Workshop webbkartografi

Workshop webbkartografi Ny Workshop ej övningsuppgifter Gammal säljare Nytt OS Windows 7 Ny laptop OH-kanon? Nya programversioner Är alla data med Är alla program med Så håll i er nu åker vi! 1

En kort tur i SLD-XML djungeln ym_lst_ri_naturvård_ymark500_ Panda_URC_YMS_172x185 LimeGrön Si13 ans110426 svg.sld 2

Workshop webbkartografi Dagens schema (lunch, fika etc). Individuella arbetsuppgifter. INTRO: Varför, status, QGIS demos och ICC Paris (~1h) Genomgång av de teoretiska grundprinciperna. (~30min) Övningar så långt vi hinner till 1 timma före vi ska sluta YMS YMark SI/AI Namn SLD/Filter-Scale-Symbolizer SLD/TextSymbolizer SLD/Layer Preview QGIS Sammanfattning (~15min) Kort redovisning av Individuella arbetsuppgifter (~15min) Avslutande diskussion tillsammans med Jörgen F. 3

Varför Metria AB & GISassistANS AB? Ni Metria AB har en färdig infrastruktur för att erbjuda marknaden i Sverige (och kanske på sikt internationellt) förädlade tematiska geodatatjänster! MetriaMaps direkt från GeoServer till användaren utan tiles. Rutiner för kvalitetskontroll av geodata Rutiner för lagring av geodata från andra geodataleverantörer Förväntningar på er att ni ska ha stor kartografisk kompetens (fd. LMV division) GISassistANS AB har en världsledande praktisk erfarenhet av arbete med webbkartografi för att producera tolkningsbara kombinationer av geodatalager från flera geodataleverantörer. Tillsammans kan vi som pionjärer erbjuda alla dessa geodatatjänster. DÄRFÖR HAR JAG VALT ATT SAMARBETA MED METRIA AB. 4

Status GISassistANS AB webbkartografi Ni kommer snart att observera att mina resultat bygger på proof of concept. Min avsikt har aldrig varit att produktionssätta egna tjänster. Allt som jag åstadkommit kommer att kunna förändras/förbättras i samarbete med kunder och via en fruktbar internt dialog kring de nya krav/möjligheter som webbkartografin innebär för geodatatjänster. Tekniken för att åstadkomma detta har jag inte hållit hemlig, även om de detaljer ni får lära er idag inte är allmänt känt. För att få lönsamhet så krävs mycket mer än att bara efterapa vad som hittills är gjort. Framgent bör dock fakta bevaras internt och istället visas goda exempel på resultat upp vid seminarier och konferenser. För att vi ska lyckas så måste marknaden få reda på att detta är möjligt. Samtidigt får vi visa att det är en tung investering som behövs för att produktionssätta denna teknik inom den egna organisationen/företaget 5

Varför satsa på webbkartografi? 24 olika skäl! 6

Varför satsa på webbkartografi? En karta säger mer än 1000 ord förutsatt att det kartan visar kan tolkas av betraktaren! Webbkartografi har hittills mest handlat om kartmanér för bakgrundskartor, typ MetriaMaps och presentation av geodataleverantörernas egna WMS-tjänster. Kombination av olika geodata- lager sker idag oftast i ett Desktop-GIS. Framtida behov är stora för temabaserade geodatatjänster kring: Riktiga E-tjänster tre av fyra (80%) behöver troligen någon form av kartstöd. KRIS- och Räddningstjänstscenarier. Olika planeringsscenarier: ÖSP, detaljplanering, infrastuktur, nyetablering.. Analyser för: Miljö Säkerhet Skog - även WFS behöver kartmanér! Erbjuds via www.geodata.se/skikt, typ Timmerwebb eller tematisk WMS 7

Mina förväntningar på dagen Du ska få förtroende för att SLD tekniken är en intressant verktygslåda för att producera de kartmanér som Metria behöver kunna erbjuda sina kunder och då inte bara baserat på Du ska förstå att det finns ett alternativ till dagens kartmanér som används i svenska WMS-tjänster. Du ska få tips om olika verktyg som behövs när du jobbar med webbkartografi praktiskt. Du kommer att komma ihåg spridda delar av det du hör och det vi diskuterar om idag min innerliga förhoppning är dock att du blir intresserad av webbkartografi mha. SLD! 8

Den stora utmaningen! För att få ned kostnaderna för nytillverkning och underhåll av tematiska geodatatjänster så är det bara en sak som gäller: ORDNING & REDA Inom några år pratar vi om 1000-tals geodatalager och symboler. 10 000-tals olika kartmanér/stilmallar. För att få lönsamhet i denna produktion så måste redan utvecklade tjänster återanvändas. I fallet SLD så innebär det att klippa och klistra önskad XML kod och använda den i nya SLD stilmallar. Därför kommer jag också ta upp några idéer kring namnkonventioner och SLD kartotek som kan vara ett sätt att skapa Ordning & Reda. En genomtänkt organisation/administration av dessa tjänster kommer alltså att behövas, där jag hoppas få var en resurs några år framöver! 9

Demo QGIS Tre skalintervall(si) Jag tror det är klokt att börja med en demonstration. Det är mycket tidskrävande att bygga den miljö som behövs och därför har kartmanér/stilmallar enbart gjort för just det område och det skalintervall som syns i QGIS kartfönster. Av denna anledning kan ni inte förvänta er att jag kan hoppa runt i Sverige och visar resultat över områden som ni är intresserade av. Jag testar just nu Dynamic attributes som, när jag fått det att fungera, kommer att medge att en SLD mall används för alla geodatalager i en tematisk geodatatjänst. Namn på SVG filen ligger då i PostGIS. SLD mallen kommer vara nästan densamma för olika tematiska geodatatjänster. Oftast är det behovet att text från objektens attribut som gör att SLDerna skiljer sig åt. Jag har lagt in, men i de flesta fall kommenterat bort text: <! TEXTblock <TextSymbolizer> 10

Borta bra, men hemma bäst! Brasklapp Det här är min arbetsmiljö på GISassistANS AB och jag är hemskt bortskämd med att kunna ha 5-10 fullt läsbara fönster uppe samtidigt. Ha därför lite tålamod med mig nu när jag ska göra en demo/workshop och tvingas tränga ihop mig på projektorns lilla skärm yta. 1920x1200(.28) 2560x1600(.25) Tyvärr inte samma skärmpixelstorlek 11

Demo QGIS Tre skalintervall(si) Bilden till höger är senaste nytt och den är inte med i mina förberedda QGIS filer (1:3 500). Vi hinner kanske göra en live övning på slutet QGIS Nacka S Nackareservatet ca1_11338 Lst SvS ans110717.qgs Tyresöreservatet ca1_45354 LstInklAB SvS ans110717.qgs Oviksfjällen ca1_181417 Lst ans110717.qgs 12

ICC Paris Som ett intro, så går jag snabbt igenom min presentation på ICC i Paris 8 juli, så får ni se ex. hur detta marknadsförts hittills 13

Basic Rules for Web-Cartography Background Five examples in 5 different scales Basic rules Conclusion and future plans 14

Basic Rules for Web-Cartography Methods for visualization enhancement in multisource Web Mapping Services using basic cartography rules

Web-Cartography Web Mapping is the ultimate platform to discover, explore, share, and create content by combining distributed information and services, which is our rapidly growing collective geospatial knowledge. These new possibilities in web mapping also have disadvantages. Combining different geodata sources may almost always results in conflicting presentation styles and, consequently, in confusing and often useless maps. This presentation will describe how these disadvantages can be solved with new (web)cartography methods using GeoServer Web Map Services (WMS) and Styled Layer Descriptor (SLD)

INSPIRE Infrastructure for Spatial Information in Europe Webcartography for ad hoc combinations of up to 9 themes/layers useing WMS and SLD/SE. Is it possible? http://inspire.jrc.ec.europa.eu/index.cfm/pageid/2/list/7

SLD overview

Basic Rules for Area Intervals One (1) WMS layer Example # 1

2 WMS layers large scale Inspire Annex III 11 Area regulation zones Two (2) WMS layers Scale in the mapwindows 1:5 669 Example # 2

2 WMS layers large scale The users has their own geospatial data, which can be difficult to interpret - even without external, conflicting *) WMS layers. Forestry example Scale in mapwindow 1:5 669 Example # 2

3 WMS layers medium scale Scale in mapwindow ~1:11 338 Example # 3

3 WMS layers medium scale Scale in mapwindow 1:11 338 Example # 3

3 WMS layers medium scale Scale in mapwindow 1:11 338 Example # 3

6 WMS layers topographic scale Scale in mapwindow 1:45 354 Example # 4

6 WMS layers topographic scale Scale in mapwindow 1:45 354 Example # 4

6 WMS layers topographic scale Scale in mapwindow 1:11 338 Six WMS layers Scale in mapwindow 1:45 354 Example # 4

6 WMS layers small scale Scale in mapwindow 1:181 417 Example # 5

6 WMS layers small scale with a lot of space for the users Scale in mapwindow 1:181 417 Example # 5

my BasicRules for WebCartography is basedon Scaleintervals ObjectCategoryColours Areaintervals Patterning with SVG symbols Patterning using SVG-sheets Textlabels for small areas but only if it is needed.

Riktlinjer Conclusions & Future work 1. This presentation has described that by using SLD up to six different WMS layers can be presented using icons/symbols instead of hatching, colour fills etc. 2. Future work includes solving the problem with a basic rule to easily understand which icon/symbol belongs to which polygon. FIXAT! 3. Hopefully GeoServer will be able to use the scale, which comes out of the GetMap request, in the SLD in the future. 13 scale intervals and 10 area intervals gives up to 130 Rules for each layer/sld. På väg att FIXAS! 4. Collaboration with other groups who has an interest in solving the problem with overlapping polygons from different WMS services.

Thanks! Merci! Tack! Anders.Soderman@GISassistANS.se www.gisassistans.se 32

Metria AB Workshop Kiruna tis 110816 33

Introduktion till visningstjänster Kartservern för visningstjänster (i vårt fall GeoServer 2.1.1) Svarar på förfrågningar från klienten, exempelvis: Visa metadata för tillgängliga tjänster? (CSW eller via ex. www.geodata.se ) Vad kan tjänsten göra? (WMS/WFS) Vilka lager finns i tjänsten? (WMS) Vilka objekt finns i dessa lager och vad har de för attribut/egenskaper? (GetFeatureInfo, WFS) Visa kartan över givet område? (WMS, GeoServer Layer Preview) Visa kartan över givet område med valt kartmanér? (WMS/SLD) 34

Vad är SLD? Styled Layer Descriptor Stilmallar som definierar hur geodata ska visualiseras. Standardiserad av OGC och hänvisas till i WMS-standarden För varje objekttyp / feature type som finns med på kartan skrivs regler som beskriver hur objekten ska manérsättas. Reglerna skrivs i XML. Reglerna kan begränsas till vissa skalintervall. Objekt kan döljas helt med hjälp av regler. WMS 1.1.1 hanterar SLD annorlunda än WMS 1.3.0 Symbology Encoding Standard (SE) har tillkommit. Se upp!! SLD addresses the need for users and software to be able to control the visual portrayal of the geospatial data. The ability to define styling rules requires a styling language that the client and server can both understand. The OpenGIS Symbology Encoding Standard (SE) provides this language, while the SLD profile of WMS enables application of SE to WMS layers using extensions of WMS operations. Additionally, SLD defines an operation for standardized access to legend symbols. Basically SLD 1.0 was split up between Symbology Encoding (SE 1.1, i.e. the general part) and the SLD specific part (SLD 1.1). AnS: 09-07-22 16:27 In August 2007 the SLD specification has been split up into two new OGC specifications [1] : Symbology Encoding Implementation Specification (SE) and Styled Layer Descriptor. Styled Layer Descriptor Specification now only contains the protocol for communicating with a WMS about how to style a layer. The actual description of the styling is now exclusively described in the SE Implementation Specification. 35

Hur kan man använda SLD? Vilka möjligheter finns med SLD? De flesta kartservrar stöder idag SLD, exempelvis GeoServer som är ett Open Sourcealternativ, helt enligt OGC:s specifikation. Hur kan man påverka visualiseringen med hjälp av SLD? Regler kan baseras attribut hos objekt och skalintervall. Vanliga symboliserare: Polygon - Kantlinje och insida som kan stilsättas på olika sätt. Line - Tjocklek, färg, streckad/solid, m.m. kan stilsättas. Point - Symbol och storlek kan stilsättas. Text - Typsnitt, storlek, placering m.m. kan stilsättas. 36

SLD-exempel En enkel punktsymboliserare med 2 pixlars kantlinje 37

SLD-exempel Ett exempel på hur extern grafik kan användas för att förändra kartmanér på ett punktlager i en WMS-tjänst. Kod: Vilket genererar: hxlink:href= smileyface.png förutsätter att filen ligger i C:/Program/Geoserver/data_dir/styles (default) 38

SLD overview

Exempelförfarande - skapa SLD [http://karta.raa.se/geoserver/wfs?service=wfs&version=1.1.0&request=describefeaturetype [http://karta.raa.se/geoserver/wms?service=wms&version=1.1.1&request=getcapabilities] [http://karta.raa.se/geoserver/wms?service=wms&version=1.1.1&request=describelayer [http://karta.raa.se/geoserver/wms?service=wms&version=1.1.1&request=getstyles &typename=fmi:fmi_wms_full] &layers=bbr:bbr_wms_full] Nås också via ex. QGIS Egenskaper/ Layer Properities: 40

Exempelförfarande - skapa SLD [http://karta.raa.se/geoserver/wfs?service=wfs&version=1.1.0&request=describefeaturetype [http://karta.raa.se/geoserver/wms?service=wms&version=1.1.1&request=describelayer [http://karta.raa.se/geoserver/wms?service=wms&version=1.1.1&request=getstyles &typename=fmi:fmi_wms_full] &layers=bbr:bbr_wms_full] Nås också via ex. QGIS: Normalt ser ni bara en stilmall och det heter i de flesta fall, världen över, Default Style. Eftersom jag jobbat så mycket med webbkartografi, så har jag naturligtvis ett antal alternativa stilmallar. I framtiden tror jag vi kommer att se flera alternativa sk. Named Styles som användaren kan välja bland. (Blir det då Default_1, Default_2 ) 41

Exempelförfarande - skapa SLD [http://karta.raa.se/geoserver/wfs?service=wfs&version=1.1.0&request=describefeaturetype [http://karta.raa.se/geoserver/wms?service=wms&version=1.1.1&request=describelayer &typename=fmi:fmi_wms_full] &layers=bbr:bbr_wms_full] Normalt brukar det bara vara en FeatureType per geodatalager. 42

Exempelförfarande - skapa SLD [http://karta.raa.se/geoserver/wfs?service=wfs&version=1.1.0&request=describefeaturetype &typename=fmi:fmi_wms_full] Här vet jag inte om det blir en omgång attribut per FeatureType 43

Feature Attributes Jag når motsvarande information lättast via pgadminiii, som tittar rakt in i postgresql/postgis databasen. Alternativt så syns attributen i GeoServer Edit Layer 44

Exempelförfarande - skapa SLD GetSymbolLibrary är ännu inte en OGC std. 45

Exempelförfarande - använda SLD [http://karta2.raa.se/geoserver/wms?service=wms&version=1.1.1&request=getmap &LAYERS=FMI:FMI_WMS&SRS=EPSG:2400&FORMAT=image/png&BBOX=1619946,6580906, 1621301,6582261&WIDTH=256&HEIGHT=256] &SLD=http://www.domän.se/SLD01.sld &SLD=http://www.domän.se/SLD01.sld Jag har i flera år under mina presentationer och framförallt i Stanli/Forum för Geodatatjänster argumenterat för att geodatatjänstleverantörerna ska öppna upp sina WMS-tjänster och tillåta SLD. Lösningen som har diskuterats är att via ex. www.geodata.se sker en kvalitetsgranskning av SLDn och att den sedan läggs på en gemensam stilmallsserver. Ligger den där så accepteras SLDn. Nu kanske det är dags att sluta argumentera för den lösningen 46

Exempel describefeaturetype Riksantikvarieämbetet http://karta.raa.se/geoserver/wfs?service=wfs &version=1.1.0 &request=describefeaturetype &typename=fmi:fmi_wms Information når användaren normalt via sin klient (ex. Gaia): <?xml version="1.0" encoding="utf-8"?> <xsd:schema xmlns:xsd="http://www.w3.org/2001/xmlschema" xmlns:fmi="http://raa.se/kms/fmi" xmlns:gml="http://www.opengis.net/gml" elementformdefault="qualified" targetnamespace="http://raa.se/kms/fmi"> <xsd:import namespace="http://www.opengis.net/gml" schemalocation="http://karta.raa.se/geoserver/schemas/gml/3.1.1/base/gml.xsd"/> <xsd:complextype name="fmi_wms_fulltype"> <xsd:complexcontent> <xsd:extension base="gml:abstractfeaturetype"> <xsd:sequence> <xsd:element maxoccurs="1" minoccurs="1" name="objekt_id" nillable="true" type="xsd:decimal"/> <xsd:element maxoccurs="1" minoccurs="1" name="geometri_id" nillable="true" type="xsd:decimal"/> <xsd:element maxoccurs="1" minoccurs="0" name="gtype" nillable="true" type="xsd:decimal"/> <xsd:element maxoccurs="1" minoccurs="0" name="geometri" nillable="true" type="gml:geometrypropertytype"/> <xsd:element maxoccurs="1" minoccurs="0" name="benamning" nillable="true" type="xsd:string"/> <xsd:element maxoccurs="1" minoccurs="0" name="url" nillable="true" type="xsd:string"/> </xsd:sequence> </xsd:extension> </xsd:complexcontent> </xsd:complextype> <xsd:element name="fmi_wms_full" substitutiongroup="gml:_feature" type="fmi:fmi_wms_fulltype"/> </xsd:schema> Gaia Preview syns egentligen inte pga satt skalintervall 47

Exempel GetMap Riksantikvarieämbetet http://karta2.raa.se/geoserver/wms?service=wms &VERSION=1.1.1 &REQUEST=GetMap &LAYERS=FMI:FMI_WMS &SRS=EPSG:2400 &FORMAT=image/png &BBOX=1619946,6580906,1621301,6582261 &WIDTH=256 &HEIGHT=256 Anges ej SLD, som i detta fall, används DEFAULT(ex. QGIS): 48

Exempel GetMap+SLD Riksantikvarieämbetet http://karta2.raa.se/geoserver/wms?service=wms &VERSION=1.1.1 &REQUEST=GetMap &LAYERS=FMI:FMI_WMS &SRS=EPSG:2400 &FORMAT=image/png &BBOX=1619946,6580906,1621301,6582261 &WIDTH=256 &HEIGHT=256 &SLD=http://www.domän.se/sld.xml 49

Processflödesdiagram Mitt livs första diagram och detta är första utkastet. En kunnig person får gärna tillsammans med mig förbättra denna bild. Den ska ge en komprimerad bild av vilka moment som krävs för kartmanér baserade på ytmönstring med SVGsymboler. 50

Processflödesdiagram Del 1(4) 1. Hur uppkommer behovet av en ny tematisk geodatatjänst 2. Vilken typ av geodatatjänst avses. 3. Tekniska specifikatoner PC-skärm, IPhone, IPad 4. Omvärldsanalys, som till vissa delar bör dokumenteras i SLD ns METADATA. 51

Processflödesdiagram Del 2(4) 1) 2a) 2b) 3) 2b) 4) 1. Ofta finns en ansvarig myndighet/organisation vars hemsida brukar ha information och länkar. 2. a) Bilder via Google. b) Utseende WMS via www.geodata.se, om tjänsten existerar. 3. Tillverkning ytmönstringssymbol, YMS se övning. 4. Min nyligen uppfunna linjemönstringssymbol, LMS (kommer nog behöva användas ofta) 52

Processflödesdiagram Del 3(4) 1. Statistik beräknas i PostGIS 2. Vilka skalintervall SI, som behövs beror helt på de behov som användarna har. Dialog med kund/yrkesgrupp 3. Placering av YMSen inom 3x3 matrisen, så att inga symboler överlappar inom den aktuella tematiska geodatatjänsten. 4. Areor beräknas i PostGIS 5. Vilka YMark som behöver tillverkas beror på 1) och 4), ex. för RI Obrutet fjäll behövs bara ett i de 7 första skalintervallen - 1:48 000. YMS200 & YMark500 måste alltid göras! 6. Ska kompletterande text hämtas från attribut, så bör det bestämmas nu. 1) 2) 5) 3) 3) 1) 4) 5) 6) 53

Processflödesdiagram Del 4(4) 1. Hur SLD ska utformas håller jag just nu på att utreda. Den metodik jag har idag är inte produktionsmässig då det tar alldeles för lång tid att hitta och lägga in rätt filnamn på SVG filerna (YMarken) bland kanske 10 000 rader XML kod. I dagsläget jobbar jag inledningsvis alltid i XML Copy Editor. Mindre justeringar görs sedan i GeoServers egen SLD XML editor. 2. Kontroll i GeoServers Layer Preview begränsas till enbart ett geodatalager i taget. Via QGIS så kan övriga färdiga geodatalager som ingår i en tematisk geodatatjänst finnas med tillsammans med MetriaMaps i bakgrunden. 3. Ordningsföljden mellan geodatalagren bör nu bestämmas. Det bör övervägas i vilken mån MetriaMaps behöver anpassas för att förbättra läsbarheten av den tematiska geodatatjänsten.satsar vi på ett SLD kartotek så är det nu rätt tid att spara bilder på YMS, YMark och några exempel på hur kartmanéret ser ut i skala 1:5 000 och 1:100 000. 3) 2) 1) 1) 1) 1) 2) 3) 4) 5) 54

YMS och YMark500 (3x3 matris) Sedan någon månad tillbaka gör jag ytmönstringssymbolen, YMSen exakt 200x200px i Inkscape. Det visade sig underlätta tillverkningen av YMark500, som tillsammans med YMSen är de två grundsymbolerna för alla övriga YMark. YMSen placeras sedan i någon av de nio positionerna i YMark500, här URC Att hålla reda på var olika YMS symboler ligger i respektive YMark500 i olika tematiska geodatatjänster kräver sin egen administration. Hur det ska ske måste vi fundera på! När denna bild gjordes i juli 2010 så var jag inte så noga 55

YMark 2011-06-27 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) 9) 10) Detta är de YMark jag hittat, som ska ge en så jämn fördelning av ytmönster som möjligt, i de olika area intervallen. Föga vetenskapligt och väl värt ett examensjobb.

Areaintervall 2011-06-27 Detta är svårt att förklara begripligt! Tanken är att alla polygoner ska få minst en tolkningsbar del av en YMS. Värdena i Excelmatrisen är den area som ett visst YMark täcker för en polygon som är förenklad till en kvadrat. Jag har sen bestämt area intervall, med viss justering, utifrån dessa världen. YMS-tätheten på skärmen blir då 6.25 150 mm. Använder jag strikt denna princip (vilket ej skett) så får alltid ett hel YMark plats i motsvarande area i en kvadratisk polygon.

Areaintervall 2011-06-27 Beräkningen för cellen med vita korset och värdet 0,1406 ha baseras på formeln: =SUMSQ(($F$8*D15))/10000 vilket i detta fall innebär (0,00625x6000) 2 /10000= 0,1406 ha (minsta skalan väljs pga. skalint. SI YMS200_25px och med mina skärmpixlar 0.25 mm (på min stora skärm) ger 6.25x6.25 mm 2. Då innebär det att avståndet mellan YMSerna är 6.25 mm på skärmen. D15 F8

Övning 1 Inkscape YMS200 Övning 1 YMS - urval och konstruktion av YMS200 i Inkscape En snöstjärna i något rasterformat och en bild på ett -tecken hämtas via Google. För att underlätta konstruktionen i Inkscape så läggs ett antal hjälplinjer ut i Hypersnap. Snöstjärnans ytterkontur skärmdigitaliseras i Inkscape. Den resulterande vektorn ges en maximal bredd eller höjd på 200px. Vektorstjärnan placeras in symmetriskt i en 200x200px ark. -tecknet randvektoriseras i Inkscape. Vektorerna färgas Limegröna RGB000255000 och placeras in symmetriskt i snöstjärnan. Avslutningsvis läggs texten Naturvårdsavtal in i YMSen, som sparas enligt min namnkonvention. 59

Övning 2 Inkscape YMark Övning 2 YMark500 och YMark2500_9 YMark500 måste alltid tillverkas, liksom YMS200. Placeringen av YMS200 inom 3x3 matrisen måste göras med hänsyn till övriga geodatalager som ingår i ett tema/tematisk geodatatjänst. Krävs alla YMark, så är det ytterligare sex stycken som behöver tillverkas. Totalt behövs 10 stycken YMark, men YMark400_2_SV används i både storlek 25px och 50px och YMark500 i 50px och 80px, så totalt tillverkas alltså åtta YMark. Övningsexemplet jag valt är YMark2500_9 som nog är det mest komplicerade. 60

Övning 3 Statistik och Area 1(2) Övning 3 Beräkning av statistik och area i PostGIS (Denna övning är tänkt för en workshop där deltagarna själva genomför övningarna.) Antalet objekt per area intervall, AI (0,75-1,5 ha) beräknas så här i SELECT count(*) from "SvS_BD"."SvS_BDlan_Biotopskydd-25_s99TM" where ST_Area(the_geom) >= 7500 and ST_Area(the_geom) < 15000; Information om fördelningen av antalet objekt/features per areaintervall är viktigt för att veta hur många YMark som behöver tillverkas. Statistiken ger också en känsla för hur många skalintervall som kan vara intressant. SvS ABlan_ Biotopskydd_01 är nog ointressant i 1:50 000 och mindre skalor! 61

Övning 3 Statistik och Area 2(2) Övning 3 Beräkning av statistik och area i PostGIS (Denna övning är tänkt för en workshop där deltagarna själva genomför övningarna.) För att beräkna och lägga in arean i ha (PostGIS beräknar kvadratmeter) för alla objekt i ett geodatalager används denna SQL-sats: alter table "SvS_BD"."SvS_BDlan_Biotopskydd-25_s99TM" add column yta_ha_ans double precision; update "SvS_BD"."SvS_BDlan_Biotopskydd-25_s99TM" set yta_ha_ans =(st_area(the_geom)/10000)::double precision; I pgadminiii når jag attributen i tabellform 62

Övning 4 Namnkonventioner Shapefil Min lathund namnkonventioner: PostGIS PostGIS Servers PostGIS Database PostGIS Schema PostGIS Table GeoServer Workspace Store Layer SLD YMark YMS YMark2500_9_SvS_Naturvårdsavtal Snöstjärna Paragraftecken N12 LimeGrön TEXT ans110814.svg 63

Metria AB Umeå 110719 64

ICC2011/Paris FfG/Stanli GI Norden 2011/Åbo EuroSDR/Lund GIT2011 65

Basic Rules for Web-Cartography Tillbakablick En YMS och nio YMark Tio stycken Areaintervall Ex. på återstående jobb Förslag till fortsättning för GaAB 66

Tillbakablick: Finns det behov av tolkningsbara geodatatjänster? Tjänster ska kunna utvärderas och samverka i olika tillämpningar, dvs De ska kunna sampresenteras och fortfarande vara läsbara/användbara. Citat från Kjell Hjort, Geodataprojektet, inför Workshop Webbkartografi 29 nov. 2010 E-postbrev den 12 november 2010 10:41 alltför ofta känns det så här http://www.geodata.se/sv/vad/om-geodataportalen/webbkartografi/

Tillbakablick: Webbkartografi och molntjänster Grundtanken med Cloud Computing är att använda program, datalagring och databehandling via Internet. Skalbara datorresurser tillhandahålls som tjänster för användare via Internet. Hur påverkar ex. kommande WPS tjänster behovet av stilmallar och skalintervall? ytterligare något som hänt sista året Här är ytterligare ett exempel på en uppdelning för tematiska geodatatjänster. Orginaltext: Spatial Cloud GeoProcessing Infrastrcture The basic concept of Cloud Computing is the use of the web or software applications, data storage and computing powers through the Internet. It is a way of computing in which typically scalable resources are provided as a transparent service for users over the Internet. http://cisc.gmu.edu/projects/spatial%20cloud%20geoprocessing.htm 68

Tillbakablick mars 2011

Tillbakablick mars 2011

Tillbakablick mars 2011

Tillbakablick: Ytmönstringsark GeoServer renders External graphics symbols in exactly the same point for all polygons. To avoid this I use a Area patterning sheets (ytmönstringsark) (SVG symbol). Inside the sheet I choose one of eight different placement points. The centerpoint is reserved This is adapted for each thematic WMS, so that overlapping symbols are avoided. Normally the user can separate 3-5 different external WMS es.

YMark 2011-06-27

Areaintervall 2011-06-27 Jag har bara tagit fram areaintervall för de fyra skalor som jag gjort bildexempel från till ICC, Paris. Alla SLDer är också bara editerade där så behövs för att åstadkomma de exempelbilder jag behövt. Bildexemplen utgår från geodata.se konstiga skalor: 1:5 669 1:11 338 1:45 354 1:181 417

Exempel på återstående jobb 1. Ett adminstrationsverktyg för att hålla reda på alla ytmönstringssymboler (YMS) och ytmönstringsark (YMark). Jag har ju gjort försök med ett SLD-kartotek och något liknande måste finnas när flera tematiska geodatatjänster finns där ytmönstringssymbolerna är placerade på olika ställen bland de nio alternativa positionerna i ett YMark500, som är grundmönstringsarket. 2. Tillgång till skala vid GetMap anrop. Därmed skulle de tretton skalintervallen försvinna och SLDerna skulle bli betydligt mera hanterliga. 3. Ev. samarbete med Länsstyrelsen kring grundfärger baserat på geodatakategorier enl. ISO 191 15. 4. Test av svarstider baserat på nuvarande teknik. 5. Associera ytmönstringssymbolen med polygonens rand, vilket jag har gjort några tafatta försök till. 6. Utvärdera valda areaintervallen/ymark. Lämplig lösning i framtiden?

Förslag till fortsättning för GaAB 1. Avtal Metria AB & GISassistANS AB 2. Förslag till uppdrag åt GISassistANS AB

Avtal Metria AB & GISassistANS AB konfidentiellt

Avtal Metria AB & GISassistANS AB 2.1 GISassistans och Metria avser att ta fram en demonstrationsprodukt mot ett utvalt marknadssegment. Min resa till Umeå och Kiruna i januari avsåg att lägga grunden till en demonstrationsprodukt. Eftersom Mats D. önskade marknadssegmentet KRIS/Räddning och detta inte gick att förverkliga inom ramen för Metrias pågående aktiviteter, så rann mitt initiativ ut i sanden. Timmerwebben visade sig, tyvärr, inte heller vara lämplig som internt diskussionsexempel på en förädlad tematisk geodatatjänst och därmed så gav jag upp försöken att kunna åstadkomma en demonstrationsprodukt. I dagsläget vet jag inte om det viktigaste är att höja Metrias kompetens kring utveckling av förädlade geodatatjänster eller om vi ska satsa på en demonstrationsprodukt eller båda delarna. Det får vårt nya avtal återspegla. Punkterna 2.2 2.6 var ju beroende av punkt 2.1 ovan, så de bör omformuleras beroende på vad vi kommer överens om i nya avtalets punkt 2.1.

Avtal Metria AB & GISassistANS AB Förslag till ny text. AVSIKTSFÖRKLARING 1. BAKGRUND I. GISassistans har arbetat med att ta fram standarder och metoder för Tematiska WMS-tjänster. GISassistANS AB har arbetat fram en metod för Tematiska WMS-tjänster. II. Metria har tagit fram WMS/WFS-karttjänster som går under namnet MetriaMaps. I II. Metria har gjort och fortsätter att göra satsningar inom Inspire-/SDI-området där Tematiska WMS-tjänster kan utgöra en komponent. (Här vore det bra om en något starkare avsiktsförklaring kunde formuleras) Metria har gjort och fortsätter att göra satsningar inom Inspire-/SDI-området där Tematiska WMS-tjänster kan utgöra en komponent. Under hösten 2011 ska arbetet med Tematiska WMS-tjänster initieras.

Avtal Metria AB & GISassistANS AB Hela detta stycke måste skrivas om baserat på vad vi kommer överens om. 2. SAMARBETETS INNEHÅLL GISassistans och Metria är överens om följande: I. GISassistans och Metria avser att ta fram en demonstrationsprodukt mot ett utvalt marknadssegment. Parterna väljer tillsammans marknadssegmentet och samarbetar även med att ta fram demonstrationsprodukten. II. I II. Metria sätter upp en utvecklingsmiljö och ger GISassistans tillgång till denna miljö. Parterna tar tillsammans fram en marknadsföringsplan för demonstrationsprodukten och genomför marknadsföringsaktiviteter enligt denna plan. IV. Om inget annat avtalas står Parterna för sina egna kostnader för utveckling, drift och marknadsföring under tiden 2010-12-01 till 2011-04-30. Eventuella intäkter under perioden delas lika mellan Parterna. V. Parterna äger båda rätten till de produkter och metoder som utvecklas under ovanstående period. VI. Parterna avser göra en utvärdering senast 2011-04-30 och, om utvärderingen faller väl ut, därefter genomföra avtalsförhandlingar avseende ägarskap, ekonomi, vidareutveckling mm. Dessa förhandlingar ska, om de genomförs, resultera i ett avtal senast 2011-05-31.

Förslag till uppdrag för GaAB 1. GISassistANS AB fakturerar 80 tim a 750 SEK/timma enligt det underlag som jag fick från Martin D. Vi vill också att du i fakturan anger: "Fakturan avser betalning för nedlagt jobb kring teknik och metoder för utveckling av sammansatt webbkartografi med leverans till Metria AB i augusti (senast v34) 2011 av erforderliga beskrivningar av detta arbetsresultat som möjliggör för Metria att återskapa och fullt ut förstå och applicera detta resultat. I så fal l bör vi idag precisera: erforderliga beskrivningar av detta arbetsresultat som möjliggör för Metria att återskapa och fullt ut förstå och applicera detta resultat 2. GISassistANS AB får en beställning på 380 (~½ dagens 757 tim) minus 80 tim ovan, dvs. 300 timmar, som Metria AB avropar under aug-nov 2011 för arbete som GISassistANS AB lägger ner på detta projekt under dessa fyra månader. Fakturering får ske månadsvis baserat på upparbetad tid.

Tack! Anders.Soderman@GISassistANS.se www.gisassistans.se 82

Naming conventions Shapefil: Ex.: Lst_ABlan_Riksintressen_Totalförsvar_riks_totalforsvar_s99TM.shp PostGIS: Ex.: Lst_ABlan_Natura_2000_EU_Habitatdirektivet_natura2000_habitat_s GeoServer: Workspace Store Layer SLD: Ex.: ym_lst_ri_naturvård_ymark500 Panda_URC_YMS_172x185 LimeGrön Si13 ans110426 svg.sld YMark: Ex.: YMark500_Lst_RI_Naturvård Panda_URC_YMS_172x185 LimeGrön TEXT ans110426.svg YMS: Ex.: YMS172x185_Lst_RI_Naturvård_Panda_LimeGrön ans110426.svg

SLD/SE orderliness! SLD-database: MySQL & PHP The XML code are shown by clicking on the SLD link The areapatterning sheet and map examples: Click on the image! The primecolor in Elk hunting areas is green, which belongs to the topic category : Agricultural sector 1:5 000 1:100 000 1000x1000 pixlar

HyperSnap Ai - Inkscape Make symbols Airy Use large raster images. Convert to greytone. Compose (10%) Contrast Stretch to B/W. Vectorize. The theme determines the location of surface patterning Be careful when choosing a symbol! CBD is the international symbol for Biological Diversity and Snowstar stands for Nature Conservation (in Sweden)

External graphics in SLD

Subject Categories I am currently testing the above primers for eight subject categories in ISO19115 Faktaunderlag Mark- och vattenregleringar Kommunal översiktsplan ÖP ÖP ÖP Mark- och vatten bef. Mark- och vatten, planerat Rekommendationer Mark- och vattenregleringar Byggande Naturvård Kulturmiljövård Miljö och vatten Trafik Täkter och mineralutvinning En mycket bra sammanfattning, tack Per! Plantekniska markeringar Internationell planeringsinformation Faktaunderlag Landskap o klimat Miljö Risk o skydd Natur fort. Kulturmiljö Areella näringar Kommunikationer Tekniska försörjning Bebyggelse Socioekonomi Bostäder Arbete o verksamheter Service Rekreation o kultur Analyser Analyser Landskap och naturrresurser Miljö o hälsa Befolkning och näringsliv Bebyggelse Transporter o infrastruktur Per Söderström Lst VG, PilotGIS nätverksträff 101006 http://www.boverket.se/global/planera/dokument/planeringsverk tyg/pilotgis/m%c3%b6ten%20och%20anteckningar/standardis ering%20m%c3%a5nga%20samtidiga%20initiativ.pdf Kommunal ÖP Riksintressen (ungefär samma som Faktaunderlag) Miljö- o riskfaktorer Rekommendationer Plantekniska markeringar Mål och visioner Internationell planeringsinformation Regionpplan ÖVRIG INFORMATION ÖP Mark- och vatten Kommunikationsanläggningar Tekniska anläggningar Bostäder Service Arbetsområden Areella näringar Fritid och rekreation Kultur Grön- och blåområden Annan markanvändning

Colors, colours