Luftkvalitetsmätning i Lerums kommun i Hulanområdet

Transkript

1 Luftkvalitetsmätning i Lerums kommun i Hulanområdet Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 153 Lerum Augusti 2011

2 Förord Denna rapport har utförts på uppdrag av Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen. I rapporten presenteras mätningar av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ) i Hulan i Lerums kommun under perioden 12 januari 17 april Kompletterande mätningar av kvävedioxid med passiva provtagare vid ett antal övriga platser i centrala Lerum presenteras också i rapporten. Rapporten innehåller dessutom en uppskattning av hur halterna på mätplatsen förhåller sig till miljökvalitetsnormerna samt en jämförelse med tidigare resultat. Rapporten är sammanställd av Maria Holmes på stadsmiljö, miljöförvaltningen i Göteborg. Kartan på framsidan är tagen från Infovisaren på Lerums kommuns hemsida. Stjärnan visar mätvagnens placering och området som är markerat visar förskolan i Hulan. 2

3 Innehåll Förord...1 Innehåll...3 Sammanfattning...4 Bakgrund...6 Uppdraget...6 Miljökvalitetsnormer och miljömål...6 Luftföroreningar i tätort...7 Mätplatsen...8 Mätperiod...10 Resultat och diskussion...11 Vädersituation...11 Partiklar (PM 10 )...14 Kvävedioxid (NO 2 )...17 Slutsatser...30 Referenser...31 Bilagor...32 Bilaga 1: Miljökvalitetsnormer och miljömål...32 Bilaga 2: Mätutrustning...35 Bilaga 3: Meteorologi...36 Bilaga 4: Data från Femman...37 Bilaga 5: Kvävedioxid halt jämfört med avstånd från motorvägen baserad på mätningar med passiva provtagare...39 Bilaga 6: Placering av passiva provtagare i centrala Lerum

4 Sammanfattning Miljöförvaltningen i Göteborg har mätt kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) i utomhusluften i Hulanområdet i Lerums kommun mellan den 12 januari och den 17 april Syftet med mätningen är att få en bild över hur luftkvalitén ser ut i ett av de tätbebyggda områdena i Lerum. Mätplatsen valdes ut för att den ligger nära motorvägen, är ett område som har expanderat under de senaste åren med detaljhandel och sist men inte minst för att det finns en förskola i området. Barn är en prioriterad målgrupp i luftvårdsarbete eftersom de fysiskt och psykiskt är under ständig utveckling och tillhör de mest sårbara i samhället. Fysiskt påverkas de mer än vuxna av luftföroreningar p.g.a. att de volymmässigt andas in mera luftföroreningar och för att deras organ inte är fullt utvecklade. Eftersom det finns flera platser i Lerum som ligger nära motorvägen och även själva huvudgatan genom centrumet är intressant att studera, gjordes en kompletterande mätning på ytterliga platser med passiva provtagare som mäter kvävedioxid. En jämförelse mellan passiva resultat och uppmätta diskuteras i denna rapport. En tremånadsmätning är för kort för att kunna dra några definitiva slutsatser om huruvida miljökvalitetsnormerna (MKN), som gäller för ett kalenderår, har överskridits eller inte. Miljöförvaltningen kan dock genom jämförelse med uppmätta halter från permanenta mätstationer i Göteborg (framför allt Femman som mäter bakgrundshalten i centrala Göteborg) göra en uppskattning av hur halterna av kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) på platsen förhåller sig till miljökvalitetsnormerna. En jämförelse av halterna i Haga, en exponerad gaturumsstation i Göteborg, har även lagts till i rapporten för att visa hur stor skillnaden kan vara mellan halterna av luftföroreningar i en storstad med en mindre. Mätdata från alla mätstationer används för att validera beräkningar, t.ex. Ren regionluft som utförs av miljöförvaltningen i Göteborg på uppdrag av Luftvårdsprogrammet vart tredje år. I beräkningen används mätresultat från de senaste mätningarna inom regionen för valideringen. En kort jämförelse med de senaste beräkningar och mätningar för Lerums kommun görs också i denna rapport. Resultaten visar låga halter av både kvävedioxid och partiklar vid mätplatsen i Hulan, vilket är väldigt positivt för barn och ungdomar som vistas på förskolan och fritidsgården intill. Miljöförvaltningen i Göteborgs bedömning, baserad på mätperioden den 12 januari 17 april 2011 är att MKN inte kommer att överskridas under 2011 vare sig för kvävedioxid eller för partiklar (tabell 1). Dessutom visar sig halterna av kvävedioxid vid samtliga mätplatser (nio sammanlagd) uppmätt med passiva provtagare vara förhållandevis låga och 4

5 bedömningen är att chansen att även nå målen för det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft är goda. Den mest utsatta platsen visade sig vara mätpunkten på Göteborgsvägen i centrala Lerum väster om rondellen. Trots avståndet från motorvägen uppmättes de högsta halterna här cirka 250 meter norr om motorvägen. Denna plats är ett kort stråk där det mesta av den tunga trafiken (bussar och lastbilar) som kör genom centrala Lerum passerar. Det är också troligt att platsen har påverkats mer av inversioner p.g.a. sin placering i terrängen och att platsen liknar ett gaturum med byggnader på varje sida. Byggnaderna är dock låga och platsen är inte så instängt som i ett typiskt gaturum i Göteborg där det finns högre byggnader på båda sidor. Det finns olika krav på mätningar och beräkningar beroende på hur höga föroreningshalterna är i ett gaturum. Om den nedre utvärderingströskeln överskrids (NUT) ska kommunen utföra indikativa mätningar, såsom denna som har gjorts i Lerum. Överskrids den övre utvärderingströskel (ÖUT) ska kommunen utföra kontinuerliga mätningar. Samverkar man med andra kommuner kan de kontinuerliga mätningarna delas upp inom samverkansområdet. Det finns dock krav på att beräkningar som är validerade mot mätningar ska genomföras inom hela området. Troligtvis riskeras inte ÖUT att överskridas under ett normalår för varken kvävedioxid eller partiklar. Endast den nedre utvärderingströskeln för kvävedioxid för dygn riskeras att överskrida enligt miljöförvaltningens bedömning. Tabell 1. Miljöförvaltningens bedömning av föroreningshalter vid mätplatsen i Lerum i relation till miljökvalitetsnormerna och delmålen för Frisk luft för år Bedömning för 2011 Partiklar Kvävedioxid Dygn År Timme Dygn År MKN kommer att överskridas Nej Nej Nej Nej Nej ÖUT kommer att överskridas Nej Nej Nej Nej Nej NUT kommer att överskridas Nej Nej Nej Osäker Nej Delmålen i Frisk luft kommer att överskridas Nej Nej Nej - Nej 5

6 Bakgrund Uppdraget Denna rapport har utförts på uppdrag av Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen. Tretton kommuner är medlemmar i luftvårdsprogrammet. Genom luftvårdsprogrammet finansieras kontinuerliga mätningar inom Göteborgs Stad och Mölndals Stad samt indikativa mätningar inom övriga medlemskommuner genom kortare mätkampanjer såsom denna som utförts i Lerum. I rapporten presenteras mätningar av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ) i Hulanområdet i Lerum i närhet av en förskola och fritidsgård. Mätningen ägde rum mellan den 12 januari och den 17 april Miljökvalitetsnormer gäller över ett kalenderår. Därför inkluderas i rapporten en jämförelse med mätresultat från Femmans tak i centrala Göteborg och således kan en bedömning göras på hur halterna vid mätplatsen förhåller sig till miljökvalitetsnormerna. Miljökvalitetsnormer och miljömål De första miljökvalitetsnormerna (MKN) infördes i Sverige år 1999 i samband med ikraftträdandet av Miljöbalken. MKN utgår från EU:s ramdirektiv 96/92/EG för utvärdering och säkerställande av luftkvalitet. Under 2001 infördes MKN för partiklar (PM 10 ) som började gälla MKN för kvävedioxid började gälla MKN ska tillämpas där människor vistas. De nivåer som fastställts i en MKN är juridiskt bindande (bilaga 1). Det finns olika krav på mätningar och beräkningar beroende på hur höga föroreningshalterna är i ett gaturum. Om den nedre utvärderingströskel överskrids (NUT) ska kommunen utföra indikativa mätningar. Överskrids den övre utvärderingströskel (ÖUT) ska kommunen utföra kontinuerliga mätningar. Samverkar man med andra kommuner kan de kontinuerliga mätningarna delas upp inom samverkansområdet. Det finns dock krav på att beräkningar som är validerade mot mätningar ska genomföras inom hela området. Överskrids MKN inom kommunen måste kommunen mäta kontinuerligt oavsett samverkan. Enligt 30 i Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) ska kommunen underrätta Naturvårdsverket och Länsstyrelsen där kontroll visar att en MKN kan komma att överskridas. I Sverige finns det 16 miljökvalitetsmål som beslutades av riksdagen i april Syftet med miljömålen är att lösa de stora miljöproblem i Sverige till år I miljömålet Frisk luft är målet att luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Det finns delmål för ett antal luftföroreningar (bilaga 1). 6

7 Luftföroreningar i tätort Vägtrafiken är idag en stor källa till luftföroreningar i tätorter. De mest problematiska luftföroreningarna i tätortsmiljö är luftföroreningar som kommer från förbränning, såsom kvävedioxid samt partiklar. Största delen av kvävedioxid (NO 2 ) härstammar från trafiken (vägtrafik och sjöfart). Andra viktiga källor är oljeeldning och olika industriprocesser. Kväveoxider (NO x ) utgörs främst av kväveoxid (NO) och NO 2. NO är en färglös luktfri gas. NO 2 är gulbrun och har en irriterande lukt. NO x bildas vid all förbränning genom att luftens syre och kväve vid hög temperatur reagerar med varandra. Vid nybildning av NO x består den till stör del av NO men även en viss del NO 2. All NO kommer förr eller senare att oxideras till NO 2. Detta sker framför allt genom reaktion med ozon. Vid bildande av fotokemisk smog är utgångsprodukten NO x. Av de olika kväveoxidföroreningar är det framför allt kvävedioxid som kan ha en negativ påverkan på hälsan. Kvävedioxid har inga påvisade hälsoeffekter vid lägre halter. Förekomsten av luftvägssjukdomar har påvisats vid en långtidsexponering (som kan jämföras med årsmedelvärdet) av NO 2 på mellan µg/m 3 i utomhusluft. Men kvävedioxid används även för att indikera förekomsten av ett antal andra luftföroreningar som kommer från förbränningsmotorer såsom PAH (polyaromatiska kolväten). Det är troligtvis förekomsten av de andra luftföroreningar som orsakar hälsoeffekten som sammanfaller med förhöjda halter av kvävedioxid under längre tid. PM 10 är ett samlingsbegrepp för partiklar med en diameter mindre än 10 µm. De partiklar som ryms under begreppet PM 10 är inbördes mycket olika i form och ämnessammansättning och kan utgöras av vätskedroppar, salter, dammpartiklar, sot eller kombinationer av dessa. Luftens innehåll av olika partiklar är beroende av varifrån partikelutsläppet kommer och hur det har transporterats och omvandlats på vägen till mottagaren. Sammansättningen varierar också kraftigt över året. Den aktuella sammansättningen av partiklar i luften blir också avgörande för vilka åtgärder som måste vidtas för att ur ett hälsoperspektiv begränsa partikelhalten i omgivningsluften. Partiklarna i gatumiljö är dels långdistanstransporterade, dels direkt och indirekt skapade av trafiken. De direkta emissionerna från trafiken är avgaspartiklar och slitagepartiklar mellan däck och vägbana, de indirekta emissionerna består av uppvirvling av befintliga partiklar. Partiklar från avgaser utgör en mindre del av den totala halten. De långdistanstransporterade partiklarna har stor betydelse på årsbasis och kan utgöra så mycket som hälften av årsmedelvärdet. Avgörande för överskridandet av tim- och dygnsnormen är emellertid partiklar som har sitt ursprung från slitage mellan vägbana och däck. Användning av dubbdäck har en mycket stor roll i bildandet av dessa partiklar. Förutom bildandet av partiklar 7

8 virvlar vägtrafiken upp partiklar i vägområdet och dess närhet. Uppvirvlingen innebär att partiklar som bildats kan bidra till höga partikelhalter under en lång period då de hålls svävande i luften på grund av vinddraget från vägtrafiken. Partiklar kan ge besvär i luftvägarna och kan minska motståndskraften mot till exempel infektionssjukdomar. Partiklar kan också påverka sjuklighet och öka antalet dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar. Skolmiljön är en väldigt viktig miljö för barn. Barn spenderar en stor del av sina vardagar i skolan och det är därför viktigt att den fysiska skolmiljön är av så bra kvalité att inte barnens hälsa eller inlärningsförmåga påverkas negativt. Barn är mer känsliga för luftföroreningar, dels för att de andas in mer luft (i förhållande till sin egen vikt) än vuxna, dels för att funktioner i barns kroppar t.ex. metabolism skiljer sig från vuxnas och barn tenderar att vara mera infektionskänsliga. Det är framförallt barn som har astma eller allergier som är känsliga för högre halter av luftföroreningar (Wastensson et al, 2006). I april 2011 kom det en dom från Miljööverdomstolen (M ) som slog fast att Uppsala kommuns miljö- och hälsoskyddsnämnd hade rätt att förbjuda en öppna förskoleverksamhet i närheten av en hårt trafikerad väg, trots att halterna av kvävedioxid och partiklar inte överskred miljökvalitetsnormerna. Motiveringen i domskälen var att barn har rätt att ha tillgång till en lämplig utemiljö och utemiljön vid förskolan ansågs inte vara lämplig miljö för barn p g a deras särskilda känslighet för luftföroreningar och bullerstörningar. Utemiljön bedömdes utgöra en olägenhet för barnens hälsa. Det kan konstateras med denna dom att tuffare krav bör ställas på de miljöer där barn vistas under en längre tid. Mätplatsen I denna mätkampagn valdes ett område med mycket trafik. Mätvagnen placerades dock inte i vägens omedelbara närhet utan lite längre ifrån, i nivå med förskolan i Hulans gård (figurer 1 och 2). På grund av problem med djup snö under tiden för utplacering av mätvagnen i början på januari var den ursprungliga placeringen på fritidsgårdens basketplan intill förskolan inte möjlig utan vagnen placerades istället i slutet på Lindex parkering på andra sidan om fritidsgården men i samma höjd som förskolans gård. Mätplatsen valdes av Lerums kommun i samråd med miljöförvaltningen i Göteborg. 8

9 Figur 1: Mätvagnen vid Lindex på Hulan i Lerum (längs bort till vänster i bilden) Figur 2: Karta som visar mätvagnens placering (stjärna) i Hulanområdet (Karta från Infovisaren på Lerums kommuns hemsida). Syftet med mätningen var främst att kontrollera huruvida barnen vid Hulans förskola är utsatta för halter av luftföroreningar som inte är acceptabla. Vidare vill man kontrollera hur utvecklingen av området kring Hulan med detaljhandel och dess ökade trafikpåverkan från både bilar, bussar och lastbilar speglas i uppmätta halter av luftföroreningar, samt kontrollera via passiva mätningar hur halterna av luftföroreningar avtar med avstånd från motorvägen. Sådan information kan användas i bedömning av exponering av andra förskolor, skolor och bostäder som ligger i närheten av motorvägen. 9

10 Vid mätplatsen i Hulan går trafiken i 3 led. Avstånden är 145 meter från motorvägen E20, 65 meter från avfarten Hulanmotet och 35 meter från den lokala gatan till ICA. På motorvägen körde år 2008 knappt fordon per dygn med andelen tung trafik på 12 procent. På Hulanmotet kör fordon per dygn med 4 procent tung trafik. Även på Lilla Bråtavägen kör fordon per dygn med drygt 4 procent tung trafik (Källa: Lerums kommun). Det finns dessutom en busshållplats 20 meter från mätvagnen med många passager per dag. Förutom mätningen vid Hulan placerades ut ett antal passiva provtagare som mätte kvävedioxid under sammanlagt 3 veckor. En av platserna som valdes låg i centrala Lerum på Göteborgsvägen i närheten av rondellen. Enligt den senaste trafikräkningen 2008 kör 8300 fordon (2008) varav 4 procent är tungtrafik. På denna sträcka är det trafiken längs med Göteborgsvägen och inte trafiken på motorvägen som är den dominerande källan av luftföroreningar. Mätperiod Mätningarna i Lerum ägde rum mellan den 12 januari och 17 april Under mätperioden har instrumenten mätt kontinuerligt förutom under tre dagar i mars då strömtillförseln till vagnen bröts. Enligt Naturvårdsverkets krav på indikativa mätningar (se bilaga 1) ska mätningar utföras under minst åtta veckor (14 procent av året) som fördelas jämnt över året. Mätningarna i Lerum har utförts under 14 veckor i följd, men de infaller under den tid på året då föroreningshalterna antas vara högst, vilket ger en god möjlighet att bedöma de maximala halterna på mätplatsen, trots att Natuvårdsverkets krav på indikativa mätningar i direkt mening inte har följts. Mätutrustningen som har använts för mätningen vid Hulan beskrivs i bilaga 2. 10

11 Resultat och diskussion Vädersituation Vädret är av stor betydelse för luftföroreningarnas spridning och därmed koncentrationer. Den enskilt viktigaste meteorologiska parametern som påverkar koncentrationen av luftföroreningar är vindhastigheten och vindriktning. Ju mer det blåser, desto mer späds koncentrationen av luftföroreningar ut. Blåser det från källan mot mottagaren blir halterna högre än om det blåser bort från källan. Nederbörd påverkar också i hög grad luftföroreningshalterna. När det regnar renas luften genom att luftföroreningar sköljs ur. Är vägbanan fuktig binds partiklar till vägytan och spridningen hindras. Temperaturskillnader har en stor betydelse vintertid. Inträffar inversioner där marktemperaturen är lägre än luften ovanför kan inte luftföroreningar sprida sig i så hög utsträckning och halterna blir högre. Under vinterhalvåret kan inversioner vara mera långvariga och därmed orsaka större problem med luftföroreningar. Vädret under mätperioden sammanfattas i tabell 2. På mätvagnens tak finns en vädermast som mäter vindhastighet, vindriktning och temperatur. Vindhastigheten på vagnen var under mätperioden något lägre än på miljöförvaltningens huvudväderstation vid Skansen Lejonet i centrala Göteborg. Temperaturen i Lerum är genomgående kallare än temperaturen i Göteborg med ca 1,5 C. Generellt var det kallare i januari och februari än normalt, men något varmare i mars och april än normalt (tabell 2). De kraftigaste inversionerna brukar inträffa när det är som kallast. I Göteborg inträffade en kraftig inversion i början på januari vilket resulterade i väldigt höga halter av kvävedioxid, detta var dock innan mätperioden började i Lerum. En mer utförlig beskrivning av väderförhållanden under mätperioden från Lejonet redovisas i bilaga 3. 11

12 Tabell 2. Sammanfattning av väderförhållandet under mätperioden, 12 jan - 17 april Siffrorna representerar medelvärden. Lejonet är miljöförvaltningens centrala väderstation lokaliserad vid Skansen Lejonet i Göteborg. Lejonet Lerum Normalt * (Göteborg) Jan Feb Mar Apr Jan Feb Mar Apr Jan Feb Mar Apr (from (tom (from (tom (from (tom 12 /1) 17 /4) 12 /1) 17 /4) 12 /1) 17 /4) Vindhastighet 2,0 3,2 3,9 3,1 0,7 1,6 1,3 1,4 3,0 2,9 2,9 2,7 Temperatur -1,2-1,5 2,7 8,1-2,7-3,0 0,9 6,6 1,1 0,6 3,0 6,1 Solinstrålning 19,6 43,0 87, ,4 38,5 92,3 148 Nederbörd 26,2 56,6 34,0 35,2 Dominerande SV- O- SV SV- S- SO S-V SV- VNV vindriktning NO SV NV NO *Normalår byggs från mätdata från Lejonet i Göteborg Under mätperioden har vindriktningen varit dominerande från söder vilket har gjort att halterna av luftföroreningar har varit lägre än om motsatt situation hade dominerat. Figur 3 visar vindriktningarna under mätperioden. Det finns viss skillnad mellan vindriktningarna i Lerum jämfört med Lejonet. Vindriktning vid mätplatsen i Lerum Vindriktning vid Lejonet i Göteborg VNV V NV Lerum, 12 jan - 17 apr 2011 N NNV 10 NNO NO ONO O VNV V NV Lejonet, 12 jan - 17 apr 2011 NNV N NNO NO ONO O VSV OSO VSV OSO SV SSV S SSO SO SV SSV S SSO SO Figur 3. Medelvärde vindriktning under mätperioden 12 januari april 2011 på Mobil 2 i Lerum jämfört med vindmasten vid Lejonet. Siffrorna representerar procent av tiden det har blåst från respektive vindriktning. Under mätperioden utfördes passiva mätningar av kvävedioxid under tre separata veckor: 25 jan-1 feb, 22 feb-1 mar och mars. De dominerande vindriktingarna under dessa perioder visas i figur 4. 12

13 Vindriktning passiv mätning 1 Vindriktning passiv mätning 2 Vindriktning passiv mätning 3 VNV V Lerum passiv 1, 25 jan - 1 feb 2011 NV NNV N NNO NO ONO O VNV V Lerum passiv 2, 22 feb - 1 mar 2011 NV NNV N NNO NO ONO O VNV V Lerum passiv 3, 22 mar - 29 mar 2011 NV NNV N NNO NO ONO O VSV OSO VSV OSO VSV OSO SV SSV S SSO SO SV SSV S SSO SO SV SSV S SSO SO Figur 4. Medelvärde vindriktning under de tre olika passiva mätperioder jan mar 2011 i Lerum. Siffrorna representerar procent av tiden det har blåst från respektive vindriktning. Vindriktning är ofta av betydelse för hur halterna av luftföroreningar är på en plats. Blåser det från källan, t.ex. trafikleden, är halterna generellt högre än om det blåser från mottagaren mot källan. Halten luftföroreningar varierar stort beroende på vindriktning. Figur 5 visar hur halterna av kvävedioxid och partiklar varierar med vindriktning. Som minst är halten kvävedioxid 5 µg/m3 när vinden blåser österifrån. Som mest är halten 23 µg/m3 vid mätstationen när vinden blåser norrifrån, d.v.s motorvägen. Halten partiklar varierar från knappt 10 till drygt 28 µg/m 3. Återigen är halterna högst när det blåser från motorvägen. Vindriktningens påverkan på NO 2 -halt Kvävedioxid i Lerum, jan-apr 2011 VNV V NV NNV N NNO NO ONO O Vindriktnings påverkan på PM 10 -halt PM10-halter i Lerum, jan-apr 2011 VNV V NV NNV N NNO NO ONO O VSV OSO VSV OSO SV SSV S SSO SO SV SSV S SSO SO Figur 5. Vindriktnings påverkan på kvävedioxidhalten vid mätplatsen i Lerum under mätperioden 12 januari 17 april

14 Partiklar (PM 10 ) En sammanställning av mätningen av partikelhalten vid mätplatsen i Lerum under mätperioden presenteras i tabell 3 och visar ett periodmedelvärde på 14,1 µg/m 3 under den drygt 3 månader långa mätperioden. Halterna har även jämförts med miljöförvaltningens mätstation på Femmans tak i Göteborg som representerar bakgrundshalten i en stor stad. För intressets skull har även halterna vid en av Göteborgs mest exponerade platser i gaturum inkluderats, stationen på Sprängkullsgatan i Haga. De uppmätta halterna vid mätplatsen i Lerum ligger något under halterna på Femman. Halterna vid mätplatsen visar ett samband med halterna från mätstationen på Femmans tak (r = 0,53). Sambandet mellan Lerum och Haga är något svagare (r = 0,48) medan sambandet mellan Haga och Femman är något starkare (r = 0,65). Tabell 3. Uppmätta PM 10 -värden vid mätplatsen jämfört med bakgrundsstationen Femman i Göteborg och gatustationen på Sprängkullsgatan (Haga) under mätperioden till PM 10 (µg/m 3 ) Hulan Lerum Femman Göteborg Haga Göteborg Period medelvärde 14,1 20,6 26,6 Max dygn 38,6 55,6 80,3 Min dygn 3,0 4,2 4,8 90-percentil dygn 22,8 30,9 47,3 Antal dygn över gränsvärdet 50 µg/m 3 (av maximalt 35) Antal dygn över den övre utvärderingströskeln och delmålet i Frisk luft 35 µg/m 3 (av maximalt 35 resp 37) Antal dygn över den nedre utvärderingströskeln 25 µg/m 3 (av maximalt 35) Antal överskridanden Dygnsnorm Miljökvalitetsnormer (MKN) för PM 10 gäller sedan Normen för dygnsmedelvärde är 50 µg/m 3 och får överskridas maximalt 35 gånger per år. Under mätperioden har normen för dygnsmedelvärde inte överskridits vid mätplatsen och bara en gång på Femmans tak i Göteborg (figurer 6 och 7). 14

15 Dygnsmedelvärden,µg/m Miljökvalitetsnorm, dygn. Max 35 dygn per år 0 12/1 22/1 1/2 11/2 21/2 3/3 13/3 23/3 2/4 12/4 Figur 6. Dygnsmedelvärden för PM 10 vid Hulan i Lerum. Den raka linjen visar MKN för dygnsmedelvärden som får överskridas maximalt 35 dygn per år Dygnsmedelvärden,µg/m Miljökvalitetsnorm, dygn. Max 35 dygn per år 0 12/1 22/1 1/2 11/2 21/2 3/3 13/3 23/3 2/4 12/4 Lerum Femman Haga Figur 7. Dygnsmedelvärden för PM 10 vid Hulan i Lerum jämfört med Femman och Haga i Göteborg. Den raka linjen visar MKN för dygnsmedelvärden som får överskridas maximalt 35 dygn per år. Till miljökvalitetsnormerna finns även utvärderingströsklar kopplade. Det ställs olika krav på kontroller av halterna beroende på hur höga de är i förhållande till utvärderingströsklarna (bilaga 1). Uppmätta partikelhalter vid mätplatsen under mätperioden har överskridit den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för dygn (som ligger på 35 µg/m 3 och far överskridas 35 dygn per år, se bilaga 1) en gång jämfört med 8 gånger på Femman. Partikelhalter brukar vara högst under 15

16 vårvintern, i synnerhet i april som delvis är representerade i mätserien och maj. Den övre utvärderingströskeln för dygn överskreds ytterligare 1 gång under april månaden på Femman och 2 gånger i maj. Antalet överskridanden av ÖUT för PM 10 har varit blygsam i år och det tyder på att även denna kommer att klaras i Göteborg. Eftersom halterna är lägre i Lerum uppskattar miljöförvaltningen att ÖUT för partiklar och dygn troligtvis inte komma att överskridas vid mätplatsen år 2011 och att även den nedre utvärderingströskeln (NUT) för partiklar (som ligger på 35 µg/m 3 och far överskridas 35 dygn per år) som överskreds 10 gånger under mätperioden kommer att klaras vid mätplatsen. Årsnorm För PM10 finns en norm för årsmedelvärde på 40 µg/m 3, vilken inte får överskridas. Mätperioden för miljökvalitetsnormerna är ett kalenderår. Miljöförvaltningens bedömning är att MKN kommer att klaras under Den övre utvärderingströskel (ÖUT) för PM 10 för år är 28 µg/m 3 och den nedre utvärderingströskeln för år ligger på 20 µg/m 3. Det är högst sannolikt att även den NUT kommer att klaras vid mätplatsen år Normalår Meteorologiska faktorer är av stor betydelse på hur halterna av luftföroreningar ser ut på en plats. För att kunna konstatera hur halterna är under ett normalt år kan man använda de senaste fem års data för att räkna ut det (Luftguiden, 2011). De senaste fem års data för Femman med vissa uträkningar presenteras i bilaga 4. Årsnormen på 40 µg/m 3 får inte överskridas. Periodmedelvärdet på Femman för partiklar (PM 10 ) under januari-april 2011 är 21,3 µg/m 3. Genom en jämförelse med de tidigare 5 åren konstateras att den uppmätta periodmedelhalten i år är i genomsnitt endast 1 procent lägre än normalt för årstiden. Periodmedelvärdet vid mätplatsen uppmättes till 14,1 µg/m 3. Detta får sänkas med 1 procent för att kunna räkna ut vad en normalhalt för perioden januari-april skulle vara. Resultatet blir 14,0 µg/m 3 som periodmedelvärde vid mätplatsen. Under de senaste åren har genomsnittshalten av PM 10 på Femman under januari-mars legat 2.9 µg/m 3 över det genomsnittliga årsmedelvärdet, vilket motsvarar 13 procent. Utifrån detta kan man uppskatta att årsmedelvärdet på PM 10 vid mätplatsen bör ligga på 12,2 µg/m 3 för ett normalår. Detta är långt under MKN för år och är även under den nedre utvärderingströskeln. Miljökvalitetsmålet Frisk luft Partikelhalterna vid mätplatsen under mätperioden överskred delmålet för Frisk Luft som dygnsmedelvärde (som är densamma som ÖUT) sammanlagt 1 gång. Maximalt tillåtna överskridanden är 37 gånger per år. Återigen är det högst sannolikt att detta delmål kommer att klaras under Delmålet för årsmedelvärdet är 20 µg/m 3. Detta delmål bedöms också kunna klaras under

17 Kvävedioxid (NO 2 ) En sammanställning av mätningen av kvävedioxidhalten vid mätplatsen i Lerum under mätperioden presenteras i tabell 4 och visar ett periodmedelvärde på 15 µg/m 3 under den drygt 3 månader långa mätperioden. Halterna har även jämförts med miljöförvaltningens mätstation på Femmans tak i Göteborg (medelvärde = 27 µg/m 3 ) och för intresses skull Haga (medelvärde = 47 µg/m 3 ), en gaturumsstation i Göteborg. Halterna vid mätplatsen visar ett samband med halterna från mätstationen på Femmans tak (r = 0,6). Sambandet mellan Lerum och Haga är svagare (r = 0,5). Sambandet mellan Haga och Femman är starkare (r = 0,7). Detta är inte oväntat. Femman som bakgrundsstation visar i stor utsträckning hur halterna är under ett större område från ett antal olika källor. Halten av kvävedioxid i Lerum visar till stor del samma variation som Femman men har mindre samband (dock ett samband eftersom väder följer samma trend på de olika ställen) eftersom förutsättningarna på mätplatserna är mera olika. Haga representerar en gatumiljö i en stor stad medan i Lerum visas påverkan på en större väg fast på längre avstånd i en mer öppen miljö. Sambandet är starkast mellan Femman och Haga eftersom de är geografiskt närmare varandra och delvis delar samma källor. Tabell 4. Uppmätta NO 2 -halter vid mätplatsen i Lerum jämfört med Femman och Haga i Göteborg under mätperioden till NO 2 Timmedelvärden (µg/m 3 ) Dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) Hulan Femman Haga Hulan Femman Haga Lerum Göteborg Göteborg Lerum Göteborg Göteborg Medelvärde 15,1 26,7 47,0 15,2 26,5 46,6 Max 83,3 130,5 199,8 41,5 64,1 119,2 Min 1,8 1,3 0,1 3,6 11,4 13,8 98-percentil 53,9 79,6 126,8 39,8 62,0 103,3 Antal timmar över gränsvärdet 90 µg/m3 (max 175 per år) Antal timmar över den övre utvärderingströskeln 72 µg/m 3 (maximalt 175 per år) Antal timmar över den nedre utvärderingströskeln 54 µg/m 3 (max 175 per år) Antal dygn över gränsvärdet 60 µg/m 3 (maximalt 7 per år) Antal dygn över den övre utvärderingströskeln 48 µg/m 3 (maximalt 7 per år) Antal dygn över den nedre utvärderingströskeln 36 µg/m 3 (maximalt 7 per år) Antal timmar över EU MKN på 200 µg/m 3 (max 18 tim/år) Antal timmar över delmålet till Frisk luft 60 µg/m 3 (maximalt 175 per år) Antal överskridanden

18 Timnorm Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid som timmedelvärde är satt till 90 µg/m 3. Värdet får överskridas maximalt 175 gånger per år. Under mätperioden har normen för timmedelvärde inte överskridits vid mätplatsen i Lerum (figur 8). Däremot har normen överskridits 14 gånger på Femman och hela 231 gånger i Haga vilket innebär att det antalet tillåtna överskridanden för år redan har passerats i Haga (figur 9). Bedömningen är att denna norm inte kommer att överskridas vid mätplatsen år När det gäller den övre utvärderingströskeln för timme på 72 µg/m 3 har uppmätta kvavedioxidhalter under mätperioden överskridit denna gräns 9 gånger jämfört med 71 på Femman. Under ett kalender år är antalet tillåtna överskridanden 175. Det kan konstateras att den övre utvärderingströskeln för timme kommer inte att överskridas vid mätplatsen år Det bedöms också att NUT inte heller kommer att överskridas. Timmedelvärden,µg/m Miljökvalitetsnorm timme. Max 175 timmar per år /1 18/1 24/1 30/1 6/2 12/2 18/2 24/2 3/3 9/3 15/3 21/3 28/3 3/4 9/4 15/4 Figur 8. Timmedelvärden för NO 2 vid Hulan i Lerum. Den raka linjen visar MKN för timmedelvärden som får överskridas maximalt 175 gånger per år. 18

19 Timmedelvärden,µg/m Miljökvalitetsnorm timme. Max 175 timmar per år 0 12/1 18/1 24/1 30/1 6/2 12/2 18/2 24/2 3/3 9/3 15/3 21/3 28/3 3/4 9/4 15/4 Lerum Femman Haga Figur 9. Timmedelvärden för NO 2 vid Hulan i Lerum jämfört med Femman och Haga i Göteborg. Den raka linjen visar MKN för timmedelvärden som får överskridas maximalt 175 gånger per år. Dygnsnorm MKN för kvävedioxid som dygnsmedelvärden är 60 µg/m 3 och får överskridas maximalt 7 gånger per år. Under mätperioden har normen inte överskridits vid mätplatsen i Lerum (figur 10). Däremot har den överskridits tre gånger på Femmans och 19 gånger i Haga i Göteborg (figur 11). Bedömningen är att denna norm inte kommer att överskridas vid mätplatsen år Uppmätta NO 2 -halter under mätperioden har inte heller överskridit den övre utvärderingströskeln för dygn vid mätplatsen. Däremot har den överskridits 6 gånger på Femman vilket är precis under det tillåtna antalet överskridanden för ett kalenderår. För Hulan betyder det att den övre utvärderingströskeln för dygn troligtvis kommer inte att överskridas vid mätplatsen under 2011 till skillnad från Femman. Den nedre utvärderingströskeln får överskridas maximalt 7 gånger per år. I Hulan överskreds denna 3 gånger under mätperioden. Detta kan innebär att det finns risk för överskridande 2011 p g a att kvävedioxidhalter brukar vara över genomsnittet i oktober till december och det är då ett antal ytterligare överskridanden kan inträffa. 19

20 Dygnsmedelvärden,µg/m Miljökvalitetsnorm, dygn. Max 7 dygn per år /1 22/1 1/2 11/2 21/2 3/3 13/3 23/3 2/4 12/4 Figur 10. Dygnsmedelvärden för NO 2 vid Hulan i Lerum. raka linjen visar MKN för dygnsmedelvärden som får överskridas maximalt 7 gånger per år Dygnsmedelvärden,µg/m Miljökvalitetsnorm, dygn. Max 7 dygn per år /1 22/1 1/2 11/2 21/2 3/3 13/3 23/3 2/4 12/4 Lerum Femman, Gbg Haga Figur 11. Dygnsedelvärden för NO 2 vid Hulan i Lerum jämfört med Femman och Haga i Göteborg. Den raka linjen visar MKN för dygnsmedelvärden som får överskridas maximalt 7 gånger per år. Årsnorm För kvävedioxid finns en årsnorm på 40 µg/m 3, vilken inte får överskridas. Periodmedelvärdet vid mätplatsen uppmättes till 15,1 µg/m 3, vilket innebär att 20

21 man kan konstatera att miljökvalitetsnormen för år under kalenderåret 2011 inte kommer att överskridas vid mätplatsen. Det bedöms även att den övre utvärderingströskeln som ligger på 32 µg/m 3 och den nedre utväderingströskeln (26 µg/m 3 ) inte heller kommer att överskridas. Normalår Miljökvalitesnormer gäller under ett normalt år. För att kunna konstatera hur halterna är under ett normalt år har de senaste fem års data använts för uträkningen. De senaste fem års data för Femman med vissa uträkningar presenteras i bilaga 4. Årsnormen på 40 µg/m 3 får inte överskridas. Periodmedelvärdet på Femman för kvävedioxid under januari-april 2011 är 28,9 µg/m 3. Genom en jämförelse med de tidigare 5 åren konstateras det att den uppmätta periodmedelhalten är i genomsnitt 4 procent högre än normalt. Periodmedelvärdet (12 januari-17 april) vid mätplatsen uppmättes till 15,1 µg/m 3. Detta får sänkas med 4 procent för att kunna räkna ut vad en normalhalt för perioden januari-april är. Resultatet blir 14,5 µg/m 3 som periodmedelvärde vid mätplatsen. Under de senaste åren har genomsnittshalten av NO 2 på Femman under januari-april legat 3,0 µg/m 3 över det genomsnittliga årsmedelvärdet, vilket motsvarar 11 procent. Utifrån detta kan man uppskatta att årsmedelvärdet på kvävedioxid vid mätplatsen i Hulanområdet bör ligga på 12,9 µg/m 3 för ett normalår. Detta är långt under MKN för år och är även långt under den övre utvärderingströskeln som ligger på 32 µg/m 3 och NUT som ligger på 26 µg/m 3. Miljökvalitetsmålet Frisk luft Som en del i det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft finns ett delmål på 60 µg/m 3 för kvävedioxid som timmedelvärde. Delmålet ska uppnås år 2010 och får överskridas högst 175 gånger per år. Under mätperioden överskreds delmålet under 23 timmar i Hulan vilket innebär att målvärdet bör uppnås Inom Frisk luft finns det också ett delmål på 20 µg/m 3 som årsmedelvärde som inte får överskridas efter år Bedömningen är att även detta mål borde kunna nås. Mätning av kvävedioxid med passiva provtagare För att kunna ge en bild på hur halterna av kvävedioxid ser ut på övriga platser i centrala Lerum samt ser hur halterna avtar med avstånd från motorvägen, den huvudsakliga källan av luftföroreningar i centrala Lerum, sattes passiva (diffusions) provtagare ut under en veckas tid var fjärde vecka på nio platser. Provtagarna är framtagna och utvecklade av IVL (Svenska miljöinstitutet) och bygger på diffusionsteknik och ger en medelhalt över mätperioden. Mätningarna ger alltså inte svar på hur halterna varierar över dygnet. Däremot kan man dra slutsatser om hur halterna ser ut under varje mätperioden, dvs en vecka. Med hjälp av kontinuerliga mätningar från Hulan i Lerum och från andra platser i Göteborg och de meteorologiska förutsättningarna under mätperioden kan en väl underbyggd bedömning av luftföroreningssituationen i Lerum göras. 21

22 Mätningarna pågick under en vecka vid tre tillfällen under vinter 2011 (25 jan - 1 feb, 22 feb 1 mars samt mars) sammanlagd mättid är ca sex procent av ett år. Mätarna har placerats på en höjd av ca 3 meter. Efter provtagningsperiod har provtagarna analyserats av IVL i Göteborg. I figur 12 syns placeringen av mätarna i Lerum. En av platserna var själva mätvagnen (plats nummer 7) för att se hur bra passiva provtagare stämmer överens med den kontinuerliga mätningen Figur 12: Passiva provtagningspunkter i centrala Lerum. Plats 7 visar provet som placerades på mätvagnen (Karta: Eniro) Mätningarna av kvävedioxidhalten i Lerum indikerar att halterna av kvävedioxid är låga. I tabell 5 anges halterna av kvävedioxid uppmätta med passiva provtagare. Resultaten från aktiv mätning med kemiluminescensinstrumentet i mätvagnen anges också (röd text). 22

23 Tabell 5. Uppmätta NO 2 -halter (i µg/m 3 ) i centrala Lerum under 3 veckor jan mars 2011 Mätplats Mätperiod Medelhalt 25 jan- 1 feb 22 feb 1 mar mar (µg/m 3 ) 1. Stationen 23,1 9,5 16,2 16,3 2. Centrum 26 19,8 20,1 22,0 (Göteborgsvägen) 3. Lerum Anders 20,5 11,6 13,9 15,3 väg. 4. Vattenverket 20,6 12,4 14,1 15,7 5. Hulan, 10 m 25,2 11,0 20,4 18,9 från E20 6. Hulan, 19,2 8,2 14,0 13,8 50 meter från E20 7. Hulan, 17,1 6,4 11,5 11,7 mätvagnen 145 meter från E20 Mätvagnen 19,9 9,8 20,2 16,6 Uppmätta Halter 8. Hulan ,3 5,2 10,0 10,1 meter från E20 9. Södra Långv 26,3 16,4 20,8 21,2 I figur 13 syns medelvärdet av de uppmätta halterna med passiva provtagare i respektive provtagningspunkt. Punkterna har delats upp i två områden för att kunna zooma in tillräckligt nära i kartbilden. Det första området är området kring den mest centrala delen av Lerum och det andra är Hulanområdet. I Hulanområdet har förskolebyggnader och gård markerats med en blå linje. Trots att förskolan ligger ganska nära en motorväg var halterna av kvävedioxid i området låga. 23

24 22,0 16,3 21,2 15,3 15,7 18,9 13,8 11,7 10,1 Figur 13: Medelvärdet av kvävedioxidhalterna (mg/m 3 uppmätt med passiva provpunkter. Bild 1 visar vid centrumet och bild 2 Hulan. Blå ruta = förskolan (Flygbilder: Eniro) 24

25 Enligt Referenslaboratoriet (Reflab) är skillnaden mellan passiva provtagare för kvävedioxid och aktiv provtagning med kemiluminescens ± 15 procent. Repeterbarheten (överensstämmelse mellan parallell mätning med passiva provtagare) är ± 5 procent. I Göteborg har passiva provtagare använts i stor utsträckning för utvärdering av olika områden och validering mot uppmätta värden. Variationen mellan passiva och direkt uppmätta halter i Göteborg är 7-23 procent där halterna uppmätta med kontinuerlig direkt mätning är generellt högre än de halterna uppmätta med passiva provtagare. Plus 15 procent är genomsnittsskillnaden. Under mätningen i Lerum har skillnaden mellan passiv och aktiv mätning varit ovanligt stort, 16 procent som bäst och 73 procent som sämst. I samtliga fall har de aktiva värden varit högre är de passiva. Eftersom antalet prover har varit få och inte räcker till för en egen validering av passiva provtagare jämfört med aktiv mätning måste man utgå från Reflabs uppgifter, dvs en skillnad på ±15 procent. Eftersom plus 15 procent har varit genomsnittet i Göteborg och samtliga mätningar i Lerum har varit högre än uppmätta används plus 15 procent i uträkningen. Medelvärdet av kvävedioxid vid mätvagnen under hela mätperioden är 15,1 µg/m 3. Medelvärdet under den passiva mätperioden (sammanlagd 3 veckor) med aktiv mätning är 16,6 µg/m 3 vilket är 10 procent högre än periodmedelvärdet. Ett årsmedelvärde för de olika områden inom Lerum kan grovt beräknas dels genom att justera för denna 10 procentiga skillnaden mellan mätning med passiva provtagare och den aktiva metoden (kemiluminescens vilket är referensmetoden för mätning av kvävedioxid) samt en beräkning av årsmedelvärdet vid mätvagnen genom att jämföra mätningen i Lerum med mätningar under fem år i Göteborg (bilaga 4). Det har räknats ut tidigare i denna rapport och i bilaga 4 att årmedelvärdet under ett normalt år är 15 procent mindre än medelvärdet av mätperioden i år. I uträkningen slås detta ut av att 15 procent ska läggas på för att skillnaden mellan aktiv och passiva mätningar uppskattas vara 15 procent. Men eftersom genomsnittet av de uppmätta medelvärdena under mätperioden är 10 procent högre än under hela mätperioden ska 10 procent dras av. I tabell 6 redovisas det uträknade årsmedelvärde i förhållande till avstånd från motorvägen. Observera att det finns stor osäkerhet i dessa resultat och de kan bara ger en fingervisning om hur läget är. 25

26 Tabell 6. Uträknade årsmedelvärden av kvävedioxid i centrala Lerum baserad på mätning med passiva provtagare och jämförelse med aktiva mätningar, jan mars 2011 Mätplats Uträknat årsmedelvärde Avstånd från E20 (meter) 1. Stationen 14, Centrum 19,8 225 (Göteborgsvägen) 3. Lerum Anders väg. 13, Vattenverket 14, Hulan, 10 m från E20 17, Hulan, 50 meter från E20 12, Hulan, mätvagnen 10,5 (12,7*) Hulan 210 meter från E20 9, Södra Långv 19,1 20 *12,7 µg/m 3 är årsmedelvärdet som har uträknats genom aktiv mätning. Det värde som är uträknat från den passiva mätningen är lägre p g a att de passiva resultaten var i genomsnitt 47 % lägre än de aktivt uppmätta. Halterna som har uppmätts med passiva provtagare är förhållandevis låga. De högsta halterna har uppmätts inom ett avstånd på 20 meter från motorvägen och på huvudgatan genom centrala Lerum (Göteborgsvägen). Halterna har troligtvis varit högst här p g a att platsen är mindre öppen än vid Hulan, provtagaren har placerats endast två meter från vägen, det är en plats där lastbilar och bussar ofta passerar under vardagen och där stillastående trafik inte är ovanlig p g a närheten till rondellen endast 25 meter bort. Denna plats konstateras vara den sämsta i kommunen, men vägavsnittet är kort och kan inte anses vara helt representativ för de övriga delarna av centrala Lerum. I bilaga 5 visas förhållandet mellan avstånd från motorvägen och halter av kvävedioxid. I bilaga 6 visas foton på samtliga mätplatser. Jämförelse med tidigare mätningar och beräkningar I detta avsnitt används fyra rapporter som underlag i jämförelse av olika mätningar och beräkningar i centrala Lerum (Ren Regionluft beräkningar av kvävedioxid i Lerums kommun 2009; Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år 2020, 2009:3; Beräkningar av kvävedioxidhalten i Lerums kommun, 2004; och Mätningar av kvävedioxid i den östra korridoren, jan-maj 1999). Ren Regionluft 2009 Jämför man resultaten ovan från de passiva och aktiva mätningarna med den senaste beräkningen för centrala Lerum, Ren regionluft, ser man att årsmedelvärdet stämmer bra eftersom för samtliga mätplatser har årsmedelvärdet räknats var mindre än 20 µg/m 3, även där halterna är som högst 26

27 på Göteborgsvägen. Figur 14 visar beräkningen för årsmedelvärdet och figur 15 för dygnsmedelvärdet för år Figur 14. Beräknat årsmedelvärde för NO 2 (µg/m 3 ) år = Hulan,2=Göteborgsv. 2 1 Figur 15. Beräknat dygnsmedelvärde (98-percentil) för NO 2 (µg/m 3 ) år

28 Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år 2020, Uppdragsrapport 2009:3 I den ovan nämnda rapporten gjordes sammanlagt åtta spridningsberäkningar för kvävedioxid för centrala Lerum för det nuvarande trafiksystemet i Lerum och för ett system med en avfart från motorvägen, E 20, vid Stationsbron för nuläget och för år Vidare utvärderades effekten av en hastighetssänkning på E 20 mellan Hulanmotet och Kastenhofsmotet. Resultatet visade att i nuläget är kvävedioxidhalterna som högst utmed motorvägen väster om Hulanmotet och att det endast i vägområdet till E 20 eller dess trafikplatser beräknas årsmedelvärden för kvävedioxid överstiga 20 µg/m 3. Bortsett från i vägområdet ligger haltnivån under 20 µg/m 3 och det nationella miljömålet frisk luft klaras i hela beräkningsområdet. När det gäller dygnsmedelvärdet beräknades det att dygnsmedelvärdena ligger under NUT i resten av centrala Lerum utanför vägområdet och timmedelvärdena överskrider inte miljömålet frisk luft utanför motorvägen och dess trafikplatser. Sammanfattningsvis visar både beräkningsresultaten från 2009 och mätningen vinter 2011 ett årsmedelvärdet av kvävedioxid på under 20 µg/m 3 i områden där människor vistas (d.v.s utanför vägområdet). Beräkning av kvävedioxidhalten i Lerums kommun, 2004 Uppdraget 2004 var att utreda luftkvalitetsförhållanden i Lerums kommun och förändringar i luftkvalitet i Hulan centrum efter föreslagen utbyggnad. Det finns två punkter i Hulan som kan jämföras med mätningarna Enligt beräkningen som baseras på data från beräknas halten av kvävedioxid vid förskolans fasad vara 18 µg/m 3 som årsmedelvärde. Halten i ICAs parkering var något högre och ligger på 21 µg/m 3. Dessa halter är ganska mycket högre än de som har räknats ut med denna rapport där halten vid förskolan ligger kring 13 µg/m 3 och halten på parkering något högre än detta. I rapporten från 2004 beräknade man att utbyggnaden av Hulan centrum skulle ger en lätt ökning av halterna av kvävedioxid med procent medan halterna av partiklar påverkas minimalt av den utökade trafiken. Mätningen som har utförts i år tyder på att beräkningen 2004 troligtvis gav en överskattning av årsmedelvärdet. Mätningar av kväveoxider i den östra korridoren, 1999 I utredningen från 1999 användes passiva provtagare vid tre punkter som mer eller mindre kan jämföras med de i denna omgång. Dessa är Stationsområdet punkten är densamma, vid Hulans förskola punkten är ungefär den samma, och på Göteborgsvägen punkten här är 100 meter nordost om dagens plats där trafiken är något mindre intensiv. De passiva mätningarna ägde rum i mars och 28

29 april och utifrån dessa beräknades årsmedelvärden. Resultaten var att halten låg på 25 µg/m 3 vid Hulans daghem jämfört med 13 idag, 28 µg/m 3 i stationsområdet jämfört med 15 µg/m 3 idag och 23 µg/m 3 på Göteborgsvägen jämfört med 20 µg/m 3 idag (observera att platsen här inte är densamma). Återigen är halterna uppmätta under denna omgång lägre än under denna tidigare mätning år

30 Slutsatser Luftkvalitetsmätningen i Hulanområdet i centrala Lerum visar att halterna av kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) vid mätplatsen är låga. Med hjälp av mätdata från en urban bakgrundsstation i Göteborg (Femman) kan slutsatser dras om huruvida det finns någon risk att miljökvalitetsnormer kan komma att överskridas. Miljöförvaltningens bedömning är att samtliga miljökvalitetsnormer för partiklar och kvävedioxid kommer att klaras med god marginal vid mätplatsen och att även de övre utvärderingströsklarna kommer att klaras år Bedömningen är att det endast finns risk att den nedre utvärderingströskeln för dygn kan komma att överskridas för kvävedioxid under I miljömålet Frisk luft finns delmål för kvävedioxid och partiklar. Bedömningen är att även dessa hårdare krav kommer att klaras

31 Referenser Beräkningar av kvävedioxidhalten i Lerums kommun. Miljöförvaltningen i Göteborg uppdragsrapportnummer 2004:12, Harald Bouma. Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år 2020, Uppdragsrapport 2009:3, Erik Bäck. Luftguiden: Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft Naturvårdsverket, Handbok 2011:1. Mätningar av kväveoxider i den östra korridoren, januari-maj Rapport 122, Luftvårdsprogrammet. Jonny Andersson. Ren Regionluft beräkningar av kvävedioxid i Lerums kommun 2009., rapport 152. Svea Hovrätt, Miljööverdomstolen. Dom Mål nummer M Saken: Förbud mot bedrivande av öppen förskola. Wastensson G., Andersson E., Barregård L. (2006). Barns miljö och hälsa i Västra Götaland. Göteborg: Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC). 31

32 Bilagor Bilaga 1: Miljökvalitetsnormer och miljömål Miljökvalitetsnormer 1999 infördes miljökvalitetsnormer (MKN) i Sverige för SO 2, NO 2 och bly. MKN för SO 2 och bly började gälla år MKN för NO 2 började gälla Under 2001 infördes MKN för PM 10 som började gälla infördes MKN för CO och bensen i utomhusluft och började gälla den 1 juni Normerna gäller i gatunivå. De nivåer som fastställts i en MKN är juridiskt bindande. Här nedan redovisas miljökvalitetsnormerna för NO 2 och PM 10 (Tabell 8 och 10). Till miljökvalitetsnormerna finns även utvärderingströsklar kopplade (Tabell 9 och 11). Enligt 27 Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) ställs olika krav på kontroller av halterna beroende på hur höga de är i förhållande till utvärderingströsklarna (Tabell 7). Tabell 7: Utvärderingskrav för överskridande av tröskelvärden och miljökvalitetsnorm Intervall Utvärderingskrav Lämplig metod för utvärdering < nedre utv. Tröskel Enkel beräkning eller objektiv skattning av totalhalter Inledande bedömning av luftkvalitet i ett område. Jämförelse med andra närliggande orter, nomogram, enklare beräkningar eller > nedre utv. Tröskel < övre utv. tröskel Indikativa mätningar, för samverkansområden i kombination med beräkningar. > övre utv. tröskel Kontinuerliga mätningar är obligatoriska. Samverkansområden: mätningar kompletteras med beräkningar. enkla mätningar. Mätningar och beräkningar huvudsakligen där halterna är höga och där människor vistas. Mätningar skall utföras med rekommenderade metoder och skall täcka minst 14 % av ett kalenderår. Mätningar och beräkningar huvudsakligen där halterna är höga och där människor vistas. Mätningar skall utföras med rekommenderade metoder under ett helt kalenderår > miljökvalitetsnormen Kontinuerliga mätningar. Kontinuerliga mätningar oavsett medverkan i samverkansområde. 32

33 Kvävedioxid MKN för NO 2 är 40 µg/m 3 som årsmedelvärde, vilket inte får överskridas. Normen för dygnsmedelvärden är 60 µg/m 3 och får överskridas maximalt 7 gånger per år (98-percentil). På motsvarande sätt är normen för timmedelvärden 90 µg/m 3. Timmedelvärdena får överskridas maximalt 175 gånger per år (98- percentil). Tabell 8. Miljökvalitetsnormer för NO 2 Halt (µg/m 3 ) Tid för medelvärde Får överskridas högst 90 1 timma 175 timmar/år 60 1 dygn 7 dygn/år 40 År Får inte överskridas Tabell 9. Utvärderingströsklar för NO 2 Ämne Kvävedioxid Gränsvärde µg/m 3 Får överskridas högst Övre 72 1 timme 175 timmar/år Nedre 54 1 timme 175 timmar/år Övre 48 1 dygn 7 dygn/år Nedre 36 1 dygn 7 dygn/år Övre 32 1 år Nedre 26 1 år Partiklar, PM 10 För PM 10 är MKN 40 µg/m 3 som årsmedelvärde och får inte överskridas. Normen för dygnsmedelvärden är 50 µg/m 3 och får överskridas maximalt 35 gånger per år (90-percentil). Tabell 10. Miljökvalitetsnormer för PM 10 Halt (µg/m 3 ) Tid för medelvärde Får överskridas högst 50 Dygn 35 dygn/år 40 År Får inte överskridas Tabell 11. Utvärderingströsklar för partiklar (PM 10 ) Ämne Partiklar (PM 10 ) Utvärderingströskel Medelvärdesperiod Utvärderingströskel Medelvärdesperiod Gränsvärde µg/m3 (ny från 1 juli 2010) Får överskridas högst Övre 1 dygn dygn/år Nedre 1 dygn dygn/år Övre 1 år 28 Får inte överskridas Nedre 1 år 20 Får inte överskridas 33