VEM BETALAR FÖR DINA BANANER?

VEM BETALAR FÖR DINA BANANER? En granskning av arbetarnas situation på Doles och Chiquitas plantager i Costa Rica.

ActionAid är en internationell organisation som i 35 år har bekämpat fattigdom och orättvisa. I alla projekt och kampanjer har vi alltid störst fokus på vi vet att jämställdhet och rättigheter är nyckeln till framgång i kampen mot fattigdom. ActionAid arbetar alltid i nära relation till de fattiga för att tillsammans med dem hitta vägar ut ur fattigdomen. Vårt arbete når idag 13 miljoner människor i 40 länder. I maj 2006 öppnade ActionAid ett kontor i Sverige. Fotograf Carina Wint Copyright ActionAid/Carina Wint OBS! PERSONERNA PÅ BILDERNA HAR INGENTING MED STUDIEN ATT GÖRA. Sammanställd december 2007

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 2. Bananindustrin i Costa Rica... 4 3. Bananerna i Sverige... 5 4. Arbetssituation på plantagerna... 6 5. Livsmedelskedjornas etiska åtaganden...11 6. Slutsats... 13 7. Fotnötter... 14

1. INLEDNING ActionAid driver en global kampanj för att stoppa hungern och stärka människors rätt till mat. Som en del av den kampanjen arbetar ActionAid med att exponera företag som kränker mänskliga rättigheter, speciellt rätten till mat. Många produkter som vi konsumerar i Sverige, och som livsmedelsbutikerna säljer, produceras i fattiga länder. Livsmedelskedjorna är därför viktiga aktörer med ett stort ansvar för att de varor som säljs i Sverige produceras under ansvarsfulla förhållanden. I Sverige står för över 90 procent av marknaden 1. De har alla olika uppförandekoder och etiska policys som ska garantera att de produkter som de säljer inte kränker arbetarnas rättigheter. En viktig produkt för livsmedelskedjorna är bananer. Vi i Sverige äter mest bananer i världen, om man inte räknar in länder där bananer odlas och utgör en viktig basföda. Mer en än tredjedel av alla bananer som importeras till Sverige kommer från Costa Rica, främst via multinationella företag som Dole och Chiquita. ActionAid har undersökt 2 bananarbetarnas situation i Costa Rica och även tittat på hur de svenska livsmedelskedjorna lever upp till sina åtaganden. I studien från Costa Rica vittnar fackföreningarna och arbetarna på Doles och Chiquitas plantager om låga löner som inte räcker till familjens grundläggande trakasserier mot fackmedlemmar, diskriminering av kvinnor, om att hälsan äventyras av besprutning och om trakasserier av fackföreningar. De arbetsvillkor som beskrivs i studien går helt emot livsmedelskedjornas egna etiska policys och ActionAid uppmanar livsmedelskedjorna att: ta ansvar för arbetsförhållandena hos sina underleverantörer och inte acceptera kränkningar av kräva av Dole och Chiquita att de ger arbetarna en lön att leva på och acceptabla arbetsvillkor. genomföra kontroller på plantagerna i vilka de involverar fackföreningar och arbetare. se till att inköpspriset sätts på en sådan nivå att det är möjligt för producenterna att betala ut löner som det går att leva på. 2. BANANINDUSTRIN I COSTA RICA Bananindustrin har stor betydelse för Costa Rica och cirka en fjärdedel. Med andra ord är bananproduktionen av stor ekonomisk betydelse. Bananerna odlas dels på små familjeägda odlingar där bananer på totalt 42 000 hektar i Costa Rica. De multinationella företagen kontrollerar cirka 50 procent av produktionen i landet och ungefär 80 procent av 000 personer varav ungefär en tredjedel direkt i odlingar och sorteringsanläggningar. bananerna från Costa Rica till Europa och 58 procent till Nordamerika.

3. BANANINDUSTRIN I SVERIGE Bananerna som säljs i Sverige kommer framförallt bananerna som importeras kommer direkt till Sverige. direktimporterade bananerna kommer två tredjedelar från Costa Rica. På andra plats kommer Panama. Av den totala importen kommer ungefär en tredjedel från Costa Rica. Antagligen är siffran högre då statistiken inte avslöjar ursprungslandet för de bananerna som inte förtullas i Sverige. En del av bananerna som importeras och Finland 3. I Sverige äter vi mest bananer i världen om man inte räknar in länder där bananer odlas och utgör en viktig basföda. Bananer är också den frukt som vi äter mest av, vi äter hela 19 kilo per person och år. Det är fem kilo mer än Danmark och hela sju kilo mer än i Finland. De tre (där butikerna Willys och Hemköp ingår), köper framför allt sina bananer från några få stora fruktimportörer. Banankompaniets bananer kommer främst från Costa Rica, Colombia, Panama och Dominikanska Republiken. Banankompaniet har idag fem egna mogningsanläggningar för bananer: i Helsingborg, Göteborg, Västerås, Årsta och i Stockholms Frihamn. AB Citrusfrukter/Everfresh AB Citrusfrukter är i dag en del av Everfresh Group som till 60 procent ägs av det irländska stora fruktbolaget Fyffes. Bolaget har mogningsanläggningar för bananer i Helsingborg och Stockholm. De importerar framförallt bananer från Fyffes och Chiquita men i viss mån även från Del Monte. Everfresh levererar bananer till bland annat Coop. Bananerna kommer delvis från Costa Rica ICA Bland annat köps bananer från Costa Rica och mogningsanläggningar övertogs den 2004 av Chiquita. Banankompaniet/Saba Banankompaniet är ett dotterbolag till Saba Trading som importerar och distribuerar frukt, grönsaker och blommor. Både Banankompaniet och Saba Trading ägs av Dole. Företagen importerar både Doles egna bananer och från Dole, men inte från Chiquita. Tabell 1: Bananimport Land Ton T SEK Costa Rica 67 178 481 163 Colom bia 983 7 213 Ecuador 6 782 49 646 Panama 24 014 176 335 Tabell 2: Bananexport Land Ton T SEK Nederländerna 849 6 685 Norge 104 964 Tyskland 1 212 11 548 Lettland 21 66 Danmark 203 1 721 Finland 38 390 310 347 Frankrike 119 1 261 Totalt 40 898 332 594 Källa: SCB statistik, 2006 Nederländerna 29 824 216 961 Tyskland 35 050 261 898 Storbritannien 3 521 28 191 Belgien 7 073 53 848 Danmark 14 596 119 591 Finland 2 156 23 407 Frankrike 1 9 Afrika 4 171 Afrika 4 171 Totalt 191 167 1418447 Källa: SCB statistik, 2006

4. ARBETSSITUATIONEN PÅ BANANPLANTAGERNA Metod Granskningen av bananarbetarnas villkor i Costa Rica bygger dels på information från lokala fackföreningar och organisationen Banana Link, dels på intervjuer som genomförts med arbetare på plantager som ägs av och levererar bananer till bananföretagen Dole och Chiquita. några stycken är från hösten 2006 och presenterade i Banana Links rapport Collateral damage. Granskningen och intervjuerna från 2007 är genomförda av de costaricanska fackföreningarna SITRAP och SITAGAH på uppdrag av ActionAid. Under 2007 har totalt 38 arbetare intervjuats som är knutna till tolv plantager som tillhör Dole och Chiquita. Organisationen Banana Link har sammanställt materialet baserat på intervjuerna och bakgrundsmaterial från fackföreningarna. Låga löner Timlöner har till stor del ersatts med att arbetarna på bananplantagerna i Costa Rica jobbar på ackord. Ackordslönen gäller inte bara för arbetarna på förpackningsanläggningar. Fackföreningarna i Costa Rica vittnar om att det har inneburit att lönerna har minskat. När jag gick med i facket år 2001 tjänade jag 103 000 colones (1 341 kronor) 4 på två veckor 5, sedan sänktes lönen till 92 000 (1 198 kronor) och nu tjänar jag 66 000 (859 kronor) 6 Långa dagar Med den låga ackordslönen är det i princip omöjligt att studie som utfördes 2004 på uppdrag av Banana Link 7 visade att arbetarna på bananplantagen ofta arbetar 12 timmar om dagen, och ibland så mycket som 15 timmar per dag. Detta för att tjäna minimilönen som idag är 5 arbetare tjäna minimilönen för 8 timmars arbete. Jag jobbar 12 timmar om dagen och tjänar 5 800 colones (75 Kronor), men enligt lagen borde jag få 9 100 (118 Kronor) för de timmarna, 8 Ingen löneförhöjning Med ackordslön får arbetarna ingen löneförhöjning som kompenserar för de stigande levnadskostnaderna. Endast de få arbetare med timlön får löneförhöjningar

sätt att spara in på utgifterna. Arbetare anser dessutom att tremånaderskontrakten är ett sätt för arbetsgivare att utöva social kontroll, då klagomål från arbetarnas sida minskar deras chanser att bli anställda på nytt. Fattigdomsnivån ökar I en sammanfattning om mänskliga rättigheter i Costa Rica år 2006, skriver det svenska utrikesdepartementet att minimilönen är inte tillräcklig för att ge en familj en godtagbar tillvaro 9. Fackföreningar och arbetare i Costa Rica berättar att arbetarnas möjligheter att förbättra sin situation minskar ständigt på grund av de låga lönerna. Fattigdomsnivån ökar då de låga lönerna inte räcker till grundläggande behov som mat, vatten, bostad, transport till jobbet, skolavgifter, hälsovård och rekreation 10. Barn är undernärda Undernäring hos arbetarnas barn förekommer. Många av arbetarnas barn lider mer eller mindre av undernäring. Familjerna tvingas att vända sig till regeringens program 11, vilket förser dem med 4 paket mjölk i månaden 12 underviktig[...]; läkaren säger att han borde vara större och väga mer för sin ålder 13 arbetare. Problemet med undernärda barn är relativt nytt. Att staten måste ha program för att göra något åt undernäringsproblemet hos barn till plantagearbetare är ofattbart, eftersom företagen generar så mycket rikedom, anser fackföreningarna. Fler tillfälliga anställningar De kallade oss till ett möte där de berättade att vi skulle få sparken följande dag. Sedan anställdes vi igen. Men lönerna halverades rades. Semestern sänktes till 14 dagar från en månad. 14, säger en Costa Rica. Enligt fackföreningen SITRAP sjönk antalet fastanställda på bananplantagen i Costa Rica från 80 procent år 2000 till endast månaden 40 procent 2006 15. Genom att byta ut arbetarnas fasta anställningar mot tillfälliga, eller genom att anställa via mellanhänder, minskar plantagen sina utgifter. Samtidigt försämras plantagearbetarnas möjligheter att kräva högre löner och bättre arbetsförhållanden. När kontrakten upphör anställs arbetarna igen omedelbart. Många av arbetarnas barn lider mer eller mindre av undernäring. Familjerna tvingas att vända sig till regeringens program, vilket förser dem med 4 paket mjölk i Tremånaderskontrakt Även om en arbetare jobbar på samma plantage hela tiden, ses denne inte som en fast anställd. Enligt SITRAP behöver arbetsgivare inte betala lika mycket sociala avgifter för tillfälligt anställda som de gör för sin fasta personal. De osäkra anställningsformerna blir därför ett sätt att spara in på utgifterna. Arbetare anser dessutom att tremånaderskontrakten är ett sätt för arbetsgivare att utöva social kontroll, då klagomål från arbetarnas sida minskar deras chanser att bli anställda på nytt. Försämrade rättigheter arbetstryggheten försämrats, vi förlorar våra rättigheter. Eftersom vi inte har några fasta kontrakt har det hänt att företaget vägrar att ge oss de papper som är nödvändiga för att en anställd ska kunna söka vård för arbetsrelaterade skador 16, berättar en arbetare på Chiquita. anställda här som inte får ta del av några av de förmåner de har rätt till. Det är ännu värre om de arbetar för en mellanhand. De invandrade arbetarna är de som blir utsatta för den värsta diskrimineringen 17, berättar en fastanställd på Dole. Mellanhänder Plantageägarna använder sig allt oftare av mellanhänder. Det är ett sätt för dem att minska sina omkostnader. En arbetare på en plantage som levererar till Dole berättar: Företag slåss om att få arbetare från mellanhänder, då slipper de ansvaret för rättigheter och förmåner. Ibland får arbetarna ingen lön. Plantagen gör ingenting. händernas ansvar 18. Drar sjukvård från lönen Jämfört med direkta arbetsgivare behandlas oftast arbetarna sämre av mellanhänderna. De av mellanhänder har inte tillgång till sjukvård eller de förmåner de enligt lag är berättigade till, så som semester, permitteringslön och övertidsersättning. Mellanhänderna drar av sjukvårdsbidrag från lönen men de betalar inte in dem till ansvariga institutioner 19,

Gästarbetare från Nicaragua Många nya arbetare i Costa Rica kommer från grannlandet Nicaragua, som idag står för 50 procent av all arbetskraft på bananplantagen i Costa Rica, enligt SITRAP. 20 Jag har ingen arbetstrygghet, ingen rätt till anständig behandling eller möjlighet att gå med i facket, 21 säger en invandrad kvinna från Nicaragua som arbetar för Dole. Fackföreningar motarbetas Costaricansk lagstiftning erkänner fackföreningar och förbjuder diskriminering av fackmedlemmar och konventioner. Dessutom har Chiquita (2001) 22 och Dole (2007) 23 tecknat avtal där de bekräftar sin respekt för fackföreningsfrihet och arbetares rättigheter. Men i verkligheten hindras arbetare på Chiquitas och Doles plantager från att bilda enskilda föreningar och kämpa tillsammans för bättre löner och arbetsvillkor. Psykologiskt krig Arbetare från båda företagen talar om ett psykologiskt krig mot fackmedlemmar. COBALs [Chiquitas] antifackliga kampanj styrs av personalledningen som hotar att sparka och svartlista oss och våra familjer, 25 att deras representanter utestängs från plantager där regelbundet. 26 De isolerar fackmedlemmarna från våra kollegor, trakasserar oss medan vi jobbar, betalar oss mindre, de är verbalt aggressiva och de försöker att göra bort oss framför våra kollegor, 27 arbetare. Svartlistade arbetare har blivit uppsagda på grund av att de är medlemmar i fackföreningen. Eftersom dessa arbetare ofta svartlistas blir det även svårt att få jobb på andra

plantager i närheten. Det skapar svårigheter för arbetarna att försörja sig. När arbetarna sparkas utan att få någon ersättning, tar pengarna snabbt slut. De som drabbas hårdast av bristen på pengar och mat är kvinnorna och barnen, 28 berättar en Chiquita arbetare. Alternativ till fackförbund Många bananplantager avråder sina anställda från att bli fackmedlemmar. Istället förespråkar de så kallade Deras representanter lägger sig i förhållandet mellan anställda och arbetsgivare, vilket är olagligt [...] och de försöker att hindra oss från att bli fackmedlemmar. Plantagen håller antifackliga föredrag och ger oss oss att gå med 29 30 Plantagen 31 Försämrad hälsa Plantagearbetarnas hälsa riskeras av arbetsgivarnas ansvarslöshet, trots att de costaricanska lagarna om arbetarskydd och miljö är ganska strikta. Dole och Chiquita har också en policy om att inte bespruta med svampdödande medel eller nematicider då personal är ute och arbetar på plantagen. Varken lagen eller företagens policy respekteras. Arbetare och fackföreningarna vittnar om att barn som går i skolan med kemikalier, liksom bostadsområden på eller intill plantagerna. Flygbesprutning De besprutar oss ofta när vi arbetar i fält. Företaget har en policy men den upprätthålls inte, 32 arbetare. Trots att det ska gå 72 timmar innan vi jobbar i områden som har besprutats, blir vi inte informerade och måste jobba där i alla fall 33, arbetare. Vi får ingen förvarning, berättar en annan arbetare hos Doles leverantör om besprutningen. Förra veckan jobbade jag på fältet när de började bespruta. Jag försökte skydda mig, men det fanns inga gömställen. Flygplanet kom tillbaka och jag blev besprutad ytterligare en gång. Jag berättade för förmannen vad jag hade varit med om och han svarade: Du ljuger och om du klagar igen så drar vi av lön för tiden det tog för dig att klaga, även om andra arbetare intygar att det du säger är sant 34. skäl: plantagen informerar inte arbetare om att besprutning pågår; arbetare känner inte till hälsoeffekterna av kemikalierna; arbetare som jobbar på ackord förlorar inkomst om de inte uppnår plantagens produktivitetsmål; och ledningen bryr sig inte om arbetarnas hälsa. Kvinnors situation Kvinnorna är ofta de mest utsatta. De förlorar sina heltidsanställningar och tvingas till farligare, sämre betalda och mer osäkra anställningar hos mellanhänder. Idag utgör kvinnor endast fem procent av arbetskraften på bananplantagerna i Costa Rica, uppskattar den berättar att för åtta år sedan var majoriteten av dem som Företaget vill inte anställa kvinnor, för de blir med barn eller sjuka. Nuförtiden vill företaget bara ha uthålliga unga män som inte klagar. 35 kvinnorna. inga jobb det är ett problem, särskilt för kvinnor med tillfälliga anställningar och invandrade kvinnor 36, berättar kvinnor får tillgång till arbete, rättigheter och möjligheter, Kvinnornas framtid är mycket osäker då de i praktiken stängs ute från bananplantagerna. För de kvinnor som är ensamstående med barn, är deras möjligheter att livnära sig mycket små.

5. LIVSMEDELSKEDJORNAS ETISKA ÅTAGANDEN Policys har alla etiska policys och uppförandekoder. Gemensamt är att inget bolag accepterar att de varor som de säljer, produceras så att arbetarnas grundläggande rättigheter kränks. De tre företagens policys är baserade på FN:s deras policys att: De anställda ska ha en säker arbetsmiljö och deras hälsa ska inte äventyras. De anställda ska ha rätt att sluta kollektivavtal och ansluta sig till en fackförening De anställda ska ha acceptabla arbetsvillkor när det gäller arbetstid, ledighet och minst den lagstadgade minimilönen. Inga anställda ska diskrimineras ICA:s löften Enligt ICA:s miljö och kvalitetspolicy 37 ska produkter som säljs på ICA tillverkas på ett sätt som bland annat innebär att inga anställda diskrimineras, de anställda ska ha en säker arbetsmiljö och deras hälsa ska inte användas. Vidare ska de anställda ha rätt att ansluta sig till fackföreningar och sluta kollektivavtal. De anställda ska även ha acceptabla anställningsvillkor med avseende på lön, arbetstid och ledighet. ICA:s krav grundar sig på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och ILO:s kärnkonventioner. Kraven ställs på leverantörer och, enligt ICA:s årsredovisning 38, följs de upp revisioner enligt det så kallade Business Social Revisioner ICA är sedan 2005 medlem i BSCI, ett europeiskt nätverk med syfte att skapa gemensamma kriterier för sociala revisioner på produktionsnivå. Inom BSCI genomförs revisioner av tredje part i länder som anses vara riskländer 39. Revisionen omfattar frågor om anställningsförhållanden som diskriminering, lön, arbetstider, ung arbetskraft, hälsa, säkerhet och sjukvård. En handlingsplan upprättas då leverantörer inte uppfyller kriterier, och planen följs upp efter ett år. ICA menar att de får tillgång till revisionsresultat och att de använder dem som underlag till dialog om förbättringar med leverantörer. Vid de revisioner som gjordes hos ICA:s leverantörer under 2006, har avvikelser förekommit inom ledningsarbete, dokumentation, arbetsskydd och arbetstider. ICA har ett ansvar att genom revisioner eller andra strategier ha kunskap om arbetsförhållanden hos alla sina leverantörer, men det är revisioner inte har gjorts. Företaginitiativ Genom sitt medlemskap i FN:s företagsinitiativ Global Compact, ställer sig ICA också bakom tio internationella principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och att motverka korruption. ICA har även anslutit sig till är det svenska initiativet Globalt Ansvar. Samtidigt som dessa initiativ är viktiga, är de frivilliga initiativ som Global Compact och Global Ansvar inte att se om företagen följer principerna eller några sanktionsmöjligheter om så inte skulle vara fallet. Flera företag som har anslutet sig till dessa initiativ fortsätter att kränka mänskliga rättigheter. COOP:s löften Enligt Coop Nordens uppförandekod 40 ska alla deras varor och tjänster produceras på sätt som inte kränker arbetarnas rättigheter eller mänskliga rättigheter. Till i Coop bland annat följa lokala lagar om minimilön och frivillig övertid. Lönen ska dessutom alltid vara tillräcklig för att möta grundläggande behov. Dessutom förbjuder de barnarbete. Coops krav utgår från FN:s och ILO:s erkända mänskliga och fackliga rättigheter. Kontakt med leverantörer Coop Nordens etiska riktlinjer förmedlas till leverantörerna. Både leverantörerna och deras underleverantörer måste leva upp till standarden. De måste kontinuerligt arbeta för att försäkra sig om att de etiska riktlinjerna följs. Coop kräver dessutom att leverantörer till Coop Norden ska kunna dokumentera att produktionen sker i överensstämmelse med Coop Nordens etikpolicy, samt att de utvecklar rutiner för att

genom dialog följa upp att leverantörerna arbetar aktivt i enlighet med dem vid produktion, distribution och försäljning av varor till Coop Norden. Om inte företaget lever upp till riktlinjerna måste företaget komma överens med Coop om en plan för att nå dit inom en rimlig tidsrymd. Enligt uppförandekoden har även Coop rätt att kräva en skriftlig förklaring hur företaget lever upp till kraven. Därutöver måste leverantören ge Coop rätt att oanmäld besöka leverantören. 41 ska alla arbetare som garanteras grundläggande rättigheter. Ingen arbetare ska diskrimineras och de ska ha tillgång till relevant skyddsutrustning. Dessutom ska arbetare kunna åtnjuta fackföreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar och anställningskontrakt. De anställda ska även ha acceptabla anställningsvillkor med Uppförandekoden är baserad på FN och ILO:s konventioner om arbetarnas rättigheter, samt FN:s och påstår att vid varje omförhandling av avtal med en leverantör av egna märkesvaror skrivs koden in i avtalet. ILO-konventionerna och FN:s universella förklaring om de mänskliga rättigheterna Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s enligt fyra universella mänskliga rättigheter: Rätten att bilda och ansluta sig till organisationer och till kollektiv förhandling Rätten till skydd från diskriminering på arbetsplatsen Frihet från barnarbete FN:s generalförsamling antog 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. I dessa ingår: Rätten till en rättvis och tillfredställande ersättning som ger henne/honom och hennes/ hans familj en människovärdig tillvaro Rätten till en levnadsstandard tillräcklig för den egna mat, kläder, ostad och hälsovård om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och FN:s kvinnokonvention. för mänskliga rättigheter uppmärksammas särskilt i leverantörskontakter i utvecklingsländer och länder i med agenter och leverantörer. 42 sin uppförandekod genomföra oanmälda besök till alla fabriker som producerar deras varor. Inspektioner fabriker som tillverkar varor som de säljer, för att få bättre kunskap om arbetarnas rättigheter, säkerhet och produktionsanläggningar tillsammans med lokala inspektörer för att ta reda på hur man lever upp till det egna landets lagar om arbetsvillkor och arbetares rättigheter, samt ILO:s konventioner om arbetares att de återkommer följande år för att säkerställa att att avsluta samarbete med en leverantör först vid inspektioner för att kontrollera bananarbetarnas villkor i Costa Rica. Istället förlitar sig bolaget dels på Doles eget 8000. Chiquita och Dole syftar bland annat till att säkerställa att företagen betalar en lön som räcker för arbetarnas och deras familjers grundläggande behov, men också facklig frihet och rätten att skapa kollektivavtal, att ingen diskrimineras, att arbetstiden inte överstiger 48 timmar i veckan och att övertidsarbete är frivilligt, men inte mer än 12 timmar i veckan, samt att arbetsmiljön är säker och av utomstående kontrollanter.chiquita är dessutom som innebär att en tredjepart kontrollerar verksamheten enligt en standard som väger samman vissa ekologiska, ekonomiska och sociala krav. Vad gäller de sociala minst ska nå upp till minimilönen och vissa krav ställs också på arbetstider. Ingen diskriminering får förekomma, krav ställs också på rättvis behandling, goda arbetsvillkor och facklig frihet.

6. SLUTSATS Bananindustrin är ekonomiskt viktig för Costa Rica och för de arbetare som är knutna till industrin. Samtidigt visar vittnesmålen från arbetarna att allt inte står rätt till på bananplantagerna. Arbetarna vittnar om löner som inte räcker till en rimlig levnadsnivå, undernärda barn, trakasserier och osäkra anställningsförhållanden. policys och uppförandekoder som de tre stora svenska Livsmedelskedjorna måste ta ansvar Livsmedelskedjorna måste nu ta ansvar för arbetsförhållandena hos sina underleverantörer och inte Det bör bland annat innebära att: livsmedelskedjorna kräver att Dole och Chiquita ger arbetarna en lön att leva på och acceptabla arbetsvillkor; att de genomför kontroller på plantagerna i vilka de involverar fackföreningar och arbetare och att de ser till att inköpspriset sätts på en sådan nivå att det är möjligt för producenterna att betala ut löner som det går att leva på. Regeringen bör utreda Granskningen visar vidare att frivilliga initiativ ofta inte klarar av att skapa de förbättringar som måste till för att fattiga arbetare ska få sina rättigheter respekterade. Regeringen bör därför även utreda hur den genom lagstiftning och internationella initiativ kan försvåra för företag att kränka mänskliga rättigheter i fattiga länder.

7. FOTNÖTTER 1. Nordiska Ministerrådet Nordic food markets a taste for competition, november 2005:70 2. Fackföreningar i Costa Rica och organisationen Banana Link har på uppdrag av ActionAid, genomfört undersökningar i Costa Rica. Under 2007 har 38 arbetare intervjuats på tolv olika plantager som ägs av Dole och Chiquita. Intervjuer från en undersökning som genomfördes 2006 används också. 3. Jordbruksverket Rapport 2006:12: Marknadsöversikt bananer 2006:70 4. 5. Två arbetsveckor är 12 dagar, och högst 96 timmar enligt lag 6. SITAGAH intervju, november 2007 7. ASEPROLA/The Cooperative Group wage study, november 2004, www.bananalink.org.uk/joomla/images/living%20wage%2 8. SITAGAH intervju, november 2007 9. Utrikes Departamentet Männskliga Rättigheter i Costa Rica år 2006, www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/ 10. ASEPROLA/The Cooperative Group, 2004 11. som tilldelar gratis mjölk till fattiga familjer 12. SITRAP intervjuer, november 2007 13. SITRAP intervju, november 2007 14. Intervju, oktober 2006 i Banana Link Collateral Damage, London: november 2006:11, www.bananalink. org.uk/joomla/images/stories/documents/2007/august/ 15. Banana Link, 2006:15 16. SITAGAH intervju, november 2007 17. SITRAP intervju, november 2007 18. 19. SITAGAH intervju, november 2007 26. Banana Link, 2006; Banana Links bidrag till Competition Commission Grocery Market Inquiry 2006, www.competitionommission.org.uk/inquiries/ref2006/grocery/ 27. SITRAP intervju, november 2007 28. SITAGAH intervju, november 2007 29. SITRAP intervju, november 2007 30. föreningarna 31. Banana Link, personlig kommunikation, november 2006 32. SITRAP intervju, november 2007 33. SITAGAH intervju, november 2007 34. Intervju, oktober 2006 i Banana Link, 2006:21 35. Intervju, oktober 2006 i Banana Link, 2006:24 36. SITRAP intervju, november 2007 37. 38. 39. Riskländer: Bangladesh, Bulgarien, Burma, Filippinerna, Kambodja, Indien, Indonesien, Kina, Malaysia, Pakistan, Rumänien, Sydkorea, Taiwan, Thailand, Turkiet, Vietnam, samt lnder i Afrika, Sydamerika och Centralamerika. ICA Årsredovisning 2006:37 40. cy+f%f6r+etisk+handel och COOP Etik Präglar Inköpen www. 41. 42. 20. Banana Link, 2006:19 21. SITRAP intervju, november 2007 22. 23. www.colsiba.org/accionsindical/acuerdo%20macrodolecosi bacr07.htm 24. ITUC rapporten i WTO Policy Review Brussels: april 25. SITAGAH intervju, november 2007

www.actionaid.se