Västra Finlands miljötillståndsverk har upphört 31.12.2009. Från och med 1.1.2010 har Södra Finlands regionförvaltningsverk fortsatt handläggningen

Södra Finland Beslut Nr 73/2010/3 Dnr ESAVI/43/04.08/2010 Givet efter anslag 3.12.2010 ÄRENDE Sökande Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger (Kroks anläggning) i havet på vattenområdet tillhörande fastigheten Hinders RNr 2:33 i Kroks by i Nagu i Väståbolands stad Haverön Lohi Oy Grunden för ansökan om tillstånd Ärendets anhängiggörande Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen och 1 1 mom. 11 c) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. Haverön Lohi Oy har 27.11.2009 anhängiggjort sin ansökan vid Västra Finlands miljötillståndsverk och 1.3.2010 kompletterat denna med tilläggsutredningar. ANTECKNING Västra Finlands miljötillståndsverk har upphört 31.12.2009. Från och med 1.1.2010 har Södra Finlands regionförvaltningsverk fortsatt handläggningen av detta ärende. ANSÖKAN Verksamheten och dess placering Ansökan avser odling av sammanlagt 35 000 kg fisk per år räknat enligt fiskens tillväxt i nätbassänger (Kroks anläggning) i havet på vattenområdet tillhörande fastigheten Hinders RNr 2:33 i Kroks by i Nagu i Väståbolands stad. Utsläppen i havet är ca 270 kg fosfor per år och 2 000 kg kväve per år. Anläggningen består av två bassänger på ca 600 me- REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I SÖDRA FINLAND tfn +358 20 636 1040 fax +358 3 570 8002 registratur.sodra@rfv.fi www.rfv.fi/sodra ANSVARSOMRÅDET FÖR MILJÖTILLSTÅND Verksamhetsstället i Helsingfors Stinsgatan 14, 00520 Helsingfors PB 115, 00231 Helsingfors fax 09 726 0233 ymparistoluvat.etela@avi.fi

2 ters avstånd från varandra och är belägen i Måsfjärdens västra ända. Måsfjärden är en fjärd mellan Nagu huvudö och Snäckön. Avståndet norrut från bassängerna till Ängesnäsets strand (Nagu huvudö) är ca 100 m respektive 150 m och till Snäckö strand söderut ca 350 m respektive 400 m. Ikraftvarande tillstånd Västra Finlands miljötillståndsverk har med sitt beslut nr 60/2003/3 givet 13.11.2003 beviljat Haverön Lohi Oy tillstånd för anläggande av två nätbassänger i havet och odling av fisk i dem på vattenområdet tillhörande fastigheten Hinders RNr 2:33 i Kroks by i Nagu kommun på de platser som avses i tillståndsbestämmelse 1) och som framgår av bilaga 1 till beslutet. Enligt beslutet får nätbassängernas sammanlagda volym vara högst 4 000 m 3. Det foder som årligen används vid anläggningen får innehålla fosfor högst 360 kg och kväve högst 2 600 kg. Sökandens rätt till området Planläggning och naturskydd Miljöns tillstånd Vasa förvaltningsdomstol har med sitt beslut nr 05/0130/3 givet 20.4.2005 förlängt tiden då tillståndet går ut, så att tillståndet för fiskodling är i kraft till 31.12.2010. Tillståndshavaren skulle anhängiggöra en ny ansökan senast 30.11.2009 ifall tillståndshavaren avsåg fortsätta sin verksamhet efter år 2010. Högsta förvaltningsdomstolen har med sitt beslut liggarnr 170 givet 1.2.2006 beslutat att slutresultatet i Vasa förvaltningsdomstols beslut inte ändras. Haverön Lohi Oy har med ett arrendeavtal daterat 19.9.2009 arrenderat ett vattenområde som hör till fastigheten Hinders RNr 2:33 för odling av fisk samt därtill hörande verksamhet av fastighetsägaren Birgitta Schutt. Avtalet är i kraft sju år med början 2.2.2011. I strandgeneralplanen är områdena längs Ängesnäsets strand norr om bassängerna betecknade som område för vattentrafik, by- eller småbåtshamn (LV-r), område för fritidsbebyggelse (RA1 och RA-r), jordoch skogsbruksområde (M-r) samt område för i huvudsak landsbygdsnäringar med naturvärden (MY). Områdena längs Snäckö strand söder om bassängerna är betecknade som område för fritidsbebyggelse (RA1 och RA2) och område för i huvudsak landsbygdsnäringar med naturvärden (MY). Det finns inga natur- eller andra skyddsområden i fiskodlingsanläggningens verkningsområde. Vattenområdet Vattendjupet vid bassängerna är 10 15 m. Det har inte gjorts strömningsmätningar på området, men den allmänna strömningsriktningen i närområdet följer de stora sunden. Odlingsplatsen är belägen i närheten

3 av ett öppet och strömt vattenområde. De förhärskande vindarna och vattenståndsvariationerna bidrar till att vattenväxlingen är god. Belastning Vattenkvaliteten Närmaste fiskodlingsanläggning ligger i Storströmmen ca 4 km norrut från Haverön Lohi Oy:s anläggning. Vattenkvaliteten i närheten av fiskodlingsanläggningen har kontrollerats som en del av samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i vattenområdet mellan Korpo och Nagu samt vattenområdet runt Norrskata. Undersökningar av vattenkvaliteten har utförts vid observationsstationerna 492 och 493, som är belägna närmast fiskodlingsanläggningen. Enligt resultaten från åren 2003 2008 varierade den totala fosforhalten i vattnet mellan 19 och 110 g/l. Klorofyll-a-halterna varierade mellan 1,4 och 5,5 g/l. Vattenområdet har på basen av totalfosfor- och klorofyllhalterna klassificerats varierande som lindrigt eutroft eller eutroft. Enligt ytvattendragens ekologiska klassificering tillhör vattenområdet klassen måttlig. År 2007 utfördes förutom vattenkvalitetsundersökningen även en perifytonundersökning. Vid de fyra provtagningspunkterna belägna närmast anläggningen varierade de genomsnittliga klorofyllhalterna mellan 2,2 mg/m 2 och 6,2 mg/m 2. Bottnens tillstånd Fiskbestånd Bottenundersökningar har utförts på det ifrågavarande området åren 1993, 2001 och 2006. Enligt undersökningen utförd år 2006 bestod havsbottnen vid station K som är belägen mellan fiskodlingsbassängerna av brun lera och grus blandat med sand (silningsrest sand). Vid stationerna L och M som är belägna 400 m och 1 600 m öster om den östra bassängen bestod bottnen av mörkgrå lergyttja (silningsrest växtlämning). Vid station K förekom rikligt med Hydrobia -snäckor och fåborstmaskar. Bottnens tillstånd vid stationen klassificerades som halvsmutsigt, men var inte långt ifrån halvfriskt. Vid stationerna L och M öster om anläggningen luktade svavelväte och fåborstmaskar var den dominerande bottendjursgruppen. Bottendjurens individmängd och biomassa var låga. Bottnens tillstånd vid båda stationerna klassificerades som smutsigt. I Skärgårdshavet förekommer typiskt för brackvattenområdet strömming, gädda, abborre och mört. Användningen av området Odlingens närområde består huvudsakligen av skog och berg. I närområdet finns även fritidsbostäder. Inom fiskodlingsanläggningens verkningsområde finns inga vattentäkter eller badstränder, som skulle påverkas av fiskodlingsverksamheten. Inom påverkningsområdet verkar inga organiserade fiskelag. I utkanten av verkningsområdet utövas yrkesfiske av två fiskare.

4 Nuvarande verksamhet Vid anläggningen odlas regnbåge som matfisk. Enligt uppgifterna i miljöskyddsdatasystemet har verksamheten och utsläppen vid Haverön Lohi Oy:s fiskodlingsanläggning under åren 2005 2009 varit följande: 2005 2006 2007 2008 2009 Medeltal Fiskens tillväxt ca kg 41 000 49 000 39 000 37 000 32 000 39 000 Fodrets fosforinnehåll kg/a 440 430 390 380 350 400 Fodrets kväveinnehåll kg/a 3 400 3 200 2 600 2 900 2 600 2 900 Fosforutsläpp kg/a 270 240 230 240 220 240 Kväveutsläpp kg/a 2 200 1 800 1 600 1 900 1 800 1 900 Fodermängd kg/a 50 000 49 000 41 000 47 000 43 000 46 000 Foderkoefficient 1,21 1,00 1,05 1,29 1,34 1,18 *) Specifikt utsläpp för fosfor g/kg/a Specifikt utsläpp för kväve g/kg/a 6,6 4,9 6,0 6,5 6,8 6,2 *) 54 38 40 52 55 49 *) * ) Vägt medeltal Verksamheten enligt ansökan Anläggningens konstruktioner Anläggningen består av två lika stora flytande nätbassänger, vars sammanlagda areal är ca 600 m 2, sammanlagda volym ca 4 000 m 3 och djup ca 6 m. Anläggningens konstruktioner har märkts ut enligt sjöfartsmyndigheternas instruktioner. Rensning Produktion Stickning och rensning av fisken sker i sökandens renseri som har behörigt miljötillstånd. Sökanden har för avsikt att odla 35 000 kg fisk per år räknat enligt fiskens tillväxt. Foderförbrukningen har uppskattats till ca 45 000 kg torrfoder per år. Sökanden har anhållit om att det årligen använda fodret skall få innehålla ca 400 kg fosfor och 2 900 kg kväve. Fiskarna utfodras automatiskt.

5 Anläggningens utsläpp och begränsandet av dem De av fiskodlingen årligen orsakade fosforutsläppen har beräknats bli ca 270 kg och de årliga kväveutsläppen ca 2 000 kg. Den bästa tillgängliga tekniken för att minska belastningen är att använda endast torrfoder av hög kvalitet och undvika överutfodring. Anläggningen förorsakar inga lukt- eller bullerolägenheter. Avfallshantering Det uppstår årligen ca 600 kg död fisk som komposteras i behållare på ca en kubikmeter och transporteras till ett ca 18 hektar stort område i Nagu för att användas till markförbättring på åkrar. Använda fodersäckar samlas in och återvinns. Verksamheten orsakar inget problemavfall. Verksamhetens verkningar Vattenmiljöns tillstånd Eftersom anläggningen är placerad på ett område där vattencirkulationen är god har odlingsverksamheten inga skadliga effekter på vattenmiljöns tillstånd. Kontrollerna har inte kunnat påvisa att Haverön Lohi Oy:s fiskodlingsverksamhet skulle påverka vattenkvaliteten. Fastän vattnet tidvis klassificerats som eutroft, har lika höga halter av totalfosfor och klorofyll-a uppmätts vid referensstationerna. Användningen av havsområdet Enligt resultaten från perifytonundersökningen kan fiskodlingens inverkan på påväxtalgerna inte påvisas. På sensommaren 2007 var klorofyllhalterna på östra sidan om anläggningen något förhöjda (6,0 och 5,0 mg/m 2 ) men skilde sig inte från klorofyllhalterna utanför anläggningens verkningsområde. Vid jämförelse av resultaten från bottendjursundersökningarna år 2001 och år 2006 konstaterades inga större förändringar i bottnens tillstånd. Vid station L klassificerades bottnens tillstånd år 2006 som smutsigt och vid station K som halvsmutsigt, liksom år 2001. Däremot försvagades bottnens tillstånd från år 1993 till 2001 från halvfriskt till smutsigt (L) och från halvfriskt till halvsmutsigt (K). En samkontroll av havsområdets alla fiskodlingsanläggningars inverkan på fiskerinäringen har gjorts år 2003. Enligt resultaten har fiskodlingen både positiva och negativa effekter på fisket. Till de skadliga effekterna hör bland annat eutrofiering och till de positiva bland annat en ökad mängd fisk nära odlingsanläggningarna. Undersökningen kunde dock inte påvisa att de skadliga effekterna skulle bero enbart på fiskodlingsverksamheten. Fiskodlingsanläggningens konstruktioner försvårar inte övrig användning av vattenområdet, då de är vederbörligen utmärkta. Verksamheten

6 Kontroll av verksamhetens verkningar inverkar inte på rekreationsbruket av fritidsfastigheterna eftersom avstånden är tillräckliga. Verksamhetsidkaren för skötseljournal över verksamheten. Kontrollundersökningar av verksamhetens effekter på vattenkvaliteten utförs på samma sätt som tidigare. Sammandrag av kontrollen görs varje år. HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Kungörelse Regionförvaltningsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen med kungörelse i regionförvaltningsverket och i Väståbolands stad berett tillfälle att under tiden 10.6 12.7.2010 anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna har konstaterat att vattendjupet vid anläggningen är 15 20 m. Västerut mot Storströmmen blir vattnet snabbt djupare och vattenväxlingen är god men i Måsfjärdens östra del är vattenväxlingen sämre på grund av att vattnet är grundare. Enligt den ekologiska klassificeringen av ytvatten tillhör Måsfjärden och hela det omkringliggande vattenområdet klassen måttlig. Fiskodlingsanläggningen har varit i bruk sedan år 1989 med undantag av åren 1998 2000. Anläggningen är den enda punktbelastningskällan i Måsfjärden. Därtill belastas hela havsområdet av näringsämnen som följer med strömmarna söderifrån från Skärgårdshavet och Östersjön samt av luftburet kväve. Den närmast belägna andra fiskodlingsanläggningen ligger ca 3,7 km norrut i Storströmmen och har ingen direkt inverkan på vattnet i Måsfjärden. I närheten av anläggningen finns några sommarstugor, men inga sådana områden, vars natur- eller andra motsvarande skyddsvärden märkbart skulle försvagas till följd av odlingsverksamheten. Fiskodlingen har dock generellt en eutrofierande verkan som indirekt på lång sikt minskar den submarina miljöns biodiversitet. Tidvis kan en lindrig inverkan av fiskodlingsverksamheten på vattenkvaliteten påvisas i närheten av anläggningen, men bedömningen försvåras av att det finns så få kontrollpunkter (2 st) i närheten av fiskodlingsanläggningen. Därtill är Måsfjärden antagligen naturligt mer eutrof än Storströmmen. Anläggningen kan inte heller påvisas inverka på påväxtalgerna. Undersökningarna av bottendjuren visar att bottnens tillstånd försämrats märkbart mellan åren 1993 och 2001. År 2006 hade individ-

7 mängden ökat vid alla tre provpunkter, men biomassan och vid två av stationerna även individtätheten var fortfarande märkbart mindre än år 1993. Vid provstationerna L och M hade fårborstmaskarna ökat markant jämfört med år 2001, vilket påvisar att bottnens tillstånd försvagats ytterligare. Bottnens klassificering var år 2006 samma som år 2001. Fastän Måsfjärden tydligen haft syreproblem redan innan fiskodlingsverksamheten, ökar fiskodlingen troligen mängden material som sedimenteras på bottnen. Åtminstone en del av anläggningens belastning drivs österut och sedimenteras i fördjupningen där provstationerna L och M är belägna, försämrar bottnens tillstånd och möjligen ökar den inre belastningen. Därför kan Måsfjärden inte anses vara en bra plats för fiskodling. Belastningen bör åtminstone inte ökas. I fortsättningen bör Måsfjärdens bottnens tillstånd utredas bland annat med strömmätningar och undersökningar om det sedimenterade materialets ursprung. Närings-, trafik- och miljöcentralen har ansett att tillstånd kan beviljas för odling av fisk så att bassängernas sammanlagda totala areal är högst 600 m 2, det årligen använda fodret innehåller högst 360 kg fosfor och 2 600 kg kväve samt så att den specifika belastningen är högst 6 g fosfor per år och högst 40 g kväve per år. Tillståndet bör vara ikraft 7 år från det att tillståndet vunnit laga kraft. 2) Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ fiskerienheten har ansett att anläggningen är belägen på ett område som passar tämligen bra för fiskodling med beaktande av miljön och skärgårdens övriga användning. Sökanden har följt villkoren i det tidigare tillståndet. Fiskerienheten har ansett att tillstånd kan beviljas enligt ansökan. Vidare har fiskerienheten ansett att det inte är nödvändigt att ålägga sökanden att utföra fiskeriekonomisk kontroll. Undersökningarna har inte kunnat påvisa att fiskodlingsverksamheten förorsakar förändringar i fiskbestånden. Vattendragskontrollen är tillräcklig för att kontrollera verksamhetens effekter så länge den innefattar biologiska undersökningar som bottendjurs- eller perifytonundersökningar. 3) AA och BB (Pukkilahti RNr 4:45, Krok, Väståboland) har påpekat att fiskodling har påvisats orsaka märkbar lokal eutrofiering av vattendrag. Vid Haverön Lohi Oy:s anläggning märks detta i form av riklig algtillväxt. Måsfjärden är en smal vik och Snäckös vikar är grunda. Forskning har visat att Östersjön är ett av väldens mest nedsmutsade hav. Påminnarna har önskat att sökanden flyttar odlingsbassängerna till öppnare och djupare vatten. 4) CC och DD (Lagunen RNr 1:33, Krok, Väståboland) har motsatt sig att Haverön Lohi Oy beviljas tillstånd att öka fiskproduktionen i Måsfjärden och att fortsätta fiskodlingen till år 2017. Deras stugtomt är belägen på Snäckö ca 600 m västerut från fiskodlingsbassängerna. Sen verksamheten påbörjades i Måsfjärden i mitten av 2000-talet har trådalgtillväxten ökat explosionsartat och havsbottens och strandvattnens till-

8 stånd skönjbart försämrats. Det är ofattbart att verksamhet som nedsmutsar havet tillåts i Skärgårdshavet då det på internationell nivå ordnas kampanjer för att rädda Östersjön och Skärgårdshavet. Fastän nedsmutsningen till följd av fiskodling är liten i hela Östersjön är fiskodlingen på lokal nivå den överlägset största nedsmutsaren och förstör miljön. Påminnarna vill inte att havsområdet i Nagu södra skärgård skall bli lika grumligt som i Gustavs. 5) EE och FF (Sjöbacken RNr 1:30, Krok, Väståboland) samt GG, HH, II och JJ har motsatt sig ansökan att öka mängden odlingsfisk. En ökad mängd fosfor och kväve skulle innebära en katastrof för den smala Måsfjärden. Flundran har redan försvunnit från området och mörtfiskarna ökat märkbart till följd av den nuvarande fiskodlingsmängden. En produktionsökning förorsakar påminnarna mer luktolägenheter och nedsmutsning av stranden vid deras stuga. Dessutom förstör bassängerna landskapsbilden. Mängden alger vid stugan har ökat till följd av eutrofieringen. Påminnarna har önskat att fiskodling i framtiden sker i slutna bassänger eller markbassänger så att den inte belastar havsbottnen som redan mår dåligt. En extra bassäng har uppenbarats vid Hinders strand, vilken tydligen också ingår i denna tillståndsansökan. Förklaring Sökanden har ansett att tillstånd bör beviljas enligt ansökan, eftersom 1) Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna samt 2) Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ fiskerienheten i sina utlåtanden inte framfört grunder att ändra ansökan. Beträffande 3) AA:s och BB:s påminnelse har sökanden konstaterat att eventuella förändringar i vattendraget inte är en följd av fiskodlingsverksamheten, utan av näringsämnen som följer med strömmarna söderifrån från Östersjön och av luftburet kväve. På basen av det som framförts i 4) CC och DD:s påminnelse har sökanden konstaterat att förändringarna i vattnets och bottnens tillstånd som i påminnelsen framförs ha skett sedan mitten av 2000-talet måste bero på andra faktorer, eftersom sökandens fiskodlingsverksamhet pågått sedan år 1989. Förändringarna är en följd av näringsämnen som följer med strömmarna söderifrån från Östersjön och av luftburet kväve. Beträffande 5) GG:s, HH:s, II:s, JJ:s, EE:s och FF:s påminnelse hänvisar sökanden till ELY-centralens fiskerienhets utlåtande, enligt vilket undersökningarna inte kunnat påvisa att fiskodlingsverksamheten förorsakar förändringar i fiskbestånden. Den tredje bassängen som påminnarna hänvisar till är en bassäng vid Hinders fastighet, vilken används som sump för fångad fisk och inte på något sätt hör till Haverön Lohi Oy:s verksamhet och därmed inte till denna ansökan.

9 REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Regionförvaltningsverket beviljar Haverön Lohi Oy tillstånd att hålla nätbassänger i havet och att odla fisk i dem i Måsfjärden på vattenområdet tillhörande fastigheten Hinders RNr 2:33 i Kroks by i Väståbolands stad på de platser som framgår av bilaga 2) till detta beslut Tillståndsbestämmelser Konstruktioner. Verksamheten och utsläppen Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. 1. Nätbassängernas sammanlagda areal får vara högst 600 m 2. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. 2. Tillståndshavaren skall hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. 3. För att trygga sjötrafiken i nätbassängernas närhet skall de utmärkas enligt trafikverkets direktiv. Nätbassängernas förtöjning får inte placeras på farledsområdet på bassängernas södra sida. 4. Det foder som årligen används vid anläggningen får innehålla fosfor högst 360 kg och kväve högst 2 600 kg. Den i havet utsläppta specifika belastningen får inte överskrida 6,0 g fosfor och 46 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika belastningsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,40 % fosfor och 2,75 % kväve. 5. Fodret får inte överdoseras och dammet skall avlägsnas från det före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga kväve- och fosforprocent. 6. Anläggningen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Verksamheten skall utföras så att den inte medför buller- eller luktolägenhet i miljön. Fodret och kemikalierna som an-

10 vänds vid anläggningen skall förvaras så att av dessa inte orsakas fara för förorening av yt- eller grundvatten. 7. Död fisk och avfall som uppstår vid stickning av fisk skall tillvaratas och transporteras till en avfallshanteringsplats med tillstånd att hantera dylikt avfall eller komposteras och behandlas i enlighet med stadgandena om behandling av animaliskt avfall. Komposteringen skall skötas så att den orsakar minsta möjliga luktolägenhet. 8. Verksamheten skall bedrivas så att det uppstår så litet avfall som möjligt. Avfallet skall sorteras och hanteras så att det kan återvinnas i så stor utsträckning som möjligt och med beaktande av kommunens avfallshanteringsbestämmelser. Avfall som inte kan återvinnas skall föras till en godkänd avfallshanteringsplats. Problemavfall skall föras till godkänd mottagningsplats för problemavfall. Fisken skall rensas vid ett renseri med behörigt miljötillstånd. Störningar och andra exceptionella situationer 9. Tillståndshavaren skall underrätta Egentliga Finlands närings-, trafikoch miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna samt miljövårdsmyndigheten i Väståbolands stad om betydliga störningar och exceptionella situationer. Orsaken till störningen eller den exceptionella situationen skall utredas omedelbart och de uppmärksammade felen rättas utan dröjsmål. Kontroll av verksamheten samt rapportering 10. Tillståndshavaren skall meddela Egentliga Finlands närings-, trafikoch miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 11. Tillståndshavaren skall föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall antecknas uppgifter om - det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, - mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, - de ibrukvarande bassängernas yta och volym, - blodet som uppstår vid stickningen av fisken, döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, - eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier - förvaringen av fodret och kemikalierna som används vid anläggningen samt - övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av belastningen.

11 Skötseljournalerna skall bevaras fem år räknat från odlingssäsongens slut och på uppmaning företes myndigheterna. Miljövårdsmyndigheten i Väståbolands stad samt Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett och till årssammandraget bifoga en tillförlitlig utredning om mängden foder som levererats till anläggningen under det gångna året och fodrets kvalitet. Tillståndshavaren skall på begäran ge närings-, trafik- och miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av journaluppgifternas tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på närings-, trafik- och miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps- och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. 12. Tillståndshavaren skall utföra kontroll av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna godkänt sätt. Kontrollen skall även innefatta biologiska undersökningar. Kontrollen skall utföras även då anläggningen tillfälligt är ur bruk samt då verksamheten är mindre än tillståndet tillåter. Kontrollresultaten skall tillställas ansvarsområdet för miljön och naturresurserna samt fiskerienheten vid Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Väståbolands stad inom de tidsperioder som utsätts i kontrollprogrammet. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 13. Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till ansvarsområdet för miljön och naturresurserna samt fiskerienheten vid Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till 31.12.2017. Om Haverön Lohi Oy avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2017, skall bolaget senast 30.11.2016 hos regionförvaltningsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan, under förut-

12 sättning att sökanden har rätt till det för fiskodlingen erforderliga vattenområdet. Skador Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt ovan givna tillståndsbestämmelser orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av havsområde, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas. Iakttagande av strängare förordning Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. MOTIVERING Fiskodling Åren 2005 2009 har i medeltal 39 000 kg fisk odlats vid Haverön Lohi Oy:s anläggning. Anläggningens fosforbelastning har i medeltal varit 240 kg/a och kvävebelastning i medeltal 1 900 kg/a. Det vid anläggningen använda fodrets näringsinnehåll har varit ca 10 % större än tillståndet tillåter. Haverön Lohi Oy:s fiskodlings inverkan på vattenkvaliteten har varit liten och lokal. Kontrollundersökningarna har inte kunnat påvisa att fiskodlingsverksamheten i dess nuvarande storlek försämrar vattnets kvalitet. I närheten finns inga naturskyddsområden. Däremot visar undersökningarna att vattenområdet är eutroft och att bottnens tillstånd försämrats och tillhör klassen smutsig. Enligt ytvattendragens ekologiska klassificering tillhör vattenområdet klassen måttlig. Målet i förvaltningsplanen för Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavets förvaltningsområde är att klassen god uppnås. På basen av det som ovan sagts anser regionförvaltningsverket att det inte föreligger förutsättningar för beviljande av tillstånd enligt de ansökta utsläppsmängderna som är större än i det ikraftvarande tillståndet. Regionförvaltningsverket har begränsat det vid anläggningen årligen använda fodret till att innehålla högst 360 kg fosfor och 2 600 kg kväve, vilket är samma mängder som i det ikraftvarande tillståndet. Den årliga mängden näringsutsläpp beräknas därmed vara ca 220 kg fosfor och ca 1 600 kg kväve. Vid beräkningen har använts följande parametrar: fosforhalt i fodret 0,85 %, kvävehalt i fodret 6,2 %, foderkoefficient 1,15 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4,0 g/kg respektive 27,5 g/kg. Då anläggningen sköts noggrant och då man använder fodersorter med minsta möjliga näringsmängder i enlighet med bästa praxis ur mil-

13 jösynpunkt (BEP), är det möjligt att uppnå en tillväxt på ca 36 000 kg/a, vilket är mer än den mängd som avses i ansökan. Anläggningens storlek Kontrollen Tillståndets giltighet Tillståndsprövning Nätbassängernas storlek har bestämts enligt deras areal. Tillståndsbestämmelsen beträffande arealen är entydig och tillräcklig med tanke på övervakningen av anläggningen. Regionförvaltningsverket har bestämt att bassängernas sammanlagda totala areal får var högst 600 m 2 enligt ansökan, så att tillståndshavaren kan fortsätta odla fisk i de bassänger den redan har i bruk. Detta överrensstämmer med statsrådets principbeslut om det nationella vattenbruksprogrammet 2015. Enligt 5 miljöskyddslagen skall verksamhetsutövaren tillräckligt väl känna till verksamhetens konsekvenser och risker för miljön samt möjligheterna att minska verksamhetens negativa miljöpåverkan. Tillståndsbestämmelserna om skötseljournalen, kontrollen och rapporteringen behövs för att utreda verksamhetens inverkan på havsområdet och miljön samt för övervakning. Tillståndshavaren har inte ålagts att utföra kontroll av verksamhetens inverkan på fiskbestånden. Däremot skall vattendragskontrollen innefatta även biologiska faktorer. Kontrollen skall utföras på det sätt som tillsynsmyndigheten Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna godkänt. Kontrollen kan utföras som samkontroll. Tillståndet har beviljats för viss tid, så att förutsättningarna för verksamheten kan bedömas på nytt med beaktande av utsläppens verkningar på havsområdet och förändringar som uppstår av andra skäl, möjligheterna att minska utsläppen i takt med fiskodlingsverksamhetens utveckling samt tillståndshavarens rätt till det för fiskodlingen erforderliga området. Tillståndshavaren har ansökt om att tillståndet skall vara ikraft till slutet av år 2017. Tillståndshavaren har på basis av arrendeavtal rätt att nyttja det för fiskodlingen behövliga vattenområdet till 2.2.2018. Förutsättningar för beviljande av tillstånd enligt vattenlagen för hållande av nätbassänger i havet föreligger eftersom den nytta som fiskodlingen medför är betydlig i förhållande till de skador och men som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar. Sökanden besitter genom arrendeavtal det för anläggningen erforderliga vattenområdet. Förutsättningar för beviljande av tillstånd enligt miljöskyddslagen för fiskodlingsverksamheten föreligger eftersom verksamheten på de grunder som framförts ovan och då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna inte förorsakar olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en ur allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras. Anläggningen förorsakar inte heller sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden.

14 Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna tillståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som ställs i miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa. LAGRUM 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen 41, 42, 43, 45, 46, 55 och 56 miljöskyddslagen UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Regionförvaltningsverket har beaktat de av 1) Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna och 2) Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ fiskerienheten framförda påminnelserna på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. Beträffande påminnelserna av 3) AA och BB, 4) CC och DD samt 5) EE och FF samt GG, HH, II och JJ konstaterar regionförvaltningsverket att det begränsat mängden utsläpp så att de är lika stora som i det ikraftvarande tillståndet. Kontrollundersökningarna har inte påvisat att fiskodlingsverksamheten i dess nuvarande storlek orsakar eutrofiering eller påverkar fiskbestånden. Tillståndshavaren har ålagts att idka verksamheten så att den inte förorsakar luktolägenheter. Därmed och på basen av det som sagts i motiveringen föreligger förutsättningarna för beviljande av tillstånd i enlighet med tillståndsbestämmelserna. HANDLÄGGNINGSAVGIFT Handläggningsavgiften är 3 290 euro, vilken Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning fakturerar senare. Motivering För beslutet uppbärs i enlighet med miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1388/2006) och bilagan till nämnda förordning, vilken tillämpas, eftersom ärendet anhängiggjorts före 1.1.2010, den avgift som stadgats för fiskodling där fiskens tillväxt är 20 000 100 000 kg per år.

15 MEDDELANDE OM TILLSTÅNDSBESLUT Beslut Haverön Lohi Oy Kopia av beslutet Meddelande om beslut Väståbolands stad Miljövårdsmyndigheten i Väståbolands stad Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (per e-post) Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral/ fiskerienheten (per e-post) Trafikverkets Sydvästra Finlands farledsenhet Finlands miljöcentral (per e-post) Enligt dpoesavi-43-04-08-2010 Annonsering på anslagstavlor Beslutet kungörs på de officiella anslagstavlorna vid Södra Finlands regionförvaltningsverks ansvarsområde för miljötillstånd och i Väståbolands stad.

16 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilaga 1) Besvärsanvisning 2) Karta över fiskodlingsanläggningens placering Juha Helin Birgitta Vauhkonen Pamela Westerlund Ärendet har avgjorts av miljöråden Juha Helin och Birgitta Vauhkonen. Ärendet har föredragits av miljööverinspektör Pamela Westerlund. PW/sl

BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Bilaga 1 Ändring i Södra Finlands regionförvaltningsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 3.1.2011. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e- postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas regionförvaltningsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Södra Finlands regionförvaltningsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Södra Finlands regionförvaltningsverks ansvarsområde för miljötillstånds kontaktinformation besöksadress: Stinsgatan 14, 00520 Helsingfors postadress: PB 115, 00231 Helsingfors telefon: (växel) 020 636 1040 telefax: (09) 726 0233 e-post: ymparistoluvat.etela@avi.fi öppettid: kl. 8 16.15 Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 89 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

Bilaga 2 Karta