Minskade partikelemissioner inom spårtrafiken. Pia Öhrn, Bombardier Transportation Mats Berg, KTH



Relevanta dokument
Vad är grönt i GrönaTåget?

Teknikutveckling för framtidens snabba tåg

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

KTH Järnvägsgruppen under 25 år. Evert Andersson Föreståndare Stefan Östlund Sebastian Stichel 2011-

Prov med Regina 250. Christer Högström, Provledare Regina 250 Bombardier Transportation

Luftföroreningar i tunnlar

TRITA-MMK 2018:02 ISSN ISRN/KTH/MMK/R-18/02-SE

Miljöförvaltningen. Luftutredning. Gullbergsvass. Utredningsrapport 2016:17.

Tågindustrins miljöarbete. Pia Öhrn Bombardier Transportation

Kontaktledningsfel upptäckta vid mätning av kontaktledning

BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK

Förbättrade miljöprestanda. Evert Andersson Kungl Tekniska Högskolan (KTH) Järnvägsgruppen

Minskad energiförbrukning och högre hastigheter

WebFlyer101_r0. Skenstyrning med kulkedja. Fördelar och jämförelser

PM Partikelmätningar

Modellering av dynamiska spårkrafter från spårvagnar. Examensarbete utfört av Ejder Eken och Robert Friberg Presentation för Swedtrain,

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

GRÖNA TÅGET ETT FUD-PROGRAM FÖR NORDISKA HÖGHASTIGHETSTÅG Bakgrund

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson

Varifrån kommer partiklarna?

Luftkvalitet, svevestøv og virkemidler for å redusere svevestøv Mats Gustafsson, Fil. Dr., forskare

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Bromsar Remväxlar. Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse

Bro Trädgårdsstad. Mätning - Tågvibrationer. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Anna Grahn Solnavägen STOCKHOLM

Moderna höghastighetståg

INNEHÅLL. PM Genomgång miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål för luft. - Projekt Lagerströmsplatsen (studentbostäder)

PM 10 partiklar i trafikmiljö

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Evert Andersson Prof em järnvägsteknik. KTH & SJK 21 november 2012

RAPPORT. Elmotorvagn Coradia Duplex - Littera X40 Indata till beräkningsmodellerna NMT96 och Nord 2000 Littera:

Uppdatering och förbättring

The Top of Rail Research Project

Bestämning av insättningsdämpning

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Primära partikelkällor

Partikelutsläpp och hälsa

Nya snabbtåg ger nya möjligheter Stockholm Oslo

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Luftkvalitetsmätning på stationen Triangeln

Arbetsgång

Bilaga 10 Överväganden om åtgärder mot kurvskrik

Service Volvo. Rolf Zackrisson. Product Quality Engineer Nordic region. Volvo Lastvagnar Sverige Serviceavdelningen

Gröna Tåget. Breda tåg i Skandinavien. Evert Andersson Rickard Persson

Väg 155, Öckeröleden, avsnitt Lilla Varholmen Gossbydal, Göteborg Stad.

WebFlyer103_r0. Kulskruv med kulkedja. Fördelar och jämförelser

Vägledning. Granskning av järnvägsfordons samverkan med svensk järnvägsinfrastruktur. Dok.nr.: Version: Datum: TS JV 2009:

Train simulation at VTI. Mats Lidström Björn Blissing

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Information om luftmätningar i Sunne

Vinterdäck, vad säger forskningen? Mattias Hjort

Partikelmätning. Årsrapport för mätsäsongen 2013 Resultat från mätningar av partiklar, PM10 Hamngatan, Linköping. Linköpings kommun linkoping.

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

El-/dieselhybridlok för terminal- och växlingstjänst på icke elektrifierade spår

Järnvägens elanläggningar

Yttrande gällande riskbedömning urspårning och olyckor med tåg på Saltsjöbanan

RAPPORT. Tvåhus Väppeby 7:18 m.fl. Luftkvalitetsutredning. Datum: , rev Uppdragsnummer: Status: Sluthandling

Åtgärder för luftkvalitet. Underlag till MKB för järnvägsplan

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Transportforum 9 januari 2008 Gröna tåg, del I (13:00 15:00)

Kv Tygeln PM - Vibrationsmätning från spårtrafik - komfort och stomljud

Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer.

Information om luftmätningar i Sunne

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

PM Akustik - Bagartorp

Råd och. skyddsanvisningar

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI

Forskningsprogram för. Vid Trafik och Logistik KTH

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018

Varför modellering av luftkvalitet?

Svetslagning av järnvägsfordon - krav och verklighet. Marcel Gustafsson, Stf Svetsansvarig EMR Stefan Helgée, Svetsansvarig EMR

Karlsborgsbanan Förslag till återupptagen tågtrafik

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Hur påverkas inomhusluftens föroreningsinnehåll av uteluftens kvalitet? Ventilation och filtrering

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad

Månadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2016

Betydelsen av bullerreducerande beläggning för partikelhalterna

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetsmätningar på Åland

Mätningar och

Starkare lok på Stambanan genom övre Norrland?

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Luftutredning Litteraturgatan

Åtgärder för att öka körförmågan med sidvagn

Nanopartiklar i luften du andas

Partikelemissioner från Sjöfart

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Exponering för dieselavgaser vid tunnelbygge i Hallandsåsen

Mätning av partiklar (PM10) Storgatan i Valdemarsvik

Månadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2018

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljöer

Transkript:

Minskade partikelemissioner inom spårtrafiken Pia Öhrn, Bombardier Transportation Mats Berg, KTH

Partikelemissioner - spårtrafik Exempel på uppmätta partikelhalter i stationsmiljöer* Lund C 19 μg/m 3 Linköping C 23 Stockholm C 25 Arlanda S 88 Arlanda C 237 Stationer i tunnel Hälsoaspekter ej fullt klarlagda Men försiktighetsprincip bör antas *Gustafsson M, m fl: Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljöer, VTI rapport 538, 2006. Halter ovan avser dygnsmedelvärde och partiklar < 10 μm (PM10). 2

Partiklar från spårtrafik genereras genom nötning*: Hjul-räl kontakt Mekanisk broms kontakt hjul-bromsblock kontakt bromsskiva-bromsbelägg kontakt räl-magnetskenbroms Kontaktledning - strömavtagare Strömskena - strömavtagare (Slipning av räler) *Motor-relaterade partikelemissioner beaktas ej här (främst dieseldrift) 3

Avnötning i kontakten hjul-räl (1/5) Hjul och räler nöts över tiden (exempel): X10-hjul i SL pendeltågstrafik Ytterräl i 300 m kurva i Älvsjö 4

Avnötning i kontakten hjul-räl (2/5) Vad kan minska avnötningen? Boggier med god kurvtagningsförmåga (radialstyrning via mjuk boggi) Hjulfläns-tjocklek (mm) Hjulfläns-tjocklek (mm) Löpsträcka (1000-tals km) Löpsträcka (1000-tals km) Styv boggi 5 Mjuk boggi

Avnötning i kontakten hjul-räl (3/5) Vad kan minska avnötningen? Större kurvradier för spåret Ytterräl i 300 m kurva Ytterräl i 700 m kurva 6

Avnötning i kontakten hjul-räl (4/5) Vad kan minska avnötningen? Smörjning i spåret Ytterräl i 300 m kurva Ytterräl i smord 300 m kurva 7

Avnötning i kontakten hjul-räl (5/5) Vad kan minska avnötningen? Hårdare stål Ytterräl i 300 m kurva Ytterräl i 300 m kurva, stålsort 1100 8

Bromsning, acceleration Avnötningen i kontakten hjul-räl ökar vid bromsning/acceleration Bromsning Elektrisk broms Mekanisk broms (här: blockbroms, skivbroms) Acceleration Elektrisk traktion 9

Elektrisk traktion: hjulnötning Framdrivning ökar nötningen av hjulens löpbanor Motsvarande sker vid bromsning X10 löpvagnshjul X10 motorvagnshjul 10

Elektrisk bromsning Elbromsning kan minska mekanisk broms och tillhörande nötning Exempel på hur bromskraft kan skapas vid olika hastigheter: 11

Avnötning i kontakten hjul-bromsblock Vid blockbromsning fås glidande kontakt och betydande nötning Nötningen påverkas bl a av valet av blockbromsmaterial: Gjutjärn Kompositmaterial Sintermaterial Tre exempel på utformning av blockbromsning 12

Avnötning i kontakten bromsskiva-bromsbelägg Vid skivbromsning fås också glidande kontakt och nötning Nötningen påverkas bl a av materialvalen: Skiva (gjutstål, aluminium) Belägg (olika material) Axel- resp hjulmonterad skivbroms (ex.) 13

Nya kundkrav PROSPER Environmental specifications for new rolling stock, UIC Leaflet (345) Guideline för att sätta upp miljöspecifikationer och utvärdera anbud vid köp av nya järnvägsfordon. Indelad i fem miljörelaterade nyckelområden - Ljud - Energieffektivitet - Material/Återvinning/Avfall - Dieselemissioner - Övrigt - Emissioner från bromsmaterial Exempel: Krav från SNCF vid order av pendeltåg till Paris regionen Braking dust and panthograph wearing strips dust have to be minimised. Brake dust inoffensive to health - shown in test report. 14

Braking gear emissions impact on human health UIC Expert Group Emissions Syfte med projektet Analys av icke-motorrelaterade emissioner (slitage från hjul, räls, broms och kontaktledning) med fokus på hälsorisker associerade med bromsmaterial av komposit. Uppdatering av existerande kravspecifikationer etc. Frågor som ska besvaras Vad är det för emissioner? Hur mycket bildas? Är de giftiga? 15

Mätning av partikelemissioner och buller från järnväg; miljöpåverkan samt slitage på material - IVL &CHARMEC 2007-2008 Syfte med projektet Att studera emissionsfaktorer för partiklar från järnväg För att analysera miljöpåverkan Korrelering av partikelbildningen med ljud Samtidigt mäta buller och partiklar med system som är monterade ombord tåget Utveckla metoder för att mäta slitage på järnvägsfordon som funktion av olika parametrar Acceleration, kurvradie, hastighet, tågtyp, väder etc. Bombardier sitter med i referensgruppen Hösten 2007 har mätningar gjorts på Regina Mätutrustning på Regina 16

Nytt projekt på KTH i samverkan med spårtrafikbranschen*: Systematiska metoder för att prediktera luftburna partiklar från spårtrafik (1/4) Syfte med projektet Angripa problemet från källan (källorna) Kartlägga genererade partiklar i labmiljö; unik provutrustning Material från hjul/räl, alternativt bromskomponenter Driftsförhållanden motsv kontakt hjul-räl eller broms Kontrollerad temperatur, luftfuktighet och luftrenhet Skapa modeller för att simulera partikelgenereringen ovan Ingenjörsmässigt prediktera genererade partikelhalter för... vissa spårfordon under vissa driftsförhållanden vissa infrastrukturmiljöer för viss spårtrafik. Projektledare är prof Ulf Olofsson, KTH Maskinelement * Bombardier, Banverket, SL, Tågoperatörerna, Interfleet 17

Systematiska metoder för att prediktera luftburna partiklar från spårtrafik (2/4) Försöksuppställning i KTH laboratorium 18

Systematiska metoder för att prediktera luftburna partiklar från spårtrafik (3/4) Exempel på labresultat (från förstudie) Partikelstorlek 1-5 μm 19

Systematiska metoder för att prediktera luftburna partiklar från spårtrafik (4/4) Förväntade projektresultat I labmiljö uppmätta partikelfördelningar för olika elementarfall m a p... Material från hjul/räl, alternativt bromskomponenter Driftsförhållanden motsv kontakt hjul-räl eller broms Modeller för att simulera partikelgenerering Uppskattning av källfördelningen vid partikelgenereringen för olika spårfordon och olika driftsförhållanden Förslag till åtgärder för att minska partikelhalterna genom att... förbättra utformningen av befintliga/nya spårfordon förbättra driftsförhållanden för befintliga/nya spårfordon. 20