Regionplane- och trafiknämnden

TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionplane- och trafikkontoret Michael Viehhauser Regionplane- och trafiknämnden Yttrande över Gemensam avfallsplan för kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. Plan för år 2009-2020 FÖRSLAG TILL BESLUT Kontoret föreslår att Regionplane- och trafiknämnden beslutar att avge yttrande över Gemensam avfallsplan för kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. Plan för år 2009-2020 i enlighet med bilaga 1. SAMMANFATTNING Avfallsplanen är väl strukturerad och mycket väl genomarbetad. Den ger en bra bild över avfallssituationen och de framtida utmaningarna i de nio SÖ- RAB-kommunerna. Den föreslår en lång rad utredningar och åtgärder som alla syftar till att förbättra avfallssituationen. Planen bör kunna tjäna som förebild för vad en samlad avfallsplan kan innefatta och därmed underlätta kommunernas avfallsarbete. De i avfallsplanen föreslagna målen och delmålen/strategierna är, enligt kontorets mening, väl motiverade och överensstämmer med intentionerna i RUFS 2001, de mål och åtaganden som finns i samrådsförslag för RUFS 2010 och i andra viktiga regionala dokument. Även EU:s mål och nationella strategier för avfallshantering beaktas. Utgångspunkten i avfallsplanen är att anpassa avfallshanteringen till människans behov. Detta ska stötta målen att minska avfallets mängd, farlighet och deponeringsbehov samt att öka avfallets kvalitet genom bättre sortering, återanvändning, återvinning och energiutvinning. Allt detta ligger i linje med EU:s avfallshierarki, de nationella avfallshanteringsprinciperna och regionens avfallsmål. Stockholms läns landsting Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 4414, 102 69 Stockholm Västgötagatan 2 Växel 08-737 25 00 08-737 25 66 E-post Kommunikationer Direkt 08-737 44 99 rtk@rtk.sll.se Direkt michael.viehhauser@rtk.sll.se Internet: www.rtk.sll.se www.stockholmsregionen2030.nu T-bana Medborgarplatsen, buss 59 & 66 pendeltåg Stockholm södra Mobil 070-737 44 99

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(10) En särskilt viktig koppling mellan avfalls- och energisektorn är biogasproduktionen och avfallsförbränning. SÖRAB:s förslag att reda ut möjligheten till en egen större anläggning är angeläget för hela länet. Vid avfallsanläggningen Hagby finns goda förutsättningar för en framtida energiproduktion. Planen har stor betydelse för SÖRAB-kommunernas eget avfallsarbete. Kommunernas arbete borde kunna rationaliseras och effektiviseras genom den gemensamma planen. Planens genomförande kräver dock stora insatser av en mängd aktörer. SÖRAB:s avfallsplan stöttar detta genom en noggrann behovsanalys. Vad planen dock inte innefattar är utpekanden av fysiska platser för avfallshanteringen. Den beskriver att det finns platsbehov för många olika anläggningar inom avfallshanteringskedjan och att platserna bör finnas i kommunernas översiktsplaner och detaljplaner. Men var större anläggningar bör lokaliseras blir inte tydligt och hade dessutom gagnats av ett antal kartor. En annan aspekt som inte tas upp i avfallsplanen är avfallstransporterna. Transporterna har betydande miljöeffekter och kostnader som borde redovisas i samband med avfallsplanen. Även depåtankning med biogas och tekniska krav med avseende på fordonsparken skulle kunna tas upp. ÄRENDET SÖRAB är det gemensamma avfallsbolaget för kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. Kommunerna har tillsammans med SÖRAB lagt fram ett förslag till en gemensam avfallsplan för sitt geografiska område. Planen redovisar mål för avfallshanteringen till år 2020 och strategier/delmål för tiden fram till 2012. Den syftar till att skapa förutsättningar för en bra avfallshantering i ett hållbart samhälle. Även planens konsekvenser (bl.a. miljökonsekvensbedömning, resursåtgång) finns beskrivna. Planen har redan gått genom en samrådsprocess avseende de övergripande målen inom de berörda kommunerna och i samråd med bl.a. länsstyrelsen. Den har även kompletterats med en boendeenkät i de nio kommunerna. Avfallsplanen i sin helhet kan hämtas från http://www.sorab.se/index.asp?id=1&id2=11&page=avfallsplan_start KONTORETS KOMMENTAR SÖRAB:s avfallsplan är av regional betydelse eftersom den ger vägledning för nio kommuners avfallsarbete. Avfallsplanen har kompletterats med en miljöbedömning, en resursbedömning, en uppföljning av tidigare planer och prognosberäkningar, vilket gör den till ett ytterst kompetent underlag för avfallsarbetet i SÖRAB-området.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 3(10) Avfallsmängder och behandling i jämförelse utmaningar och problem Avfallet är både en resurs och ett problem. Avfallshanteringen sker i dag mer resurseffektivt och med mindre miljöpåverkan, det konstaterar Naturvårdsverket i ett antal olika utredningar. Samtidigt finns det fortfarande mycket som kan förbättras inom avfallshanteringen. Grundläggande är att avfallet måste samlas in, sorteras och behandlas så att samhället ska fungera och miljöpåverkan minska. Inom SÖRAB-området finns deponin och rötningsanläggningen Löt (Vallentuna) och sorterings-, komposterings- och omlastningsstationen Hagby (Täby). Före detta deponin Ed i Upplands-Väsby har stängts. Avfallsförbränningsanläggningar som används av SÖRAB är Bolandverket i Uppsala (fjärrvärme och kyla, ånga) och Högdalenverket i Stockholm (el och fjärrvärme). Utöver de stora anläggningarna finns det ett hundratal mindre anläggningar (återvinningscentraler, företagens anläggningar) för återvinning och bortskaffning av avfall. Den totala mängden hushållsavfall, alltså den typ som SÖRAB tar hand om, utgör drygt 230 000 ton (år 2006). Dessutom samlade SÖRAB in cirka 7000 ton farligt avfall (år 2006). Slam, latrin och fettavfall är inte inräknade i dessa mängder. Per invånare betyder det drygt 560 kg avfall per år. Av allt omhändertaget hushållsavfall förbränns cirka 60 procent, 31 procent materialåtervinns och nio procent deponeras (se tabell nedan). Det finns ingen kunskap om verksamhetsavfallets mängd och sammansättning inom SÖRAB-området. Detta ingår inte i SÖRAB:s ansvarsområde, men det är stora mängder som deponeras istället för att återvinnas eller förbrännas vilket är ett stort allmänt avfallsproblem. Grovavfall 20408 -- -- 38581 15161 Tabell 1. Insamlat avfall och behandlingstyper inom SÖRAB-området (i ton, år 2006) Avfallssort / beh.sätt Återvinning Rötning Kompostering Förbränning Deponering Säck- och -- -- -- 94 821 5 944 kärlavfall Matavfall -- 388 4078 -- -- Trädgårdsavfall -- -- 7972 4921 -- Förpackningar 12117 -- -- 267 -- Returpapper 25686 -- -- -- -- Summa 58211 388 12050 138590 21105

TJÄNSTEUTLÅTANDE 4(10) I den största avfallsfraktionen, säck- och kärlavfall finns fortfarande stora mängder material som skulle kunna återvinnas eller komposteras. Så mycket som 80 procent är matavfall, papper, förpackningar och trädgårdsavfall. Detta omnämns också i avfallsplanen som en stor utmaning att ta itu med. Vad gäller insamlingen av farligt avfall ligger förutom Vallentuna och Upplands-Väsby alla SÖRAB-kommuner under eller mycket under länets genomsnitt. Om man utgår från att det produceras ungefär lika mycket farligt avfall i alla av länets hushåll måste detta anses som ett problem. Planen tar upp denna fråga och vill åtgärda problemet. Även utsorteringen av matavfall är bristfällig inom SÖRAB-området och för den delen i länet generellt. Utöver Södertälje är det bara Sollentuna som har ett fungerande system för insamling av matavfall. Skulle mer matavfall samlas in vore det möjligt att producera avsevärda mängder biogas och kompost. Detta är en ytterligare utmaning som berörs i avfallsplanen. En invånare inom SÖRAB-området producerar årligen drygt 10 procent mer avfall än den genomsnittliga EU-medborgaren. Jämfört med andra kommuner i länet ligger SÖRAB-områdets kommuner nära de genomsnittliga värdena per hushåll eller invånare. Vissa avvikelser finns dock, t.ex. ligger bilbatteri-, pappers- och glasförpackningsinsamlingen i Solna och Sundbyberg långt under länets genomsnitt, medan Vallentuna ligger över. Avseende förbränningskapaciteten finns det också brister inom SÖRABområdet. En egen anläggning diskuteras, inte minst för förbränning av det stora verksamhetsavfallsöverskottet som för närvarande deponeras. Avfallsplanens mål i fas med nationella avfallsplanens principer Avfallsplanens övergripande mål för 2020 stämmer väl överens med EU:s mål och nationella principer. Målen är att sätta människan i centrum för avfallshantering och att arbeta för minskad miljöpåverkan genom att Kvalitetssäkra avfallet dvs. sortera rätt. Minska avfallets mängd, deponeringsgrad och farlighet. Öka återanvändningen, materialåtervinningen och energiutvinningen. Kopplat till avfallsplanens övergripande mål för 2020 finns det stort antal delmål (27 stycken) till år 2012 som föranleder konkret handling, utredningar och främst nya hanterings- och arbetssätt vad gäller avfall. Planens genomförande inbegriper ett stort antal aktörer som har olika roller och som måste bidra med olika resurser. Planen ger en bra bild av vilka förväntade resursinsatser som behövs för att uppnå målen, vilket på ett bra sätt stödjer planens genomförande. De flesta åtgärder relaterade till delmålen 2012 behöver kommunernas, hushållens och inte minst SÖRAB:s aktiva medverkande, men även byggföretag, mathanterande företag och restauranger måste göra sitt för att målen uppnås. Som medel för genomförande framhålls användande av olika arbetsgrupper, förstärkta informations- och kommuni-

TJÄNSTEUTLÅTANDE 5(10) kationsinsatser genom SÖRAB och kommunerna samt konsultinsatser. Själva målen (2020 och 2012) och hur målen ska uppnås kan anses som en realistisk bedömning vad som kan åstadkommas inom SÖRAB-området under de närmaste tolv åren. Alla EU-medlemsländer måste upprätta en nationell avfallsplan som påverkar både den regionala och kommunala planeringen. Sveriges nationella avfallsplan har sin utgångspunkt i Naturvårdsverkets Strategi för hållbar avfallshantering och i de nationella miljömålen. I den anges den önskade inriktningen för de närmaste åren bland annat: Flytta fokus till att minska avfallets farlighet och mängd. Öka kunskapen om miljögifter. Det ska vara enkelt för hushållen att sortera avfall. SÖRAB:s avfallsplan följer dessa inriktningar i sina övergripande mål. Planen sätter människan (både den som producerar och den som tar hand om avfall) i centrum. Alla de ovan nämnda inriktningspunkterna behöver människan som förstående och påverkande aktör. Människan i sin roll som konsument och som medborgare kan anses vara nyckeln till förbättringar och till mer miljöhänsyn i alla skeden av avfallskedjan. Mängden avfall och hur farligt det är avgörs redan när en produkt skapas. Därför finns det mycket att vinna om avfallsproblemen (materialmängd, farlighet) får en naturlig roll i själva produktutvecklingen. Först då kan mindre materialintensiva och merhållbara produkter utvecklas. Men sådana mindre avfallsintensiva produkter måste också efterfrågas och vara betalbara dvs. konsumenten har genom sin efterfrågan och sitt val stor påverkan på vilka produkter som utvecklas. SÖ- RAB vill stimulera detta genom sina mål att minska avfallets mängd och farlighet samt genom att öka återvinningen och återanvändningen vilket innebär många riktade kommunikations- och kunskapshöjande insatser. Detta i sin tur kräver stora resurs- och personalinsatser av SÖRAB och kommunerna. Även kommunernas eget upphandlingsarbete ska inriktas mot mindre avfall och farlighet som styrande kriterier vid köp av varor och tjänster. SÖRAB vill också ta itu med att minska avfallets farlighet och öka kunskapen om miljögifter som vissa avfallsfraktioner innehåller. Nationellt och kommunalt finns det regler om separat hantering av farligt avfall. För att kunna värdera reglernas efterlevnad måste SÖRAB och kommunerna följa upp och kartlägga hur insamlingen av farligt avfall fungerar. Genom en sådan i planen föreslagen uppföljning kan behovet av bättre egenkontroll, tillsyn och skärpta regler bedömas. Enlig planen bör år 2012 minst 90 procent av hushållen ha kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas på ett bekvämt sätt. Även åtgärder för att förenkla avfallssorteringen föreslås. Genom insatser utifrån ett antal delmål ska sorterings- och behandlingsrutinerna identifieras och skärpas. Minst 80 procent av invånarna i SÖRAB-kommunerna ska i framtiden veta varför och hur avfall ska sorteras respektive vilken nytta det gör.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 6(10) Kommunernas arbete med avfall effektiviseras Alla kommuner måste enligt nationell och EU:s lagstiftning göra egna avfallsplaner och hålla dem aktuella. De kommunala avfallsplanerna är styrande för att utföra det kommunala renhållningsansvaret och möjliggör en kontinuerlig miljömässigt positiv utveckling. Avfallsplanerna är ett viktigt styrmedel vid sidan om kommunala föreskrifter om avfallshantering och renhållningsavgifter. Men det finns många olikheter i praktiska förutsättningar mellan länets kommuner och skillnader i hur avfallets insamling och hantering har organiserats. SÖRAB:s avfallsplan lotsar de nio involverade kommunerna till mer liknande kommunala mål och arbetssätt vilket borde ge rationaliserings- och effektiviseringsvinster och inte minst öka medborgarnas och företagens möjligheter att bli bättre i att undvika och minska avfallsmängderna. Men för att detta ska bli verklighet krävs att avfallsplanens delmål nås dvs. att ytterligare utredningar och steg genomförs. Kommunernas arbete med avfallsfrågor styrs också av det gemensamt beslutade Handlingsprogrammet Avfallsutredning för Stockholms län. Dokumentet innehåller mål och förslag till åtgärder som antagits av KSL (Kommunförbundet Stockholms län) i april 2006. Programmet utgör även en viktig grund för arbetet med en ny regional utvecklingsplan. SÖRAB:s avfallsplan ansluter till stor del till Handlingsprogrammets innehåll. Handlingsprogrammet föreslår en rad åtgärder avseende fysiska platsbehov, där SÖRAB:s avfallsplan skulle kunna förbättras, t.ex. sammanställa och redovisa avfallsflöden, utpeka platser för framtida avfallsbehandling och arbeta för en bättre integrering av avfallsplanering i kommunal fysisk planering. Planen stödjer de befintliga nationella och regionala miljömålen I miljömålet God bebyggd miljö (2020) eftersträvas att den totala mängden avfall inte ska öka och den resurs som avfall utgör ska tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Även andra nationella miljömål kräver en förbättrad respektive förändrad avfallshantering. I den nationella avfallsplanen presenteras fyra övergripande åtgärdspaket som behövs för att uppnå de nationella miljömålen: Förebyggande arbete för att minska mängden avfall och avfallets farlighet. Avgiftning av kretsloppet. Använda den resurs som avfallet utgör så effektivt som möjligt. Säkert omhändertagande. SÖBAB:s avfallsplan beaktar de nationellt föreslagna åtgärdspaketen i olika delmål och relaterade åtgärder. Främst att bryta trenden av konstant stigande avfallsmängder är en utmaning och viktig uppgift där SÖRAB:s avfallsplan har höga ambitioner genom konsumentpåverkan och avfallsorienterad kommunal upphandling. Vad gäller kretsloppets avgiftning finns det inga tydliga skrivelser i SÖRAB:s avfallsplan. De flesta nödvändiga åtgärder för en avgiftning ligger dock utanför SÖRAB:s och kommunernas kompetens-

TJÄNSTEUTLÅTANDE 7(10) område. Trots allt vore det bra att ta upp en diskussion inom SÖRABområdet om denna viktiga uppgift. De regionala delmålen för miljön i Stockholms län innefattar bl.a. en god hushållning med resurser vilket också berör avfallsproblematiken. Regionens miljömål (God bebyggd miljö, Giftfri miljö) som har direkt med avfall att göra är: Mindre mängd deponerat avfall (50 procents minskning år 2010 jämfört med 1994). Återvinning av minst 35 procent avfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker år 2010 genom biologisk behandling. Avfall från livsmedelsindustrier återvinns helt år 2010. Omhändertagande av miljöfarliga ämnen har ökat senast år 2010 jämfört med år 2004. Eftersom planen har delmål för 2012 och övergripande mål för 2020 är det svårt att bedöma hur mycket de samlade åtgärderna inom SÖRAB-området kan bidra till de befintliga regionala miljömålen (2010). Ett antal av de uppsatta delmålen ligger i fas med eller lite högre än de regionala miljömålen, t.ex. ska 50 procent av matavfallet från restauranger, storkök och butiker samlas in och behandlas biologiskt eller år 2012 ska minst 40 procent av hushållsavfallet materialåtervinnas, inklusive biologisk behandling av matavfall. Vad gäller deponering ligger SÖRAB-området bra till att uppnå en målnivå lika med det regionala målet. SÖRAB:s avfallsplan är dock otydlig när det gäller en avgiftning av miljön. Sammanlagt är avfallsplanens ambitioner lika höga eller till och med högre än de regionala målen, vilket är mycket positivt. RUFS 2001 och samrådsförslag till RUFS 2010 beaktas Avfallskapitlet i RUFS 2001 har blivit i många avseenden obsolet pga. ett antal lag- och regelförändringar sedan år 2000. Men huvudprinciperna att minska avfallsmängderna, återvinna och energiutvinna fanns redan då. SÖ- RAB:s avfallsplan överensstämmer väl med principer och inriktningar i RUFS 2001. I RUFS 2010-samrådsförslag presenteras ett planeringsmål som är viktigt för att effektivisera och förbättra avfallsarbetet i framtiden: De tekniska systemen för energi, avfall, vatten, avlopp och massor har effektiviserats ytterligare. De är robusta och flexibla samtidigt som de har minimal klimatpåverkan och utgår från ett kretsloppsperspektiv. Målet stödjs av ett antal förslagna åtaganden som har betydelse för avfallshanteringen: Effektivisera energiförsörjningen och ställ om till förnybara energikällor. Reducera avfallsmängden och använd avfall som resurs. Utveckla bättre utvinnings-, återvinnings- och hanteringssätt för massor. Säkerställ platser för anläggningar i logistisk goda lägen.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 8(10) SÖRAB:s avfallsplan ligger till stor del i fas med RUFS 2010. Dels är ambitionen att öka energiutvinningen vilket innebär satsningar på biogas som förnybart bränsle eller drivmedel, dels att minska avfallsmängden. I SÖ- RAB:s avfallsplan inkluderas schaktmassornas hantering, där det ska undersökas hur dessa massor skulle kunna återanvändas på ett effektivare sätt. Massor som deponeras har pekats ut som ett problem, men SÖRAB:s plan ger ingen indikation hur detta kan hanteras framöver. Det samma gäller för lokalisering av avfallsanläggningar. I bilagan till avfallsplanen finns en lista med befintliga anläggningar, men de är inte utmärkta på en karta, vilket hade varit en fördel. Överlag saknas klarare mål och direktiv vad gäller lokaliseringen av större anläggningar, det saknas redovisningar av befintlig och framtida omsättning vid anläggningar tillsammans med uppgifter om transporter till och från respektive anläggning. Detta har betydelse för planering av vägnät, främst på kommunal nivå, och har i anslutning till stora anläggningar även betydelse för det regionala vägnätet. Planen ger stöd åt energiutvinning Ett klimatorienterat arbete i länet medför att systemen för avfallshantering och energiproduktion kommer att bli mer än mer integrerade. Även gränsen mellan avfalls- och avloppshantering kommer att suddas ut i allt högre grad. Tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt finns synergier, men huvudmannamässigt finns svårigheter att hantera frågorna samlat. Hursomhelst är en ökad biogasproduktion en mycket viktig faktor för att klara framtida klimatmål och för att skapa alternativ till oljebaserade bränslen. Avfallsförbränning med energiåtervinning minskar koldioxidutsläppen eftersom avfallsbränslet ersätter olja och andra fossila bränslen. Tillgången på brännbart avfall överstiger f.n. förbränningskapaciteten inom en radie av 10 mil från Stockholm. Energitillförseln till länet genom avfallsförbränning har ökat från 0,3 TWh år 1980 till 2,6 TWh år 2006 och utgör idag cirka 5 procent av den totala energitillförseln. Avfall har samma transportekonomiska egenskaper som biobränslen. Obehandlat avfall har lågt energiinnehåll per ton och per m 3, vilket begränsar upptagningsområdet till i huvudsak närområdet. Sorterat och/eller behandlat avfall kan emellertid transporteras längre (t.ex. import av pellets, gjorda av kontorsavfall från Holland till Igelstaverket). I SÖRAB:s avfallsplan föreslås högre energiutvinning genom avfallsförbränning och biogasframställning. Vad gäller det senare så vill SÖRAB reda ut om det finns möjlighet till en egen anläggning eller om produktionen ska ske via upphandling. Viktigt vore att en biogasanläggning finns i SÖRABområdet, att det finns goda transportmöjligheter till anläggningen samt att den inte stör omgivningen. Avfallsplanen saknar dock konkreta förslag var nya avfallsförbränningsanläggningar/kraftvärmeverk respektive biogasanläggningar skulle kunna byggas, vilket är en brist. I RUFS 2010 föreslås ett

TJÄNSTEUTLÅTANDE 9(10) större biobränsleeldat (inkluderar avfall) kraftvärmeverk i Hagby, ett förslag som har tagits upp bland SÖRAB-aktörerna. Ett sådant verk skulle förvisso sakna järnvägsanslutning, men skulle möjliggöra korta biltransporter inom SÖRAB-området (avfallet körs i dag relativt långa sträckor till Uppsala eller Högdalenverket i Stockholm) och utgöra ett bra underlag för fjärrvärme där det i dag inte finns någon utbyggd försörjning med fjärrvärme. Figur 1. Regionalt betydelsefulla avfallsanläggningar Källa: RTK, RUFS 2010 samrådsförslag

TJÄNSTEUTLÅTANDE 10(10) För en mer ingående bedömning av SÖRAB:s avfallsplan hade det varit bra att veta mer om kapaciteten vid befintliga anläggningar dvs. hur länge kapaciteten räcker i relation till prognostiserade volymer och var i regionen dessa anläggningar finns. Dessutom vore det värdefullt att beskriva/uppskatta utbyggnadsmöjligheterna vid befintliga anläggningar och eventuellt behov av uppförande av nya anläggningar. Planen beaktar inte avfallstransporter En aspekt som inte alla behandlas i avfallsplanen är transporterna. Det är stora mängder/volymer som körs genom regionen. Genom ökande bränslekostnader ökar transportfaktorn i vikt när det gäller avfallshanteringen. Lastbilstransporterna kan upplevas som störande, i synnerhet i närhet av avfallshanteringsanläggningarna där många tunga fordon rör sig dagligen. Dessutom har transporterna betydande miljöeffekter som borde redovisas i samband med avfallsplanen. Eftersom många avfallstransporter är lokala borde förutsättningarna vara goda för depåtankning med biogas eller andra klimatneutrala bränslen. Möjligtvis borde avfallsplanen också ta upp tekniska krav m.m. med avseende på fordonsparken. Sven-Inge Nylund Michael Viehhauser Bilagor 1. Förslag till yttrande 2. Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020. Utställningsförslag till gemensam avfallsplan.