Årsredovisning 2000 INNEHÅLL

Årsredovisning 2000 INNEHÅLL Rektor har ordet.............................................. 3 Strategiska satsningar.......................................... 5 Universitetet 2006 Det skapande universitetet................... 5 Kvalitetsarbete.............................................. 5 Ny lärarutbildning........................................... 7 Samverkan.................................................. 7 Ekonomisk utveckling.......................................... 8 Grundutbildning.............................................. 11 Inledning.................................................. 11 Kommentarer till regeringens uppdrag........................... 11 Pedagogisk utveckling........................................ 14 Internationellt utbyte........................................ 14 Rekrytering................................................ 14 Teknisk utbildning........................................... 17 Samhälls- och beteendevetenskaplig utbildning................... 18 Lärarutbildning............................................. 19 Musik, media och teater...................................... 20 Utvärderingar.............................................. 21 Examina................................................... 22 Distansutbildning, fort- och vidareutbildning..................... 23 Vårdutbildning............................................. 24 Uppdragsutbildning......................................... 25 Forskning och forskarutbildning................................. 26 Inledning.................................................. 26 Kommentarer till regeringens uppdrag........................... 28 Forskarutbildning........................................... 28 Examina................................................... 29 Forskning.................................................. 29 Konstnärligt utvecklingsarbete................................. 31 Uppdragsforskning.......................................... 32 Annan verksamhet............................................ 33 Personal..................................................... 34 Redovisningsprinciper......................................... 37 Väsentliga ekonomiska uppgifter................................ 38 Finansiella dokument.......................................... 39 Bilagor...................................................... 48 Grundutbildningsersättning................................... 48 Verksamhetsresultat grundutbildning............................ 50 Verksamhetsresultat forskning/forskarutbildning................... 53 Redovisning av myndighetskapital.............................. 54

Produktion Universitetsförvaltningen, Luleå tekniska universitet Produktionssamordning, textbearbetning Vidén Information AB Grafisk formgivning Formidabel Illustrationer Erling Johansson Tryck Luleå Grafiska, 2001

Rektor har ordet Luleå tekniska universitet utvecklas stabilt. Det ekonomiska målet nollresultat nås för 2000, men variationerna internt är stora. Inom grundutbildningen krävs stram budgetering och noggrann planering för rimlig balans mellan intäkter och utgifter. Måluppfyllelsen angående studentantal och examensmål följs fortlöpande, och åtgärder planeras vid behov. Studenttillströmningen är svårbedömd och till vissa utbildningar klart i underkant. Det är särskilt beklagligt inom områden där universitetet har god kompetens, och där arbetsmarknaden har stort behov. För första gången nås inte takbeloppet inom grundutbildningen. Detta trots en ökning av antalet nybörjare höstterminen 2000. Universitetets utbildningsstruktur innebär att vi i huvudsak antar studenter till program om 3-4,5 år, varför antagning av varje ny 30-grupp studenter binder 90-135 platser. Med nu känd platsökning kan två 30-grupper antas utöver vad som planerats, vilket kommer att beaktas vid antagningen till höstterminen 2001. Decentraliserad utbildning utvecklas väl. Framför allt ges lärar- och ingenjörsutbildning, i samråd med berörda kommuner. Svårigheterna att finansiera decentraliserad utbildning är dock betydande. Intäkterna blir genom per capita-tilldelningen ofta låga, och de geografiska och demografiska förhållandena i vårt aktionsområde, Norr- och Västerbotten, leder till avsevärt ökade kostnader jämför med utbildning på någon campusort. Integreringen av Vårdhögskolan löper väl, samverkan med andra utbildningar växer fram och inom forskningen utvecklas samarbete särskilt med IT-forskningen. Forskningen utvecklas väl vetenskapligt. Viss osäkerhet råder om möjligheten att öka den externa finansieringen. Rekryteringen av doktorander inger oro, så den ska prioriteras under 2001. Rekrytering av lärare och forskare måste intensifieras. Kvalitetsutveckling pågår kontinuerligt, särskilt prioriterar vi pedagogisk förnyelse och forskarutbildningen samt effektivisering av stödfunktionerna. Under 2000 antogs en ny strategisk utvecklingsplan för 2001-2006. Övergripande mål är att höja kvaliteten i utbildning och forskning genom ökad samverkan mellan ämnen, mellan utbildning och forskning, mellan universitetet och omvärlden. Utrymmet ska också ökas för individernas utveckling utifrån egna behov och idéer. Universitetet kan på detta sätt bättre möta kunskapssamhällets behov och förbli attraktivt för studenter och forskare. Ingegerd Palmér Lusten att lära är kärnan i vår verksamhet Har Luleå tekniska universitet nått förväntade resultat? Vi kommer att nå de allra flesta mål som vår huvudman har satt upp för perioden 2000-2002. Vissa examensmål har vi dock svårt att uppnå,exempelvis grundskollärare 4-9.Ett annat exempel är inom IT-området där arbetsmarknaden är så god att många väljer att avsluta utbildningen utan examen. Även inom andra ämnesområden behöver vi arbeta intensivt för att fler ska ta ut sin examen. Hur går det med rekryteringen av studenter? Vi lyckades öka antagningen på civilingenjörsutbildningarna med 18 %.Det är bra med tanke på att antalet platser ökat både hos oss och på övriga lärosäten,och konkurrensen om de ungdomar som har behörighet ökar. På lärarutbildningen matematik och naturvetenskap gick det sämre, där hade vi mycket svårt att fylla platserna. Undantaget var den decentraliserade utbildningen. Där lyckades vi betydligt bättre med rekryteringen, mycket tack vare att kommunerna är aktiva och tar personlig kontakt med komvuxelever för att motivera dem för lärarutbildningen ma/nv. Den nya vårantagningen på Öppen ingång visade sig vara en succé. Det är roligt när förändringar och anpassningar får så bra gensvar. Utbildningen till mediaingenjör är ett annat exempel på en nyhet som togs väl emot av de sökande. Rekrytering av studenter prioriteras högt vid universitetet.vi ser också att rekrytering av doktorander måste prioriteras högre för att vi långsiktigt ska nå våra mål. Och övrig rekrytering? Rekrytering av lärare är en nyckelfråga för att hålla hög kvalitet på undervisning och forskning.vi gjorde en undersökning 3

Lusten att lära är kärnan i vår verksamhet som visade att det tar i genomsnitt 55 veckor för oss att rekrytera till en befattning som kräver doktorsexamen. Det är alldeles för lång tid! Vi ska bli mer effektiva och aktiva. Basargu-menten vid rekrytering är professionalitet samt attraktiva arbets- och livsvillkor. En av de kvinnor som tillträtt en professorstjänst under året angav just möjligheten att skapa sin egen verksamhet som en viktig orsak till att hon valde Luleå. Hon såg det positiva i möjligheten att samarbeta med andra ämnesområden. Här finns inga skarpa gränser som hindrar. Det gläder mig särskilt att vi har överträffat målet just när det gäller att rekrytera kvinnor som professorer och ämnesföreträdare. Hur ser du på arbetet med Det skapande universitetet? Projektet Universitetet 2006, som ledde fram till målbilden Det skapande universitetet, har varit den absolut största satsningen under året.jag vill påstå att den process som vi har gått igenom är unik i universitetsvärlden. Många, många medarbetare har visat enormt stort engagemang och en härlig förmåga till nytänkande. Den aktiva kärnan var arbetsgruppen med cirka 60 personer. De har lyckats mycket bra med att utifrån noggrann omvärldsanalys ta sikte långt fram i viktiga, strategiska frågor. Processen har bäddat för att den nya strategiska planen har fått ovanligt stort genomslag i organisationen.alla håller inte med naturligtvis, men alla känner till det strategiska projektet och förhåller sig till Det skapande universitetet och den utveckling som det innebär. Även de som är kritiska är engagerade och väcker viktiga frågor. Vilka blir de viktigaste förändringarna? Det viktigaste är att vi ändrar fokus från det, som jag vill kalla, gamla industrialiserade sättet att se på lärande till ett nytt entreprenöriellt synsätt där individens ansvar och inspiration är drivkraft. Formerna för utbildning bryts upp och ger mer plats för den individuella lusten att lära. Skillnaden mellan grundutbildning och forskarutbildning minskar, och nya möten skapas över ämnesgränser, mellan lärare och studenter och mellan omvärlden och universitetet. Hur har samverkan mellan universitetet och omvärlden utvecklats under året? De starka centrumbildningarna CDT, Polhemslaboratoriet och Mimer har nått mycket goda resultat.det är en modell för samverkan som vi har funnit vara framgångsrik och som vi fortsatt att satsa på i centrumbildningarna inom lärande, hälsa och media. Företagens medverkan ger relevans och forskarnas medverkan ger den vetenskapliga höjden. Målet är goda forskningsresultat, avknoppning och tillväxt i företagen. Ökade resultatkrav och minskade resurser hur påverkar det universitetet? Vi har successivt fått tuffare resultatkrav.vi ska göra mer, trots till exempel en 25-procentig neddraging av resurserna för grundutbildning under 90-talets sista år.det har både positiva och negativa konsekvenser. I en del avseenden har effektiviseringen varit nyttig, men det finns en gräns där kontakttiden mellan lärare och studenter blir för begränsad.varje student måste få möjlighet att nyttja sina studieår på bästa sätt. Och mötet med lärarna är en stor del av den möjligheten, både i grupp och individuellt. Speciellt hum/sam-sidan har alldeles för små resurser. Det vore en bra investering för samhället att öka dessa. Redan små medel skulle ge hög utväxling i form av mer kvalitativ studietid. Vilka pärlor minns du särskilt från 2000? En stor händelse var givetvis när kung Carl XVI Gustaf invigde multimediastudion för distribuerat ingenjörsarbete. Det är en högteknologisk investering som gör det enkelt för designers, konstruktörer och andra som jobbar med produktutveckling över hela världen att arbeta tillsammans, samtidigt, för att utveckla en produkt. En annan pärla var det ökade fakultetsanslaget till det humanistiskt-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. Det gör det möjligt att bygga upp forskningsbasen inom lärarområdet samt inom musik och media. Jag kommer också att tänka på det stora forskningsanslaget till gruv- och mineralforskningen från Stiftelsen för strategisk forskning.vårt universitet har en viktig samhällsuppgift eftersom vi har hög kompetens både inom de traditionella och inom de nya teknikområdena.att förena det bästa inom gammal och ny teknik är en av våra starka sidor, som ska utvecklas ytterligare. I augusti fick universitetet besked om en donation från Kempestiftelsen till ett tribologiskt laboratorium som kan bli ledande i Europa. En stor anonym donation till studenterna gladde oss också under våren. Den ska användas till ett efterlängtat nytt kårhus. I Piteå fick studenterna ett nytt läckert kårhus. Mäkitalo Research Center (MRC) etablerades under året. Det är en framtidssatsning med visionen "att möjliggöra distansöverbryggande mobila tjänster, när som helst, var som helst, för vem som helst, i handflatan". Det har hänt så mycket! Och det finns så många engagerade och ambitiösa personer. Det är med tillförsikt jag ser fram mot ett nytt spännande verksamhetsår. 4

Strategiska satsningar 2000 Universitetet 2006 Det skapande universitetet Universitetets strategiska plan 1997-2000 och dess mål har styrt utvecklingen under de fyra senaste åren. Måluppfyllelsen har presenterats i årsredovisningarna samt institutionernas verksamhetsberättelser.vid periodens slut var majoriteten av planens mål uppfyllda. Universitetets arbete med att, på universitetsstyrelsens uppdrag, ta fram en ny strategisk plan har kallats Universitetet 2006. Det är ett genomgripande förändringsprojekt med stort genomslag inom universitetet. Målet för arbetsgruppens arbete under 2000 var att ta fram en målbild,en gemensam vision för universitetets framtida utveckling. Ledstjärnor i arbetet har varit delaktighet och förankring. Ett 60-tal personer från samtliga institutioner har arbetat med målbilden.vägen dit utgjordes av ett gemensamt scenariebyggande, där fyra scenarier för framtiden inom högre utbildning och forskning skapades. Utifrån denna framtidskarta gjordes ett vägval för Luleå tekniska universitet; en gemensam målbild beslutades och fick ett namn: Det skapande universitetet en mötesplats för integrerat kunskapsbyggande. Utifrån målbilden utarbetades sedan mål och strategier för perioden 2001-2006. För att säkra delaktighet och förankring, både inom och utom universitetet följdes processen av fem referensgrupper, interna och externa. I en av dessa fanns universitetsstyrelsen som följde arbetet på mycket nära håll,i en annan fanns universitetets samtliga anställda. En tredje grupp bestod av representater från näringsliv, myndigheter och politiska organisationer. Universitetsstyrelsen fattade den 14 augusti beslut om en ny strategisk plan för perioden fram till 2006, på grundval av det arbete som gjorts. Beslutet innebär till vissa delar en kursändring för universitetet, till exempel: inrättandet av gränsöverskridande kunskapsområden inom både utbildning och forskning; skapandet av nya mötesplatser, kunskapstorg ; samt tydligt fokus på gemensamt kunskapsbyggande. Målet är också att möta studentens individuella behov på ett bättre sätt än tidigare.det ska i Luleå vara möjligt att inom de nya kunskapsområdena skapa sin egen utbildningsprofil.till sin hjälp ska varje student ha en mentor. Genomförande Under hösten 2000 har genomförandet av den nya målbilden startat.vid universitetsstyrelsens möte den 4 december gavs klartecken för att ta in studenter 2001-2002 till tre av de nya kunskapsområdena:arena media,musik & teknik,arena lärande samt Arena nätverk. Arbetet med universitetets målbild, och implementeringen av denna, karaktäriseras av en stor öppenhet. Stor vikt har lagts vid kommunikation och många grupper har varit delaktiga i arbetet; anställda, studenter och externa intressenter. Under 2001 fortsätter förverkligandet av Det skapande universitetet en mötesplats för integrerat kunskapsbyggande. Kvalitetsarbete Kvalitetsutvecklingsprogrammet 1998 2000 ger universitetets syn på förbättringsarbete och kvalitet, anger organisation och ansvar för arbetet samt lyfter fram de mest angelägna områdena att förbättra under perioden. I enlighet med universitetets styrfilosofi är kvalitetsarbetet en naturlig del i verksamheten och integreras i institutionernas och enheternas verksamhetsplanering och uppföljning.vilket förbättringsarbete som ska bedrivas ingår i det verksamhetsuppdrag som rektor och prefekter kommer överens om inför varje år. Verksamhetsuppdragen följs upp vid tre tillfällen under året. I verksamhetsplan och budget för 2000 hade institutionerna bl a i uppdrag att arbeta med förnyelse och utveckling av grundutbildningen med särskilt fokus på gränsöverskridande, 5

pedagogiskt utvecklingsarbete, studentinflytande och kursutvärderingar. Ett av de prioriterade områdena är pedagogisk förnyelse med projektet Lärandet i centrum, där rektor sedan hösten 1998 leder ett långsiktigt arbete i syfte att öka studenternas möjlighet till lärande. Institutionerna har under året arbetat med att utveckla studentinflytande och kursutvärderingssystemen. Konkreta exempel är inrättande av grundutbildningsråd/utbildningsgrupp där studierektor/lärare och studenter ingår, ny organisation för kursutvärdering baserad på snabb återkoppling via lärar-/studentrelation och via halvtids- och heltidsutvärdering.vidare kan nämnas workshops och institutionsdagar för att engagera studenter samt kvalitetsutvecklingsplan för grundutbildningen i syfte att säkerställa kontinuerlig kvalitetsutveckling. I Högskoleverkets bedömarrapport uppmärksammades bristen på systematik i hur kursutvärderingar genomförs, följs upp och åtgärdas vid universitetet. Det försvårar studenternas möjligheter att vara med och utveckla kurser och program. Detta problem har universitetet sökt åtgärda genom konkreta verksamhetsuppdrag och uppföljning av dessa under året. I bedömarrapporten pekar man på att ansvarsfördelningen mellan olika funktioner inom universitetet är otydlig och bör klargöras ytterligare. Så har också skett, exempelvis har en utförlig delegationsordning utarbetats och tillämpas från 1999.Ansvar, befogenhet och uppdrag för programansvariga och programråd har förtydligats i en översyn initierad av fakultetsnämnderna. För att utveckla ledarskap och verksamhet vid universitetet har ett omfattande ledarutvecklingsprogram planerats under året. Syftet är att stödja och stimulera universitetets ledare i det omfattande förändringsarbete som Det skapande universitetet innebär. Utvecklingsprogrammen innefattar alla universitetets ledare huvudsakligen prefekter, professorer, universitetsledning och enhetschefer. Det pågår i drygt tre år och omfattar cirka 25 dagar per grupp under en period av ett och ett halvt år. Filosofisk och teknisk fakultetsnämnd fastställde 1999 en handlingsplan för att förbättra forskarutbildningen. Planen innehåller strategiska överväganden och kvalitetshöjande åtgärder. Nämnderna har under 2000 fortsatt arbetet med att förverkliga ambitionerna och genomföra olika åtgärder. En forskarutbildningshandbok har färdigställts och ett flertal utbildningsomgångar för handledare/blivande handledare har genomförts. Översyn har gjorts i syfte att utveckla förvaltningsadministrationen och enheternas arbetssätt och arbetsformer för att bättre fungera som ett professionellt stöd till universitetets kärnverksamhet. En ny förvaltningsorganisation trädde i kraft den 1 juli 2000. Förvaltningen fortsätter arbetet kommande år med att utveckla verksamhet och arbetssätt. På uppdrag av rektor har även en översyn av de administrativa stödfunktionerna inom hela universitetet genomförts. Syftet är att utveckla de administrativa stödfunktionerna så att de professionellt och kostnadseffektivt stödjer universitetets kärnverksamhet. Projektet har omfattat processerna Utbildningsadministration och Projektadministration. En analys av intendenternas ansvar, roll och befogenheter har genomförts. Fortsatt förbättringsarbete inom områdena kommer att bedrivas under år 2001. Internationellt utbyte, av människor såväl som kunskap, är en förutsättning för hög kvalitet inom utbildning och forskning. Luleå tekniska universitet arbetar med internationellt utbyte dels för att skapa goda förhållanden för forskning och utbildning av hög kvalitet, dels för att skaffa kunskap om och bidra till trender inom utbildnings- och forskningsområdet. Internationellt utbyte är dessutom en viktig faktor för rekrytering av personal och studenter. 6

Ny lärarutbildning I februari beslutade rektor om en projektplan för förnyelse av lärarutbildningen. I mars utsågs en projektledare på halvtid samt en projektgrupp. Projektgruppen har haft en referensgrupp med externa och interna representanter. Projektgruppen lämnade sitt förslag till filosofiska fakultetsnämnden i december. Huvudstrukturen i den nya lärarutbildningen harmonierar med tankarna i Det skapande universitetet vilket innebär valfrihet för studenten att planera när lärarutbildningens olika delar ska läsas. Studenterna gör individuella studieplaner. Det allmänna utbildningsområdet ger en helhetssyn på lärande och blir gemensamt för samtliga lärarstudenter. De inriktningar som universitetet erbjuder ger möjlighet till nya kombinationer, exempelvis Musik eller Media i kombination med Fritidsvetenskap,eller Idrott och hälsa med friluftsprofil i kombination med Natur och miljö.för de tidigare åren erbjuds även helt nya inriktningar som exempelvis Globalt lärande,teknik för livet samt Svenska och matematik. Efter en lärarexamen kan studenterna vid Luleå tekniska universitet gå vidare till forskarutbildning i lärande. Utvecklingsarbetet fortsätter i tvärvetenskapliga arbetsgrupper som utarbetar utbildningsplaner för de olika inriktningarna. Samverkan I slutet av 1998 fattades beslut om finansiering av Tillväxtakademien vid Luleå tekniska universitet. Näringsdepartementet och länsstyrelsen i Norrbottens län beslutade om en initial finansiering om totalt 30 mnkr för perioden 1998 2003.Tillväxtakademien skulle utvecklas genom att nya centrumbildningar bildades. Inom en treårsperiod skulle minst tre centrumbildningar ha bildats vid sidan av CDT och Polhem. Under perioden 1998 2000 har totalt sex centrumbildningar startats. JvtC CDH CDL CDM EIS CIHT Järnvägstekniskt Centrum. Centrum för Distansöverbryggande Hälsooch sjukvård. Centrum för Distansöverbryggande Lärande. Centrum för Distansöverbryggande Media. Embedded Internet Systems. Test-,forsknings- och utvecklingscenter för vinteridrott (under bildande). Behovet av utbyte och samarbete mellan olika parter i samhället berör i hög grad både utbildning och forskning och är en naturlig del av institutionernas verksamhet. För att stärka den policy som universitetsstyrelsen beslutade om 1999, inrättades i mars en befattning som vicerektor med särskilt ansvar att utveckla näringslivssamverkan. Det är en tydlig prioritering av den tredje uppgiften. En vicerektor har utnämnts och en handlingsplan har tagits fram under hösten. Universitetet har sedan tidigare omfattande samverkan i centrumbildningar. Nu ska formerna för företagsutveckling utvecklas vidare. Bland annat ska idéavknoppningen öka genom att underlätta för lärare/forskare och studenter att bidra till företagsstarter.universitetet samarbetar också nära med företag och med organisationer som har till uppgift att stimulera näringslivsutveckling, exempelvis Företagarna, Teknikbrostiftelsen och kommunernas näringslivsfunktioner. Målet är att bidra till livskraftigt näringsliv och ökat antal företag i regionen och landet.ett led i denna strävan är beslutet under 2000,att LTU Holding AB vid Luleå tekniska universitet går in som delägare i ett nytt riskkapitalbolag, Lunova, tillsammans med Teknikbrostiftelsen, Norrlandsfonden, Sjätte AP-fonden och Industrifonden. Lunova ska på kommersiella grunder erbjuda avknoppningsföretag från universitetet ägarkapital och aktivt managementstöd. 7

Ekonomisk utveckling Verksamhetsplanering och budget inför 2000 har för andra gången skett enligt den modell för intern styrning som universitetsstyrelsen fastställde i oktober 1998. Planeringen styrs av krav från regering och riksdag, universitets strategiska plan och inte minst institutionernas egna verksamhetsplaner.arbetet har mynnat ut i specifika uppdrag till resultatenheterna där rektor och respektive prefekt har kommit överens om vilken verksamhet som ska prioriteras och bedrivas under 2000.Till detta kopplas ekonomiska resurser som till största delen är prestationsberoende.verksamhetsuppdragen och budgeten följs upp tre gånger under året samt i samband med bokslutet. Universitetsledningen har dialog med institutionsledningarna kring verksamhetsuppdrag och budget vid tre tillfällen per år,i samband med formuleringen av verksamhetsuppdraget, vid första uppföljningstillfället samt i samband med bokslutet. Målet för 2000 var att universitet skulle nå ett ekonomiskt nollresultat, de ekonomiska målen för enskilda resultatenheter varierade dock. Det ekonomiska målet har uppnåtts, verksamhetsutfallet för 2000 uppgår till -0,5 mnkr att jämföra med prognosen i samband med delårsrapporten som uppgick till 6 mnkr. Jämförelse budget, prognos och utfall i mnkr Prognos Prognos Bokslut i budget- i delårsunderlag rapporten Verksamhetens intäkter 956 946 953 Verksamhetens kostnader 956 952 953,5 Verksamhetsutfall 0-6 -0,5 Intäkterna är 7 mnkr högre än vad som förutsågs i delårsrapporten. Kostnaderna är också något högre, bland annat därför att semesterlöneskulden har ökat mer än planerat. Kapitalförändringen för de olika verksamhetsgrenarna avviker något mer än vad som förutsågs i delårsrapporten. Då förutsågs en negativ kapitalförändring på 9 mnkr inom grundutbildningen och en positiv kapitalförändring på 3 mnkr inom forskningen. I bokslutet är siffrorna de omvända, +10 mnkr inom grundutbildningen och 11 mnkr inom forskningen. Det beror till största delen på att produktionen inom grundutbildningen blev lägre än beräknat. En prognostiserad överproduktion motsvarande 7 mnkr har vänt till en underproduktion motsvarande 7 mnkr. Underproduktionen 2000 innebär att universitetet kan intäktsföra 7 mnkr från tidigare års överproduktion inom den reguljära grundutbildningen och 2 mnkr när det gäller den särskilda NT-svux utbildningen.trots den planerade ökningen av antalet platser samt den tillfälliga dimensioneringsökningen inför hösten 2000 så kunde målen inte nås inom grundutbildningen. Likviditeten har ökat med 35 mnkr under 2000. Orsaken är att bland annat Nutek har gjort stora bidragsutbetalningar inför den förändrade forskningsorganisationen. Medlen är avsedda för flera års forskning. Behållningen på riksgäldskontot uppgår till 158 mnkr 2000-12-31. Verksamhetsplan och budget 2001 Universitetets nya strategiska plan Det skapande universitet har satts i fokus vid planeringen av verksamheten. Ett nittiotal studenter kommer att antas inom de nya kunskapsområdena.trots dessa nysatsningar, ny civilingenjörsutbildning i medieteknik, vårintag på öppen ingång samt dimensioneringsökningar inom befintliga utbildningar så uppstår en underproduktion på närmare 20 mnkr 2001. Ansökningarna under våren till höstens utbildningar blir vägledande huruvida ytterligare ökning av dimensioneringen är möjlig. Med nuvarande planeringsförutsättningar från regeringen finns långsiktigt ett utrymme om ca 300 platser vilket motsvarar två program om 180 poäng och 30 nybörjarplatser. Utgångspunkten för den ekonomiska styrningen är att universitetet även 2001 ska nå ett nollresultat. Den osäkerhet som råder när det gäller söktryck och antagning till utbildningarna medför också en ekonomisk osäkerhet. Universitetet har under 2001 och åren framåt möjlighet att intäktsföra ca 28 mnkr från tidigare års överproduktion. Det är viktigt att långsiktigt få balans mellan produktion och intäkter inom grundutbildningen. Det behöver inte vara balans varje enskilt år, men alltför stora svängningar mellan åren innebär svårigheter att styra den ekonomiska utvecklingen. Många institutioners ekonomiska situation fortsätter att vara hårt ansträngd under 2001. De fortsatta besparingarna slår hårt,till följd av att anslagen inte uppräknas i takt med lönekostnadsökningar. Under 2001 har ett antal institutioner getts möjlighet att disponera det egna kapitalet, långsiktigt är detta dock ingen hållbar lösning. Universitetet fortsätter att inom ramen för den strategiska planen utveckla verksamheten inom de ekonomiska ramarna. 8

Ekonomisk resultatredovisning för hela universitetet Finansiering, tkr 1997 1998 1999 2000 Anslag 489 516 534 147 549 335 605 229 Avgifter och ersättningar 76 242 84 542 102 893 138 685 Bidrag 148 649 182 150 193 120 203 606 Räntor 2 802 4 154 3 853 5 335 Summa 717 209 804 993 849 201 952 855 Olika finansieringskällors andel av den totala finansieringen, % 80 70 60 50 Anslag Externa bidrag/avgifter Räntor n Övertagandet av vårdutbildningarna 1 okt 1999 har påverkat 1999-års intäkter med 12 mnkr och 2000-års intäkter med 52 mnkr. n Andelen extern finansiering 2000 uppgår till 36 % av den totala finansieringen. n Andelen extern finansiering exkl vårdutbildningarna uppgår till 31 %, vilket är en minskning med 3 % i förhållande till 1998. n Anslagsökningen mellan 1999 och 2000 avser 33 mnkr i anslag till grundutbildning, 1 mnkr till forskning/forskarutbildning samt 22 mnkr i särskilt anslag för täckande av ökade kostnader för avtalsförsäkringspremien för anställda. 40 30 20 10 0 1997 1998 1999 2000 Kostnad/verksamhetsområde, tkr 1997 1998 1999 2000 Grundutbildning 372 914 359 396 415 029 477 410 Uppdragsutbildning 4 331 3 453 9 986 10 552 Forskning/ forskarutbildning 351 679 370 943 346 051 392 721 Uppdragsforskning 17 040 29 585 56 603 59 110 Annan verksamhet 12 600 11 965 12 819 13 700 Summa 758 564 775 342 840 488 953 493 Andelen kostnader per verksamhetsområde, % n n Övertagandet av vårdutbildningarna har påverkat 1999-års kostnader med 12 mnkr och 2000-års kostnader 45 mnkr. Kostnadsökningen för vårdutbildningarna avser i första hand grundutbildningen, 10 mnkr 1999 och 43 mnkr 2000. Resterande kostnadsökning mellan 1999 och 2000 består av ökade kostnader för avtalsförsäkringspremier till anställda med 22 mnkr, expansion och kostnadsökningar inom grundutbildningen 10 mnkr samt kostnadsökningar och expansion inom forskning/forskarutbildningen på 36 mnkr. 60 50 40 30 20 10 0 1997 1998 1999 2000 Grundutbildning Uppdragsutbildning Forskning/forskarutbildning Uppdragsforskning Annan verksamhet 9

Kostnadsslag, tkr 1997 1998 1999 2000 Personal 445 590 446 072 485 960 568 137 Lokaler 116 151 112 003 125 989 135 946 Övriga driftskostnader 169 414 186 605 194 234 213 781 Avskrivningar 22 394 25 090 29 077 30 681 Räntor 5 015 5 572 5 228 4 948 Summa 758 564 775 342 840 488 953 493 Kostnadsslagens andel av de totala kostnaderna, % 70 60 50 40 30 20 10 0 Personal Lokaler Övriga driftskostnader Avskrivningar Räntor 1997 1998 1999 2000 Intäkter, kostnader och verksamhetsutfall/ verksamhetsområde för 2000, tkr Grund- Uppdr. Forskn./ Uppdr. Annan Totalt utb. utb. forsk.utb. forskn. verks. Intäkter 487 392 10 630 381 944 59 137 13 752 952 855 Kostnader 477 410 10 552 392 721 59 110 13 700 953 493 Verks.utfall 9 982 78-10 777 27 52-638 Kapitalförändring/verksamhetsområde, tkr 1997 1998 1999 2000 Grundutbildning -33 037 14 797-12 775 9 982 Uppdragsutbildning 1 338 1 072 1 348 78 Forskning/ forskarutbildning -11 127 10 146 15 350-10 777 Uppdragsforskning 444 3 553 4 390 27 Annan verksamhet 1 027 83 400 52 Verksamhetsutfall -41 355 29 651 8 713-638 Resultat från andelar i dotterföretag 1 171 Kapitalförändring 533 Vårdutbildningarna redovisades som separat verksamhet i föregående års årsredovisning. För att få jämförelse med redovisningen av verksamheter år 2000, har vårdutbildningarnas del lagts in i 1999 års intäkter, kostnader och resultat för berörda verksamhetsgrenar. n Samtliga kostnadsslag har påverkats av övertagande av vårdutbildningarna n Lönekostnadernas andel av de totala kostnaderna har ökat från 58% 1999 till 59,5 % 2000 pga av den ökade avtalsförsäkringspremien för anställda. Lokalkostnadernas andel fortsätter att minska och uppgår till 14,2 % av de totala kostnaderna 2000. n Verksamhetsutfallet 2000 uppgår till -0,6 mnkr. Utfallet inom grundutbildningen på 9,9 mnkr förklaras i huvudsak av en underproduktion på totalt 9 mnkr.utfallet inom forskning/forskarutbildning på - 10,7 mnkr förklaras till största delen av att anslagsfinansierad verksamhet som skulle utförts 1999 flyttats till 2000. Periodiseringar av anslagsintäkter mellan åren är inte tillåten.dotterbolaget Holding AB redovisar ett resultat på 1,1 mnkr 1999,vilket redovisas i universitetets resultaträkning 2000. n De avgiftsfinansierade verksamhetsgrenarna uppdragsutbildning,uppdragsforskning och annan verksamhet som 1999 visat stora överskott visar nu nollresultat. En enhetlig lönebaserad modell för fördelning av indirekta och lokalkostnader har införts, vilket har medfört en rättvisare kostnadsfördelning mellan verksamhetsgrenarna. n Kapitalförändringen varierar kraftigt mellan åren. Följande större orsaker kan identifieras: Under hösten 1996 och 1997 berodde den negativa förändringen till största delen på att kostnaderna var för höga i förhållande till intäkterna, samt på en kraftig överproduktion inom grundutbildningen.under 1998 har stora besparingar genomförts för att sänka kostnaderna, samtidigt har överproduktionen inom grundutbildningen kraftigt minskat och de externa intäkterna ökat mer än planerat. Under 1999 uppgår överproduktionen inom grundutbildningen till 13 mnkr, vilket återspeglas i kapitalförändringen. Viss planerad verksamhet inom forskningen finansierad av anslagsmedel, har framflyttats till 2000. 10

ILLUSTRATION

Grundutbildning Inledning Luleå tekniska universitet har campus i Luleå, Skellefteå, Boden, Piteå och Kiruna. Fristående kurser och vissa utbildningsprogram erbjuds i decentraliserad form på ytterligare några orter i Norrbotten och Västerbotten. Kontakten mellan studenter och lärare är god,en kontakt som i många fall upprätthålls även efter examen. Institutionerna har god kännedom om var de examinerade är verksamma. Grundutbildningen utvecklas mot ökad fokusering på studenternas eget lärande och deras ansvar för studierna. Kurserna får fler moment av projektuppgifter och seminarier.viktiga parter i grundutbildningarnas förändrings- och utvecklingsarbete är programansvariga och programråd, som arbetar på fakultetsnämndernas uppdrag. Programråd är det forum där det konkreta utvecklingsarbetet på programnivå sker. Det består av programansvarig, lärare och studenter på respektive program, samt externa representanter. Institutionerna har ansvaret för utvärdering, genomförande och utveckling av både programkurser och fristående kurser.även på denna nivå medverkar studenterna ofta i arbetet. NYA GRÄNSÖVERSKRIDANDE KUNSKAPSOMRÅDEN Under året har en stor del av utvecklingsarbetet inom grundutbildningen inriktats på att förbereda utbildning inom de nya kunskapsområdena.begreppet är centralt i Det skapande universitetet, Mål och strategier för 2001-2006.Studenter kan antas till utbildning inom ett ämnesövergripande kunskapsområde. Inom kunskapsområdet kan studenten sedan välja inriktning mot önskad examen,t ex magister, civilingenjör eller lärare.under hösten har innehållet fördjupats i de sju gränsöverskridande kunskapsområden som universitetsstyrelsen beslutade om i augusti.ambitionen är ett tvärvetenskapligt kunskapsbyggande och stor individuell frihet för studenten i sitt val av kurser.arbetet inom varje kunskapsområde har letts av två koordinatorer, en från vardera fakultet. I ett stort antal workshops har lärare, studenter och externa intressenter bidragit med många nya spännande frågor. Kommentarer till regeringens uppdrag Totala antalet helårsstudenter och helårsprestationer ligger i det närmaste på samma nivå som under 1999. Detsamma gäller antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. Enligt regleringsbrevet för 2000 ska universitetet producera 7 115 helårsstudenter, en ökning med 400 från 1999.Av 12 dessa ska 3 765 vara inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. Totalt, exklusive särskilda åtaganden, har universitetet producerat 6 938 helårsstudenter varav 3 549 inom området naturvetenskap och teknik, vilket innebär att universitetet inte helt når målen. Universitetet ger utbildning huvudsakligen i form av längre utbildningar, för det naturvetenskapliga och tekniska området främst i form av civil- och ingenjörsutbildningar. Dessa utbildningar byggs upp under en längre period. Det gör att det är mycket svårt att från ett år till ett annat öka med så många som 285 helårsstudenter. Hänsyn måste tas till att utbildningarna när de är fullt utbyggda,efter 3 eller 4,5 år,ska rymmas inom takbeloppet. Under 2000 har universitetet lyckats öka antalet nyantagna studenter inom civilingenjörsutbildningen med 99 personer.ambitionen är att anta alla behöriga studenter som vill studera i Luleå. Parallellt som antalet nyantagna på civilingenjörsutbildningarna ökar tar en stor grupp av de studenter som antagits med särskilt vuxenstudiestöd examen och som ej längre ersätts med nya. Sammantaget leder det till att antalet studenter inom NT-området i stort är oförändrat. Förutom civilingenjörsutbildningen har antagningen ökat inom programmen rättsvetenskap, sociologi, ekonomi samt ekonomi med internationell inriktning. Antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena har ökat under 2000 i jämförelse med volymen under de närmast föregående treårsperioderna. Detsamma gäller antalet helårsstudenter inom grundskollärarutbildningen 4-9. Helårsstudenter totalt 1997 1998 1999 2000 Hum,Sam, Jur 2 524 2 561 2 622 2 616 Nat, Tekn 3 421 3 550 3 730 3 746 Undervisn 467 458 496 531 Övrigt 81 31 27 40 Musik 183 211 231 231 Teater 12 16 20 20 Summa 6 688 6 827 7 126 7 184 Helårsprestationer totalt 1997 1998 1999 2000 Hum,Sam, Jur 2 088 2 074 2 104 2 153 Nat, Tekn 2 927 3 034 3 172 3 223 Undervisn 465 416 515 448 Övrigt 82 27 27 34 Musik 188 183 192 215 Teater 12 16 20 20 Summa 5 762 5 750 6 030 6 093 Korrigerat efter styrelsens beslut

Helårsstudenter exkl. särskilda åtaganden 1997 1998 1999 2000 Mål 5 900 6 600 6 715 7 115 Utfall 6 534 6 562 6 902 6 938 Mål inom NT-omr. 3 120 3 330 3 520 3 765 Utfall* 3 267 3 285 3 506 3 549 * exkl. NT-svux och decentraliserade platser Helårsstudenter särskilt åtagande 1997 1998 1999 2000 Mål NT-svux 213 250 205 _ Utfall 154 265 224 162 Mål decentr. platser _ 135 Utfall _ 84 Helårsstudenter, särskilt åtagande 1997 1998 1999 2000 Grundsk.lär. 4-9 146 185 243 256 Grl 1-7 383 297 225 173 Grl 1-7 sv/so 191 142 111 Ersättning grundutbildning, tkr 1997 1998 1999 2000 Tak 308 409 335 650 349 938 375 046 Ersättning 336 867 337 081 361 142 367 960 Under tak/ över tak (-) -28 458-1 431-11 204 7 086 Ersättning särskilda åtaganden; NT-utbildningen, tkr 1997 1998 1999 2000 Tak 13 593 16 012 13 205 13 204 Ersättning 9 042 17 030 15 178 11 278 Under tak/ över tak (-) 4 551-1 018-1 973 1 926 Grundskollärarutbildning 1-7 med inriktning mot svenska-samhällsorientering ska minska under 2000, vilket också har skett. Inom lärarutbildningarna ges ett program, Grundskollärare 1-7, 4-9 sv/so ma/no, där studenterna först under slutet av sitt andra år väljer den nivå de vill undervisa inom. Under 2000 motsvarar de 54 helårsstudenter. Inga av dessa studenter finns med i redovisningen över antalet helårsstudenter inom Grundskollärare 4-9 respektive 1-7 för 2000. Årets prestationsgrad ligger i nivå med tidigare år, 85%. Svenska för utländska studenter och forskarstuderande har erbjudits under året, och har omfattat fyra olika fempoängskurser.totala antalet helårsstudenter var 45 och 37 helårsprestationer. ERSÄTTNING Under 2000 understiger värdet av universitetets produktion takbeloppet med 7 086 tkr och tar i anspråk motsvarande Korrigerat efter styrelsens beslut summa från tidigare års överproduktion. För utbildning inom ramen för NT-svux nyttjar universitetet inte hela summan, 1 926 tkr kvarstår. Enligt regeringsbeslut kan den del av överproduktionen 1999 som ryms inom det särskilda anslaget för NT-svux år 2000 avräknas detta år.totalt uppgick överproduktionen 1999 till 1 973 tkr, varav 1 926 tkr avräknas år 2000. SÄRSKILDA ÅTAGANDEN: NT-SVUX Inom ramen för NT-svux har 37 helårsstudenter utfört 32 helårsprestationer inom civilingenjörsutbildningen och 69 helårsstudenter har utfört 74 helårsprestationer inom högskoleingenjörsutbildningen.antalet studenter med NT-svux inom pedagogutbildningarna var under läsåret 56 i jämförelse med 1999 då det var 111 studenter,en minskning med 50 %. Antalet helårsstudenter är 56 mot knappt 66 i fjol. Minskningen beror på att de antagna studenterna med NT-svux nu börjar ta ut examen. SÄRSKILDA ÅTAGANDEN: DECENTRALISERAD UTBILDNING I propositionen Regional tillväxt för arbete och välfärd, (1997/98:62) anvisades 1 500 utbildningsplatser för stödområde 1. Luleå tekniska universitets uppdrag bestod i att under år 2000 anordna decentraliserad utbildning motsvarande 135 helårsstudenter. Under året har åtta utbildningsprogram genomförts decentraliserat, fem ingenjörsutbildningar och tre lärarutbildningar. Utbildningarna har från hösten omfattat 84 helårsstudenter och de har genomförts med studiegrupper på tolv orter i Norrbotten och Västerbotten.Tre av utbildningarna startade hösten 1999 efter nära samarbete med berörda kommuner. Finansieringen av utbildningsplatserna före hösten 2000 har skett både som beställd utbildning och inom ramen för universitetets anslag. Den totala kostnaden för utbildningarna,räknat från höstterminen 2000 uppgår till 15 mnkr. Propositionen pekade bland annat på vikten av att utbildningssystemet förmår möta de lokala och regionala behoven av ett profilerat utbildningsutbud. I samarbete med kommuner strävar universitetet efter att tillgodose sådana behov för att skapa tillväxt och näringslivsutveckling. Att förlägga utbildning utanför högskoleorten medför alltid högre kostnader. Kommuner och kommunalförbund har, liksom universitet och högskolor, stora problem med finansieringen av dessa satsningar. SÄRSKILDA ÅTAGANDEN: MINORITETSSPRÅK Universitetet har ett särskilt åtagande att ge lärarutbildning med inriktningarna samiska, tornedalsfinska och finska. Under året har sex studenter valt att läsa finska,fördelat på tre kurser. Inga studenter har valt att läsa tornedalsfinska eller samiska under 2000. 13

SÄRSKILDA ÅTAGANDEN: FÖRSVARSBESLUTET Med anledning av riksdagens beslut enligt propositionen Det nya försvaret ska universitetet anordna utbildning motsvarande 25 helårssstudenter. I regeringens skrivelse 1999/2000:33 står angivet att Luleå tekniska universitets lärarutbildning i Kiruna utökas inom befintlig ram med 25 helårsplatser med början år 2001. Universitet har ingen fast lärarutbildning i Kiruna. Under 90-talet har universitetet i samverkan med Lapplands kommunalförbund (LKF), bestående av kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala, planerat och genomfört ett antal lärarutbildningar. Den senaste startade hösten 1999 med 60 studenter.av de studenter som var registrerade i december var 32 bosatta i Kiruna. Hösten 2001 startar också en gymnasielärarutbildning inom LKF med Umeå universitet som ansvarig utbildningsanordnare. Mot denna bakgrund pågår diskussioner som innebär att nästa start av lärarutbildning planeras till hösten 2002. SÄRSKILDA ÅTAGANDEN: YRKESVÄXLING OFFICER/LÄRARE Luleå tekniska universitet har liksom Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad fått i uppdrag att anordna särskilt finansierade lärarutbildningar för vardera 20 officerare. Luleå tekniska universitet har arbetat aktivt med att rekrytera övertaliga officerare till lärarutbildning med inriktning mot matematik och naturvetenskapliga ämnen. Universitetet har haft täta kontakter med Fo63, Milostaben i Boden och på olika sätt försökt underlätta yrkesväxling till lärare. Intresset var tyvärr lågt,i huvudsak på grund av att flera fått civil anställning eller påbörjat annan högskoleutbildning. Under 2000 har inga medel använts för detta uppdrag. En före detta officer kommer att påbörja lärarutbildning vårterminen 2001. SÄRSKILDA ÅTAGANDEN: REGIONALA CENTRUM Lärosäten som bedriver lärarutbildning ska medverka i uppbyggnaden av regionala centrum. Universitetet och länets kommuner samverkar i SUS, Samverkan universitet och skola. Under året har det bedrivits nio samverkansprojekt.av dessa har sju startat under 2000 och två har avslutats under året. De flesta projekt avser kvalitetsarbete, validering och metodutveckling och samtliga karaktäriseras av en värdegrundsinriktning. Samarbetspartner i projekten är kommuner både från Norrbotten och från Västerbotten. Under året har också verksamheten inom SUS utvärderats. Som en konsekvens av denna utvärdering kommer en ny styrgrupp och en ny projektorganisation att finnas från år 2001. SÄRSKILDA ÅTAGANDEN: MEDICINSK TEKNIK Distansöverbryggande medicinsk teknik redovisas under avsnittet forskning; några exempel på intressanta satsningar. Grundutbildning, tkr Intäkter STATSANSLAG 1997 1998 1999 2000 Ersättning helårsstud., helårsprest. 322 319 351 662 366 161 398 973 Anslag avtalspremie 10 731 Övriga anslag 100 200 Summa 322 419 351 862 366 161 409 704 ÖVRIGA INTÄKTER Räntor 847 1 280 373 1 768 Avgifter landsting 10 331 39 365 Övriga avgifter och bidrag 16 611 21 051 25 389 36 555 Summa 17 458 22 331 36 093 77 688 Totalsumma 339 877 374 193 402 254 487 392 Kostnader Personal 219 660 213 614 245 243 285 612 Lokaler 67 721 67 658 72 650 73 892 Övriga driftskostnader 74 001 65 056 80 863 100 377 Avskrivningar 8 759 10 362 13 900 15 033 Räntor 2 773 2 706 2 373 2 496 Summa 372 914 359 396 415 029 477 410 Resultat grundutbildning -33 037 14 797-12 775 9 982 n n Den statsfinansierade ersättningen till grundutbildningen har ökat med 32 mnkr mellan 1999 och 2000.Av dessa avser 8 mnkr särskilda åtaganden som inte baseras på produktionen av helårsstudenter och helårsprestationer.universitetet har under 2000 inte nått till takbeloppet men totalt 9 mnkr har kunnat intäktföras från tidigare överproduktion.detta är också den huvudsakliga förklaringen till den positiva kapitalförändringen på 9 mnkr. Bidragen till grundutbildningen har ökat.beställda decentraliserade utbildningar i regionen blir allt vanligare.kraven från universitetet för att kunna bedriva dessa utbildningar är att beställaren bidrar till finansieringen.den reguljära per capita ersättningen från staten täcker inte kostnaderna för dessa utbildningar. 14

Pedagogisk utveckling Strategisk utveckling pågår för att öka studenternas möjligheter till lärande, stimulera pedagogisk utbildning och kompetensutveckling samt pedagogiskt förbättringsarbete i utbildningen. Utvecklingen är en del av förbättringsarbetet vid institutionerna och vid hela universitetet. Projektgruppen "Lärandet i centrum" arbetar under rektors ledning med att fånga upp idéer och stimulera till samtal och aktiviteter. I gruppen ingår företrädare för studentkårerna och för olika grupper av ansvariga. Studentkårernas representanter i projektgruppen ansvarar för att göra många olika studentgrupper delaktiga i det pedagogiska utvecklingsarbetet och kommunicera med respektive institutioner. Alla medarbetare ska vara delaktiga i att utveckla pedagogiken och hela lärandeprocessen. Det är viktigt att föra samtal om värderingar, normer och förhållningssätt. Institutionerna/verksamheterna har under året mött en inspiratör under en halv dag och i samtal lyft fram människosyn, kunskapssyn och synen på lärande,för att hitta en gemensam grund för utvecklingsarbetet. Fem föreläsningar och seminarier har arrangerats,där olika teorier och metoder att arbeta för studenternas lärande har presenterats. Institutionerna/verksamheterna har ansvarat för att följa upp föreläsningarna. Litteratur som kan inspirera i det pedagogiska arbetet har också uppmärksammats. Universitetet har under året erbjudit nya lärare sex veckors pedagogisk utbildning. Under hösten genomfördes för första gången kursen Pedagogisk utbildning för lärare steg II, den omfattande fyra poäng. Ett forum för pedagogisk debatt har varit "Talarstolen" i personaltidningen Högtrycket och studenttidningen Trik. En mötesplats som inspirerar till pedagogiska samtal har varit Café Culturum.Caféet arrangeras en gång per månad i samarbete med studentkårerna och olika institutioner. Projektgruppen för Lärandet i centrum har under hösten aktivt deltagit i arbetet med Universitetet 2006, där frågorna kring kunskapsbyggande och mötesplatser varit av särskilt intresse. Internationellt utbyte Målet för utlandsstudier är att alla studenter vid universitetet som uppfyller kriterierna och som är intresserade av att tillbringa en termin eller ett läsår utomlands ska få möjlighet att delta i utbytesprogrammet. Universitetet ska ta emot minst lika många studenter från andra länder. Antalet inkommande studenter har ökat under de senaste åren, främst beroende på det stora kursutbudet på engelska men också för att det geografiska läget lockar studenter till Hitresande (utländska) och utresande studenter inom grundutbildningen 2000 IN UT Teknik 190 78 Samhällsvet., humaniora 50 67 Pedagogik/språk Musik 6 9 0 2 Hälsovetenskap 2 0 EEIGM 29 17 Archangelsk 15 0 Studenter som åker utanför utbytesprogrammen ingår ej i ovanstående summor. EEIGM = Internationell civilingenjörsutbildning i materialteknik Luleå.Antalet studenter som läser utomlands vid något av avtalsuniversiteten har däremot minskat. Bidragande orsaker kan vara att fler studenter väljer att åka utomlands på egen hand, läsa språkkurser utomlands eller vänta med utlandsvistelser tills studierna är avklarade. År 2000 har Luleå tekniska universitet tagit emot 257 utbytesstudenter (1999 var motsvarande siffra 217) från 20 länder. De flesta har kommit från avtalsuniversiteten i Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Spanien och USA. Majoriteten av inkommande utbytesstudenter är teknologer. Många teknologer har, förutom tekniska kurser, även läst samhällsvetenskapliga kurser, t ex ekonomi. Flertalet utbytesstudenter har läst minst en svensk språkkurs. Universitetet har under året dessutom haft 29 EEIGMstudenter och 15 civilingenjörsstudenter från Archangelsk. År 2000 har 147 studenter från Luleå studerat minst en termin vid något av universitetets avtalsuniversitet. Motsvarande siffra 1999 var 157. Dessutom har 17 EEIGM studenter studerat utomlands. Rekrytering Eftersom anslagstilldelningen är kopplad till antalet studenter, är rekryteringen avgörande för universitetets framtid. För riket totalt minskade antalet anmälningar med 9 %. Det är mot den bakgrunden en framgång att Luleå tekniska universitet har kunnat fylla fler platser än tidigare år. Universitetets tyngdpunkt inom det tekniska området med stort antal studieplatser vid civilingenjörsutbildningen ger ett beroende av riksrekrytering. En glädjande iakttagelse beträffande årets antagning är att andelen nybörjare har ökat från området söder om Skellefteå. Söktrycket mäts i antal förstahandssökande per utbildningsplats. Siffervärdet för musikutbildningarna är i viss mån missvisande eftersom man söker i första hand, samtidigt till utbildningar på flera orter. 15

Söktryck och antal registrerade för olika grupper av utbildningsprogram Antal platser Antal reg. Söktryck 99/00 2000/01 99/00 2000/01 00/01 Civ.ing.utb. 585 690 566 648 1,2 Högsk.ing.utb. 270 300 228 216 1,1 Basårsutb. 120 120 130 113 1,2 SH/hum utb. 390 525 444 539 1,8 Ped.utb. 270 290 270 267 1,6 Hälsovet. 180 180 201 185 3,9 Musik mm 125 136 112 118 5,0 Vårdutbildningarna har högst antal förstahandssökande per plats. Bland enskilda sökalternativ ligger dock psykologi högst med 7,1 förstahandssökande per plats, trots att antalet har minskat med 2,4 sedan föregående år. Flertalet program på universitetet har minskat söktryck, även om minskningarna i de flesta fall är små. Inom civilingenjörsutbildningen minskade det samlade söktrycket från 1,4 1999 till 1,2 2000. Det nya civilingenjörsprogrammet medieteknik fick 1,8 förstahandssökande per plats. Men ökningar av antalet platser i datateknik, elektroteknik, industriell ekonomi och rymdteknik sänker det samlade söktrycket för civilingenjörsutbildningarna. För samhällsvetenskapligahumanistiska utbildningar sjönk söktrycket från 2,7 till 1,8. Främsta skälet är ökat antal platser i rättsvetenskap, sociologi, systemvetenskap och ekonomi. REKRYTERING TILL FRISTÅENDE KURS Till fristående kurs registrerades 3 376 personer under året. De mest översökta vårkurserna var Juridisk översiktskurs och Pedagogiskt ledarskap. Den mest översökta höstkursen var Förhandling i teori och praktik. Starkt översökta var även Organisation och ledarskap (Piteå) samt Projekt och ledarskap (Skellefteå). REKRYTERING TILL NY VÅRANTAGNING 2000 Till vårterminen 2000 antogs för första gången studerande vid en drygt terminslång öppen ingång till civilingenjörsutbildningarna. De registrerade läser under våren ett prioriterat urval kurser från Öppen ingångs utbildningsplan, och hämtar därefter in övriga kurser parallellt med sina fortsatta studier. Till de 30 platserna kom 154 ansökningar. 31 antogs, av vilka 28 fullföljde vårens utbildning och har beretts plats i årskurs 2 på valt program. Eftersom denna studiemöjlighet blev så uppskattad görs en ny antagning till vårterminen 2001. Denna gång är intresset ännu större, varför antalet platser ökats till 60. ANTAL PLATSER OCH REGISTRERADE Ökningen från 1998/99 till 1999/00 beror främst på att de fyra program som ges vid Institutionen för hälsovetenskap tillkom. En granskning av antalet registrerade visar bland annat att det finns vakanser i SH-gruppen,men de är få.för pedagogutbildningarna finns också vakanser, men skillnaden i antagningssiffror mellan sökalternativen är stor. En negativ överraskning blev grundskollärarutbildningen åk 4-9 med natur- och idrottsprofil.trots 29 förstahandssökande blev antalet registrerade bara nio. Ett annat program med mycket färre registreringar än förstahandsansökningar är GIS. Enligt snabbstatistiken fanns det 23 förstahandsansökningar. Efter behörighetsprövning antogs 19 av dessa.vid kursstarten kom dock bara tre av dem till registrering. Av samtliga universitet och högskolor hade Luleå tekniska universitet den största ökningen av antalet civilingenjörsplatser, nämligen 105. Ser man på landet i stort ökade antalet civilingenjörsplatser med 250 till 6 328. Detta motsvarar en ökning av antalet platser med 4 %. Samtidigt har antalet förstahandssökande minskat med 7 %. Fortfarande är antalet förstahandssökande större än antalet platser, men eftersom antalet sökande stagnerat har vakanser uppstått. Högskoleingenjörsutbildningarna vid universitetet har vakanser. Flertalet finns vid elektroteknik och maskinteknik i Skellefteå och GIS i Kiruna. Antal platser och registrerade vid program 98/99 99/00 00/01 Antal platser 1 773 1 940 2 241 Antal reg. 1 773 1 951 2 086 GEOGRAFISK SPRIDNING Civilingenjörsutbildningen är mest beroende av rekrytering från de södra delarna av Sverige, och utvecklingen har varit försiktigt positiv.av civilingenjörsprogrammen har EEIGM och Rymdteknik lägsta andelen rekryterade från Norrbotten och Skellefteå. Rekrytering från utlandet till årskurs 1 vid civilingenjörsprogrammen har ökat en del. Det finns också många i högre årskurs som kommer till universitetet i Luleå inom ramen för olika utbytesprogram. Den geografiska spridningen är relativt lika på alla pedagogutbildningar. Grundskollärarutbildningen ma/nv är dock ett extremt fall med utpräglad lokal rekrytering. Mellan de samhällsvetenskapliga programmen är variationen större. Rekryteringen till systemvetenskap visar en starkare koncentration till Luleå och Piteå med närområde än genomsnittet för de samhällsvetenskapliga programmen. Statsvetenskap 16

och rättsvetenskap visar en mindre lokal koncentration än genomsnittet. Vid sidan av civilingenjörsutbildningarna har sjukgymnastprogrammet och vissa musikutbildningar störst rekrytering utanför Norrbotten och Skellefteå. Total andel kvinnor män 1997 1998 1999 2000 23% 24% 24% 25% Geografisk spridning för nyregistrerade vid civilingenjörsutbildning 73% 80% 77% 77% 72% 75% 70% 75% 97/98 98/99 99/00 00/01 Götaland 21% 20% 18% 20% Svealand 20% 22% 26% 22% Norrland (del av) 18% 18% 16% 19% Norrbotten + Skellefteå 40% 40% 40% 38% Utomlands 1% 0% 0% 1% 27% 20% 77% 23% 23% 76% 28% 25% 76% 30% 25% 75% Civ. ing. Ing. Ped. Civ. ing. Ing. Ped. Civ. ing. Ing. Ped. Civ. ing. Ing. Ped. utb. utb. utb. utb. utb. utb. utb. utb. utb. utb. utb. utb. ANDEL KVINNOR OCH MÄN För civilingenjörsprogrammen blev det vid antagningen hösten 2000 en glädjande ökning av andelen kvinnliga nybörjare,från 25 % till 30 %.Tre program med stor andel kvinnor är ergonomisk design & produktion, kemiteknik och samhällsbyggnadsteknik. Bland förändringarna märks också att den manliga dominansen bland nybörjarna har minskat vid rymdteknikprogrammet. Drygt hälften av de studerande inom samhälls- och beteendevetenskaplig utbildning är kvinnor och fördelningen har varit ungefär lika de senaste tre åren. Största obalansen finns inom psykologi och sociologi där andelen kvinnor är över 80 %,även om andelen nyantagna män har ökat under 2000. På vissa pedagogutbildningar blev på nytt manliga studerande sällsynta. Ett genomsnitt för perioden 1995-2000 visar att endast var fjärde på fritidspedagogprogrammet, var tolfte på förskollärarprogrammet och var sjätte på grundskollärarprogrammet 1-7 sv/so är man. Av det totala antalet registrerade studenter på pedagogutbildningarna utgör ca 25 % män vilket är ungefär samma som föregående år. De program/inriktningar som visar den jämnaste könsfördelningen är grundskollärare 4-9 matematik/ naturvetenskap med 43 % män på den decentraliserade utbildningen och 41 % män på den campusförlagda. Någon trend jämfört med tidigare år kan inte skönjas,förutom att den nya inriktningen naturvetenskap/idrott och hälsa visar ett större antal registrerade män än övriga pedagogutbildningar. Under året har Institutionen för lärarutbildning utsett en ny rekryteringsansvarig med naturvetenskaplig bakgrund. I rekryteringsarbetet, där studenter medverkar som informatörer, görs ansträngningar för att nyttja manliga studenterna vid rekryteringsresor och andra aktiviteter, för att bidra till jämnare könsfördelning på utbildningarna. Andelen kvinnor totalt inom musik och media är 41 %. En av de utbildningar som visar en ojämn könsfördelning är ljudingenjör med 92 % män. 17

Teknisk utbildning CIVIL- OCH HÖGSKOLEINGENJÖR Luleå tekniska universitet bedriver civil- och högskoleingenjörsutbildningar inom de flesta teknikområden. Civilingenjörutbildningen omfattade år 2000 sammanlagt 660 nybörjarplatser på tretton program. Studenterna kan också antas till Öppen ingång, där de först under vårterminen i årskurs ett väljer det program de vill följa.öppen ingång erbjuds också som ett vårintag med start i januari. Studenterna kan sedan ansluta till valfritt program i årskurs två. Enligt regeringens intentioner ska antalet utbildningsplatser öka inom teknisk utbildning. Högskolorna ska särskilt beakta behovet inom det informationsteknologiska området. Universitetet strävar därför till att dels öka omfattningen av civil- och högskoleingenjörsutbildning med IT-inriktning, dels öka de informationsteknologiska momenten i övriga program.vid årets antagning har dimensioneringen av programmen datateknik, elektroteknik och rymdteknik ökats med totalt 60 platser. Ett nytt program har också startats, medieteknik, med 30 platser. Ökningen av de informationsteknologiska momenten i övriga program är ett förändringsarbete som utförs inom ramen för olika kurser.målet är att examinera civil- och högskoleingenjörer med adekvata kunskaper i informationsteknologi inom samtliga teknikområden. Lägre söktryck har lett till minskning av civilingenjörsprogrammet samhällsbyggnadsteknik till 30 studenter. De examinerade civilingenjörerna inom området har mycket god arbetsmarknad och förutsättningarna är goda för att utbilda fler studenter varför rekryteringsarbetet har intensifierats.förstärkt rekryteringsarbete sker också till civilingenjörsprogrammen i träteknik,väg och vattenbyggnad samt kemiteknik. De första studenterna på vårterminsintaget till Öppen ingång började i januari 2000.Det är den första möjligheten Ansökningar civilingenjör och andel kvinnor 1997 1998 1999 2000 31% 26% 27% 29% 557 535 568 634 Antal förstahandssök. Antal registrerade Andel kvinnor av registrerade i Sverige till vårintag vid civilingenjörsutbildning. Studentintresset var stort. Totalt har antalet platser inom civilingenjörsutbildningen ökat med 13 % under 2000. Nästan varannan civilingenjör examinerad i Luleå får sin första anställning i andra delar av Sverige eller utomlands. Efterfrågan på civilingenjörer och högskoleingenjörer från Luleå, liksom erfarenheter från det internationella studentutbytet, visar att den tekniska utbildningen i Luleå håller hög nationell och internationell standard. Räknat på kursnivå är den genomsnittliga prestationsgraden i civilingenjörsutbildningen 87 % vilket innebär att genomsnittsteknologen presterar 35 poäng per år. Prestationsgraden har de senaste åren varierat mellan 87 % och 92 % och årets resultat avviker inte från detta. HÖGSKOLEINGENJÖR Inom högskoleingenjörsutbildningen erbjuds sex fasta utbildningsprogram på tre orter, Luleå, Skellefteå och Kiruna. Under 2000 omfattade ingenjörsutbildningen 300 nybörjarplatser.treårig högskoleingenjörsutbildning är ett attraktivt 741 854 847 936 Nyckeltal CIVILINGENJÖRSUTBILDNING 1997 1998 1999 2000 Totalt antal sökande 7276 7463 6464 6060 Antal förstahandssökande 854 847 741 936 Antal registrerade åk 1 557 568 535 634 Helårsstudenter 2264 2361 2435 2368 Helårsprestationer 1995 2044 2123 2066 Antal examina 373 350 379 292* Andel kvinnor av registrerade 31% 26% 27% 29% Andel kvinnor totalt 27% 23% 28% 30% Internationalisering, ut- resp inresande stud. 133/114 121/102 118/73 75/190 Nyckeltal HÖGSKOLEINGENJÖR 1997 1998 1999 2000 Totalt antal sökande 2031 2244 2129 1606 Antal förstahandssökande 275 373 367 325 Antal registrerade åk 1 214 246 248 216 Helårsstudenter 410 502 597 600 Helårsprestationer 342 423 493 540 Antal examina 52 40 54 79 Andel kvinnor av registrerade 22% 22% 25% 24% Andel kvinnor totalt 20% 23% 25% 25% Utresande utbytesstudenter 3 * varav 1 teknisk magister och 1 högskoleexamen 18

Ansökningar högskoleingenjör och andel kvinnor 1997 1998 1999 2000 22% 22% 25% 24% 214 246 248 216 alternativ för många studenter som annars inte skulle ha påbörjat högskoleutbildning. För dessa studenter är god tillgänglighet, helst på hemorten, ofta ett villkor. Universitetet ser därför positivt på kommunernas önskemål om decentraliserade utbildningar. Decentraliserade ingenjörsutbildningar genomförs i Jokkmokk, Kalix, Gällivare, Kiruna, Malå och Storuman med extern finansiering från kommunerna.totalt 80 studenter var registrerade vid dessa utbildningar under 2000. Det krävs dock betydligt förbättrad rekrytering för att långsiktigt bedriva decentraliserad högskoleingenjörsutbildning. Räknat på kursnivå utförde 600 helårsstudenter 540 helårsprestationer, en prestationsgrad på 90 %. Det är en relativt hög prestationsgrad.att den ökat under året visar att det finns en god potential för ökning av antal examina. BASÅR Högskolorna ska erbjuda basår, en behörighetsgivande utbildning som knyts till efterföljande högskoleutbildning inom det tekniska eller det matematiskt/naturvetenskapliga området. Universitetet har under 2000 erbjudit ett tekniskt och ett naturvetenskapligt basår. Studenterna vid det tekniska basåret har garantiplats till universitetets tekniska utbildningar medan studenterna på det naturvetenskapliga basåret har garantiplats till de lärarutbildningar som kräver denna behörighet. Studenterna på det tekniska basåret fortsätter i hög grad på universitetets civil- och högskoleingenjörsprogram medan 275 Nyckeltal ÖVRIG TEKNISK UTBILDNING 1997 1998 1999 2000 Antal registrerade åk 1 164 128 182 113 Helårsstudenter 207 209 213 197 Helårsprestationer 187 169 169 179 Antal examina 59 82 61 50 Andel kvinnor av registrerade 43% 52% 58% 53% Andel kvinnor totalt 44% 47% 46% 49% 325 373 367 Antal förstahandssök. Antal registrerade Andel kvinnor av registrerade studenterna på det naturvetenskapliga basåret i stor omfattning väljer annat än lärarutbildning. Datateknisk ingång för tjejer riktar sig till studerande med bakgrund från gymnasiets samhällsvetenskapliga och ekonomiska program. Utbildningen startade 1995. Efter två års studier väljer studenterna om de vill fortsätta till en högskoleingenjörsexamen eller till en civilingenjörsexamen och börjar då i åk 2.Utbildningen har lett till en markant ökning av andelen kvinnor på det datatekniska programmet som tidigare var det program som rekryterade lägst andel kvinnor. På det tekniska basåret har 58 helårsstudenter utfört 50 helårsprestationer under året, det ger en prestationsgrad på 85 %. För det naturvetenskapliga basåret är motsvarande siffror 21 helårsstudenter, 14 helårsprestationer, det ger en prestationsgrad på 68 %.På datateknisk ingång för tjejer har 51 helårsstudenter utfört 42 helårsprestationer under året, dvs en prestationsgrad på 83 %. YTH YTH har 120 årsstudieplatser fördelade på 60 platser vardera i Luleå och Skellefteå. I Luleå finns inriktningarna väg och anläggningsteknik och verkstadsteknik. I Skellefteå finns träteknik och verkstadsteknik. Inga YTH-utbildningar startade under 2000. Prestationsgraden under 2000 var 113 %, 50 helårsstudenter och 56 helårsprestationer. 50 studenter har examinerats. Samhälls- och beteendevetenskaplig utbildning PROGRAMUTBILDNINGAR Inom området samhällsvetenskap och beteendevetenskap fanns elva program med sammanlagt 480 nybörjarplatser under 2000. Nio program leder till magisterexamen, övriga två till kandidatexamen respektive högskoleexamen. Utbildningarna genomförs helt eller delvis på campusområdena i Luleå, Piteå och Skellefteå. Under 2000 har inte utbildningsprogrammet Företagsekonomi och management antagit nå- Nyckeltal SAMHÄLLSVET./BETEENDEVET. 1997 1998 1999 2000 Totalt antal sökande 10 126 11 656 8 575 6 274 Antal förstahandssökande 1 268 1 234 1 060 865 Antal registrerade åk 1 425 461 444 485 Helårsstudenter 1 077 1 347 1 369 1 296 Helårsprestationer 966 1 116 1 159 1 120 Antal examina inkl frist kurs/kurspaket 155 174 215 310 Andel män av registrerade 44% 45% 43% 46% Andel kvinnor totalt 50% 53% 55% 56% Utresande utbytesstudenter 61 65 34 67 19

Ansökningar samhällsvetenskap och beteendevetskap samt andel män 1997 1998 1999 2000 44 % 45 % 43 % 46 % 425 461 444 485 En utbildning har intag vartannat år. Antalet utbildningsplatser på ekonomprogrammet minskades med 30 vid antagningen 1997. 865 1 060 1 268 1 234 Antal förstahandssökande Antal registerade Andel män av registrerade gra nya studenter utan fortsatte utbildningen av studenter på deltid (75 %) i Luleå samt med hjälp av distansöverbryggande teknik även i Arvidsjaur, Gällivare och Storuman. Det har inte inrättats några nya program under året men däremot en påbyggnadsutbildning, som leder till magisterexamen med inriktning mot huvudämnet och elektronisk handel. De 1 901 studenterna inom samhällsvetenskap och beteendevetenskap utgör en fjärdedel av det totala antalet registrerade programstuderande vid universitetet.antalet registrerade studenter har ökat med 39 % i jämförelse med föregående år. Det beror på att samtliga program som leder till en magisterexamen för första gången har registrerat studenter på termin åtta. Samtliga program har vidareutvecklat studenternas introduktion till akademiska studier generellt och även anpassat introduktionen till det utbildningsprogram som den studerande är antagen till. Under tre av åtta terminer har studenterna möjlighet att profilera sin utbildning genom ett brett utbud av kurser. Under året har flera nya tematerminer utvecklats för att möjliggöra studier som breddar eller fördjupar utbildningen. Som exempel kan nämnas Alternativ konfliktlösningsteknik och IT för ekonomer. Under året har utveckling bedrivits för att möjliggöra en naturvetenskapliga/teknisk breddning av utbildningarna genom gränsöverskridande studier. Den genomsnittliga prestationen inom utbildningsområdet har de senaste tre åren ökat från 83 % till 86 %. FRISTÅENDE KURS Under 2000 har 19 20-poängskurser getts på helfart varav tre kurser på B-nivå,fem kurser på C-nivå och en kurs på D-nivå. Huvudämnena inom utbildningsprogrammen kan studeras som fristående kurs på B-,C- och D-nivå inom programmen. Lärarutbildning PROGRAMUTBILDNINGAR Pedagogområdet bedrev sju program med sammanlagt 350 nybörjarplatser under 2000. Årets antagning var den sista till de gamla programmen. Hösten 2001 antas studenter till den nya lärarutbildningen. Utbildningarna genomförs till största delen på campus Luleå. Fritidspedagog med inriktning mot ungdomar genomförs dock på campus Skellefteå. Grundskollärarutbildning 4-9 har getts på distans i samverkan med lokala studiecentra.totalt har universitetet decentraliserad lärarutbildning på tio orter, varav nio i Norrbotten. Det totala antalet programstudenter inom pedagogområdet är ca 10 % av antalet programstudenter vid universitetet och knappt en fjärdedel av studenterna inom det filosofiska fakultetsområdet. Totala antalet registrerade studenter inom lärarutbildningarna har ökat med 17 % i jämförelse med 1999,från 851 till 1 008 studenter. Det beror dels på nya decentraliserade utbildningar av grundskollärare 4-9 och dels på en ny inriktning mot naturvetenskap/idrott och hälsa. Av 1 008 registrerade studenter finns 120 (12 %) på de tre decentraliserade Nyckeltal LÄRARUTBILDNING 1997 1998 1999 2000 Totalt antal sökande 2712 3203 2813 2513 Antal förstahandssökande 510 598 772 609 Antal registrerade åk 1 177 265 299 311 Andel män av de antagna 27% 25% 24% 23% Helårsstudenter 767 706 766 765 Helårsprestationer 805 650 776 669 Antal examina 215 197 193 208 Andel män totalt 23% 24% 24% 25% Utresande utbytesstudenter 1 1 2 0 Ansökningar lärarutbildning och andel män 1997 1998 1999 2000 27% 25% 24% 25% 177 235 299 311 510 598 609 772 Antal förstahandssökande Antal registrerade Andel män av registrerade 20