Luftkvalitetsmätning i Mölnlycke centrum i Härryda kommun, vintern 2010

Transkript

1 Luftkvalitetsmätning i Mölnlycke centrum i Härryda kommun, vintern 2010 Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 151 Maj 2010

2 2

3 Förord Denna rapport har utförts på uppdrag av Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen. I rapporten presenteras mätningar av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ) på Biblioteksgatan i Mölnlycke centrum i Härryda kommun under perioden 23 december mars Rapporten innehåller också en uppskattning av hur halterna på platsen förhåller sig till miljökvalitetsnormerna. Rapporten är sammanställd av Maria Holmes på plan- och trafikavdelningen, miljöförvaltningen i Göteborg. 3

4 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 Bakgrund... 8 Uppdraget... 8 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 8 Luftföroreningar i tätort... 9 Mätplatsen Mätperiod Mätutrustning Resultat och diskussion Vädersituation Partiklar (PM 10 ) Kvävedioxid (NO 2 ) Slutsatser Bilagor Bilaga 1 - Miljökvalitetsnormer och miljömål Bilaga 2 - Meteorologi Bilaga 3 - Data från Femman

6 Sammanfattning Miljöförvaltningen i Göteborg har mätt kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) i utomhusluften på Biblioteksgatan i Mölnlycke mellan den 23 december 2009 och den 30 mars Syftet med mätningen är att få en bild över hur luftkvalitén ser ut i centrala Mölnlycke som är ett område för bostadsutveckling inom kommunen. En tremånadsmätning är för kort för att kunna dra några definitiva slutsatser om huruvida miljökvalitetsnormerna (MKN), som gäller för ett kalenderår, har överskridits eller inte. Miljöförvaltningen kan dock genom jämförelse med uppmätta halter från en permanent mätstation som mäter bakgrundshalten i Göteborg (Femman) göra en uppskattning av hur halterna av kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) på platsen förhåller sig till miljökvalitetsnormerna. Mätdata kan även användas i validering av beräkningar. I denna rapport jämförs mätvärden från Mölnlycke med Femman under mätperioden, och med hjälp av historiska mätvärden från Femman (de senaste 3 åren) drar Miljöförvaltningen slutsatser om sannolikheten att miljökvalitetsnormerna (MKN) för kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) kommer att överskridas för kalenderåret Miljöförvaltningens bedömning, baserad på mätperioden den 23 december 30 mars är att MKN inte kommer att överskridas under 2010 vare sig för kvävedioxid eller för partiklar (tabell 1). Det finns olika krav på mätningar och beräkningar beroende på hur höga föroreningshalterna är i ett gaturum. Om den nedre utvärderingströskel överskrids (NUT) ska kommunen utföra indikativa mätningar, såsom denna som har gjorts i Mölnlycke. Överskrids den övre utvärderingströskel (ÖUT) ska kommunen utföra kontinuerliga mätningar. Samverkar man med andra kommuner kan de kontinuerliga mätningarna delas upp inom samverkansområdet. Det finns dock krav på att beräkningar som är validerade mot mätningar ska genomföras inom hela området. Troligtvis riskeras inte ÖUT att överskridas under ett normalår för kvävedioxid, men däremot för ÖUT för partiklar riskerar att överskridas under ett normalår som utvärderingströsklarna är utformade idag. Trösklarna kommer att höjas under den andra halvan av 2010 och i så fall är det inte sannolikt att ÖUT kommer att överskridas. Tabell 1. Miljöförvaltningens bedömning av föroreningshalter vid mätplatsen i relation till miljökvalitetsnormerna och delmålen för Frisk luft för år Bedömning för 2010 Partiklar Kvävedioxid Dygn År Timme Dygn År MKN kommer att överskridas Nej Nej Nej Nej Nej ÖUT kommer att överskridas Nej Nej Nej Ja Nej NUT kommer att överskridas Ja Osäkert Ja Ja Nej Delmålen i Frisk luft kommer att överskridas Nej Nej Ja - Ja 6

7 Vintern 2010 karakteriserades av ovanligt mycket snöfall under januari till mars och temperaturerna var lägre än det normala. Detta ledde till att snön som föll under perioden täckte marken nästintill hela tiden. Väderförhållandet påverkade därmed i hög grad halterna av luftföroreningarna som uppmättes under vintern. Partikelhalterna var ovanligt låga under mätperioden då vinterförhållanden rådde. Orsaken till de låga partikelhalterna är att partiklarna på marken täcktes av snö under största delen av mätperioden, att partiklarna sköljdes ur luften av fallande snö eller bands till den konstant fuktiga vägytan. Kvävedioxidhalterna däremot var ovanligt höga på grund av att det var mycket kallare än vanligt med många inversionstillfällen. Halterna av både partiklar och kvävedioxid låg under merparten av tiden under bakgrundsnivån som representeras av uppmätta halter på miljöförvaltningens huvudmätstation i taknivå i centrala Göteborg, det vill säga på Femmanhuset. År 2002 utförde miljöförvaltningen ett uppdrag åt Göteborgsregionens luftvårdsprogram. I rapporten, som heter Luftföroreningar i Sydöstra korridoren. Mätningar av och beräkningar av kvävedioxidhalter och andra luftföroreningar utefter Rv40 från Göteborg till Rävlanda under oktober till december 2002, beskrivs mätningar utefter Rv40 i huvudsak i Härryda kommun (Rapport 131, 2003). I undersökningen mättes tre platser i Mölnlycke med passiva provtagare och beräkningar genomfördes. En av mätpunkterna låg vid mätvagnens placering år Uppmätta värden och det beräknade årsmedelvärdet år 2002 ligger väldigt nära miljöförvaltningens uppskattning av årsmedelvärde för normalår i denna rapport. I rapporten från 2002 ligger uppmätta och beräkande halter av kvävedioxid vid biblioteket mittemellan den mest trafikexponerade platsen i Mölnlycke vid RV40 och mätplatsen vid Råda Säteri som visar bakgrundshalten i Mölnlycke. 7

8 Bakgrund Uppdraget Denna rapport har utförts på uppdrag av Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen. Tretton kommuner är medlemmar i luftvårdsprogrammet. Genom luftvårdsprogrammet finansieras kontinuerliga mätningar inom Göteborgs Stad och Mölndals Stad samt indikativa mätningar inom övriga medlemskommuner genom bl a inhyrning av Göteborgs Stads mobila mätvagnar för kortare mätkampanjer såsom denna som utförts i Mölnlycke. I rapporten presenteras mätningar av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ) på Biblioteksgatan i Mölnlycke i Härryda kommun under perioden 23 december mars Miljökvalitetsnormer gäller över ett kalenderår medan mätningen i Mölnlycke ägde rum under drygt 3 månader. Därför inkluderas i rapporten en jämförelse med mätresultat från Femmans tak i centrala Göteborg och således kan en bedömning göras på hur halterna vid mätplatsen förhåller sig till miljökvalitetsnormerna. Miljökvalitetsnormer och miljömål De första miljökvalitetsnormerna (MKN) infördes i Sverige år 1999 i samband med ikraftträdandet av Miljöbalken. MKN utgår från EU:s ramdirektiv 96/92/EG för utvärdering och säkerställande av luftkvalitet. Under 2001 infördes MKN för partiklar (PM 10 ) som började gälla MKN för kvävedioxid började gälla MKN ska tillämpas där människor vistas. De nivåer som fastställts i en MKN är juridiskt bindande (Bilaga 1). Det finns olika krav på mätningar och beräkningar beroende på hur höga föroreningshalterna är i ett gaturum. Om den nedre utvärderingströskel överskrids (NUT) ska kommunen utföra indikativa mätningar, såsom denna som har gjorts i Mölnlycke. Överskrids den övre utvärderingströskeln (ÖUT) ska kommunen utföra kontinuerliga mätningar. Samverkar man med andra kommuner kan de kontinuerliga mätningarna delas upp inom samverkansområdet. Det finns dock krav på att beräkningar som är validerade mot mätningar ska genomföras inom hela området. Överskrids MKN inom kommunen måste kommunen mäta kontinuerligt oavsett samverkan. Enligt 14 i förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527) ska kommunen underrätta Naturvårdsverket och Länsstyrelsen där kontroll visar att en MKN kan komma att överskridas. Under 2008 har det kommit ett nytt luftdirektiv från EU vilket kommer att leda till en revidering av föreskrifterna. De nya föreskrifterna väntas träder i kraft under andra halvan av Det nya direktivet innebär, bl a krav på att PM 2,5 övervakas och att gränsvärdet på 25 µg/m 3 ska klaras senast Utvärderingströsklarna för PM 10 kommer att höjas senare under 2010 (Bilaga 1, tabell 7). Det konstaterades redan år 2000 (Miljöförvaltning i Göteborg, 2000) att det fanns risk för att MKN för kvävedioxid kunde komma att överskridas i vissa hårt trafikerade områden i Göteborg. År 2001 gav regeringen Länsstyrelsen i Västra Götalands Län uppdrag att ta fram förslag till åtgärdsprogram för kvävedioxid inom Göteborgsregionen. Åtgärdsprogrammet fastställdes

9 Länsstyrelsen konstaterar i sin uppföljning av åtgärdsprogrammet för kvävedioxid att MKN för kvävedioxid och partiklar klaras på de flesta platser i Göteborgsregionen och att överskridanden i första hand sker i vissa gatumiljöer i centrala Göteborg under begränsade tider (Länsstyrelsen, 2008). I Sverige finns det 16 miljökvalitetsmål som beslutades av riksdagen i april Syftet med miljömålen är att lösa de stora miljöproblemen i Sverige till år I miljömålet Frisk luft är målet att luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Det finns delmål för ett antal luftföroreningar. Målsättningen är att delmålen för kvävedioxid och partiklar ska ha klarats till år 2010 (Bilaga 1). Naturvårdsverket har under 2008 skrivit en sammanfattning av Miljömålsrådets senaste utvärdering av målen. Sammanfattningen ger en dyster prognos. Nio av miljömålen bedöms inte kunna klaras, bl a målet för Frisk luft som bedöms vara mycket svårt eller omöjligt att nå, även om man sätter in nya åtgärder. Trenden mot förbättrad luftkvalitet i tätorterna bedöms ha avstannat. Luftföroreningar i tätort Vägtrafiken är idag en stor källa till luftföroreningar i tätorter. De mest problematiska luftföroreningarna i tätortsmiljö är luftföroreningar som kommer från förbränning, såsom kvävedioxid samt partiklar. Största delen av kvävedioxid (NO 2 ) härstammar från trafiken (vägtrafik och sjöfart). Andra viktiga källor är oljeeldning och olika industriprocesser. Kväveoxider (NO x ) utgörs främst av kväveoxid (NO) och NO 2. NO är en färglös luktfri gas. NO 2 är gulbrun och har en irriterande lukt. NO x bildas vid all förbränning genom att luftens syre och kväve vid hög temperatur reagerar med varandra. Vid nybildning av NO x består den till stör del av NO men även en viss del NO 2. All NO kommer förr eller senare att oxideras till NO 2. Detta sker framför allt genom reaktion med ozon. Vid bildande av fotokemisk smog är utgångsprodukten NO x. Av de olika NOx-föroreningar är det framför allt kvävedioxid som kan ha en negativ påverkan på hälsan. Kvävedioxid har inga påvisade hälsoeffekter vid lägre halter. Förekomsten av luftvägssjukdomar har påvisats vid en långtidsexponering (som kan jämföras med årsmedelvärdet) av NO 2 på mellan µg/m 3 i utomhusluft. Men kvävedioxid används även för att indikera förekomsten av ett antal andra luftföroreningar som kommer från förbränningsmotorer såsom PAH (polyaromatiska kolväten). Det är troligtvis förekomsten av de andra luftföroreningar som orsakar hälsoeffekten som sammanfaller med förhöjda halter av kvävedioxid under längre tid. PM 10 är ett samlingsbegrepp för partiklar med en diameter mindre än 10 µm. De partiklar som ryms under begreppet PM 10 är inbördes mycket olika i form och ämnessammansättning och kan utgöras av vätskedroppar, salter, dammpartiklar, sot eller kombinationer av dessa. Luftens innehåll av olika partiklar är beroende av varifrån partikelutsläppet kommer och hur det har transporterats och omvandlats på vägen till mottagaren. Sammansättningen varierar också kraftigt över året. Den aktuella sammansättningen av partiklar i luften blir också avgörande för vilka åtgärder som måste vidtas för att ur ett hälsoperspektiv begränsa partikelhalten i omgivningsluften. 9

10 Partiklarna i gatumiljö är dels långdistanstransporterade, dels direkt och indirekt skapade av trafiken. De direkta emissionerna från trafiken är avgaspartiklar och slitagepartiklar mellan däck och vägbana, de indirekta emissionerna består av uppvirvling av befintliga partiklar. Partiklar från avgaser utgör en mindre del av den totala halten. De långdistanstransporterade partiklarna har stor betydelse på årsbasis och kan utgöra så mycket som hälften av årsmedelvärdet. Avgörande för överskridandet av tim- och dygnsnormen är emellertid partiklar som har sitt ursprung från slitage mellan vägbana och däck. Användning av dubbdäck har en mycket stor roll i bildandet av dessa partiklar. Förutom bildandet av partiklar virvlar vägtrafiken upp partiklar i vägområdet och dess närhet. Uppvirvlingen innebär att partiklar som bildats kan bidra till höga partikelhalter under en lång period då de hålls svävande i luften på grund av vinddraget från vägtrafiken. Partiklar kan ge besvär i luftvägarna och kan minska motståndskraften mot till exempel infektionssjukdomar. Partiklar kan också påverka sjuklighet och öka antalet dödsfall i hjärt- och kärlsjukdommar. Mätplatsen För mätningen i Mölnlycke har en av miljöförvaltningen i Göteborgs mobila mätvagnar (mobil 2) använts. Mätvagnen har varit placerad på Biblioteksgatan 2 vid bibliotekets huvudingång (Figur 1 och 2). Biblioteksgatan är en av de gatorna som löper genom Mölnlycke centrum. Det finns gott om parkeringsplatser på gatan, i synnerhet i närheten av mätvagnen. Mätplatsen har valts av Härryda kommun utifrån deras önskemål om att mäta i centrala Mölnlycke som kommer att utvecklas med ny bostadsbebyggelse och affärsrörelser inom de närmaste åren. Sextio meter nordost om mätplatsen löper en av huvudvägarna inne i Mölnlycke centrum. Längs denna väg, som heter Allén kör busstrafiken till och från centrum. Riksväg 40, som är huvudleden för trafiken mellan Göteborg och Borås, löper ungefär meter norr om platsen. Det största industriområdet inom Mölnlycke ligger en dryg kilometer norr om mätplatsen. Området kring mätplatsen kan inte beskrivas som särskilt väl trafikerat. Enligt de senaste trafikmätningarna som har utförts i centrala Mölnlycke (uppgifter från Anders Bruce, Härryda kommun) är den genomsnittliga trafiken under ett veckodygn fordon på Biblioteksgatan (mätning från 2006) och fordon på närliggande Allén (mätning från 2008). Trafiken på riksväg 40 är ca fordon per veckodygn med en andel tungtrafik på 8 procent (uppgifter från Trafikverket, mätningen är utförd år 2006). 10

11 Figur 1: Mätvagnens placering vid Biblioteket (cirkel) i centrala Mölnlycke (Karta: Hitta.se) De närmaste bostäderna ligger drygt 40 meter norr om mätplatsen intill Allén. Väster om mätvagnen finns det en stor parkeringsyta. Platsen är därmed öppen västerut och skyms inte direkt av några byggnader. Figur 2: Mätvagnen vid Biblioteket på Biblioteksgatan 2 i Mölnlycke 11

12 Mätperiod Mätningarna i Mölnlycke centrum ägde rum mellan 23 december 2009 och 30 mars Mätvagnen flyttades till Mölnlycke redan den 18 december Det brukar ta några dagar för stabilisering och kalibrering av instrument innan mätvärden anses vara korrekt. Därför har de första fem dagarna (18 22 december) inte tagits med i mätserien. Under mätperioden har instrumenten mätt kontinuerligt och det finns bara några enstaka timmars bortfall av data p.g.a. kalibrering eller underhåll av instrumenten. Enligt Naturvårdsverkets krav på indikativa mätningar (se bilaga 1) ska mätningar utföras under minst åtta veckor som fördelas jämnt över året. Mätningarna i Mölnlycke har utförts under 14 veckor i följd, men de infaller under den tid på året då föroreningshalterna antas vara högst, vilket ger en god möjlighet att bedöma de maximala halterna på mätplatsen. Mätutrustning Den utrustning som använts beskrivs i detta avsnitt. Alla instrument mäter kontinuerligt. Data skickas till miljöförvaltningens insamlingsserver varje timme och upplösningen är kvartsmedelvärden. Teom TEOM (Tapered Element Oscillating Microbalance) används för mätning av partiklar (PM10). Metoden bygger på principen med en oscillerande kristall. Den luft som skall provtas sugs in genom ett så kallat PM10- huvud för att sortera bort de partiklar som har en diameter större än 10 µm. Därefter värms luften upp till 50 C för att fukten som finns i den skall avdunsta och passerar sedan ett filter som sitter i ena änden av ett upphängt glasrör som svänger med sin egenfrekvens. Egenfrekvensen är proportionell mot glasrörets och filtrets sammanlagda massa och påverkas då depositionen av partiklar på filtret ökar. Ändringen av rörets egenfrekvens mäts med en elektrisk krets och då luftflödet genom systemet är känt kan partikelhalten i utomhusluften beräknas. Filtret byts i regel en gång var tredje till fjärde vecka, då det nått maximal belastning. Före publicering av data sker en uppräkning med en faktor enligt anvisningar från Referenslaboratoriet. NOx-analysator Kväveoxidanalysatorn är en Ecophysics CLD 700 AL som bygger på kemiluminiscens, vilket är referensmetod för kväveoxidmätningar. Kemiluminiscensmetoden används för att mäta kväveoxider, NO x, NO 2 och NO i realtid genom att utnyttja reaktionen mellan NO och ozon (O 3 ) till NO 2. Metoden bygger på att olika molekyler sänder ut ljus när exciterade molekyler återgår till normalläge.en fotomultiplikator översätter intensiteten på det utsända kemiluminiscenta ljuset till en voltsignal. Ljusmängden är proportionell mot NO-halten och kan mätas med stor noggrannhet. 12

13 Resultat och diskussion Vädersituation Meteorologiska parametrar påverkar halter av luftföroreningar oerhört mycket. Denna vinter visar just hur betydelsefull vädret kan vara. Vintern har varit väldigt kall och det har legat snö på marken under större delen av mätperioden. Vädret sammanfattas i tabell 2. På mätvagnens tak finns en vädermast som mäter vindhastighet, vindriktning och temperatur. Vindhastigheten på vagnen är något lägre än på miljöförvaltningens huvudväderstation vid Skansen Lejonet i centrala Göteborg. Detta beror troligtvis på dess skyddat läge bredvid biblioteket. Temperaturen i januari och februari var något kallare i Mölnlycke än i Göteborg. Trots att nederbörden för perioden var under det normala medförde de låga temperaturerna att snön stannade kvar på marken under nästintill hela perioden. En mer utförlig beskrivning av väderförhållanden under mätperioden redovisas i bilaga 2. Tabell 2. Sammanfattning av väderförhållandet under huvuddelen av mätperioden, jan-mars Siffrorna representerar månadsmedelvärden. Lejonet är miljöförvaltningens centrala väderstation lokaliserad vid Skansen Lejonet i Göteborg. Lejonet Mölnlycke Normalt Jan Feb Mars Jan Feb Mars Jan Feb Mars Vindhastighet 2,4 2,3 2,3 1,4 1,2 1,0 3,0 2,9 2,9 Temperatur -5,7-3,7 1,8-7,0-4,8 2,1 1,1 0,6 3,0 Solinstrålning 17,8 31,3 87, ,6 38,5 92,3 Nederbörd Dominerande vindriktning NO NO SO NO NO S Normalår byggs från mätdata från Lejonet i Göteborg Vindriktning vid mätplatsen Vindriktning vid Lejonet i Göteborg Figur 3. Medelvärde vindriktning under mätperioden 23 december mars 2010 på Mobil 2 i Mölnlycke jämfört med vindmasten vid Lejonet. Siffrorna representerar procent av tiden det har blåst från respektive vindriktning. 13

14 Partiklar (PM 10 ) En sammanställning av mätningen av partikelhalten vid mätplatsen i Mölnlycke under mätperioden presenteras i Tabell 3 och visar ett periodmedelvärde på 12,5 µg/m 3 under den drygt 3 månader lång mätperioden. Halterna har även jämförts med miljöförvaltningens mätstation på Femmans tak i Göteborg som representerar bakgrundshalten. De uppmätta halterna vid mätplatsen i Mölnlycke ligger något under halterna på Femman. Halterna vid mätplatsen har ett starkt samband med halterna från mätstationen på Femmans tak (r = 0,8). Tabell 3. Uppmätta PM 10-värden vid mätplatsen jämfört med Femman i Göteborg under mätperioden till PM 10 Dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) Biblioteksgatan Mölnlycke Femman Göteborg Medelvärde 12,5 14,9 Max 52,3 46,5 Min 2,6 4,6 90-percentil 21,6 23,4 Antal överskridanden Antal dygn över gränsvärdet 50 µg/m 3 (av maximalt 35) Antal dygn över den övre utvärderingströskeln 30 µg/m 3 (av maximalt 7) Antal dygn över den nedre utvärderingströskeln 20 µg/m 3 (av maximalt 7) Antal dygn över delmålet till Frisk luft 35 µg/m 3 (av maximalt 37) Dygnsnorm Miljökvalitetsnormer (MKN) för PM 10 gäller sedan Normen för dygnsmedelvärde är 50 µg/m 3 och får överskridas maximalt 35 gånger per år. Under mätperioden har normen för dygnsmedelvärde överskridits en gång vid mätplatsen men inte alls på Femmans tak i Göteborg (Figur 4). Till miljökvalitetsnormerna finns även utvärderingströsklar kopplade. Det ställs olika krav på kontroller av halterna beroende på hur höga de är i förhållande till utvärderingströsklarna (Bilaga 1). Uppmätta partikelhalter vid mätplatsen under mätperioden har överskridit den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för dygn 2 gånger jämfört med 5 gånger på Femman. Partikelhalter brukar vara högst under vårvintern, i synnerhet i april som ligger utanför mätperioden. Den övre utvärderingströskeln för dygn överskreds ytterligare 5 gånger under april månaden på Femman, d.v.s. lika mycket som under hela mätperioden. Om man fördubblar antalet överskridanden ÖUT för dygn vid mätplatsen blir antalet 4, vilket ligger under det tillåtna antalet. Miljöförvaltningen uppskattar att ÖUT för partiklar och dygn troligtvis inte kommer att överskridas vid mätplatsen år Däremot överskrids den nedre utvärderingströskeln (NUT). 14

15 60 50 Miljökvalitetsnorm, dygn Dygnsmedelvärden, µg/m /12 29/12 4/1 10/1 16/1 22/1 28/1 3/2 9/2 15/2 21/2 27/2 5/3 11/3 17/3 23/3 29/3 Mölnlycke Femman Figur 4. Dygnsmedelvärden för PM 10 på Biblioteksgatan i Mölnlycke (blå linje) jämfört med Femman i Göteborg (röd linje). Svart linje visar MKN för dygnsmedelvärden (får överskridas maximalt 35 dygn per år). Årsnorm För PM 10 finns en norm för årsmedelvärde på 40 µg/m 3, vilken inte får överskridas. Mätperioden för miljökvalitetsnormerna är ett kalenderår. Med högsta sannolikhet kommer miljökvalitetsnormen för partiklar att klaras under Den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för PM 10 för år är 14 µg/m 3. Med högsta sannolikhet kommer ÖUT för PM 10 under 2010 inte att överskridas. Däremot kan NUT på 10 µg/m 3 komma att överskridas. Partikelhalterna vid mätplatsen under mätperioden överskred delmålet för Frisk Luft på 35 µg/m 3 som dygnsmedelvärde sammanlagt 2 gånger. Maximalt tillåtna överskridanden är 37 gånger per år (90-percentil). Återigen är det högst sannolikt att detta delmål kommer att klaras under Delmålet för årsmedelvärdet är 20 µg/m 3. Detta delmål kommer också att klaras under Normalår Som redan har konstaterats var väderförhållanden under mätperioden inte normala och utifrån det krävs det vidare beräkningar för att kunna uppskatta var halterna vid mätplatsen skulle ligga på under ett normalt år för vilket MKN gäller. Årsnormen på 40 µg/m 3 får inte överskridas. Periodmedelvärdet på Femman för partiklar (PM 10 ) under januari-mars 2010 är 15,2 µg/m 3 (se bilaga 3). Genom en jämförelse med de tidigare 3 åren konstateras det att den uppmätta periodmedelhalten i år är i genomsnitt 32 procent lägre än normalt. Periodmedelvärdet vid mätplatsen uppmättes till 12,8 µg/m 3. Detta får höjas med 32 procent för att kunna räkna ut vad en normalhalt för perioden januari-mars är (se bilaga 3). 15

16 Resultatet blir 16,9 µg/m 3 som periodmedelvärde vid mätplatsen. Under de senaste åren har genomsnittshalten av PM 10 på Femman under januari-mars legat 3,9 µg/m 3 över det genomsnittliga årsmedelvärdet, vilket motsvarar 21 procent. Utifrån detta kan man uppskatta att årsmedelvärdet på PM 10 i centrala Mölnlycke bör ligga på 14,0 µg/m 3 för ett normalår. Detta är långt under MKN för år och tangerar den övre utvärderingströskeln som ligger på 14 µg/m 3. 16

17 Kvävedioxid (NO 2 ) En sammanställning av mätningen av kvävedioxidhalten vid mätplatsen i Mölnlycke under mätperioden presenteras i Tabell 4 och visar ett periodmedelvärde på 23 µg/m 3 under den drygt 3 månader långa mätperioden. Halterna har även jämförts med miljöförvaltningens mätstation på Femmans tak i Göteborg (medelvärde = 31 µg/m 3 ). Det finns ett starkt samband mellan uppmätta halter vid mätplatsen och på Femmans tak (r = 0,7). Tabell 4. Uppmätta NO 2-halter vid mätplatsen till NO Timmedelvärden (µg/m 3 ) Dygnsmedelvärden (µg/m 3 2 ) Biblioteksgatan Femman Biblioteksgatan Femman Mölnlycke Göteborg Mölnlycke Göteborg Medelvärde 22,9 31,3 22,9 31,3 Max 132,7 167,6 60,8 71,9 Min 1,4 0,1 4,0 5,0 98-percentil 82,7 85,8 56,8 64,0 Antal timmar över gränsvärdet 90 µg/m3 (maximalt 175 per år) Antal timmar över den övre utvärderingströskeln 72 µg/m 3 (maximalt 175 per år) Antal timmar över den nedre utvärderingströskeln 54 µg/m 3 (maximalt 175 per år) Antal dygn över gränsvärdet 60 µg/m 3 (maximalt 7 per år) Antal dygn över den övre utvärderingströskeln 48 µg/m 3 (maximalt 7 per år) Antal dygn över den nedre utvärderingströskeln 36 µg/m 3 (maximalt 7 per år) Antal timmar över EU MKN på 200 µg/m 3 (max 18 timmar/år) Antal timmar över delmålet till Frisk luft 60 µg/m 3 (maximalt 175 per år) Antal överskridanden Timnorm Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid som timmedelvärde är satt till 90 µg/m 3. Värdet får överskridas maximalt 175 gånger per år. Under mätperioden har normen för timmedelvärde överskridits 30 gånger jämfört med 35 gånger på Femman (Figur 6). Bedömningen är att denna norm inte kommer att överskridas vid mätplatsen år När det gäller den övre utvärderingströskeln för timme på 72 µg/m 3 har uppmätta kvavedioxidhalter under mätperioden överskridit denna gräns 90 gånger jämfört med 115

18 på Femman. Under ett kalender år är antalet tillåtna överskridanden 175. Detta tyder på att det inte är sannolikt att den övre utvärderingströskeln för timme kommer att överskridas vid mätplatsen år Däremot kommer NUT troligtvis att överskridas Halter av NO 2 som timmedelvärden, µg/m MKN, timme 0 23/12 29/12 4/1 10/1 17/1 23/1 29/1 4/2 11/2 17/2 23/2 1/3 8/3 14/3 20/3 26/3 Mölnlycke Femman Figur 6. Timmedelvärden för NO 2 på Biblioteksgatan i Mölnlycke (blå linje) jämfört med Femman i Göteborg (röd linje). Svart linje visar MKN för timmedelvärden (får överskridas maximalt 175 gånger per år). Dygnsnorm MKN för kvävedioxid som dygnsmedelvärden är 60 µg/m 3 och får överskridas maximalt 7 gånger per år. Under mätperioden har normen för dygnsmedelvärden överskridits en gång vid mätplatsen jämfört med fem gånger på Femmans tak i Göteborg (Figur 5). Bedömningen är att denna norm inte kommer att överskridas vid mätplatsen år Uppmätta NO 2 -halter under mätperioden har överskridit den övre utvärderingströskeln för dygn 6 gånger vid mätplatsen vilket är precis under det tillåtna antalet överskridanden för ett kalenderår. Detta betyder att den övre utvärderingströskeln för dygn troligtvis kommer att överskridas vid mätplatsen under Överskrids den övre utvärderingströskeln (ÖUT) ska kommunen utföra kontinuerliga mätningar. Samverkar man med andra kommuner kan de kontinuerliga mätningarna delas upp inom samverkansområdet. Det finns dock krav på att beräkningar som är validerade mot mätningar ska genomföras inom hela området. Vinter 2010 kan dock inte beskrivas som normalt vädermässigt. Troligtvis riskeras inte ÖUT att överskridas under ett normalår. MKN gäller för ett normalt år. 18

19 80 Halt av kvävedioxid som dygnsmedelvärden, µg/m Miljökvalitetsnorm, dygn 0 23/12 29/12 4/1 10/1 16/1 22/1 28/1 3/2 9/2 15/2 21/2 27/2 5/3 11/3 17/3 23/3 29/3 Mölnlycke Femman Figur 5. Dygnsmedelvärden för NO 2 vid mätplatsen (blå linje) jämfört med Femman i Göteborg (röd linje). Svart linje visar MKN för dygnsmedelvärden (får överskridas maximalt 7 dygn per år). Årsnorm För kvävedioxid finns en årsnorm på 40 µg/m 3, vilken inte får överskridas. Periodmedelvärdet vid mätplatsen uppmättes till 23 µg/m 3, vilket innebär att man kan konstatera att miljökvalitetsnormen för år under kalenderåret 2010 inte kommer att överskridas, och även att den övre utvärderingströskeln som ligger på 32 µg/m 3 för år sannolikt inte heller kommer att överskridas. Som en del i det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft finns ett delmål på 60 µg/m 3 för kvävedioxid som timmedelvärde. Delmålet ska uppnås år 2010 och får överskridas högst 175 gånger per år. Under mätperioden överskreds delmålet under 158 timmar vilket innebär att målvärdet kan komma att överskridas Inom Frisk luft finns det också ett delmål på 20 µg/m 3 som årsmedelvärde som inte får överskridas efter år Målvärdet till Frisk luft kan komma att överskridas Återigen är miljöförvaltningens bedömning att dessa halter är högre än som skulle inträffa under ett normalår. Normalår Som redan har konstaterats var väderförhållanden under mätperioden inte normala och utifrån det krävs ytterligare beräkningar för att kunna uppskatta var halterna vid mätplatsen skulle ligga på under ett normalt år för vilket MKN gäller. Årsnormen på 40 µg/m 3 får inte överskridas. Periodmedelvärdet på Femman för kvävedioxid under januarimars 2010 är 31,4 µg/m 3 (se bilaga 3). Genom en jämförelse med de tidigare 3 åren konstateras det att den uppmätta periodmedelhalten är i genomsnitt 32 procent högre än normalt. Periodmedelvärdet (januari-mars) vid mätplatsen uppmättes till 23 µg/m 3. Detta får också dras ner med 32 procent för att kunna räkna ut vad en normalhalt för perioden januari-mars är (se bilaga 3). Resultatet blir 17,4 µg/m 3 som periodmedelvärde vid mätplatsen. Under de senaste åren har genomsnittshalten av NO 2 på Femman under januari-mars legat 2 µg/m 3 över det genomsnittliga årsmedelvärdet, vilket motsvarar 8 procent. Utifrån detta kan man uppskatta att årsmedelvärdet på kvävedioxid i centrala 19

20 Mölnlycke bör ligga på 14,2 µg/m 3 för ett normalår. Detta är långt under MKN för år och är även långt under den övre utvärderingströskeln som ligger på 32 µg/m 3 och NUT som ligger på 26 µg/m 3. Miljömålet kommer också att nås. 20

21 Slutsatser Luftkvalitetsmätningen i Mölnlycke visar att halterna av kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) vid mätplatsen är relativt låga. Med hjälp av mätdata från en urban bakgrundsstation i Göteborg (Femman) kan slutsatser dras om huruvida det finns någon risk att miljökvalitetsnormer kan komma att överskridas. Miljöförvaltningens bedömning är att samtliga miljökvalitetsnormer för partiklar och kvävedioxid kommer att klaras med god marginal vid mätplatsen. Däremot finns det en risk att den övre utvärderingströskel för dygn för kvävedioxid kan överskridas år Vinter 2010 var kallare än normal vilket har haft stor betydelse för halterna av luftföroreningar, till det positiva när det gäller partiklar men till det negativa när det gäller kvävedioxid. Miljöförvaltningen bedömer att under ett normalår skulle risken för överskridande av ÖUT för dygn för kvävedioxid vara liten. Däremot finns det en risk att ÖUT för partiklar kan överskridas med dagens gränsvärde. Gränsvärden för ÖUT och NUT kommer dock att höjas (enligt förslag till ny förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft) vilket undanröjer risken för överskridanden. I miljömålet Frisk luft finns delmål för kvävedioxid och partiklar. Delmålen för partiklar klaras troligtvis vid mätplatsen. Däremot klaras de troligtvis inte för kvävedioxid år Under ett normalår är det däremot troligt att miljömålet klaras. 21

22 Bilagor Bilaga 1 - Miljökvalitetsnormer och miljömål Miljökvalitetsnormer 1999 infördes miljökvalitetsnormer (MKN) i Sverige för SO 2, NO 2 och bly. MKN för SO 2 och bly började gälla år MKN för NO 2 började gälla Under 2001 infördes MKN för PM 10 som började gälla infördes MKN för CO och bensen i utomhusluft och började gälla den 1 juni Normerna gäller i gatunivå. De nivåer som fastställts i en MKN är juridiskt bindande. Här nedan redovisas miljökvalitetsnormerna för NO 2 och PM 10 (Tabell 6 och 8). Till miljökvalitetsnormerna finns även utvärderingströsklar kopplade (Tabell 7 och 9). Enligt 12 i Förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527) ställs olika krav på kontroller av halterna beroende på hur höga de är i förhållande till utvärderingströsklarna (Tabell 5). Tabell 5: Utvärderingskrav för överskridande av tröskelvärden och miljökvalitetsnorm Intervall Utvärderingskrav Lämplig metod för utvärdering < nedre utv. tröskel Enkel beräkning eller objektiv skattning av totalhalter Inledande bedömning av luftkvalitet i ett område. Jämförelse med andra närliggande orter, nomogram, enklare beräkningar eller enkla mätningar. > nedre utv. tröskel < övre utv. tröskel Indikativa mätningar, för samverkansområden i kombination med beräkningar. Mätningar och beräkningar huvudsakligen där halterna är höga och där människor vistas. Mätningar skall utföras med rekommenderade metoder och skall täcka minst 14 % av ett kalenderår. > övre utv. tröskel Kontinuerliga mätningar är obligatoriska. Samverkansområden: mätningar kompletteras med beräkningar. Mätningar och beräkningar huvudsakligen där halterna är höga och där människor vistas. Mätningar skall utföras med rekommenderade metoder under ett helt kalenderår > miljökvalitetsnormen Kontinuerliga mätningar. Kontinuerliga mätningar oavsett medverkan i samverkansområde. 22

23 Kvävedioxid MKN för NO 2 är 40 µg/m 3 som årsmedelvärde, vilket inte får överskridas. Normen för dygnsmedelvärden är 60 µg/m 3 och får överskridas maximalt 7 gånger per år (98-percentil). På motsvarande sätt är normen för timmedelvärden 90 µg/m 3. Timmedelvärdena får överskridas maximalt 175 gånger per år (98- percentil). Tabell 6. Miljökvalitetsnormer för NO 2 Halt (µg/m 3 ) Tid för medelvärde Får överskridas högst 90 1 timma 175 timmar/år 60 1 dygn 7 dygn/år 40 År Får ej överskridas Kvävedioxid Tabell 7. Utvärderingströsklar för NO 2 Utvärderingströskel µg/m Gränsvärde Ämne 3 Medelvärdesperiod Får överskridas högst Övre 72 1 timme 175 timmar/år Nedre 54 1 timme 175 timmar/år Övre 48 1 dygn 7 dygn/år Nedre 36 1 dygn 7 dygn/år Övre 32 1 år Nedre 26 1 år Partiklar, PM 10 För PM 10 är MKN 40 µg/m 3 som årsmedelvärde och får inte överskridas. Normen för dygnsmedelvärden är 50 µg/m 3 och får överskridas maximalt 35 gånger per år (90- percentil). Miljödepartementet remitterande i mars 2009 ett förslag till ny förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft från Naturvårdsverket. Däri föreslås bland annat en förändring av utvärderingströsklarna för PM 10 enligt markeringarna i Tabell 9. Tabell 8. Miljökvalitetsnormer för PM 10 Halt (µg/m 3 ) Tid för medelvärde Får överskridas högst 50 Dygn 35 dygn/år 40 År Får ej överskridas Tabell 9. Utvärderingströsklar för partiklar (PM 10) Ämne Partiklar (PM 10 ) Utvärderingströskel Medelvärdesperiod Gränsvärde µg/m3 Får överskridas högst Kommande Gränsvärde µg/m 3 Får överskridas högst Övre 1 dygn 30 7 dygn/år dygn/år Nedre 1 dygn 20 7 dygn/år dygn/år Övre 1 år Nedre 1 år

24 Miljömål Det finns ett nationellt miljömål som heter Frisk luft och som syftar till att luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Kvävedioxid Ett av delmålen till Frisk luft innebär att kvävedioxidhalten 20 µg/m³ som årsmedelvärde i huvudsak skall underskridas år Delmålet innebär också att 60 µg/m³ som timmedelvärde maximalt får överskridas 175 timmar per år. Partiklar Ett av delmålen till Frisk luft innebär att partikelhalten (PM 10 ) 20 µg/m³ som årsmedelvärde i huvudsak skall underskridas år Delmålet innebär också att 35 µg/m³ som dygnsmedelvärdet maximalt får överskridas 37 dygn per år. 24

25 Bilaga 2 - Meteorologi Bakgrund Vädret är av stor betydelse för luftföroreningarnas spridning och därmed koncentrationer. Den enskilt viktigaste meteorologiska parametern som påverkar koncentrationen av luftföroreningar är vindhastigheten. Ju mer det blåser, desto mer späds luftföroreningar ut och koncentrationen minskar. Nederbörd påverkar också i hög grad luftföroreningshalterna. När det regnar renas luften genom att partikulära luftföroreningar sköljs ur. För PM 10 är luftfuktighet också intressant då det binder partiklarna. Temperaturskillnader har en stor betydelse vintertid. Inträffar inversioner där marktemperaturen är lägre än luften ovanför kan inte luftföroreningar sprida sig i så hög utsträckning och halterna blir högre. Under vinterhalvåret kan inversioner vara mera långvariga och därmed orsaker större problem med luftföroreningar. Här följer en översiktlig bild över väderförhållandet i Göteborg under de aktuella mätperioderna. Texten har tagits från Miljöförvaltningens månadsrapporter om luftkvaliteten i Göteborgsområdet som kan laddas ner/läsas på följande adress: under rubriken mer om luften i Göteborg. Meteorologi december 2009 mars 2010 December Januari blev mycket kallare än normalt. Medeltemperaturen för månaden blev -5,7 C, vilket är ungefär 7 grader lägre än genomsnittet senare år. Den lägsta temperaturen blev - 15 C den 31e. Dygnsmedeltemperaturen har legat under 0 C alla dygn och under -10 C fem dygn. 76 soltimmar registrerades totalt. 13 dagar var helmulna och tre dagar var soliga mer än 7 timmar. Många inversioner har förekommit under de klara nätterna, den som kom den 14-15:e var kraftigast och medförde de högsta halterna under månaden. Januari Det har varit den kallaste januari sedan Medeltemperaturen låg kring -5,5 C jämfört med ett genomsnitt på +1 C. Den högsta temperaturen inträffade den 27 januari och låg på 2,4 C. Den lägste temperaturen låg på -15,6 C och inträffade på månadens sista dag. Vindhastigheten har varit normal för årstiden. Solinstrålning har varit över det normala. Vindriktning har dominerats av nordostliga vindar. Trots att nederbördsmängden har varit låg har det legat snö på marken nästan under hela månaden och vägbanan har varit fuktig. Det kom bara 15 mm nederbörd i form av snö i januari varav 12 mm föll den 27 januari. Ett antal inversioner förekom under månaden. Inversionerna den 3:e, 8-9:e och 25:e januari medförde de högsta halterna luftföroreningar under månaden. 25

26 Februari Medeltemperaturen för dygn i februari fortsatte att vara långt under det normala för månaden förutom under de sista tre dagarna då medeltemperaturen steg över det normala. Medeltemperaturen låg kring -3,6 C jämfört med ett genomsnitt på +0,6 C. Den högsta temperaturen inträffade den 26 februari och låg på +6 C. Den lägsta temperaturen låg på -15,8 C och inträffade den 21 februari. Vindhastigheten har varit ganska normal för årstiden. Solinstrålning har varit något under det normala. Vindriktning har liksom under januarimånaden dominerats av nordostliga vindar. Nederbördsmängden var låg-måttlig under månaden. Mest nederbörd föll den 2 februari med 6,4 mm. Sedan fick vi nästan två veckor utan nederbörd innan det snöade under ganska många dagar under månadens sista tredjedel. Det har legat snö på marken under hela månaden och vägbanan har varit fuktig. Ett antal inversioner förekom under månaden. Inversionen den 11 februari som sammanföll med ett helt dygn med låg vindhastighet medförde de högsta halterna luftföroreningar under månaden. Under de andra inversionerna var vindhastigheten mera varierande vilket gjorde att luftföroreningarnas uppehållstid i gaturummet var mera kortvarig. Mars Medeltemperaturen för dygn i mars fortsatte att vara långt under det normala för månaden förutom under de sista tre dagarna då medeltemperaturen steg över det normala. Medeltemperaturen låg kring -3,6 C jämfört med ett genomsnitt på +0,6 C. Den högsta temperaturen inträffade den 26 mars och låg på 6 C. Den lägsta temperaturen låg på - 15,8 C och inträffade den 21 mars. Vindhastigheten har varit ganska normal för årstiden. Solinstrålning har varit något under det normala. Vindriktning har liksom under januarimånaden dominerats av nordostliga vindar. Nederbördsmängden var låg-måttlig under månaden. Mest nederbörd föll den 2 mars med 6,4 mm. Sedan fick vi nästan två veckor utan nederbörd innan det snöade under ganska många dagar under månadens sista tredjedel. Det har legat snö på marken under hela månaden och vägbanan har varit fuktig. Ett antal inversioner förekom under månaden. Inversionen den 11 mars som sammanföll med ett helt dygn med låg vindhastighet medförde de högsta halterna luftföroreningar under månaden. Under de andra inversionerna var vindhastigheten mera varierande vilket gjorde att luftföroreningarnas uppehållstid i gaturummet var mera kortvarig. 26

27 Bilaga 3 - Data från Femman Kvävedioxid, de senaste 3 åren plus årets mätvärden Månad Dygn Timme Dygn Timme Dygn Timme Dygn Medel Medel Medel Medel >60 >90 >60 >90 >60 >90 >60 Januari 34, , , , Februari 34, , , ,6 0 6 Mars 25, , , , April 27, , ,0 0 3 Maj 20, , ,4 0 0 Juni 20, , ,2 0 1 Juli 19, , ,1 0 0 Augusti 20, , ,9 0 2 September 22, , ,8 0 0 Oktober 24, , , November 15, , , December 29, , ,7 0 4 Medel /antal 31, , , , jan-mars Året 23, , , Timme >90 De röda markeringarna visar under vilka månader kvävedioxidhalter har varit som högst (> 30 µg/m 3 ) under året. Årsmedelvärdet som inte får överskridas är 40 µg/m 3. De senaste åren har medelvärdet av halterna i jan t.o.m. mars varit i genomsnitt 2,0 µg/m 3 över årsmedelvärdet vilket motsvarar 8 procent. Den genomsnittliga halten av NO 2 under jan-mars år är 23,7 µg/m 3. Detta innebär att medelvärdet för jan-mars i år (31,4) är 32 procent högre än normalt. Partiklar (PM 10), de senaste 3 åren plus årets mätvärden Månad Medel Dygn Dygn Dygn Dygn Medel Medel Medel >50 >50 >50 >50 Januari 12,9 0 17,9 0 19,1 0 20,9 0 Februari 13,6 0 18,5 0 26,1 0 21,6 0 Mars 19,0 0 25,4 0 18,6 0 33,6 6 April 24,2 0 26,3 0 23,7 0 Maj 14,8 0 21,5 0 19,3 0 Juni 13,2 0 18,6 1 18,5 0 Juli 15,2 0 16,1 0 16,1 0 Augusti 14,2 0 15,2 0 16,3 0 September 15,5 0 16,1 0 14,3 0 Oktober 12,8 0 16,9 0 17,3 0 November 13,6 0 19,2 0 17,7 1 December 12,4 0 16,1 0 16,6 0 Medel jan-mar 15,2 20,6 21,3 25,0 Året 16,4 0 19,1 1 19,7 7 De röda markeringarna visar under vilka månader partikelhalter har varit som högst (> 20 µg/m 3 ) under året. Årsmedelvärdet som inte får överskridas är 40 µg/m 3. De senaste åren har medelvärdet av halterna i jan t.o.m. mars varit i genomsnitt 3,9 µg/m 3 över årsmedelvärdet vilket motsvarar 21 procent. Den genomsnittliga halten av PM 10 under jan-mars år är 22,3 µg/m 3. Detta innebär att medelvärde för jan-mars i år på 15,2 µg/m 3 är 32 procent lägre än normalt. 27