Miljöförvaltningen. Luftutredning. Gullbergsvass. Utredningsrapport 2016:17.

Transkript

1 Miljöförvaltningen Luftutredning Gullbergsvass

2 Innehåll Förord... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Mätplats... 6 Resultat... 8 Slutsatser Referenser Bilagor

3 Sammanfattning Luftkvalitetsmätningar av kvävedioxid och partiklar har utförts längs Bergslagsgatan mellan Nils Ericsonterminalen och Mårten Krakowgatan under år Syftet med mätningen var att undersöka hur höga halterna är på platsen inför exploateringen av området. Speciellt intressant var att undersöka järnvägens inverkan på partikelhalten. PM 10 -halten på mätplatsen var låg. Både miljökvalitetsnormen och Göteborgs Stads miljökvalitetsmål för Frisk luft klarades på platsen. För kvävedioxid klarades miljökvalitetsnormen precis. Däremot överskreds det lokala miljökvalitetsmålet för Frisk luft. 3

4 Bakgrund Området kring Gullbergsvass ska exploateras de kommande åren. Det planeras för både bostäder och verksamheter i området. Men det finns många källor av luftföroreningar runtomkring. Dels en hel del vägtrafik i form av både personbilar och lastbilar på E45:an. Men också en hel del bussar vid Nils Ericsonterminalen och hållplatsen Nordstan. Speciellt intressant var också att undersöka järnvägens inverkan på partikelhalterna. Därför har Miljöförvaltningen, inom ramen för projektet Ren stadsluft, utfört luftkvalitetsmätningar under år Miljökvalitetsnormer I EU:s luftkvalitetsdirektiv finns ett antal miljökvalitetsnormer (MKN) för olika luftföroreningar. Sverige har implementerat dessa i Luftkvalitetsförordningen (2010:477). För respektive förorening finns även så kallade utvärderingströsklar uppställda. De fungerar som en varningssignal om att luftkvaliteten börjar närma sig normnivåerna. Miljökvalitetsnormerna för luft är gränsvärdesnormer, som alltså måste klaras för att till exempel ny verksamhet ska tillåtas. Normerna för kvävedioxid och partiklar är de svåraste att klara i Göteborg. Tabell 1. MKN för kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ) År Dygn Timme 40 µg/m3 60 µg/m3 90 µg/m3 NO 2 (får ej överskridas) (får överskridas 7 dygn/år) (får överskridas 175 timmar/år) PM µg/m3 50 µg/m3 (får ej överskridas) (får överskridas 35 dygn/år) - 4

5 Miljömål Göteborgs Stads har 12 lokala miljömål. Målet för kvävedioxid är att kvävedioxidhalten som ett årsmedelvärde ska underskrida 20 µg/m 3 vid 95 procent av alla förskolor och skolor samt vid bostaden hos 95 procent av göteborgarna senast år Målåret närmar sig och det är därför extra viktigt att vi inte bygger bostäder i områden där målet inte uppnås. Göteborgs Stads lokala miljömål för partiklar uppdaterades år Det nya målet säger att dygnsmedelvärdet för PM 10 i marknivå inte får överskrida 30 µg/m 3 mer än 37 dygn per år. Målet ska vara uppfylls senast år

6 Mätplats Mätvagnen var placerad längs Bergslagsgatan mellan Nils Ericsonterminalen och Götaleden. Den ursprungliga avsikten var att placera mätvagnen närmare centralstationen för att undersöka hur höga partikelhalterna är nära spårområdet. Men av praktiska skäl var det tyvärr inte möjligt. Vagnen placerades därför istället i utkanten av parkeringsytan längs Bergslagsgatan. Figur 1. Översiktskarta över Gullbergsvass med mätvagnens placering markerad. (Karta: Göteborgs Stad) Figur 2. Flygfoto över Gullbergsvass från väster. (Karta: Göteborgs Stad) 6

7 I området finns många källor till luftföroreningar. I norr ligger den hårt trafikerade E45:an/Mårten Krakowgatan. År 2014 passerade drygt fordon per dygn (ÅMVD) på leden 1. Avståndet från mätvagnen var ungefär 140 meter. Götatunnelns östra mynning ligger dessutom cirka 370 meter väster om mätplatsen. Längs Kruthusgatan ligger även en fraktterminal där många tunga fordon passerar. Från centralstationen och Nils Ericsonterminalen utgår många tåg och bussar. Spårtrafiken bidrar mest med partiklar som genereras dels vid slitage av hjul, räls, bromsar och spänningsledningar men också genom uppvirvling av damm från banvallen. 2 Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har gjort partikelmätningar i järnvägsmiljöer som visat att halterna inte överskrider MKN i stationsmiljöer ovan mark eftersom de oftast är väldigt öppna, vilket gör att partiklar ventileras bort. Höga partikelhalter förekommer därför endast i korta perioder i öppna miljöer. Däremot är det betydligt högre halter i tunnlar och perronger i underjordiska miljöer där det är sämre ventilation. 3 Däremot sprids inte partiklarna från spårtrafiken så långt. En studie från VTI visar att halterna av metallpartiklar redan efter meter planat ut. 4 Mätplatsen var belägen cirka 200 meter från centralstationens spårområde. Fordonstrafiken bidrar med både partiklar och kvävedioxid. Speciellt tunga fordon bidrar med partikelemissioner i form av slitage mellan däck och väg samt från korrosion av olika fordonskomponenter. 5 Mätplatsen är välventilerad och topografin runt platsen är platt. Mätperiod Mätningen pågick kontinuerligt mellan 7 februari 2015 till och med 31 januari Mätperioden var alltså nästan ett år. Mätning med mätvagn Mätutrustning Mätvagnen är utrustad med instrument för att mäta kväveoxider (NO, NO 2 och NO X ), partiklar (PM 10 ) och väderinstrument. Mätutrustningen beskrivs närmare i Bilaga 1. 1 Trafikkontoret, Göteborgs Stad 2 VTI, VTI, 2006, s VTI, 2003, s. 5 5 VTI, 2001, s. 5 7

8 Resultat Partiklar (PM 10 ) Partikelhalten på mätplatsen var relativt låg. I tabellen sammanfattas resultaten av mätningarna. Tabell 2. Resultat av partikelmätningarna (PM 10 ). Halt (µg/m 3 ) Dygnsmedelvärde percentil dygn 27 Antal överskridanden (antal) Antal dygn över MKN 50 μg/m 3 (max 35) 0 Antal dygn över delmålet i Frisk luft 30 μg/m 3 (max 37) 19 Dygnsmedelvärde Miljökvalitetsnormen för dygn överskreds alltså inte en enda gång på platsen, vilket redovisas i diagrammet nedan Dygnsmedelvärde MKN Figur 3. Dygnsmedelvärde angivet i mikrogram per kubikmeter (μg/m 3 ). 8

9 Göteborgs Stads lokala miljökvalitetsmål för partiklar är ett dygnsmedelvärde på 35 µg/m 3. Målet tillåts överskridas 37 gånger per år. På mätplatsen överskreds målet endast 19 gånger, vilket innebär att målet klarades på platsen. Årsmedelvärde Årsmedelvärdet på mätplatsen var 17 μg/m 3, vilket ligger väl under normen på 40 μg/m 3. Haltbidrag Frekvensen av vindriktningen har används för att försöka få en uppfattning om hur källorna i området bidrar till halten av luftföroreningar på mätplatsen. Partiklar (PM 10 ) NNV 20 N NNO NV 15 NO VNV V ONO O VSV OSO SV SO SSV S SSO Figur 4. PM 10 -halten (μg/m 3 ) beroende av vindriktningen. För PM 10 ser man inget tydligt mönster utan alla källor bidrar ungefär lika mycket till halten på mätplatsen. Det är dock en viss övervikt mellan sydsydväst och nordnordväst. Det innebär att det antagligen är trafiken på E45:an och vid Nils Ericsonterminalen och hållplatsen Nordstan som bidrar med mest PM 10 på mätplatsen. 9

10 Kvävedioxid (NO 2 ) Tabellen visar en sammanställande bild över kvävedioxidmätningen på mätplatsen vid Gullbergsvass. Tabell 3. Resultat av kvävedioxidmätningen. Timmedelvärden (µg/m 3 ) Dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) Medelvärde percentil Antal timmar över MKN 90 μg/m 3 (max 175/år) Antal dygn över MKN 60 μg/m 3 (max 7/år) 70 Antal överskridanden Timmedelvärde Miljökvalitetsnormen för timme överskreds endast 70 gånger under mätperioden, vilket är väl under godkänd nivå. Dygnsmedelvärde Dygnsmedelvärdet överskreds 6 gånger under mätperioden. Eftersom mätperioden var nästan ett år (51 veckor) borde MKN klaras på platsen feb 07-mar 07-apr 07-maj 07-jun 07-jul 07-aug 07-sep 07-okt 07-nov 07-dec 07-jan Kvävedioxid MKN Figur 5. Dygnsmedelvärde av kvävedioxid angivet i mikrogram per kubikmeter (μg/m 3 ). 10

11 Årsnorm Miljökvalitetsnormen av kvävedioxid för år ligger på 40 μg/m 3. Periodmedelvärdet på mätplatsen låg på 25 μg/m 3, vilket alltså är långt under gränsen. Däremot överskreds Göteborgs Stads miljökvalitetsmål för Frisk luft som ligger på 20 μg/m 3. Haltbidrag Frekvensen av vindriktningen har används för att försöka få en uppfattning om hur källorna i området bidrar till halten av luftföroreningar på mätplatsen. Kvävedioxid NV NNV N NNO NO VNV ONO 5 V 0 O VSV OSO SV SO SSV SSO S Figur 6. Kvävedioxidhalten (μg/m 3 ) beroende av vindriktningen. Högst halter uppmättes när vinden blåste från norr till väster. Det är antagligen Götatunnelns mynning som bidrar med mest kvävedioxid på mätplatsen. 11

12 Slutsatser Trots att det finns många källor till luftföroreningar i området överskrids inte miljökvalitetsnormen för PM 10 en enda gång vid mätplatsen. Troligtvis är halterna dock betydligt högre närmare centralstationens spårområde. Den höga och täta bebyggelse som planeras nära spårområdet kommer att minska ventilationen och troligtvis bidra till att höja partikelhalten på plattformar och runt centralstationens område. Detta bör beaktas i det kommande planeringsarbetet. Timmedelvärdet för kvävedioxid låg långt under miljökvalitetsnormen. Dygnsmedelvärdet för kvävedioxid överskred normen sex dygn under mätperioden. Det tillåtna antalet gånger är sju överskridanden per år. Mätningen pågick knappt ett år (51 veckor). MKN för kvävedioxid borde därför klaras på platsen. 12

13 Referenser Trafikkontoret, Göteborgs Stad, : Qw8Q7wD3Py8ffy9LAz0wwkpiAJKG- AAjgb6BbmhigCTPFPO/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ Järnvägens föroreningar - källor, spridning och åtgärder, VTI, 2007, VTIrapport 602 Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljöer, VTI, 2006, VTI-rapport 538 Föroreningsnedfall från järnvägstrafik, VTI, 2003, VTI-meddelande

14 Bilagor Bilaga 1: Mätutrustning Den utrustning som använts beskrivs nedan. Alla instrument mäter kontinuerligt. Data skickas till miljöförvaltningens insamlingsserver varje timme och upplösningen är minutmedelvärden. Partiklar TEOM (Tapered Element Oscillating Microbalance) används för mätning av partiklar (PM 10 ). Metoden bygger på principen med en oscillerande kristall. Den luft som skall provtas sugs in genom ett så kallat PM 10 - huvud för att sortera bort de partiklar som har en diameter större än 10 μm. Därefter värms luften upp till 50 C för att fukten som finns i den skall avdunsta och passerar sedan ett filter som sitter i ena änden av ett upphängt glasrör som svänger med sin egenfrekvens. Egenfrekvensen är proportionell mot glasrörets och filtrets sammanlagda massa och påverkas då depositionen av partiklar på filtret ökar. Ändringen av rörets egenfrekvens mäts med en elektrisk krets och då luftflödet genom systemet är känt kan partikelhalten i utomhusluften beräknas. Filtret byts i regel en gång varannan månad, då det nått maximal belastning. Kvävedioxider Kväveoxidanalysatorn är en Thermo Scientific Mobel 42i. Den bygger på kemiluminiscens, vilket är referensmetod för kväveoxidmätningar. Kemiluminiscensmetoden används för att mäta kväveoxider, NO X, NO 2 och NO i realtid genom att utnyttja reaktionen mellan NO och ozon (O3) till NO 2. Metoden bygger på att olika molekyler sänder ut ljus när exciterade molekyler återgår till normalläge. En fotomultiplikator översätter intensiteten på det utsända kemiluminiscenta ljuset till en voltsignal. Ljusmängden är proportionell mot NO-halten och kan mätas med stor noggrannhet. 14

15 Miljöförvaltningen Box 7012, Göteborg Tel vx: E-post: