Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Bryssel den 24 juli 2009 EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009 Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys Population: EU 18+ (Österrike 16+) Urval: EU 27 (26 830 invånare i EU) Intervjuperiod: 12 juni 6 juli 2009 TNS Opinion Bakgrund Denna undersökning genomfördes en vecka efter valet till Europaparlamentet 2009 med målet att kasta ljus över vilka motiv som låg bakom väljarnas beslut att rösta eller att avstå från att rösta i valet. Som alltid vid denna typ av undersökningar bör man ha bakgrunden i åtanke, dvs. den internationella kontexten vid tidpunkten för undersökningen: händelseutvecklingen i Iran efter presidentvalet, fängslandet av Aung San Suu Kyi och den fortsatta ekonomiska och finansiella krisen. Som tolkningsmall för denna sammanfattning används först och främst faktorer kopplade till befolkningsstrukturen. Det är i praktiken dessa omständigheter som gör det lättast att förstå väljarens profil (kön, status i samhälls- och yrkesliv samt ålder är avgörande faktorer för hur man röstar). För nationella variationer hänvisas till meddelandet om de första resultaten. Undersökningsgruppen har viktats så att den är representativ såväl på politisk nivå som i fråga om befolkningsstruktur. Huvudtendenser Valdeltagandet uppgår till 43 procent. Detta är dock ett medeltal för EU-27 som måste tolkas i ljuset av resultaten för varje land. Där kan man konstatera en väsentlig ökning av valdeltagandet i åtta länder och en ganska stabil nivå i åtta andra samt en mycket varierande nedgång i de elva övriga länderna. Återigen lägger man i undersökningen märke till stora skiljelinjer mellan de olika väljarprofilerna: kvinnor röstar i mindre utsträckning än män, yngre mindre än äldre,
arbetslösa mindre än högre tjänstemän, lågutbildade mindre än personer som studerat vidare samt invånare i storstäder i något mindre utsträckning än landsbygdsbefolkningen. 67 procent av invånarna i EU säger sig ha sett eller läst i medierna om en kampanj som uppmanat dem att gå och rösta. Det går inte att ta reda på om det rör sig om kampanjer till medborgarna på EU-nivå eller nationell nivå, men faktum kvarstår. Samtidigt rapporterar dock en tredjedel av de väljare som deltar i nationella val att de inte röstar i valet till Europaparlamentet. Bör man se detta som ett tecken på att Europavalet fortfarande betraktas som mindre viktigt? Intressant nog förhåller det sig så att en tredjedel av soffliggarna (57 %) väntar med beslutet till sista minuten. De bestämmer sig alltså för att inte gå och rösta några veckor eller dagar före valet, eller till och med på själva valdagen. Den här gruppen är därför den mest lättrörliga och alltså den som i första hand borde övertygas att rösta i förväg. Tvärtemot vad man skulle kunna tro visar det sig också i analysen att en majoritet av dem som avstår från att rösta gör det framför allt för att de inte har något förtroende för politik i allmänhet, och inte för att de saknar förtroende för eller kunskap om EU-institutionerna. Med andra ord: varannan röstskolkare säger sig vara positiv till EU. När det gäller motiven för att gå och rösta är det framför allt, och långt före alla andra, den medborgerliga plikten som nämns. Den europeiska dimensionen ligger bara på fjärde plats; det upplevs som viktigare att stödja ett parti som man känner att man står nära. I. VALDELTAGANDE A. Utvecklingen av valdeltagandet Färre än hälften av européerna begav sig till valurnorna. 43 procent av EU:s invånare gick och röstade i valet i juni 2009. 57 procent avstod från att rösta. Förutom de tre länder där det råder röstplikt var valdeltagandet högst i Malta (78,8 %), Italien (65 %) och Danmark (59,5 %). Valdeltagandet var lägst i Slovakien (19,6 %), Litauen (21 %) och Polen (24,5 %). B. En inbromsning av den nedåtgående trenden för valdeltagandet Valdeltagandet sjönk med två procentenheter för hela EU, en minskning som är lägre än vid de föregående valen. EU-snittet bör dessutom kompletteras med uppgifterna från varje medlemsstat. 2/14
Uppgifter för hela EU: 1994 1999 2004 2009 Valdeltagande 56,67 % 49,51 % 45,47 % 43 % Andel som inte röstade 43,33 % 50,49 % 54,53 % 57 % Uppgifter för de enskilda länderna: Utvecklingen sedan 2004 har gått i följande riktning: En väsentlig ökning av valdeltagandet i åtta medlemsstater (mer än 2,5 procentenheter): Ökning av valdeltagandet, procentenheter i fallande ordning: EE (+17,07), LV (+12,36), DK (+11,65), BG (+9,77), SE (+7,68), PL (+3,66), AT (+3,54) och SK (+2,67). En stabil nivå för valdeltagandet i åtta medlemsstater (förändring på mindre än en procentenhet): - Positiv förändring: FI (+0,87), DE (+0,30) och IE (+0,06). - Negativ förändring: LU ( 0,59), BE ( 0,42), ES ( 0,27), CZ ( 0,10) och SI ( 0,02). Sjunkande valdeltagande i elva medlemsstater: Bland dessa länder varierar omfattningen av minskningen stort: - I fyra länder minskade valdeltagandet med mellan 6 och 27 procentenheter: LT ( 27,40), CY ( 13,10), EL ( 10,61) och IT ( 6,67). - I sju länder minskade valdeltagandet med mindre än 4 procentenheter: UK ( 3,82), MT ( 3,60), NL ( 2,51), HU ( 2,19), FR ( 2,13), PT ( 1,82) och RO ( 1,80). C. Deltagande i nationella val och Europavalet En tredjedel av de väljare som deltar i de nationella valen röstar inte i Europavalet. Man kan konstatera att profilerna för dem som deltar i valen respektive dem som avstår är ganska likartade jämfört med 2004. I tabellen nedan ser man att mer än en tredjedel av de tillfrågade säger sig rösta både i nationella val och i Europavalet, medan en tredjedel uppger att de utnyttjar sin rösträtt i de nationella valen men inte i Europavalet. 3/14
EU-27 EU-15 (de gamla medlemsstaterna) NMS-12 (de nya medlemsstaterna) Röstar i nationella 2009 39 % 2009 43 % 2009 26 % val och i Europavalet 2004 40 % 2004 44 % 2004 23 % Röstar i nationella 2009 33 % 2009 32 % 2009 35 % val men inte i Europavalet 2004 31 % 2004 30 % 2004 33 % Röstar varken i 2009 22 % 2009 19 % 2009 33 % nationella val eller i Europavalet 2004 23 % 2004 20 % 2004 39 % Röstar inte i nationella val men i Europavalet 2009 3 % 2009 3 % 2009 2 % 2004 5 % 2004 5 % 2004 4 % Det verkar troligt att den största gruppen väljare som potentiellt sett kan mobiliseras för valet till Europaparlamentet återfinns bland dem som röstar i nationella val men inte i Europavalet (de skuggade raderna). Röstar enbart i nationella val Röstar i nationella val och i Europavalet Röstar enbart i Europavalet 33 % 39 % 3 % Personerna i den första kategorin (skuggad kolumn) har en ganska likartad profil, oavsett om de kommer från de gamla eller nya medlemsstaterna. D. Väljarprofiler De sociodemografiska variablerna ringar på ett precist sätt in väljarnas profil. De bekräftar de tendenser som redan observerats i förvalsundersökningarna och i undersökningar från tidigare val till Europaparlamentet. Kön: 44 procent av männen och 42 procent av kvinnorna röstade. Liksom 2004 är det liten skillnad mellan mäns och kvinnors röstbeteende. Ålder: Det är snarare mellan åldersgrupperna som skillnaderna är mest framträdande. Ju högre ålder, desto större valdeltagande: - I gruppen 18 24 år röstade 29 procent, dvs. 14 procentenheter lägre än EU-snittet och 4 procentenheter lägre än 2004. 4/14
- Det skiljer 21 procentenheter mellan gruppen 18 24 år (29 %) och gruppen 55+, där valdeltagandet var 50 procent. (2004 gick 33 procent av de unga och röstade.) Utbildning: ju högre utbildningsnivå, desto högre valdeltagande: - De av de tillfrågade som har studerat efter 20 års ålder begav sig till valurnorna i störst utsträckning (52 %). - Bland dem som fortfarande studerar röstade 34 procent. Yrkesliv: Det går en kraftig skiljelinje mellan de tillfrågade beroende på kategori på arbetsmarknaden. De tillfrågade kan delas upp i flera kategorier efter yrkesstatus: Kategorier med lägst valdeltagande: - Arbetslösa: 28 % - Studerande: 33,9 % - Arbetare: 35,9 %. Kategorier med högst valdeltagande: - Chefer och företagsledare: 53,5 % - Egenföretagare: 51 % - Av pensionärerna röstade 49 %, vilket bekräftar att de äldre engagerar sig mer i valet, något som också observerades under hela undersökningen. Bostadsort: Valdeltagandet minskar ju större stad man är bosatt i. Mindre landsbygdsorter: 44,1 %; små och medelstora städer: 43 %; storstäder: 41,4 %. Ekonomisk ställning: De personer som uppger att de för det mesta har svårt att betala sina räkningar är också de som i störst utsträckning avstår från att rösta (66,1 % frånvaro). I Eurobarometern 71 om valet från januari 2009 var arbetslösheten den allt överskuggande valfrågan som invånarna i EU ville skulle debatteras under valkampanjen. Detta bekräftar resultatet från undersökningen om den ekonomiska och finansiella krisen (EB 71), där det framgick att EU-invånarna känner mycket stark oro inför den nuvarande och framtida situationen. Samhörighetskänsla med Europa: Tvärtemot vad många trodde strömmade inte EUmotståndarna till vallokalerna. - I själva verket röstade bara en tredjedel (33,5 %) av dem som inte känner någon samhörighet med Europa, vilka utgör 32 procent av befolkningen. De övriga 66,5 procenten utnyttjade inte sin rösträtt för att protestera utan visade sin likgiltighet genom att välja sofflocket. 5/14
- Bland de 64 procent av de tillfrågade som sade sig känna samhörighet med Europa gick däremot 49 procent och röstade, medan resterande 51 procent avstod. 6/14
II. UPPMÄRKSAMMANDE AV KAMPANJERNA I MEDIERNA Kampanjerna som uppmanade folk att rösta hade stor effekt i EU-invånarnas medvetande. Lade EU:s invånare märke till de kampanjer där de uppmanades att gå och rösta i juni 2009? Ja, en stor majoritet gjorde det. 67 procent av de tillfrågade uppger att de har sett, läst eller hört talas om en sådan kampanj, jämfört med 30 procent som inte säger sig komma ihåg någon sådan. Analys med hänsyn till befolkningsstruktur: Åldern spelar ingen roll för svaret på den här frågan: 66 procent i åldersgruppen 18 24 år uppmärksammade kampanjen, liksom 67 procent i åldersgruppen 55+. Medietypen har heller ingen betydelse: 71 procent av dem som dagligen använder Internet såg kampanjen, och det gjorde också 68 procent av dem som aldrig gör det. Bland dem som röstade i valet till Europaparlamentet (43 %) uppmärksammade 73 procent kampanjen, medan 25 procent inte gjorde det. Av dem som inte röstade hade 61 procent sett kampanjen, mot 36 procent som inte hade gjort det. III. VALDELTAGARE OCH RÖSTSKOLKARE: PROFIL OCH BETEENDE Deltagarna i undersökningen har fått svara på frågan om när de bestämde sig för att rösta eller inte rösta. A. De röstandes attityder 70 procent bestämde långt i förväg vem de skulle rösta på (frågan ställdes till 43 % av de röstande). Varannan (50 %) röstande väljare säger sig alltid rösta på samma politiska parti eller kandidat. En femtedel (21 %) uppger att de bestämmer sig några månader före valet. Det är alltså en minoritet av väljarna som bestämmer sig veckorna (13 %) och dagarna (9 %) före valet eller på själva valdagen (6 %). Man kan anta att dessa 28 procent av de röstande är de som sannolikt varit mest påverkbara under valkampanjerna, eftersom mediernas uppmärksamhet ökar under dagarna före valet. Analys med hänsyn till befolkningsstruktur: Åldern är den mest avgörande faktorn. 59 procent av de röstande i gruppen 55 år eller äldre uppger att de alltid röstar på samma sätt. Denna siffra minskar proportionerligt med åldern på de tillfrågade: bland de röstande i 7/14
gruppen 18 24 år är det bara 30 procent som alltid röstar på samma parti eller kandidat. Yrkesliv: Den grupp där flest bestämmer sig för att gå och rösta på valdagen är de arbetslösa (12 %). - Det är främst gruppen studerande som bestämmer sig för att rösta några dagar (18 %) eller veckor (20 %) före valet. - De som uppger att de alltid röstar på samma sätt återfinns företrädesvis bland pensionärer (60 %), hemmavarande (57 %) och egenföretagare (52 %). B. De icke-röstandes attityder En tredjedel av dem som inte röstade (57 % av väljarna) beslutade sig för detta i sista stund. Närmare bestämt säger 32 procent av valskolkarna att de bestämde sig för att inte rösta antingen dagarna före valet (16 %) eller på själva valdagen (16 %). Av detta kan man dra slutsatsen att för dem är allt fortfarande öppet ännu en vecka före valet, vilket gör dem till en grupp som potentiellt sett kan lockas till valurnorna. Endast var femte soffliggare (22 %) säger sig aldrig gå och rösta. Frågan om (den bristande) känslan av samhörighet med Europa hos dem som inte röstar kan eventuellt kopplas till frånvaron av en europeisk debatt. Av de icke-röstande (57 %) säger 22 procent att de aldrig röstar. Av dessa känner - 27 procent ingen samhörighet med Europa, medan - 18 procent har en sådan samhörighetskänsla. Varannan soffligare säger sig känna samhörighet med Europa. Av dessa bestämmer sig - 18 procent för att avstå från att rösta på valdagen, och - 18 procent några dagar före valet. De soffliggare som trots allt säger sig vara positiva till EU kan också antas vara en del av väljarkåren som potentiellt kan övertygas att gå och rösta. 8/14
III. ATT RÖSTA ELLER INTE RÖSTA I VALET: MOTIV OCH VIKTIGA VALFRÅGOR A. Motiv Att inte rösta hör mer samman med en brist på förtroende för politik i allmänhet. Det viktigaste skälet för 57 procent av dem som avstod från att rösta är framför allt en brist på förtroende för politik i allmänhet, snarare än brist på förtroende för EUinstitutionerna eller okunskap om dessa och Europaparlamentet. Politiska motiv i vid bemärkelse: - Inget förtroende för eller missnöje med politiken i allmänhet (28 %). - Uppfattningen att ens egen röst inte har någon betydelse (17 %). - Ointresse för politik (17 %). Motiv kopplade till EU: - Bristande kunskaper om EU, Europaparlamentet och valet (10 %). - Ointresse för EU-frågor (9 %). - Missnöje med Europaparlamentet som institution (8 %). - Obefintlig valkampanj (6 %). Att man går och röstar motiveras främst med plikten som medborgare, snarare än med valets europeiska dimensioner. Av de skäl som anförs av 43 procent av de röstande är det huvudsakligen den medborgerliga plikten som överskuggar andra, politiska skäl. Röstandet får därmed mer en medborgerlig natur, i stället för att ses som ett sätt att protestera mot eller stödja EU. De så kallade missnöjesrösterna är mycket få. Medborgerlig plikt: - 47 procent av de röstande uppger sig ha röstat av en sådan pliktkänsla. - 40 procent säger att de röstar för att de alltid har gjort så. Som sett tidigare ökar valdeltagandet med åldern, men när det gäller känslan av medborgerlig plikt har varken ålder eller yrkesstatus någon betydelse. Politiskt stöd: - 24 procent uppger sig ha röstat för att stödja ett politiskt parti som man står nära. - 9 procent har röstat för att stödja landets regering. Missnöjesröster: - 11 procent uppger sig ha röstat för att uttrycka sitt missnöje. 9/14
- 5 procent har röstat för att straffa landets regering. Europadimensionen: Den europeiska dimensionen av valet är mindre framträdande i analysen av deltagarnas motiv. - 19 procent har röstat för att de tror att deras röst i Europavalet kan göra skillnad. - 16 procent har röstat för att de är för EU. - 13 procent har röstat för att de känner en europeisk identitet. - 5 procent har röstat för att de säger sig vara mycket intresserade av EU-frågor. - 5 procent har röstat för att den information som de fick under valkampanjen övertygade dem om att gå och rösta. OBS: Eftersom det fanns möjlighet att välja flera alternativ överstiger svarsfrekvensen 100 procent. B. Viktiga valfrågor De valfrågor som har fått väljarna att bege sig till urnorna för att uttrycka sin åsikt är framför allt de ekonomiska. Det var dessa frågor som EU-invånarna enligt de olika förvalsundersökningarna ville se prioriterade i valkampanjen. Viktiga valfrågor Juli 2009 Prioriterade kampanjfrågor Mars 2009 41 % Den ekonomiska tillväxten 52 % Den ekonomiska tillväxten 37 % Arbetslösheten 57 % Arbetslösheten 22 % Framtiden för pensionerna 32 % Framtiden för pensionerna 22 % EU:s roll på den internationella arenan 10/14
IV. ÅSIKTER OCH ATTITYDER GENTEMOT EUROPAPARLAMENTET OCH EU A. Europaparlamentet: Majoriteten av de tillfrågade anser att de fick tillräcklig information för att kunna rösta. 53 procent av de tillfrågade anser att de fick tillräckligt mycket information för att kunna välja hur de skulle rösta i valet i juni 2009, mot 42 procent som inte tycker att de fick det. Analys med hänsyn till befolkningsstruktur: Av kvinnorna angav 50 procent att de fick tillräcklig information, kontra 57 procent för männen. De unga var de som oftast (50 %) uppgav att de inte hade fått tillräckligt mycket information. Bland de tillfrågade som säger sig vara positiva till EU var 62 procent tillräckligt informerade, medan 35 procent inte tyckte att de hade fått all nödvändig information för att rösta. 69 procent av de röstande uppgav att de hade fått all nödvändig information för att kunna göra sitt val. 56 procent av de icke-röstande uppgav att de inte hade tillräcklig information för att kunna rösta. Bryr Europaparlamentet sig om vanliga EU-medborgares problem? Reaktionerna är blandade. Av samtliga tillfrågade tycker 46 procent att Europaparlamentet tar hänsyn till deras problem. 41 procent anser motsatsen, medan 13 procent inte har svarat på frågan. Analys med hänsyn till befolkningsstruktur: Hur länge man studerar påverkar röstbeteendet: bland personer som har studerat vidare efter 20 års ålder anser 55 % att parlamentet bryr sig om medborgarnas problem. Bland dem som fortfarande studerar är siffran 60 procent, mot 38 procent av dem som avslutade sina studier före 15 års ålder. Bland dem som uppger sig känna samhörighet med Europa anser 61 procent att Europaparlamentet tar hänsyn till medborgarnas problem, mot 28 procent som anser motsatsen. Personer som uppger att de inte känner samhörighet med Europa anser till 69 procent att Europaparlamentet inte bryr sig om medborgarnas problem. 11/14
56 procent av dem som röstade i Europavalet anser att Europaparlamentet bryr sig om medborgarnas problem, kontra 34 procent som anser motsatsen. 48 procent av dem som inte röstade anser att parlamentet inte tar hänsyn till medborgarnas problem. 37 procent anser motsatsen. B. EU i allmänhet: Varannan EU-invånare har förtroende för EU:s institutioner Av samtliga tillfrågade uppger 50 procent att de känner förtroende för EU-institutionerna, medan 40 procent inte gör det. Analys med hänsyn till befolkningsstruktur: Kvinnorna har något lägre förtroende för EU-institutionerna än männen (48 % resp. 53 %). De unga är de som har störst förtroende för EU-institutionerna (54 %). Hur länge man studerar har betydelse: ju längre studier, desto större förtroende för EU:s institutioner. Bland dem som har fortsatt att studera efter 20 års ålder känner 60 procent förtroende för EU-institutionerna, och 69 procent av dem som fortfarande studerar gör också det. Däremot känner bara 43 procent av dem som har avslutat sina studier före 15 års ålder ett sådant förtroende. Analys efter land: De som känner mest förtroende för EU-institutionerna är finländarna (67 %), följt av belgarna, esterna och cyprioterna (samtliga 66 %) och därefter malteserna (65 %). De som känner mest misstroende mot EU-institutionerna är britterna (60 %), följt av letterna (52 %) och tjeckerna (50 %). Fler än sex EU-invånare av tio känner en europeisk identitet. Av samtliga tillfrågade känner sig 64 % som EU-medborgare, jämfört med 32 % som uppger att de inte har någon sådan känsla. Analys med hänsyn till befolkningsstruktur: Det finns ett samband mellan svaret på denna fråga och längden på studierna: ju längre man har studerat, desto mer känner man sig som medborgare i EU: - avslutat studierna före 15 år: 54 % känner sig som EU-medborgare - avslutat studierna efter 20 år: 75 % känner sig som EU-medborgare - fortfarande studerande: 77 % känner sig som EU-medborgare. 12/14
Analys över medlemskap i och samhörighetskänsla med EU 69 procent av invånarna i EU anser att EU-medlemskapet är bra för deras land. 22 procent anser att det är dåligt. Frågan har ställts till samtliga tillfrågade i undersökningen. Analys efter land: Luxemburgarna (85 %), nederländarna (84 %) och belgarna (83 %) är mest positiva till EU-medlemskapet. Letterna (49 %), britterna (45 %) och ungrarna (36 %) är mest benägna att betrakta EU-medlemskapet som dåligt för landet. Samhörighetskänslan med det egna landet är större än samhörighetskänslan med EU. Samhörighetskänsla med det egna landet: 91 procent av EU-invånarna känner samhörighet med sitt land, medan 7 procent inte gör det. Av dessa 91 procent uppger 96 procent att de känner samhörighet med EU. Samhörighetskänsla med EU: 64 procent av de tillfrågade känner samhörighet med EU, medan 32 procent inte gör det. Av dessa 64 procent uppger 67 procent att de känner samhörighet med sitt land. 13/14
V. BETYDELSEN AV ATT FÅ REDA PÅ VALRESULTATET Undersökningen visar att de tillfrågade personerna i viss grad anser att det har betydelse att de får reda på vilka kandidater som blivit invalda och vilka partier som vunnit. Invalda kandidater: Av samtliga tillfrågade anser 49 procent att det är mycket betydelsefullt att få reda på vilka kandidater som blivit invalda i Europaparlamentet för deras land. 44 procent tycker inte att det har någon betydelse. Bland dem som har röstat i valet till Europaparlamentet (43 % av väljarkåren) anser 68 procent att det är viktigt att få reda på vem som har blivit invald, mot 28 procent som inte tycker att detta är betydelsefullt. Segrande partier: Av samtliga tillfrågade anser 50 procent att det är mycket betydelsefullt att få reda på vilket politiskt parti som tagit flest mandat i Europaparlamentet för deras land. 43 procent tycker inte att det har någon betydelse. Bland dem som har röstat i valet till Europaparlamentet (43 % av väljarkåren) anser 71 procent att det är viktigt att få reda på vilket parti som tagit flest mandat, mot 25 procent som inte tycker att detta är betydelsefullt. Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Fler upplysningar kan fås från Jacques Nancy (+32 2 284 24 85) Nives Žun Elise Defourny Jonas Trifot (+32 2 284 06 55) 14/14