMATION 6 AKTIEBOLAG Nr 2 2014-06-24 Sid 5 (6) Undantag för vissa korttidshyror Den finansiella kostnaden behöver inte skiljas ut från hyreskostnaden när det är fråga om hyresavtal med en löptid som inte överstiger åtta månader. Om det finns ett naturligt samband mellan flera på varandra följande hyresavtal ska avtalets längd bedömas med hänsyn till samtliga avtal. Undantaget gäller dock inte för hyreskostnader vid hyra mellan två koncernföretag. Ej heller om företagets sammanlagda hyreskostnader under beskattningsåret inte överstiger 300 000 kronor, behöver räntebeloppet skiljas ut från hyreskostnaderna. Om företaget ingår i en koncern ska hela koncernens hyreskostnader beaktas. Om verklig räntekostnad inte går att beräkna Den finansiella kostnaden är det räntebelopp som följer av hyresavtalet. Om räntebeloppet inte kan beräknas med ledning av uppgifterna i hyresavtalet eller om det avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare ska statslåneräntan med tillägg av fem procentenheter multiplicerat med den hyrda tillgångens marknadsvärde vid beskattningsårets ingång, användas. Ränteutgifter som aktiveras till anskaffningsvärde Om ränteutgifter och andra utgifter, i redovisningen aktiverats till anskaffningsvärdet på en tillgång i näringsverksamhet och utgiften ska klassificeras som en finansiell kostnad, får den aktiverade utgiften inte inräknas i anskaffningsvärdet. Finansiella intäkter Med finansiella intäkter avses intäkter av sådant slag som motsvaras av en finansiell kostnad. Till finansiella intäkter räknas även investmentföretags och finansiella företags schablonintäkt samt vinst vid avyttring av vissa fordringar. Med finansiell intäkt avses även det räntebelopp som ingår i en hyresintäkt. Det gäller dock inte för hyresintäkter vid uthyrning av fastighet eller vid hyresavtal som inte överstiger åtta månader. Som undantag från undantaget gäller att räntebeloppet ska skiljas ut vid s.k. sale-and-lease-back-transaktioner samt vid koncerninterna hyror. Om räntebeloppet inte kan beräknas med ledning av uppgifterna i hyresavtalet eller om det avviker från vad som skulle ha avtalats mellan oberoende näringsidkare ska statslåneräntan multiplicerat med

AKTIEBOLAG Nr 2 2014-06-24 Sid 6 (6) den uthyrda tillgångens marknadsvärde vid beskattningsårets ingång användas. Vilka omfattas? Reglerna om finansieringsavdrag och om avdragsbegränsning för finansiella kostnader gäller för juridiska personer. Det innebär att svenska handelsbolag omfattas och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Enskilda näringsidkare omfattas däremot inte av reglerna om avdragsbegränsning för finansiella kostnader. Nuvarande ränteavdragsbegränsningar Reglerna som i dag begränsar rätten till avdrag för ränteutgifter på skuldförhållanden till företag inom en intressegemenskap, ska upphöra att gälla. Alternativförslag För att ge lagstiftaren valmöjlighet, så ges ett alternativt förslag till förändrad bolagsbeskattning. Detta förslag utgörs av en bolagsskattesatssänkning med 3,5 procentenheter i kombination med en jämfört med huvudförslaget mindre restriktiv avdragsbegränsning. Också i detta förslag får finansiella kostnader som motsvaras av finansiella intäkter dras av. Därutöver får avdrag göras med högst 20 procent av företagets rörelseresultat. Det alternativa förslaget har således stora likheter med huvudförslaget. En skillnad är att nuvarande regler om ränteavdragsbegränsningar föreslås vara kvar i det alternativa förslaget. Ikraftträdande De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för beskattningsår, eller för svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter den 31 december 2015. För beskattningsår eller räkenskapsår som påbörjats tidigare ska äldre bestämmelser fortfarande gälla.

SKATTEHUSET INFORMATION 10 ÖVRIGT Nr 13 2014-06-24 Sid 1 (2) Skattereduktion för el kompletteras SAMMANFATTNING Regeringens förslag om skattereduktion för mikroproducerad el föreslås får kompletterande regler för att inte hamna i konflikt med EU:s förbud mot statsstöd. Ikraftträdandet skjuts på till 2015. KÄLLA Promemoria från Finansdepartementet 19 juni 2014 Bakgrund Regeringen lämnade den 6 mars 2014 ett förslag till regelsystem för skattereduktion för mikro-produktion av förnybar el (prop. 2013/14:151). Skattereduktionen ska enligt förslaget gälla den som framställer förnyelsebar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält sin mikro-produktion till nätkoncessionshavaren. Skattereduktionen ska ges till privatpersoner och företag. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt. Skattereduktionen uppgår till underlaget multiplicerat med 60 öre. Skattereduktionen föreslogs träda i kraft den 1 juli 2014. EU:s statsstödsregler EU-statsstödsregler vilar på ett system med förhandsgranskning. Medlemsstaterna skall anmäla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder till EU-kommissionen (kommissionen). De får inte införa detta slag av stödåtgärder förrän kommissionen granskat åtgärderna. Det finns undantag från förhandsgranskningen. Stöd av mindre betydelse Ett undantag finns för s.k. stöd av mindre betydelse. Villkoren för att kunna lämna sådant stöd framgår av i första hand kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013. För sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter (jordbrukssektorn) och fiskerisektorn gäller särskilda regler. Kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse innebär bl.a. följande. När är stödet av mindre betydelse? För att ett stöd ska anses utgöra ett stöd av mindre betydelse får det totala stöd som beviljas ett enda företag som huvudregel inte överstiga 200 000 euro under en period om tre beskattningsår (det s.k. individuella taket).

ÖVRIGT Nr 13 2014-06-24 Sid 2 (2) För t.ex. jordbruks- och fiskerisektorerna gäller lägre individuella tak (15 000 euro för jordbrukssektorn och (30 000 euro för fiskerisektorn). Inom jordbruks- och fiskerisektorn finns dessutom s.k. nationella tak som inte får överskridas. Förslaget om skattereduktion i prop. 2013/14:151 är ett sådant statligt stöd som behöver anmälas till och godkännas av kommissionen innan det kan införas. Under statsstödsprövningen har framkommit att skattereduktionen sannolikt inte kommer att kunna godkännas av kommissionen. Fråga är nu om skattereduktionen kan justeras så att den inte behöver anmälas till och godkännas av kommissionen innan den kan införas. Förslaget till komplettering En lämplig lösning är att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse. För att skattereduktionen ska kunna införas så snart som möjligt, föreslås att den lämnas som ett s.k. stöd av mindre betydelse. Det innebär att mikroproducenter som är företag får göra skattereduktion bara om villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse är uppfyllda. Vid bedömningen av om skattereduktionen utgör stöd av mindre betydelse ska de villkor tillämpas som avser stöd inom jordbrukssektorn, om ett företag bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och stöd inom fiskerisektorn, om ett företag bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än jordbruk. Förslagen föranleder ändringar i 67 kap. 1 och 27 IL och att en ny paragraf, 67 kap. 33, införs i IL. Företag ska i inkomstdeklarationen lämna uppgift om annat stöd av mindre betydelse som har beviljats under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren, samt de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om den uppgiftsskyldige har rätt till skattereduktion. Förslagen föranleder ändringar i 31 kap. 1 och 33 skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, samt att en ny paragraf, 31 kap. 33 a, införs i SFL. Ikraftträdande Eftersom man behöver komplettera förslaget föreslås att de nya reglerna för skattereduktion ska träda ikraft den 1 januari 2015 istället för som ursprungsförslaget, i juli 2014.

SKATTEHUSET INFORMATION 11 TABELLER 2014-06-24 Sid 21 (22) 18. MOMS VALUTAKURSER Valutakurs När du gör en valutaomräkning för moms, får du använda en genomsnittlig kurs under månaden. Riksbanken och Tullverket lämnar uppgifterna och Skatteverket rekommenderar att du använder någon av de två. Riksbanken Riksbankens valutakurser är ett medelvärde av mittkurserna under den månad som har gått. Landkod/Land Valuta Jan Feb Mars April Maj Juni DK Danmark 100 kronor, DKK 118,39 118,8915 118,7907 120,9886 121,0014 EU 1 euro EUR 8,8338 8,8716 8,8657 9,0319 9,0311 IS Island 100 kronor, ISK 5,4978 5,6899 5,6817 5,8222 5,8311 JP Japan 100 yen, JPY 6,2378 6,3687 6,2703 6,378 6,4542 CA Kanada 1 dollar, CAD 5,9224 5,8775 5,774 5,2492 6,0332 NO Norge 100 kronor, NOK 102,573 106,0367 106,8638 109,3964 110,6517 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,115 2,1247 2,111 2,1589 2,16 CH Schweiz 100 franc, CHF 717,2333 726,4394 728,1275 740,90 740,0285 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,6816 10,7567 10,6606 10,9466 11,0759 US USA 1 dollar, USD 6,4838 6,4977 6,414 6,5399 6,5697 Landkod/Land Valuta Juli Aug Sep Okt Nov -13 Dec -13 DK Danmark 100 kronor, DKK 119,05 120,10 EU 1 euro EUR 8,884 8,959 IS Island 100 kronor, ISK 5,2403 5,0539 JP Japan 100 yen, JPY 6,5858 6,3329 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,279 6,146 NO Norge 100 kronor, NOK 108,2286 106,5471 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,120 2,1438 CH Schweiz 100 franc, CHF 721,21 731,48 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,5995 10,714 US USA 1 dollar, USD 6,58 6,541

TABELLER 2014-06-24 Sid 22 (22) Tullverket Tullverkets valutakurser är växelkursen den näst sista onsdagen i varje månad, och gäller för den kommande månaden. Landkod/Land Valuta Jan Feb Mars April Maj Juni DK Danmark 100 kronor, DKK 120,97 118,55 1,2043 1,1908 1,2266 1,2189 EU 1 euro EUR 9,03 8,84 8,9865 8,8879 9,1579 9,0988 IS Island 100 kronor, ISK 5,5400 Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas ej längre ej längre ej längre ej längre ej längre JP Japan 100 yen, JPY 6,3763 6,2560 6,3970 6,2784 6,4650 6,5729 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,1874 5,9558 5,9762 5,7313 6,0127 6,0867 NO Norge 100 kronor, NOK 1,0746 1,0588 1,0805 1,0715 1,1063 1,1132 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,1676 2,1248 2,1609 2,1148 2,1854 2,1725 CH Schweiz 100 franc, CHF 740,23 716,52 735,72 730,29 7,4955 7,4508 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,6808 10,7523 10,9209 10,5980 11,1512 11,1762 US USA 1 dollar, USD 6,5842 6,5309 6,5314 6,3815 6,6323 6,6340 Landkod/Land Valuta Juli Aug Sep Okt Nov Dec -13 DK Danmark 100 kronor, DKK 120,58 EU 1 euro EUR 8,998 IS Island 100 kronor, ISK 5,5400 JP Japan 100 yen, JPY 6,649 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,356 NO Norge 100 kronor, NOK 1,0917 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,1585 CH Schweiz 100 franc, CHF 730,14 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,7262 US USA 1 dollar, USD 6,6745 19. KONSUMENTPRISINDEX Månad Basår 1980 2014 2013 2012 Januari 311,39 312,00 311,85 Februari 312,70 313,39 313,94 Mars 312,68 314,65 314,80 April 313,89 314,03 315,49 Maj 314,05 314,54 315,23 Juni 313,99 314,45 Juli 313,55 313,23 Augusti 313,84 313,55 September 315,05 314,81 Oktober 314,40 314,59 November 314,20 313,82 December 315,04 314,61