Blankett för ansökan om bidrag för lokala vattenvårdsprojekt

Blankett för ansökan om bidrag för lokala vattenvårdsprojekt Rubrik/ärendemening Ansökan om stöd enligt SFS 2009:381 (LOVA) 1 Projektbenämning Våtmark för närsaltsreduktion och fiskreproduktion, Snäckstavik 2 Län till vilket ansökan inges Stockholms län Kontaktuppgifter 3 Kommun/sammanslutning Sveriges sport och fiskevårdsförbund 4 Organisationsnummer 802004-4288 5 Adress Svartviksslingan 28 6 Postnummer 167 39 Skriv in siffror utan mellanslag, mellanslag skrivs ut automatiskt. 7 Postadress Bromma 8 Telefon 08-704 44 80 Telefon till kommunen/sammanslutningen 9 Plusgiro-/bankgironummer BG: 166 1222 Ange det plus-/bankgironummer dit eventuell utbetalning av bidrag ska ske. 10 Kontaktperson Tobias Fränstam 11 Telefon till kontaktpersonen 08-704 44 80, 0707333294 Även mobilnummer 12 E-postadress tobias.franstam@sportfiskarna.se Kontaktpersonens e-postadress 13 Övriga kommuner/sammanslutningar som deltar i detta projekt Botkyrka kommun, Stockholm Stad, Länsstyrelsen i Stockholm Ange namn på övrig/a kommun/er och/eller sammanslutning/ar Sökanden är: Markera det som är tillämpligt med x. 14 - kommun/er 15 - sammanslutning/ar X 16 - kombination (kommun/sammanslutning) Sida 1 av 7

Projektbeskrivning Projektet avser: Markera det som är tillämpligt med x. 17 - planering av åtgärder som minskar fosfor och kväve till havet 18 - genomförande av åtgärder som minskar fosfor och kväve till havet X 19 - installation av anläggning för mottagande av toalettavfall från fritidsbåtar 20 - installation av anläggning för tvätt av bottnar på fritidsbåtar 21 - uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder enligt punkterna ovan (17-20) X 22 Beskriv projektets syfte och mål Projektet syftar till att minska närsaltsbelastningen till Kaggfärden med omkringliggande kustområden samt förbättra rekryteringsmöjligheterna för skärgårdslevande bestånd av sötvattensfiskar med speciellt fokus på piskivora fiskarter som gädda, gös och abborre. Direkta top-down effekter från rovfisk har visat sig spela en avgörande roll i såväl näringshalt som artsammansättning i sjöar och hav där en alltför liten mängd rovfisk kan ge problem med övergödning. En ökad mängd rovfisk skulle ge en minskad närsaltsbelastning i våra kustvatten samtidigt som vattenkvalitén och de ekonomiska intäkterna ökar via ett förbättrat sport- samt yrkesfiske. Sida 2 av 7

23 Sammanfattande beskrivning av projektet Redovisa här kortfattat uppgifter om: - var (platsen för åtgärden, om möjligt även koordinater) och hur projektet är tänkt att genomföras, - eventuella samarbetspartners och/eller medfinansiärer. En mer utförlig redovisning av projektet ska inges som en separat wordfil/pdf-fil (bilaga, se fält 45). En ca 7ha stor anlagd våtmark finns belägen vid Snäckstavik i norra Kaggfjärden i Stockholms södra skärgård (RT90, X=6556917, Y=1612790). Våtmarken ägs av Stockholms Stad och förvaltas av Botkyrka kommun. Våtmarken är i dagsläget inte i bruk och har tidigare använts i närsaltsreducerande och fiskodlingssyften. För att åter få denna våtmark funktionell igen behövs mindre restaureringar av våtmarkens invallning samt en ombyggnation av våtmarkens utlopp för att tillåta fria vandringsvägar för kustlevande sötvattensarter av fisk. I nuläget är våtmarken i princip tömd och det finns inga eller mycket dåliga möjligheter för fisk att ta sig upp till våtmarken för att kunna nyttja den som reproduktionslokal. Det är därav av högsta prioritet att återigen höja vattenståndet och att gräva om våtmarkens utlopp till ett omlöp där havsvandrande sötvattensfiskarter kan ta sig upp till våtmarken vid lek. Våtmarken har en idealisk vegetationstyp av främst halvgräs och gräs samt bra djup och storlek för att bli ett av södra skärgårdens viktigaste rekryteringsområden för fisk. Den stora fiskproduktione 24 Projektets totala kostnad (kostnader för stödberättigade åtgärder) samt sökt bidrag, kronor Kostnad Sökt bidrag Bidragsandel, % 700 000 350 000 50% Skriv in siffror utan mellanslag Kronor Denna procentsiffra framräknas automatiskt, ska ej ifyllas 25 Fördelning på år 1 400 000 Kronor 26 Fördelning på år 2 100 000 Kronor 27 Fördelning på år 3+ 200 000 28 Söks bidrag även hos andra bidragsgivare? Markera tillämpligt alternativ med x. 29 Om Ja, ange vilka bidragsgivare och vilka belopp Ja X Nej Europeiska fiskerifonden 350 000 kr Tidplan 30 Starttid 2010-04 År och månad (ÅÅÅÅ-MM) 31 Sluttid 2014-12 År och månad (ÅÅÅÅ-MM) Sida 3 av 7

Förväntade resultat Mängder fosfor och kväve till recipient, kg per år: Fosfor Kväve Skriv in siffror utan mellanslag kg/år kg/år 32 Före åtgärd 231 5 517 kg/år kg/år 33 Efter åtgärd 206 5 187 kg/år kg/år 34 Reduktion 25 330 Mängder fosfor och kväve till havet, kg per år: Fosfor Kväve Skriv in siffror utan mellanslag kg/år kg/år 35 Före åtgärd 231 5 517 kg/år kg/år 36 Efter åtgärd 206 5 187 kg/år kg/år 37 Reduktion 25 330 38 Andra miljöeffekter Förstärkning av kustlevande rovfiskbestånd av främst gädda men även abborre, gös och vitfisk. 39 Förväntade miljöeffekter på lång sikt Minskad näringshalt i havet, ökad mängd rovfisk, ökat siktdjup, ökad biologisk mångfald. 40 Metoder som används för att mäta och/eller beräkna miljöeffekter som redovisas ovan (fält 32-39) Uppskattad uttransport i Snäckstaviksån av närsalter är gjort via en arealproportionering via uppmätt data från Kagghamraån. Uppskattningarna är att våtmarken har 11% (25kg) retention av fosfor och 6% (330kg) av kväve då kvävehalterna i vattendragen i södra länet är ganska låga medan fosforhalterna är mycket höga. Uträkningarna har gjorts med hjälp av Länsstyrelsen i Stockholm (Muntl. Joakim Pansar, miljöutredare). Inventering av invandring av adult fisk till våtmarken, inventering av utvandrande fiskyngel från våtmarken till havet och inventering av fiskyngel i angränsande havsvik till mynningsområdet. Inventeringen kommer att ske med årlig basis på sensommaren under en femårsperiod för att följa upp fisksuccesionen. Sida 4 av 7

41 Andra resultat och effekter av åtgärden Ökade intäkter i form av sportfiske och yrkesfiske. Goda möjligheter till infångning av rovfiskeyngel för utplantering i övriga delar av skärgården. 42 Kortfattad konsekvensbeskrivning (miljö- och andra konsekvenser). En mer utförlig beskrivning kan ingå i bilagan med beskrivning av projektet (se fält 45) 43 Redovisa kortfattat en plan för uppföljning och utvärdering av projektet (en längre redovisning ska lämnas i separat wordfil/pdf-fil, se fält 46) Projektet kommer att skapa en våtmark på en för tillfället icke brukad markyta av impedementtyp. Konsekvenserna kommer att bli en minskad närsaltsbelastning till havet samt ökad biodiversitet. 1. Vattenprovtagning med kemisk analys för tot-p, tot- N, ammoniumkväve, fosfatfosfor, nitrit, nitrat, TOC, färg, konduktivitet, ph och alkanitet kommer att tas månadsvis på en plats uppströms och en plats nedströms våtmarken. 2. Dokumentation av hur mycket adult fisk som migrerar upp i vattendraget före och efter genomförda åtgärder samt mätning av yngel som produceras i vattendragen före, respektive efter genomförda fiskevårdsåtgärder. 3. Kvantifiering av yngelproduktion i kustområden. Yngelprovtagningarna i kustområdet direkt utanför våtmarkens utlopp. 4. Kvantifieringar av yngelproduktion, habitatkarteringar och provtagningar av larver/yngel i våtmarken. Detta undersöks för att i sin tur stärka redan befintlig data och öka förståelsen för hur en våtmark skall designas ur gäddreproduktionssynpunkt. 5. Utvärdering av projektet Projektet kommer utvärderas skriftligt i rapportform årligen med en slutrapport innefattande resultat från provtagningar av näringshalt och provfiskeresultat fem år efter de sista åtgärderna genomförts. Övrigt 44 Övrigt av intresse att redovisa Bilagor Sida 5 av 7

45 Utförlig beskrivning av projektet och hur det ska genomföras (även kartredovisning) Filnamn: Projektbeskrivning gädda Snäckstavik.docx, Rubrik: Projektbeskrivning Snäckstavik Filnamn och bilagans rubrik 46 Plan för uppföljning och utvärdering av projektet samt spridning av resultaten Filnamn: Plan för uppföljning och utvärdering, snäckstavik.docx, Rubrik: Plan för uppföljning och utvärdering, Snäckstavik Filnamn och bilagans rubrik 47 Eventuella andra bilagor, tryckta rapporter och liknande material Filnamn och bilagans/bilagornas rubriker Underskrift 48 Ort Bromma 49 Datum 2009-11-26 ÅÅÅÅ-MM-DD 50 Namnteckning av behörig person 51 Namnförtydliganden Stefan Nyström Skicka ansökan till länsstyrelsen och för kännedom till Naturvårdsverket Ansökan skickas både som post och som e-post till aktuell länsstyrelse. Adresserna återfinns på länsstyrelsernas gemensamma webbsida, www.lst.se. Ansökan per post ska vara underskriven av behörig person och inkludera samtliga bilagor till ansökan. Ansökan per e-post får inte konverteras till pdf-fil utan ska skickas in i excelformat till länsstyrelsen (länsnamn@lansstyrelsen.se). Digitala bilagor bifogas e-postbrevet. Följande ärendemening ska anges i e-postmeddelandet: LOVA-ansökan för projektet (namnet på projektet enligt ansökan) från (kommun/sammanslutning enligt ansökan)). Bilagan som innehåller ansökningsblanketten namnges med projektets namn (ska också framgå av fält 1 i blanketten). Bilagorna till ansökan namnges med projektnamn och bilagenummer. OBS! Ansökan per e-post skickas som kopia till Naturvårdsverket (registrator@naturvardsverket se) Sida 6 av 7

(registrator@naturvardsverket.se) Sida 7 av 7

Projektbeskrivning Snäckstaviksån Strukturen av Östersjöns marina näringskedjor har förändrats på en global skala av kommersiellt fiske och en försämring av fiskhabitat. Ännu ett hot mot kustmiljön är eutrofieringen vilken associeras med storskaliga algblomningar som ökar turbiditeten, kväver annan vegetation och reducerar syremängden i vattnet (Valiela et al. 1997; Cloern 2001; McGlathery 2001). Som en konsekvens av detta kan kaskadeffekter i näringskedjorna ses då mängden rovfisk i såväl pelagiska som kustnära habitat har minskat. På senaste tiden har mycket forskning visat att produktiviteten i systemet och konsumenter högt upp i näringskedjan gemensamt kontrollerar algbiomassan. Ett alltför stort uttag eller en för liten mängd av piskivora fiskarter har visat sig kunna ge problem med övergödning (Mehner et al. 2004; Brönmark och Hansson 2006; Klemens Eriksson 2009). Den minskade predationen från rovfisk och/eller en ökad näringshalt kan leda till att populationer av zooplanktonätande fiskar tillväxer kraftigt. De planktivora fiskarnas predation på zooplankton tillåter artsammansättning och biomassa att förändras där planktonförekomsten domineras av större oätliga växtplankton. Den ökade mängden växtplankton gör vattnet grumligare, slår ut undervattensvegetation och kan orsaka algblomningar med syrefria bottnar som följd. Den ofta ökade mängden av karpfisk späder på övergödningseffekterna genom bioturbation (resuspension av bottensedimentet vid födosök) då näringsämnen och partiklar frigörs till vattenpelaren. (Brönmark och Hansson 2006) Vi vet att rekryteringsmiljöerna i brackvattenmiljön i dag fungerar mycket dåligt men att orsakerna är oklara. Så länge orsakerna till detta inte är utrett försvåras restaurerande åtgärder i dessa miljöer. Kustmynnande vattendrag har en god potential som lek och uppväxtmiljöer och det är känt att mänskliga störningar påverkat rekryteringsmiljöernas kvalitet negativt. Enorma arealer sjöar, våtmarker, vattendrag och översvämningsområden har torrlagts genom mänskliga aktiviteter. Det finns ett stort behov att restaurera områden i bäckar, åar och våtmarker som kan fungera som lekoch uppväxtområden för kustfiskbestånden. Mängden sötvattensfödd och havslevande fisk har än så länge enbart undersökts i mindre skala men hos gädda har frekvenser som 14 % (Kalmarsund), 50 % (Oknö, Timmernabbsviken) och 74 % (Forsmarksregionen) rapporterats (Opublicerad data Fiskeriverket Öregrund, Muntl. Lars Ljunggren). Sötvattensfödda fiskar kan alltså till väldigt stor del förekomma i kustområdena. I Snäckstavik vid norra Kaggfjärden i Stockholms södra skärgård (RT90, X=6556917, Y=1612790) finns våtmark på ca 7ha men som idag dock inte är i bruk. Våtmarken har tidigare använts för närsaltsreduktion och odling av gösyngel. I nuläget är våtmarken i princip tömd och det finns inga eller mycket dåliga möjligheter för fisk att ta sig upp till våtmarken för att kunna nyttja den som reproduktionslokal. Det är därav av högsta prioritet att återigen höja vattenståndet och att gräva om våtmarkens utlopp till ett omlöp så havsvandrande sötvattensfiskarter kan ta sig upp till våtmarken vid lek. För att åter få denna våtmark funktionell behövs mindre restaureringar av våtmarkens invallning samt en ombyggnation av våtmarkens utlopp för att tillåta fria vandringsvägar för kustlevande sötvattensarter av fisk. Våtmarken har en idealisk vegetationstyp av främst halvgräs och gräs samt bra djup och storlek för att bli ett av södra skärgårdens viktigaste rekryteringsområden för fisk (Casselman och Lewis 1996). Åtgärderna som skulle behövas göra vid denna våtmark är relativt sett små mot den stora närsaltsreduktion och förstärkning i fiskpopulationerna som kan erhållas. Förutom den ökade mängd fisk som kan erhållas lokalt kan fiskyngel för utplantering enkelt infångas under senvåren då ynglen migrerar från våtmarken till havet. I dagsläget finns ingen fiskodlingsverksamhet för gädda i länets omnejd och yngel för utplantering har länge varit efterfrågat. I många delar av skärgården är gäddan idag i princip borta även fast det historiskt sett har funnits stora mängder. Det vore av stort intresse att ha en god tillgång till gäddyngel för utplantering i restaurerings- och forskningssyfte där de ekologiska konsekvenserna av återintroduktionen av en toppredator närmare kan studeras.

Referenser Brönmark C. and Hansson L-A. Biomanipulation - The biology of lakes and ponds 2006, 225-226. Casselman J. M. and Lewis C. A. 1996. Habitat requirements of Northern Pike (Esox lucius). Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences 53:161-174 Cloern, J. E. 2001. Our evolving conceptual model of the coastal eutrophication problem. Marine Ecology Progress Series 210:223 253. McGlathery, K. J. 2001. Macroalgal blooms contribute to the decline of seagrass in nutrient-enriched coastal waters. Journal of Phycology 37:453 456. Mehner, T., R. Arlinghaus, S. Berg, H. Dörner, L. Jacobsen, P. Kasprzak, R. Koschel, T. Schulze, C. Skov, C. Wolter, and K. Wysujack. 2004. How to link biomanipulation and sustainable fisheries management: a step-by-step guideline for lakes of the European temperate zone. Fisheries Management and Ecology 11:261 275. Klemens Eriksson B. 2009, Ljunggren L., Sandström A., Johansson G., Mattila J., Rubach A., Råberg S., Snickars M. Declines in predatory fish promote bloom-formning macroalgae. Ecological Applications 19(8):1975-1988 Valiela, I. 1997, J. McLelland, J. Hauxwell, P. J. Behr, D. Hersh, and K. Foreman. Macroalgal blooms in shallow estuaries: controls and ecophysiological and ecosystem consequences. Limnology and Oceanography 42:1105 1118.

Uppföljning av åtgärder i Snäckstaviksån Vattenkemisk provtagning Vattenprovtagning med kemisk analys för tot-p, tot-n, ammoniumkväve, fosfatfosfor, nitrit, nitrat, TOC, färg, konduktivitet, ph och alkanitet kommer att tas månadsvis på en plats uppströms och en plats nedströms våtmarken. Proverna kommer att tas av en ackrediterad miljökonsult. Undersökning av hur mycket adult fisk som migrerar upp i vattendraget före och efter genomförda åtgärder samt mätning av yngel som produceras i vattendragen före, respektive efter genomförda fiskevårdsåtgärder. För att kunna utvärdera effekten av fiskevårdsåtgärderna i våtmarken kommer ryssjor att användas för att se hur mycket lekvandrande fisk som vandrar upp såväl före som efter genomförda åtgärder. För att utvärdera effekten av fiskevårdsåtgärder i vattendraget kommer fällor att användas som fångar utvandrande yngel. Kvantifiering av yngelproduktion i kustområden Yngelprovtagningarna i kustområdet direkt utanför våtmarkens utlopp genomförs med undervattensdetonationer enligt metodik som utvecklats och standardiserats av Fiskeriverkets kustlaboratorium. Metodiken omfattar snorkling för att inkludera fisk som ligger på botten, samt inhämtande av ett flertal omgivningsfaktorer som kartering av undervattensvegetation. Yngelprovtagningarna i kustområdet kan sedan jämföras med flera andra referensområden kring ostkusten och Stockholms skärgård för att se en effekt av fiskevårdsåtgärderna. Kvantifieringar av yngelproduktion - Habitatkarteringar och provtagningar av larver/yngel i våtmarken Förekomst av gulesäcksyngel och frisimmande yngel undersöks i våtmarken med hjälp av vitskivemetoden. Denna metod bygger på att man sänker ned en rund vit skiva i vattnet. Gulesäcksyngel eller frisimmande yngel syns då mot den vita bakgrunden. Karteringen utförs lämpligast årligen under april/maj och visar på vilket substrat de juvenila gäddorna är knutna till. Detta kan i sin tur stärka redan befintlig data och öka förståelsen för hur en våtmark skall designas ur gäddreproduktionssynpunkt. Utvärdering av projektet Projektet kommer att utvärderas i rapportform årligen med en slutrapport december 2014 innefattande samtliga resultat.