Fokusberedningen för närsjukvård - rapportering av uppdrag Rapport Datum: 2015-10-14

Fokusberedningen för närsjukvård 2015-10-14

Innehåll 1. Uppdrag till fokusberedningen för närsjukvård...4 2. Beredningens arbete med uppdragen...4 2.1 Hälsokommunikatörer...5 2.2 Palliativ vård...5 2.3 Psykisk ohälsa hos barn och unga...7 3. Sammanfattning av beredningens synpunkter...8 3.1 Hälsokommunikatörer...8 3.2 Palliativ vård...8 3.3 Psykisk ohälsa hos barn och unga...8 Region Örebro län Fokusberedning närsjukvård 3 (9)

1. Uppdrag till fokusberedningen för närsjukvård Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning har gett fokusberedningen för närsjukvård tre uppdrag att arbeta med. Uppdragen ska återrapporteras till nämnden vid nämndens sammanträde den 7 oktober 2015. Utveckla pågående projekt med hälsokommunikatörer. Projektet riktar sig till bosatta med invandrarbakgrund där syftet är att erbjuda ett stöd inriktat på information om behovet av att delta i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Projektet gäller såväl enskilda patienter som kunskapsstöd till hälso- och sjukvårdens personal. o Återrapportering till nämnden: oktober 2015. Utveckla tillgången till en god och jämlik palliativ vård inom länet genom att utbudet blir genomlyst och förslag till förbättringar läggs för kartlagda brister som uppmärksammats. o Återrapportering till nämnden: oktober 2015. Följa överenskommelsen mellan primärvården och psykiatrin om psykisk ohälsa hos barn och unga. För att förtydliga hur arbetet ska fördelas mellan barn- och ungdomspsykiatrin och primärvården finns sedan 2012 en överenskommelse kring samverkan och förbättrad tillgänglighet. Primärvården svarar för första linjens psykiatri, medan barn- och ungdomspsykiatrin utgör den specialiserade psykiatriska vården. Behovet av ökade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa har uppmärksammats och gjorda satsningar ska fortsätta för en förbättrad utveckling. o Återrapportering till nämnden: oktober 2015. 2. Beredningens arbete med uppdragen Fokusberedningen fick vid sammanträdet den 27 mars information om överenskommelsen mellan primärvården och psykiatrin om barn och ungas psykiska ohälsa, om palliativ vård och om hälso- och kulturkommunikatörer. Beredningens arbetsgrupper genomförde vid sammanträdet den 13 maj, med stöd av tjänstemän med sakkunskap inom respektive område, grupparbeten med en grupp för respektive uppdrag. Fokusberedning närsjukvård 4 (9) Region Örebro län

2.1 Hälsokommunikatörer Arbetet med hälsokommunikatörer bedrivs idag i projektform och detta har pågått sedan 2013. Syftet med hälso- och kulturkommunikatörerna är att erbjuda stöd till både hälso- och sjukvårdens personal och till enskilda patienter och patientgrupper. Stödet ska vara inriktat på att informera om behovet att delta i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som erbjuds i form av mödrahälsovård och barnhälsovård, screening för cancersjukdomar, vaccinationer, särskild lagstiftning samt förmedling av kunskap om förlossningsvård och olika sjukvårdande behandlingar. Hälsokommunikatörer finns för närvarande på två orter i länet, Vivalla och Kopparberg. De kvinnor som rekryterats har fått en kort hälsoutbildning och försetts med en enkel mobiltelefon. Hälsokommunikatörerna samarbetar med barnmorskor på vårdcentralerna. Hittills har insatserna främst varit inriktade till kvinnor för att t ex öka deltagande i mammografi och gynekologiskt cellprov. Beredningen anser att det även finns anledning med åtgärder riktade till män. Modellen bör spridas till fler vårdcentraler i länet och vara långsiktig. En idé om kulturansvarig distriktssköterska med ett lokalt kommunikationsansvar gentemot övrig personal i hälso- och sjukvården har diskuterats i beredningen. Denna person skulle också kunna vara en resurs att informera om hälsa och det svenska hälso- och sjukvårdssystemet vid utbildningen i svenska för invandrare (SFI). 2.2 Palliativ vård Vad gäller den palliativa vården i länet finns en länsövergripande överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i länet. Av denna överenskommelse framgår vilket ansvar som vilar på kommunerna, primärvården och sjukhusen i den palliativa vården. Den palliativa vården har till viss del olika organisation i länet. I västra länsdelen ansvarar det Palliativa konsultteamet (onkolog ingår i teamet) på Karlskoga lasarett och i norra länsdelen ansvarar det palliativa rådgivningsteamet (smärtläkare ingår i teamet) vid smärtenheten på Lindesbergs lasarett för specialiserade palliativa vården i ordinärt och särskilt boende. På USÖ finns enheten för avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) på Geriatriska kliniken. ASIH kan både ha patienter inskrivna på enheten och ge konsultativt stöd till kommunerna. Handläggningen löses från patient till patient. Vid utskrivning av patienter med specialiserad palliativ vård kan kommunernas sjuksköterskor besöka ASIH inför övertagande av patienter. Vården av dessa patienter sköts av kommunernas sjuksköterskor med stöd per telefon från ASIH. Stödet till den palliativa vården i kommunerna varierar beroende på tillgång på, och kompetens hos sjuksköterskor i kommunerna. ASIH:s journalanteckningar är tillgängliga för kommunernas sjuksköterskor via NPÖ och övriga sjukhus journalanteckningar. NPÖ är dock ännu inte infört i Örebro kommun. Den specialiserade palliativa vården i länet bedöms av beredningen inte vara likvärdig eftersom sjukhusen inte verkar ta ett helhetsansvar för patienten*. Beredningen menar att en orsak kan vara geografiskt avstånd mellan sjukhusen och patienternas hem. Region Örebro län Fokusberedning närsjukvård 5 (9)

* Med jämlik vård menas att vården ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. De geografiska och organisatoriska förhållandena kan bidra till att förutsättningarna är olika för en likvärdig vård. Man ska inte göra likhetstecken mellan likvärdig och likformig vård vården kan vara likvärdig men olika utformad. Beredningen anser att det i Karlskoga och i Lindesberg finns behov av en samlad palliativ resurs och önskemål om tydligare uppdrag till verksamheterna. Ett antal palliativa vårdplatser finns idag på kirurgklinikerna på respektive sjukhus. Det har framkommit att det finns skillnader mellan sjukhusen vad gäller hanteringen av kostnader för specifika läkemedel som används i den palliativa vården. Läkemedel som ordineras av ASIH, debiteras ASIH medan man på sjukhusen i Karlskoga och i Lindesberg, där det saknas organisatoriska enheter för palliativ vård, debiterar läkemedlen på den klinik patienten hör till t ex kirurgkliniken. Patienten får inte i något av alternativen kostnader för läkemedlen. Beredningen anser att det är viktigt att det finns enhetliga rutiner i hälso- och sjukvården för att hantera kostnader för läkemedel i den palliativa vården så att en kliniks läkemedelsbudget inte blir ett hinder i behandlingen av patienterna. Beredningen ställer sig frågan om det även inom andra områden än den palliativa vården kan finnas skillnader mellan sjukhusen i hur läkemedel debiteras klinikerna. Om det blir aktuellt med behandling med läkemedel som inte omfattas av läkemedelsförmånen kan en upphandling av läkemedel göras för vissa sjukdomsgrupper, t ex för prostatacancer, och samma indikationer för behandling med dessa läkemedel gäller då i hela Region Örebro län. Hälso- och sjukvården står för kostnaden för dessa läkemedel. Beredningen kommer att följa resultat i den palliativa vården och samverkan inom närsjukvården mellan sjukhusen, primärvården och kommunerna i länet. Ett medel i för följning är rapporter från Svenska palliativregistret. Registrets huvudsyfte är att på patientnivå mäta hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede. Resultaten kan t ex ses i form av spindeldiagram som visar hur väl man fyller Socialstyrelsens fastställda indikatorer för god palliativ vård. Resultat kan fås på länsnivå och på enhetsnivå. För ett bra samarbete mellan Region Örebro län och kommunerna i den palliativa vården finns behov av palliativ kompetens, oavsett utförare, i kommunernas hälsooch sjukvård. Fokusberedning närsjukvård 6 (9) Region Örebro län

2.3 Psykisk ohälsa hos barn och unga Det finns en överenskommelse mellan psykiatrin och primärvården avseende barn och unga som syftar till att ge vägledning i frågan om hur regionens uppdrag avseende vård och behandling av barn och unga med psykisk ohälsa/sjukdom ska fördelas mellan barn- och ungdomspsykiatrin och primärvården. För att uppfylla överenskommelsen har det tillförts psykosocial kompetens riktat till barn och unga i primärvården och specialist i allmänmedicin med inriktning psykisk ohälsa. I södra länsdelen har man haft vissa problem med rekrytering, det saknas kurator och läkare (i mars 2015). Informations-/utbildningsinsatser till distriktsläkare i primärvården ger inte bestående kompetens p g a stor personalrörlighet. Beredningen har diskuterat behov av ytterligare informations-/utbildningsinsatser till andra grupper i primärvården för att få bedömning av vårdbehov och lämplig insats att fungera för patienten. Fortfarande finns en okunskap hos befolkningen om var man kan få stöd vid psykisk ohälsa. Ställs rätt frågor för att slussa patienter till rätt vårdnivå d v s primärvård eller psykiatri för barn och unga vuxna (BUV)? Den totala resursen för målgruppen 6-14 år i primärvården i länet är sex kuratorstjänster. Dessa tjänster är organisatoriskt placerade under Ungdomsmottagningarna i Örebro län. Kuratorsresurserna finns tillgängliga för primärvårdsnivån via samtalsmottagningen i Örebro och på vårdcentraler i övriga länet. Primärvården som organisation efterfrågar inte att ha resurser för barn och unga på den enskilda vårdcentralen bland annat på grund av brist på lokaler. Beredningen menar att om det fanns en kurator per vårdcentral skulle de finnas med i vårdcentralens ordinarie arbete. Det är viktigt med information till befolkningen om den externa kuratorsresursen inte finns på plats på vårdcentralen. Det varierar i länet hur socialtjänstens resurser och rutiner i respektive kommun ser ut vilket kan påverka hur man hänvisas vidare vid kontakter med kommunerna och hur samverkan med hälso- och sjukvården ser ut. Beredningen anser att en närsjukvårdsorganisation borde öka möjligheten för samverkan kring psykisk ohälsa. Psykiatrin, socialtjänsten och elevhälsan är viktiga samarbetspartners. Region Örebro län Fokusberedning närsjukvård 7 (9)

3. Sammanfattning av beredningens synpunkter 3.1 Hälsokommunikatörer Insatserna med hälsokommunikatörer har främst varit inriktade till kvinnor. Beredningen anser att det även finns anledning med åtgärder riktade till män. Modellen bör även spridas till fler vårdcentraler i länet och vara långsiktig. En idé om kulturansvarig distriktssköterska med ett lokalt kommunikationsansvar gentemot övrig personal i hälso- och sjukvården har diskuterats i beredningen. Denna person skulle också kunna vara en resurs att informera om hälsa och det svenska hälso- och sjukvårdssystemet vid utbildningen i svenska för invandrare (SFI). 3.2 Palliativ vård Den specialiserade palliativa vården i länet bedöms av beredningen inte vara likvärdig utifrån att sjukhusen inte verkar ta ett helhetsansvar för patienten. Beredningen menar att en orsak kan vara geografiskt avstånd mellan sjukhusen och patienternas hem. Beredningen anser att det i Karlskoga och i Lindesberg finns behov av en samlad palliativ resurs och önskemål om tydligare uppdrag till en sådan verksamhet. Beredningen anser att det är viktigt att det finns enhetliga rutiner i hälso- och sjukvården för att hantera kostnader för läkemedel i den palliativa vården så att en kliniks läkemedelsbudget inte blir ett hinder i behandlingen av patienterna. Beredningen ställer sig frågan om det även inom andra områden än den palliativa vården kan finnas skillnader mellan sjukhusen i hur läkemedel debiteras klinikerna. Beredningen kommer att följa resultat i den palliativa vården och samverkan inom närsjukvården mellan sjukhusen, primärvården och kommunerna i länet. Ett medel i för följning är rapporter från Svenska palliativregistret. 3.3 Psykisk ohälsa hos barn och unga Beredningen har diskuterat behov av ytterligare informations-/utbildningsinsatser till andra grupper än läkare i primärvården för att få bedömning av vårdbehov och lämplig insats för patienten. Primärvården efterfrågar inte att ha resurser för barn och unga på den enskilda vårdcentralen, bland annat på grund av brist på lokaler. Beredningen menar att om det fanns en kurator per vårdcentral skulle de naturligt finnas med i vårdcentralens ordinarie arbete. Beredningen anser att en närsjukvårdsorganisation borde öka möjligheten för samverkan kring psykisk ohälsa. Psykiatrin, socialtjänsten och elevhälsan är viktiga samarbetspartners. Fokusberedning närsjukvård 8 (9) Region Örebro län

Region Örebro län Fokusberedning närsjukvård 9 (9)