Sörmland 23 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland
Förord Möjligheten att kunna rekrytera personal med rätt kompetens är en av förutsättningarna för att sörmländska företag ska kunna växa och att nya företag ska vilja etablera sig i länet. I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 212 för Sörmland framgår det att 54 procent av de tillfrågade företagen i Sörmland upplever ganska eller mycket stora svårigheter med att rekrytera. De främsta anledningarna till svårigheterna med att rekrytera är bristen på personer med rätt yrkeserfarenhet och bristen på personer med rätt utbildning. Även den offentliga sektorn har stora svårigheter att rekrytera personer inom vissa yrkesgrupper. Utbildnings- och arbetsmarknadsprognosen för Sörmland som presenteras här syftar till, att inom ramen för kompetensplattformens uppdrag, initiera en diskussion om vilka insatser som är möjliga för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Prognosen ska på ett enkelt och konkret sett, bidra till att visa vilka utmaningar som finns på den sörmländska arbetsmarknaden. Regionens utbildningsaktörer har ett ansvar på samma sätt som arbetsgivarna att göra de yrken, där det idag och i framtiden kommer att råda brist på kompetent personal, så attraktiva att ungdomar vill söka sig till dessa branscher. Prognosen bekräftar vikten av att se på kompetensfrågan utifrån ett storregionalt perspektiv. För vissa krävs det att dessa anordnas lokalt men för andra är det mindre viktigt. Rapporten ingår i Sörmlands kompertensplattforms rapportserie, som är en del i Regionförbundet Sörmlands uppdrag från staten att ge ökad kunskap och bättre samverkan inom arbetsmarknads-, kompetensförsörjnings-, och utbildningsområdet. På www.region.sormland.se finns hela materialet att ladda ner om du vill använda statistiken i egna presentationer. Göran Norberg Förbundsdirektör, Regionförbundet Sörmland
Utmaningar för sysselsättningen Inledning Den utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Sörmland som redovisas i denna rapport syftar till, att inom ramen för kompetensplattformens uppdrag, initiera en diskussion om vilka insatser som är möjliga för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Den kan också bidra till att ungdomar får en insikt i hur arbetsmarknaden verkligen är och hur den kommer att utvecklas. Prognosen ska därmed, på ett enkelt och konkret sett, bidra till att visa vilka utmaningar som finns på den sörmländska arbetsmarknaden framöver För att nå balans på arbetsmarknaden krävs dels att utbildningssystemet är dimensionerat efter arbetsgivarnas behov dels att studenterna lockas att söka just de som leder till balans på arbetsmarknaden. Rapporten bekräftar också vikten av att se på kompetensfrågan utifrån ett storregionalt perspektiv. För vissa krävs att dessa anordnas lokalt, för andra är det mindre viktigt. Vi har också noterat att relativt många pendlar till angränsande län och att denna pendling följer de funktionella samband som finns både inom länet och till angränsande län. En förutsättning för att Sörmlands företag ska kunna expandera och för att nya företag ska vilja etablera sig i länet är möjligheten att rekrytera personal med rätt kompetens väsentlig. Här har regionens utbildningsaktörer ett ansvar på samma sätt som arbetsgivarna och dess arbetsgivarorganisation har ett ansvar för att marknadsföra sin verksamhet och skapa förutsättningar för att ungdomar ska vilja söka sig till dessa branscher. Syfte med rapporten är: Rapportera regionförbundets uppdrag om kompetensplattformen till regeringen angående balansen på arbetsmarknaden samt ge en prognos för framtiden. Presentera ett kunskapsunderlag som kan användas för diskussioner i länet. 4
Vi utgår från en nationell studie Metod Utgångspunkten för att ta fram en utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Sörmland har varit att sammanställa så mycket som möjligt av befintliga rapporter och databaser. De underlag som huvudsakligen har använts är följande: SCB, Trender och prognoser 211. Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm 22. Svenskt näringsliv, Högskolekvalitet 212: Får studenter jobb efter examen? Högskoleverket, Etableringen på arbetsmarknaden 29 examinerade läsåret 27/8. Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsprognos 211. Regionförbundet, Rekryteringsprognos och högskoleanalys 212. Arbetsförmedlingen, Var finns jobbet? Bedömning för 213 och första halvåret 214. Regionförbundets databas. SCB, Befolkningens utbildning och sysselsättning 21. Sörmlands Sparbank, Tillväxtindex. Grunden för denna rapport är SCB, Trender och prognoser 211. Denna nationella prognos har sedan räknats om med aktuell statistik för Sörmland. Däremot har vi initialt behållit SCB:s bedömningar/framskrivningar vad gäller tillgång och efterfrågan på arbetskraft. Vart och en av de framtagna na har sedan analyserats utifrån ett Sörmlandsperspektiv. Hela prognosen är därefter diskuterad vid en work shop där företrädare för olika sektorer medverkat. Resultatet är en rapport som speglar en rimlig utveckling på den sörmländska utbildnings- och arbetsmarknaden givet att utvecklingen fortsätter utifrån det mönster vi ser idag. Eftersom denna rapport ska utgöra ett diskussionsunderlag i arbetet med att förbättra kompetensförsörjningen i Sörmland återfinns inte några tabeller eller databaser i materialet. Beskrivningen av tillgång och efterfrågan på arbetskraft redovisas i diagramform. Förhoppningen är att prognosen ska bidra till att öka matchningen inom just Sörmlands arbetsmarknad. 5
Befolkningsutvecklingen En ökande befolkning Sveriges folkmängd har ökat kraftigt de senaste åren och var nästan 9,5 miljoner i slutet av 211. SCB beräknar att folkmängden ska vara 1,3 miljoner år 23. Det vill säga drygt 8 fler personer än idag. Över tiden följer Sörmland, rikets fluktuationer vad gäller befolkningstillväxt och uppvisar också en kraftig befolkningsökning de senaste åren. Sörmlands befolkningstillväxt är dock på en lägre nivå än riket som helhet och har under perioder haft en negativ befolkningsförändring. Det kan här tilläggas att Stockholms län uppvisar en dubbelt så kraftig befolkningstillväxt de senaste åren än riket som helhet. Värt att notera är skillnader i storheter där Stockholms län växt med 164 invånare de senaste fem åren medan motsvarande siffra för Sörmland är 8 8 personer. Detta innebär att Stockholms län växer med mer än halva Sörmlands befolkning vart femte år. SCB konstaterar i Trender och prognoser 211 att den starkast växande åldersgruppen i Sverige är ålderspensionärerna. Den gruppen uppgick till 1,7 miljoner år 21 och förväntas öka med drygt 3 procent, till 2,3 miljoner, fram till år 23. Befolkningen i yrkesaktiv ålder, 2-64 år, väntas öka med 15 personer till drygt 5,5 miljoner år 23. Denna ökning står utrikes födda personer för. De väntas öka med 28 personer medan personer födda i Sverige väntas minska med 13. 6
Förvärvsintensitet Större andel högutbildade än lågutbildade förvärvsarbetar Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och förvärvsintensitet. Den högutbildade delen av befolkningen förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre utbildning. År 21 förvärvsarbetade 78 procent av Sveriges befolkning i åldern 25-64 år. Motsvarande andel för högutbildade var 86 procent. Bland lågutbildade var 62 procent förvärvsarbetande. har följaktligen högre utbildningsnivå än icke förvärvsarbetande. Totalt sett har Stockholms län lika stor andel förvärvsarbetande som riket. Sörmland ligger något lägre med en förvärvsintensitet på 77 procent. Såväl Stockholms län som Sörmland uppvisar en högre andel förvärvsarbetande bland högutbildade än riket, 87 procent, medan motsvarande siffra för lågutbildade i Sörmland är 59 procent. Det kan därmed konstateras att för Sörmlands del leder en eftergymnasial utbildning till högre andel förvärvsarbetande än i riket som i Stockholms län. Däremot kan på motsvarande sätt konstateras att kortare utbildning leder till lägre förvärvsintensitet än i riket såväl som i Stockholms län. Det finns flera förklaringar till att förvärvsintensiteten ökar med högre utbildning. Strukturförändringar inom näringslivet och arbetslivet har medfört att kunskapskraven har ökat. Idag krävs oftast minst en gymnasieutbildning för många jobb. Det bör också noteras att bland den yngre delen av befolkningen finns dessutom många studerande som inte hunnit skaffa sig högre utbildning och som på grund av studier inte förvärvsarbetar. Äldre personer är överrepresenterade i gruppen med enbart förgymnasial utbildning. 7
Den generella utbildningsnivån Utbildningsnivån i länet Vid en jämförelse av utbildningsnivån för Sörmland med riket och Stockholm län kan noteras att Sörmland har en lägre utbildningsnivå än såväl riket som Stockholms län. Andelen sörmlänningar med högre utbildning, det vill säga personer med en eftergymnasial utbildning som är längre än tre år, uppgick till 17,2 procent. Motsvarande siffra för Stockholm är 3,6 procent. När vi på motsvarande sätt tittar på lågutbildade, det vill säga personer som endast genomgått utbildning på förgymnasial nivå, är siffran för Sörmland 16,8 procent medan motsvarande siffra för Stockholm är 12,5 procent. Kvinnor högre utbildade än män men förvärvsarbetar mindre Kvinnor har en högre utbildningsnivå än män i befolkningen totalt. Denna skillnad gäller även för Sörmland. Men trots det positiva sambandet mellan utbildningsnivå och förvärvsarbete så är kvinnor totalt sett förvärvsarbetande i något lägre utsträckning än män, 77 respektive 8 procent i åldern 25-64 år förvärvsarbetade under år 21. För Sörmland är skillnaden ännu större där motsvarande siffra är 75 respektive 8 procent. När det gäller högutbildade personer förvärvsarbetar kvinnor i något större utsträckning än män. För övriga utbildningsnivåer arbetar dock männen i större utsträckning.
En av många utmaningar Låg förvärvsintensitet hos utrikes födda även bland högutbildade Utbildningsnivån för den utrikes födda befolkningen skiljer sig något från den inrikes födda befolkningen. Andelen högutbildade är lika stor för båda grupperna, men det är en större andel invandrade personer som är lågutbildade. Av de lågutbildade utrikes födda är det många som har kortare utbildning än motsvarande svensk grundskola. Gruppen utrikes födda är mycket heterogen och olika invandrargrupper uppvisar stora olikheter vad gäller utbildning. Utrikes födda förvärvsarbetar i klart mindre utsträckning än svenskfödda. Totalt förvärvsarbetade 84 procent av de svenskfödda och 57 procent av de utrikes födda i åldern 25-64 år. Skillnaden kvarstår även om hänsyn tas till utbildningsnivån. Av de utrikesfödda med en lång eftergymnasial utbildning i åldern 25-64 år förvärvsarbetade 66 procent. Bland svenskfödda med motsvarande utbildningsnivå förvärvsarbetade 91 procent. Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Totalt Andel förvärvsarbetande Förgymn. Utb. Gymnasial utb. Eftergymn Eftergymn utb. utb. 3 år Kortare eller än 3 år längre Födda i Sverige Utrikes födda
Sammanfattning av branschvisa bedömningar Analysen Analysen är uppdelad utifrån utbildningsnivå vilket innebär följande fyra grupper: Folk- och grundskoleutbildning Gymnasial nivå Gymnasial- och eftergymnasial nivå Eftergymnasial nivå Folk- och grundskoleutbildning Personer med folk- och grundskolutbildning som högsta utbildningsnivå har minskat kraftigt sedan år 2. Gruppen förväntas dessutom fortsätta att minska under prognosperioden i ungefär samma utsträckning som efterfrågan. Numera kräver de flesta arbetsgivare minst en gymnasial utbildning för att vara anställningsbar. Denna utbildningsgrupp är överrepresenterad i Sörmland jämfört med övriga riket. för denna utbildningsgrupp är personal inom vård och omsorg samt försäljare inom detaljhandeln. Gymnasial nivå Inom denna grupp har tolv allmänna analyserats. Här skiljer sig möjligheterna åt beroende på vilken inriktning som väljs. Inom två prognostiseras balans under prognosperioden, överskott för fyra och en bristsituation för fem och för en av na har vi valt att inte ge någon tillgångsprognos. För att särskilt lyfta fram några inom denna grupp kan vi nämna omvårdnadsutbildningen. Här prognostiseras en kraftig bristsituation under hela prognosperioden. Intresset för utbildningen är liten samtidigt som efterfrågan på utbildad personal stiger. Om inte trenden vänder kommer en allt mindre del av personalen inom vård och omsorg att ha adekvat utbildning. Om trenden fortätter kommer det att saknas drygt 4 5 personer med vård- och omsorgsutbildning i Sörmland. En annan utbildning där brist kommer att uppstå är industriutbildningen. et sökande är lågt vilket i förlängningen gör att tillgången minskar. 1
Sammanfattning av branschvisa bedömningar När det gäller handels- och administrationsutbildningen har vi valt att inte redovisa någon tillgångsprognos eftersom prognosen har visat sig kunna vara missvisande för branschen. Det vanligaste yrket för personer med handels- och administrationsutbildning är som vård- och omsorgspersonal medan många inom handeln saknar adekvat utbildning. Vi drar slutsatsen att handeln anställer personal utifrån personliga egenskaper och inte i första hand utifrån utbildning. Prognosen pekar också på ett underskott av personal med transportutbildning. Logistikbranschen växer i Sörmland likväl som i övriga riket. Bristen på transportutbildade kan utgöra ett hinder för expansion. Det är dock ett flertal som försörjer transportbranschen med personal varför det inte går att peka ut en enskild utbildning som mer angelägen än en annan. Eftergymnasial nivå Totalt sett har 37 högskole analyserats. Utbud och efterfrågan inom dessa skiljer sig åt under prognosperioden. Generellt sett kan vi säga att de som riktar sig till yrken inom offentlig verksamhet uppvisar en stor efterfrågan och inom flertalet av dessa yrken prognostiserar vi en betydande bristsituation. Exempel på brist är fritidspedagoger, förskollärare, lärare, sjukgymnaster och läkare. Till lista kan läggas tandläkarutbildade och tandsköterskeutbildade, där prognostiseras också ett stort underskott. Det finns högskole där vi prognostiserar ett överskott av utbildad personal. Exempel på dessa yrken är; personal- och beteendevetare, journalist- och medievetenskaplig utbildning, konstnärlig utbildning, humanistutbildning samt till viss del ekonomutbildning och juristutbildning. Var bristerna kommer att uppstå för dessa grupper är svårt att förutse, bland annat beroende på att na är utbytbara mellan flera olika yrken. Till exempel anställs jurister på samma arbetsmarknad som samhällsvetare och ekonomer. 11
Analyserade utbildningsgrupper Utbildningsgrupp Allmän utbildning 1Z, 2Z Folk- och grundskoleutbildning Gymnasial nivå 73B Barn- och fritidsutbildning 53B Byggutbildning 53E Data-, el och energiteknisk utbildning 53F Fordons- och farkostutbildning 33H Handels- och administrationsutbildning 3A, 3N, 23E, 33E Högskoleförberedande utbildning 53V, 53X Industriutbildning 63Z Naturbruksutbildning 73O, 73X Omvårdnadsutbildning 83R Restaurang och livsmedelsutbildning 83T Transportutbildning 53R VVS-utbildning Analysen är uppdelad utifrån utbildningsnivå vilket innebär följande fyra grupper, Folk- och grundskoleutbildning Gymnasial nivå Gymnasial- och eftergymnasial nivå Eftergymnasial nivå Här redovisas alla de som har analyserats. Gymnasial- och eftergymnasial nivå 53A, 55H-L Gymnasie- och högskoleingenjörsutbildning 73T Tandsköterskeutbildning 12
Analyserade utbildningsgrupper Utbildningsgrupp 65J 75A 75B 55A 35B 75D 55F 55D 55E 55C 55B-G 35E 15F 15B 15G Allmän utbildning Eftergymnasial nivå Agronom och hortonomutbildning Apotekarutbildning Arbetsterapeututbildning Arkitektutbildning Biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning Biomedicinsk analytikerutbildning Civilingenjörsutbildning: Kemi-, bio-, materialoch geoteknik Civilingenjörsutbildning: Maskin-, fordonsoch farkostteknik Civilingenjörsutbildning: Teknisk fysik, elektro- och datateknik Civilingenjörsutbildning: Väg och vatten, byggnad och lantmäteri Civilingenjörsutbildning Totalt Ekonomiutbildning Fritidspedagogutbildning Förskollärarutbildning Grundskollärarutbildning tidigare år 15H, 15P Grundskollärarutbildning senare år och gymnasielärare Utbildningsgrupp 25H 35M 35J 45K 25K 75H 35F 45D 35P 75J 35S 75L 75N Allmän utbildning Humanistutbildning Journalistik- och medievetenskaplig utbildning Juristutbildning Kemistutbildning Konstnärlig utbildning Läkarutbildning Personal- och beteendevetarutbildning Programmerar- och systemvetarutbildning Psykologutbildning Receptarieutbildning Samhällsvetar- och förvaltningsutbildning Sjukgymnastutbildning Sjuksköterskeutbildning 13
Definitioner I den följande analysen av allmänna finns värden redovisade som ska utgöra ett stöd för diskussioner och informationsmöten. Här nedan följer en vägledning över vilka värden som redovisas. Uppgifterna är hämtade från SCB, RAMS för år 2 och 29. Regionala siffror baseras på summan av länets kommuner. Med ej sysselsatta menas alla i arbetsför ålder som inte är anställda. Hit räknas även förtidspensionerade men inte arbetssökande. Pendling 21 Siffrorna avser endast pendling till och från Sörmland. Pendling mellan sörmländska kommuner ingår inte. Kvoten avser nattbefolkning. Uppgifterna är hämtade från SCB, LISA 21. Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket Procentsiffran för motsvarar Sörmlands andel av samtliga utbildade i riket. Detta värde kan ses som ett normalvärde eller riktvärde för Sörmlands andel. Sörmlands andel var år 21, 2,48 procent och detta värde redovisas under samtliga. Dessutom redovisas ett värde specifikt för respektive utbildning. Ett värde som är högre än 2,48 procent indikerar att förhållandevis fler sörmlänningar har den utbildningen än personer i övriga landet. På samma sätt indikerar en lägre siffra att färre sörmlänningar har den aktuella utbildningen än personer i övriga landet. Uppgifterna om de vanligaste yrkena är hämtade från SCB:s yrkesregister kombinerat med uppgifter från registret över befolkningens utbildning. I yrkesregistret är yrkena klassificerade enligt svensk standard för yrkesklassificering (SSYK) 14
Folk- och grundskoleutbildning 2 29 Riket 4,1 % 46,6 % Sörmland 36,8 % 43,2 % Pendling 21 Ej pendlare 13 851 85 % Inpendlare 1 1 6,2 % Utpendlare 2 491 15,2 % 25 2 15 1 5 Folk och grundskoleutbildning 2 25 21 215 22 225 23 Vård- och omsorgspersonal 1 591 Försäljare detaljhandel 98 Bygg- och anläggningsarbetare 67 Städare 635 Fordonsförare 631 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Folk- och grundskoleutbildning 2,78 % et förvärvsarbetande i Sörmland med folk- och grundskola som högsta utbildning uppgick 29 till 14 937 personer vilket är en minskning med 6 61 personer eller 3 procent sedan år 2. Såväl tillgång som efterfrågan på den här personalkategorin beräknas minska under prognosperioden. Minskningen på tillgångssidan beror främst på stora pensionsavgångar och minskningen på efterfrågesidan beror på att arbetsgivarna i allt högre grad ställer krav på gymnasial utbildning som lägsta utbildningsnivå. Det ska också noteras att andelen som inte är sysselsatt uppgår till drygt 43 procent vilket är den högsta andelen av samtliga undersökta. Vi kan också notera låga pendlingstal för denna utbildningsgrupp. 15
Gymnasial nivå
Barn- och fritidsutbildning 2 29 Riket 21,4 % 21,2 % Sörmland 23,7 % 22,7 % Pendling 21 Ej pendlare 2 378 9,3 % Inpendlare 115 4,4 % Utpendlare 255 9,7 % 3 25 2 15 1 5 Barn- och fritidsutbildning 2 25 21 215 22 225 23 Vård- och omsorgspersonal 1422 Försäljare, detaljhandeln 135 Förskollärare, fritidspedagoger 74 Städare 53 Köks- och restaurangbiträde 43 Övrig kontorspersonal 4 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket Barn- och fritidsutbildning 2,87 % et förvärvsarbetande i Sörmland, med barn- och fritidsutbildning som högsta utbildning, uppgick 29 till 2 395 personer vilket är en ökning med 15 personer sedan år 2. Många med barn- och fritidsutbildning arbetar idag inom vården och förväntas göra detta även framöver vilket bidrar till en ökad efterfrågan på denna utbildningsgrupp. Kompetenskraven inom barnomsorgen höjs och förskolelärare efterfrågas i större utsträckning. Men även efterfrågan på barn- och fritidsutbildade väntas öka i takt med att barnkullarna ökar. Vi kan vänta oss en arbetskraftsbrist på barn- och fritidsutbildade. Det bör noteras att det idag är brist på förskollärare samtidigt som många arbetsgivare beslutat om att öka andelen pedagogiskt utbildade ytterligare. Gymnasieutbildning erbjuds i Eskilstuna, Flen, Katrineholm Nyköping och Strängnäs. 17
Byggutbildning 2 29 Riket 16,2 % 14,5 % Sörmland 16,7 % 14,2 % Pendling 21 Ej pendlare 3 62 83,9 % Inpendlare 269 7,4 % Utpendlare 587 16,1 % 5 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Byggutbildning 2 25 21 215 22 225 23 Byggnads- och anläggningsarbetare Målare, lackerare, sotare med flera 1 229 226 Byggnadshantverkare 196 Ingenjörer, Tekniker 83 Gjutare, svetsare, plåtslagare 82 Fordonsförare 8 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Byggutbildning 3,5 % et förvärvsarbetande i Sörmland med byggutbildning som högsta utbildning uppgick år 29 till 3 125 personer vilket är en ökning med 6 personer eller 23 procent. Byggbranschen lever under stora fluktuationer som i det kortare perspektivet kan påverka den enskildes möjligheter att få arbete. På lite längre sikt bedöms efterfrågan öka, mest beroende på behovet av fler bostäder och stora infrastrukturprojekt i regionen. Intresset för utbildningen är stort i kombination med låg medelålder gör det att tillgången kommer att öka i motsvarande omfattning som efterfrågan. Utbildningen bedrivs i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. 18
Data, el- och energiteknisk utbildning 2 29 Riket 13,9 % 16,3 % Sörmland 16,1 % 18,2 % Pendling 21 Ej pendlare 3 399 78,7 % Inpendlare 287 6,6 % Utpendlare 921 21,3 % 5 4 3 2 1 Data, el- och energiteknisk utbildning 2 25 21 215 22 225 23 Byggnadshantverkare 635 Ingenjörer och tekniker 282 Elmontörer, tele och elreparatör 265 Processoperatörer vid stålverk 194 Säljare, inköpare, mäklare med flera 131 Lager- och transportassistenter 128 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Byggutbildning 2,72 % et förvärvsarbetande i Sörmland med data, el- och energiteknisk utbildning som högsta utbildning uppgick år 29 till 3 585 vilket är en ökning med 442 personer eller 15 procent sedan år 2. Hur arbetsmarknaden ser ut för denna yrkesgrupp beror till stor del på förändringar i byggverksamheten och tillverkningsindustrin. Med tanke på bristen på bostäder inom flera kommuner samt stora infrastruktursatsningar i regionen förväntas efterfrågan öka. Med hänsyn tagen till den låga medelåldern och därmed också låga pensionsavgångar samt det stora inresset för utbildningen beräknas ett visst överskott fram till år 23. Utbildningen bedrivs i Eskilstuna, Katrineholm, Flen och Nyköping. 19
Fordons- och farkostutbildning 2 29 3 5 Fordons- och farkostutbildning Riket 13,8 % 14,8 % 3 Sörmland 16,2 % 17,3 % 2 5 2 Pendling 21 Ej pendlare 2 329 78,8 % Inpendlare 191 6,5 % Utpendlare 628 21,2 % 1 5 1 5 2 25 29 215 22 225 23 Maskin- och motorreparatörer 431 Fordonsförare 159 Byggnads- och anläggningsarbetare 115 Processoperatörer, stålverk 18 Montörer 91 Gjutare, svetsare, plåtslagare 86 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Fordons- och farkostutbildning 2,83 % et förvärvsarbetande i Sörmland med fordons- och farkostutbildning som högsta utbildning uppgick år 29 till 2 369 personer vilket är en ökning med 333 personer eller 16 procent sedan år 2. En allmän ökning av logistikbranschen gör att efterfrågan förväntas öka under prognosperioden. Enligt arbetsförmedlingen kommer behovet att rekrytera bilmekaniker med kunskaper för specifika fordonsmärken samt lastbilsmekaniker att öka de kommande åren. På sikt väntar dock gruppen fordonsutbildade att uppvisa en relativt balanserad arbetsmarknad. Fordons- och transportprogrammet bedrivs i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. 2
Handels- och administrationsutbildning 2 29 Riket 21,6 % 22, % Sörmland 24, % 24, % Pendling 21 Ej pendlare 6 348 83,8 % Inpendlare 37 4,9 % Utpendlare 1 227 16,2% 8 7 6 5 4 3 2 1 Handels- och administration 2 25 29 215 22 225 23 Vård- och omsorgspersonal 9 Försäljare detaljhandel 899 Övrig kontorspersonal 456 Bokförings och redovisningsass 394 Säljare, inköp, mäklare med flera 377 Kontorssekreterare 35 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Handels- och administrationsutbildning 2,7 % et förvärvsarbetande i Sörmland med handels- och administrationsutbildning som högsta utbildning uppgick 29 till 6 66 personer vilket är en minskning med nästan 1 procent sedan år 2. av personal med handels- och administrationsutbildning har gradvis minskat över tiden. Minskningen bedöms dessutom fortsätta under prognosperioden. För denna utbildningsgrupp redovisas ingen tillgångsprognos eftersom utbytbarheten mellan personer med denna utbildning och exempelvis gymnasieskolans samhällsvetenskaplig- och ekonomiprogram är stor. En tillgångsbedömning som grundar sig enbart på personer med handel- och administrationsutbildning skulle inte ge en rättvisande bild. Handels- och administrationsprogrammet erbjuds i Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping och Strängnäs. 21
Högskoleförberedande utbildning 2 29 Riket 24,3 % 25,2 % Sörmland 28,6 % 27,5 % Pendling 21 Ej pendlare 1 442 8,6 % Inpendlare 1 65 8,2 % Utpendlare 2 213 19,4 % 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Högskoleförberedande utbildning 2 25 29 215 22 225 23 Vård- och omsorgspersonal 1755 Försäljare detaljhandel 1155 Säljare, inköpare 633 Övrig kontorspersonal 39 Köks- och restaurangbiträde 29 Redovisningsekonom 293 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Högskoleförberedande utbildning 2,36 % I gruppen högskoleförberedande utbildning ingår samhällsvetenskaplig, social, humanistisk, naturvetenskaplig, estetisk samt handel/ekonomisk linje på gymnasial nivå. et förvärvsarbetande i Sörmland med högskoleförberedande utbildning som högsta utbildning uppgick 29 till 13 93 personer vilket är en ökning med 27 procent sedan år 2. en på denna utbildningsgrupp väntas öka under perioden. Svårigheten att rekrytera vård- och omsorgspersonal med adekvat utbildning bidrar till att efterfrågan bedöms vara stigande under prognosperioden. Utbildningar bedrivs i Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs, Nyköping och Flen. 22
Gymnasial industriutbildning 2 29 9 8 Industriutbildning Riket 22,8 % 24,3 % Sörmland 25,1 % 28,5 % Pendling 21 Ej pendlare 6 325 84,5 % Inpendlare 465 6,2 % Utpendlare 1 156 15,5 % 7 6 5 4 3 2 1 2 25 29 215 22 225 23 Maskinoperatörer 645 Processoperatörer 571 Maskin- och motorreparatörer 374 Gjutare, svetsare 332 Byggnadshantverkare 331 Fordonsförare 274 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Industriutbildning 3,24 % et förvärvsarbetande i Sörmland med industriutbildning som högsta utbildning uppgick 29 till 6 575 personer vilket är en minskning med drygt 1 personer eller 14 procent. Under många år har antalet förvärvsarbetande i tillverkningsindustrin minskat. I beräkningarna antas en fortsatt minskning fram till år 23. Det låga intresset för ungdomar att söka sig till utbildningen gör att tillgången på utbildad arbetskraft minskar och vi kan notera en bristsituation framöver. Det bör också noteras att en ökande del av personalen idag anställs av bemanningsföretag. Huvuddelen av dessa registreras i yrkesstatistiken som industriarbetare men tillhör branschen företagstjänster. Detta innebär att när sysselsättningen inom industrin minskar dyker dessa delvis upp som sysselsatta i tjänstesektorn. Industritekniska programmet erbjuds i Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Strängnäs och Oxelösund.
Naturbruksutbildning 2 29 Riket 18,8 % 16,5 % 3 2 5 Naturbruksutbildning Sörmland 18, % 15,8 % Pendling 21 2 1 5 1 Ej pendlare 2 24 87,9 % Inpendlare 154 6,7 % Utpendlare 279 12,1 % 5 2 25 29 215 22 225 23 Djuruppfödare, djurskötare 241 Växtodlare 213 Vård- och omsorgspersonal 167 Maskinförare 149 Växt, och djuruppfödare 128 Fordonsförare 89 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. et förvärvsarbetande i Sörmland med naturbruksutbildning som högsta utbildning uppgick år 29 till 2 63 personer vilket är en ökning med knappt 1 personer sedan år 2. Gymnasieskolans treåriga naturbruksprogram har fyra inriktningar: djur, lantbruk, skog och trädgård. Eftersom inriktningarna är så olika varierar arbetsmarknadsutsikterna för olika grupper. Enligt arbetsförmedlingen har arbetsgivarna under hela 2-talet uppgett att det varit brist på sökande med naturbruksutbildning. Arbetsförmedlingens yrkeskompass visar dock på en relativt hög arbetslöshet. Naturbruksprogrammet erbjuds i Eskilstuna och Nyköping. Naturbruksutbildning 3,23 % 24
Omvårdnadsutbildning Omvårdnadsutbildning 2 29 Riket 19,8 % 19,9 % 9 8 7 Sörmland 21,6 % 21, % Pendling 21 Ej pendlare 6 449 92,1 % Inpendlare 227 3,2 % Utpendlare 551 7,9 % 6 5 4 3 2 1 2 25 29 215 22 225 23 Vård- omsorgspersonal 5 142 Försäljare, detaljhandel 135 Städare med flera 87 Övrig kontorspersonal 76 Behandlingsassistenter med flera 66 Redovisningsekonomer med flera 5 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Omvårdnadsutbildning 3,15 % et förvärvsarbetande i Sörmland med omvårdnadsutbildning som högsta utbildning uppgick 29 till 5 24 personer vilket är en minskning med nästan 8 personer eller 13 procent sedan år 2. Den relativt höga medelåldern medför höga pensionsavgångar under prognosperioden. Samtidigt är intresset för utbildningen inte tillräckligt stort, varför tillgången på utbildad personal beräknas minska kraftigt fram till år 23. Demografin medför samtidigt att kraven på vård och omsorg kommer att öka. Det bör noteras att ovanstående obalans förutsätter att arbetsgivarna rekryterar utbildad personal. Hittills har arbetsgivarna valt att även anställa personal som saknar adekvat utbildning. Vård- och omsorgsprogrammet erbjuds i Eskilstuna, Katrineholm, Nyköping och Strängnäs. 25