Arbets- och miljömedicinska

Arbets- och miljömedicinska Journalen Arbets- och miljömedicinska FRÅN ARBETS- OCH JournalenNYHETSBREV MILJÖMEDICIN I VÄST INNEHÅLL ISSN 1104-2893 NR 2 2004 Utvärdering av SAMS-projekten Olika satsningar gav fler långtidsfriska SIDAN 7 Maritim medicin stärks ytterligare Internationellt nätverk planerar databas och hemsida Gravidit viditet t och arbetsmiljö Arbets- och miljömedicin får varje år ett antal förfrågningar om graviditetsrisker vid olika typer av arbetsmiljöexpone- ringar. Det t rör sig exem empelvis om risk för fosterskador eller fosterpåverkan vid exponering för kemiska eller biologiska ämnen, strålning, lyft, stress och nattarbete. Utredningarna innefattar så gott som alltid samtal med läkare. Vid behov kopplas också yrkeshygieniker, ergonom och/eller psykolog in i utredningen. Är exponeringen svårbedömd försöker vi göra ett arbetsplatsbesök med eventuella mätningar så snart som möjligt. Riskbedömningen görs individuellt och bygger på en sammanvägning av den medicinska och exponeringsmässiga utredningen, som ofta kompletteras med litteratursökningar i relevanta databaser. Arbetsmiljöinspektionens författningssamlingar (AFS) ger anvisningar vid en rad olika exponeringar. Enligt AFS 1994:32 Gravida och ammande arbetstagare framgår att det är arbetsgivarens ansvar att bedöma risk för skadlig inverkan på graviditeten av olika exponeringar på arbetsplatsen och också att besluta om lämpliga åtgärder. Ofta tar arbetsgivaren hjälp av företagshälsovården för denna bedömning. Om slutsatsen av bedömningen blir att nuvarande arbete inte är lämpligt bör man i första hand undersöka om arbetsmiljöförbättrande åtgärder kan vidtas och om den gravida kvinnan kan arbeta kvar i sitt nuvarande arbete när dessa är genomförda. I avvaktan på sådana åtgärder eller om dessa inte är möjliga bör kvinnan omplaceras till ett annat arbete på företaget under graviditeten. Är inte heller detta möjligt kan kvinnan ansöka om förlängd havandeskapspenning från Försäkringskassan och bifoga ett intyg från arbetsgivaren om att arbetet kan innebära risker för fostret eller kvinnan och att omplacering inte är möjlig. Försäkringskassan skall normalt godkänna en sådan ansökan om bedömningen inte är uppenbart felaktig. I sådana fall brukar man kontakta Arbetsmiljöinspektionen som med hjälp av sin konsultläkare gör en bedöm- Bostadsbygge nära motorväg SIDAN 9 VMC utreder känslig fråga i kvarteret Venus, Göteborg SIDAN 11 Certifiering ger högre kvalitet Sju nycertifierade yrkes- och miljöhygieniker SIDAN 15 JOURNALEN NR 2 2003 1

SIGNERAT Rymdstrålning, vibrationer och stress Jag åt middag på en dykmedicinsk konferens med astronauten och dykforskaren Michael Gernhardt. Gernhardt, som gjort fyra rymdflygningar, berättade att han tre månader före en flygning fick han en lista på farliga och förbjudna exponeringar. Exempel på sådana aktiviteter var t ex skidåkning medan dykning ej fanns på listan. I rymden utsätts människan för strålning. En farlig vardagsexponering som ofta försummas är radonstrålning i bostäder och på arbetsplatser. Strålningen kan orsaka lungcancer och det kan vara så många som 100 personer som dör i vår region varje år pga strålning. Vi satsar särskilt på radonvärderingar i vår region, nu senast i Lysekil. Annan farlig exponering är intensiv maskinhantering då hand och arm utsätts för vibrationer. Nästa år blir gränsvärden och obligatoriska hälsokontroller lagstadgade. Vi har startat en partsammansatt grupp för att underlätta för berörda anställda och arbetsgivare att tillämpningen genomförs bra i Västsverige. Sjuka hus kan ge symtom från luftvägarna. Vår kompetens inom området har nu bekräftats genom att Kjell Torén hos oss utnämnts till adjungerad professor i arbets- och miljömedicinska luftvägssjukdomar. Stress borde vara en förbjuden farlig exponering. I en ny licentiatavhandling från Arbets- och miljömedicin visas att stress har samband med arbetsteknik vid datorarbete. Vid stress förekom sämre arbetsteknik. Gör därför ett juluppehåll i datorarbetet och minska din stress! Det ger dig troligen bättre arbetsteknik samtidigt som du mår bättre. Mats Hagberg forts. från sid 1 ning. Arbets- och Miljömedicin blir ofta inkopplad i dessa fall. Gravida arbetstagare får inte sysselsättas i verksamheter som utförs under vatten eller under förhöjt tryck (AFS 1993:57), i arbeten som innebär risk för exponering för rubella/ röda hund eller toxoplasma (AFS 1993:18 resp 1994:34), i blyarbete (AFS 1992:17), i gruvarbete under jord som är förknippat med särskilda risker (AFS 1994:33). Andra föreskrifter som reglerar arbete under graviditet innefattar buller (AFS 1992:10), rökoch kemdykning (AFS 1995:1), bergarbete (AFS 1997:3), nattarbete (AFS 1997:8), biologiska ämnen (AFS 1997:12), belastningsergonomi (AFS 1998:1) och bildskärmsarbete (AFS 2000:3). Gravida kvinnor har rätt att under graviditeten omplaceras till arbete som inte är förenat med risk för joniserande strålning. Nedan följer ett kort faktaunderlag för olika typer av arbetsmiljö- och fritidsexponeringar: Organiska lösningsmedel Det finns flera undersökningar, främst finska, som tyder på en ökad risk för missfall om mannen eller kvinnan varit höggradigt exponerad för ett flertal lösningsmedel. När det gäller enskilda lösningsmedel har toluen (djuptryckerier och skotillverkning), perkloretylen och trikloretylen (kemtvättar) diskuterats som riskfaktorer. I en svensk studie av personal på kemtvättar har man dock inte sett någon överrisk för missfall (Ahlborg 1990). Epidemiologiska studier om exponering för organiska lösningsmedel och graviditetsutfall under åren 1989-1999 visar i flera undersökningar en moderat ökad risk för spontanaborter och missbildningar, i synnerhet sk gomspalt. Misstankar finns även om att exponering för organiska lösningsmedel (Wennborg et al 2001), t ex toluen (Plenge-Bonig 1999), kan påverka fekunditeten (förmågan att bli gravid). En studie av personal inom halvledarindustrin har visat en ökad risk för missfall och fertilitetspåverkan vid exponering för etylenglykoletrar (Correa et al 1996). Exponering för styren har visat sig kunna påverka spermieantalet (Kolstad et al 1999). Även andra reproduktionstoxiska effekter som tillväxthämning, perinatal död och missbildningar har studerats i relation till lösningsmedelsexponering. Man har dock inte kunnat dra några säkra slutsatser om eventuellt samband. Risken för skada ökar om exponeringen är långvarig. Även en kortvarig exponering under några dagar kan medföra skada om den inträffar under en känslig period av fosterutvecklingen. Låggradiga och kortvariga exponeringar brukar emellertid vanligen ej utgöra någon riskfaktor. Med låggradig exponering menas en exponering som är mindre än en tiondel av det hygieniska gränsvärdet. Man bör avråda från arbete eller fritidssysselsättning som medför måttlig till hög exponering för lösningsmedel under hela graviditeten. Metaller Oorganiskt bly Gravida arbetstagare får ej sysselsättas i blyarbete (AFS 1992:17). Exponering för oorganiskt bly kan leda till minskat spermieantal och ökat antal onormala spermier (Lindbohm 1997) vid blodblynivåer omkring 2-2,5 mmol/l. Ökad blyexponering kan leda till att fostret föds för tidigt och med för låg födelsevikt. Risk föreligger också för kognitiv påverkan. Det biologiska gränsvärdet för vuxna manliga arbetare och kvinnor > 50 år är satt till 2,5 mmol/l (AFS 1992; 17). För kvinnor < 50 år gäller ett lägre biologiskt gränsvärde på 1,5 mmol/l. Utgående från senare tids forskning har man diskuterat ett betydligt lägre biologiskt riskgränsvärde i moder- och navelsträngsblod på omkring 0,5 mmol/l. Kvicksilver (organiskt och oorganiskt kvicksilver) Organiskt kvicksilver metylkvicksilver Metylkvicksilver är ett känt reproduktionstoxiskt ämne som hos vuxna kan orsaka neurologiska skador med tunnelseende, gångsvårigheter (ataxi) och parestesier. Vid exponering av gravida kvinnor utgör skador på fosterhjärnan så kallad kritisk effekt, innefattande störningar i barnets mentala och motoriska utveckling. Metylkvicksilver anrikas i näringskedjan. Den huvudsakliga exponeringen kommer vanligen via födan. Särskilt höga kvicksil- 2 JOURNALEN NR 2 2004

ÖVERSIKTSARTIKEL verhalter har rapporterats i gädda, gös, lake, abborre och ål samt i fisk som fångats i kontaminerade insjöar. Även vissa rovfiskar som hälleflundra, större tonfiskarter, svärdfisk och haj kan innehålla kvicksilverhalter upp till 1 mg/kg. Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör gravida och ammande kvinnor samt kvinnor som planerar att snart skaffa barn helt avstå från gädda, abborre, gös, lake, ål och stor hälleflundra. Övriga bör inte äta sådan fisk oftare än en gång i veckan. Subtila hjärnskador kan uppkomma hos ungefär 5 procent av barnen när kvicksilverhalten i moderns hår är ca 10-20 mg/kg. Ett långvarigt intag av metylkvicksilver i dosen 0,2 mg per vecka kan ge en kvicksilverkoncentration i hår på omkring 6 mg/kg. I undersökningar av metylkvicksilverhalter i hår hos gravida i Sverige har de högsta halterna legat 5-10 gånger lägre än de halter som anses kunna ge effekter på fostrets nervsystem. Eftersom emellertid någon säkerställd exponeringströskel för dessa effekter ej har kunnat fastställas bör kvicksilverexponeringen hållas så låg som möjligt hos gravida. För oorganiskt kvicksilver är riskerna mindre. I enstaka studier har man funnit en nedsatt fekunditet och en ökad missfallsrisk hos tandsköterskor som uppvisat kraftigt förhöjda urinkvicksilvernivåer. Inom den svenska tandvården har genomsnittsexponeringen för kvicksilver sedan 1980-talet vanligen legat vid eller upp mot några ì g/m 3. Detta ger vanligen blodkvicksilvervärden klart under det referensvärde på 50 nmol/l som utgör riktvärde vid yrkes- och miljömedicinska utredningar av kvicksilverexponerade individer. Risk för fosterpåverkan bedöms ej föreligga om arbetet sker i enlighet med de föreskrifter som ges i AFS 1989: 7, Amalgam och kvicksilver inom tandvården. Kvinnor rekommenderas att undvika tandläkarbehandling av amalgamfyllningar under pågående graviditet. Kadmium Yrkesmässig kadmiumexponering kan påverka placentacirkulationen, hämma fostertillväxten samt öka risken för att barnet föds för tidigt. Kadmium kan också påver- Kvinnor rekommenderas att undvika tandläkarbehandling av amalgambehandlingar under pågående graviditet ka mikrocirkulationen i testiklarna, vilket kan nedsätta mannens fertilitet. Normalvärdet för kadmium i blod skiljer klart mellan icke rökare och rökare. Det diskuteras för närvarande om den rökrelaterade kadmiumstegringen i blodet hos rökare kan vara av betydelse för den tillväxthämning hos fostret som observerats hos rökande mödrar. Övriga metaller Andra potentiellt reproduktionstoxiska metaller är arsenik, krom och nickel. Normalvärdena för dessa metaller ligger för ej yrkesmässigt exponerade personer mellan 1 och 4 mg/l för arsenik i blod, omkring 0,1 mg/l för krom i plasma/serum och mellan 0,1 och 1,1 mg/l för nickel i plasma/serum. Gaser Narkosgaser En ökad risk för spontanaborter bland narkos- och intensivvårdssköterskor som exponerats för narkosgaser rapporterades i flera undersökningar under 1960- och 70- talen. Senare undersökningar har emellertid inte kunnat bekräfta dessa resultat, varför man misstänker att de tidigare fynden kan ha orsakats av metodologiska brister i studierna. Exponeringen för narkosgaser på operationsavdelningar har också minskat under 80- och 90-talen. Mot denna bakgrund har motiven för att avråda narkossköterskor från fortsatt arbete under graviditet avsevärt minskat. Då tillgängliga studier inte helt friar från misstankar om missfallsrisk, bör emellertid kvinnans egen önskan om omplacering tillmätas stor betydelse. Nyare anestesigaser som enfluran och isofluran ger liksom halotan reproduktionstoxiska effekter i djurförsök och bör därför bedömas på samma sätt, trots att de inte är lika mycket studerade på människa. Etylenoxid Etylenoxid är ett reaktivt ämne, som bl a används som steriliseringsgas för engångsartiklar för sjukvårdsbruk. Etylenoxids bakteriedödande verkan bygger på dess toxiska effekter på levande celler. Etylenoxid har ett svenskt gränsvärde på 2 mg/m 3. I en finsk studie (Hemminki et al 1983) på sjukvårdspersonal som arbetat med sterilisering av instrument med etylenoxid har man sett en ökad frekvens av spontanaborter. Försök på råttor och möss har visat nedsatt fertilitet. Avgaser Cigarrettrök och miljötobaksrök Gravida personer som röker mer än 10 cig/ dag kan drabbas av nedsatt fekunditet och av ökad risk för fosterdöd eller annan störning av barnets utveckling. Fostertillväxthämningen är dosberoende. Det har diskuterats om yrkesgrupper i restaurang- och nöjesbranschen löper en ökad risk för att föda barn med reducerad födelsevikt och ökad missfallsrisk, men entydiga data om detta saknas. Motoravgaser Avgaser från motordrivna fordon innehåller PAH och kolmonoxid. Höggradig exponering för motoravgaser bör därför undvikas. Den relativt måttliga exponering för motoravgaser som förekommer i stadsmiljöer är inte känd för att kunna förorsaka graviditetspåverkan. Rök- och kemdykning Kvinnliga arbetstagare som är gravida och som anmält detta till sin arbetsgivare får ej sysselsättas med rök- eller kemdykning (AFS 1995:1; Rök- och kemdykning). Övriga kemikalier I gränsvärdeslistan (AFS 2000:3) finns ett antal kemiska ämnen som klassats som reproduktionsstörande. Dessa är dimetylformamid, 2-Etoxietanol, 2-Etoxietylacetat, etylentiourinämne, koldisulfid, 2-Metoxietanol och 2-Metoxietylacetat. PAH (polycykliska aromatiska kolväten) Arbete som innebär exponering för polycykliska aromatiska kolväten anges i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrift om gravida och ammande arbetstagare (AFS 1994:32) som en exponeringssituation där arbetsgivaren ska bedöma risken för graviditetspåverkan. PAH förekommer bland annat i sot, tjära, beck och rök. Vissa av de ämnen som ingår i PAH, exempelvis benso(a)pyren, är carcinogena. Direkta kunskaper om graviditetsrisker saknas dock vid dessa exponeringar. JOURNALEN NR 2 2004 3

ÖVERSIKTSARTIKEL Läkemedelsindustri Arbete inom läkemedelsindustrin kan medföra graviditetspåverkan. Bekämpningsmedel I epidemiologiska populationsstudier har man visat att personer inom jordbruk, handelsträdgårdar och trädgårdsskötsel har drabbats av ett ökat antal missfall och missbildningar. Resultaten är emellertid ej entydiga. Flera bekämpningsmedel (klororganiska föreningar, organiska fosforföreningar, karbamater, ditiokarbamater) har visat toxiska och reproduktionsstörande egenskaper i olika testsystem, varför det finns särskilda säkerhetsföreskrifter för dessa. Man bör således hålla en allmänt hög försiktighetsnivå när det gäller exponering för olika bekämpningsmedel bland gravida kvinnor. Flera bekämpningsmedel kan även ge effekter på den manliga reproduktionsförmågan, t ex förlängd väntetid till graviditet. Cytostatika Arbete med beredning av cellgifter inom sjukvården förutsätter särskilda skyddsåtgärder för att förhindra exponering av personalen (AFS 1984:8 och AFS 1999:11). Oskyddat arbete med cytostatika medför en exponering som ger en ökad frekvens av störningar i arvsmassan i perifera blodkroppar och också ökad risk för missfall. Oskyddat arbete med cytostatika är därför särskilt olämpligt för gravida. Om arbete med cytostatika ska utföras av gravida förutsätter det att adekvat skyddsutrustning (dragskåp, skyddskläder m.m.) fungerar på ett optimalt sätt och används konsekvent. Man bör vidare ta hänsyn till kvinnans egna önskemål om eventuell omplacering. Livsmedel Kvinnor som intagit starkt PCB-kontaminerade livsmedel under graviditeten har fött barn med övergående tillväxthämning och mörkpigmentering i huden. Störningar i barnens neuropsykologiska utveckling har diskuterats men resultaten från olika studier är inte entydiga. Det finns rekommendationer från Livsmedelsverket om att undvika att äta fisk som kan innehålla ökade mängder metylkvicksilver (se kvicksilveravsnitt ovan). Livsmedelsverket har också utfärdat kostrekommendationer som innebär att kvinnor upp till dess att de passerat fertil ålder bör undvika att äta fet kontaminerad fisk oftare än en gång per månad. För män är motsvarande rekommendation högst en gång per vecka. Fysikaliska miljöfaktorer Joniserande strålning Joniserande strålning har en klart reproduktionstoxisk effekt. Hos män är testikeln det kritiska organet. Oligospermi (minskat antal spermier) uppträder vanligen vid en dos motsvarande 15 rad (0,15 Gy). Betydligt högre doser krävs för att påverka reproduktionen hos kvinnor. Statens Strålskyddsinstitut har givit ut särskilda föreskrifter för arbete med joniserande strålning (SSIFS 1998:4). Vid konstaterad graviditet får inte den ekvivalenta dosen till fostret överstiga 1 msv under resten av graviditeten. Gravida som i arbetet utsätts för joniserande strålning har rätt till omplacering. Några säkra samband mellan reproduktionstoxiska effekter och radioaktivt nedfall vid kärnkraftsolyckor, exempelvis Tjernobyl 1986, har ej konstaterats. Man bör vidare ta hänsyn till kvinnans egna önskemål om eventuell omplacering Radon i dricksvatten Medelvärdet för radonhalten i dricksvatten i Sverige uppskattas till ca 38 Bq/L (SOU 2001:7). Vid en radonhalt i dricksvatten på 1000 Bq/L kommer en vuxen person att få en årlig stråldos på ca 0,5 msv per år, ett barn i tioårsåldern 1,5 msv/ år och ett spädbarn hela 7 msv per år. Den största risken med radon i dricksvatten härrör från inandning av radon som överförs till inomhusluften och inte från förtäring av det radonhaltiga vattnet. När man dricker vattnet med radon tas större delen av radonet upp genom magtarmkanalen, som beräknas få den största stråldosen. SSI beräknar att en radonhalt på 1000 Bq/L kan ge upphov till en radonhalt i luften på 200 Bq/m 3, men vanligtvis blir bidraget betydligt lägre. En aktuell amerikansk undersökning visar att en halt i vattnet på 100 Bq/L ökar lufthalten med 10 Bq/m 3. Dosberäkningarna och riskuppskattningarna bygger emellertid enligt SSI på ett litet antal experimentella studier, vilket gör dem osäkra. Inga goda epidemiologiska undersökningar finns för närvarande publicerade. Icke joniserande strålning ger i det högfrekventa området framför allt upphov till värmeeffekter. Värme har en negativ påverkan på spermatocyterna och ger vid en temperaturstegring på en grad i testikeln en övergående halvering av antalet sädesceller efter ca 6 veckors latenstid. Liknande värmeeffekter har även diskuterats hos exempelvis svetsare. I övrigt finns inga vetenskapliga belägg för att icke joniserande elektromagnetisk strålning från exempelvis datorer eller mobiltelefoner skulle leda till ökad missfalls- eller missbildningsrisk. Buller Höga bullernivåer kan öka stressen och tröttheten hos modern och också negativt påverka placentagenomblödningen. Fostret känner av utifrån kommande buller från omkring den 26:e graviditetsveckan då hörselorganen är färdigutbildade. Dämpningen av bukvägg och fostervatten är frekvensberoende. Låga frekvenser under 200 Hz kan ibland förstärkas vid passage genom fostervatten. Yrkesmässig bullerexponering > 85 db(a) har relaterats till ökad risk för tillväxthämning hos fostret. Höga bullernivåer innebär också risk för påverkan på fostrets hörselorgan, exempelvis vid impulsljud som vid skjutning. Man har också sett att gravida som utsätts för stress under sin graviditet kan få barn som senare får ett sämre försvar mot buller pga påverkan på fostrets antioxidativa system (AFS 1992:10). Vibrationer Kraftiga stötar och vibrationer anses kunna öka risken för blödningar, livmodersammandragningar och missfall samt för tidig förlossning. Detta bör övervägas om den gravida kvinnan har en kraftig exponering för helkroppsvibrationer. Ett exempel på en sådan risk är yrkesmässiga ambulans- eller vägtransporter på ojämna och svårt tjälskadade vägar i norra Sverige, speciellt under vårarna, som ger helkroppsvibrationer med inslag av stötar och krängningar 4 JOURNALEN NR 2 2004

ÖVERSIKTSARTIKEL (Granlund 2000). Denna typ av exponeringar bör undvikas under graviditetsförloppet. Övriga miljöfaktorer Dykeriarbete Gravida kvinnliga arbetstagare som anmält graviditeten till arbetsgivaren får ej sysselsättas i dykeriarbete (AFS 1993:57). Fysisk belastning Kvinnliga elitidrottsmän kan drabbas av menstruationsrubbningar och ibland av amenorré (upphörd ägglossning). En möjlig förklaring kan vara att ökade endorfinnivåer i hypotalamus kan orsaka en minskad LH-insöndring från hypofysen. Fysiskt ansträngande arbete innefattande gående och stående under större delen av arbetsdagen anses medföra risk för tidig förlossning under graviditetens Kraftig stress anses kunna påverka hypothalamus och leda till nedsatt LH-produktion med risk för utebliven ägglossning sista månader. Detta gäller speciellt för kvinnor med en medfödd svaghet i livmoderhalsen (Ahlborg 1996). Gruvarbete kan innebära ökad fysisk belastning men också risk för graviditetspåverkan från buller och vibrationer (helkropp respektive delkropp). Smittämnen Infektioner med röda hund (rubella) under graviditeten kan orsaka grava hörsel- och utvecklingsstörningar hos fostret. Primärinfektioner med Toxoplasma gondii som kan spridas via avföring från katt eller infekterat kött kan ge ökad risk för fosterdöd och fosterskador. Det vanligaste smittämnet vid graviditet är Cytomegalvirus (CMV) som kan smitta avkomman i livmodern, via bröstmjölk eller via moderns saliv. Denna infektion kan leda till svåra neurologi- ska rubbningar hos fostret/barnet. Förfrågningar bör i första hand riktas till närmaste infektionsklinik och/eller till berörd smittskyddsläkare. Stress, skift- och nattarbete Kraftig stress anses kunna påverka hypothalamus och leda till nedsatt LH-produktion med risk för utebliven ägglossning. Andra möjliga effekter som diskuterats innefattar påverkan på fekunditet samt fostertillväxt. Några studier antyder en något ökad risk för missfall och för tidig förlossning vid oregelbundna arbetstider som vid nattarbete. Lars Gerhardsson Linnéa Lillienberg Ralph Nilsson Referenser AFS 1984:8. Cytostatika AFS 1989: 7. Amalgam och kvicksilver inom tandvården AFS 1992:10. Buller AFS 1992: 17. Bly, AFS 1993:18. Biologiska ämnen, AFS 1993:57. Dykeriarbete, AFS 1994:32; Gravida och ammande arbetstagare, AFS 1994:33. Bergarbete, AFS 1994:34. Biologiska ämnen, AFS 1995:1; Rök- och kemdykning AFS 1997:8; Medicinsk kontroll av nattarbetande, AFS 1999:11 Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, AFS 2000:3 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar Ahlborg G Jr, Pregnancy outcome among women working in laundries and drycleaning shops using tetrachlorethylene. Am J Ind Med 1990;17(5):567-75 Ahlborg G jr, Bonde JP, Hemminki K,et al. Communication concerning the risks of occupational exposures in pregnancy. Int J Occup Environ Health 1996;2:64-9. Ahlborg G. Miljöns påverkan på foster och reproduktion i boken Hälsa och miljö Studentlitteratur 2000: 172-189. Correa A, Gray RH, Cohen R, Rothman N, Shah F, Seacat H, Corn M. Ethylene glycol ethers and risks of spontaneous abortion and subfertility. Am J Epidemiol 1996; 143: 707-717. Granlund J. Helkroppsvibrationer vid färd på ojämna vägar. En skakande studie. Vägverket, publikation 2000; 31: 1-68. Hemminki K, Mutanen P, Niemi M-L. Spontaneous abortion in hospital sterilising staff. Br Med J 1983;286:1976-1977 http://www.av.se KIFS 1997:5, se http://www.kemi.se Kolstad HA, Bond JP, Spano M, Giwercman A, Zschiesche W, Kaae D, Larsen SB, Roeleveld N. Changes in semen quality and sperm chromatin structure following occupational styrene exposure. Int Arch Occup Environ Health 1999; 72: 135-141. Lindbohm M-L, Sallmén M, Anttila A. Male reproductive effects. In Waldron HA, Edling C, eds. Occupational health practice (4th ed.) Cornwall: Butterworth & Heinemann, 1997:171-82. Plenge-Bonig A, Karmaus W. Exposure to toluene in the printing industry is associated with subfecundity in women but not in men. Occup Environ Med 1999; 56: 443-448. SOU 2001:7. Radon. Fakta och lägesrapport om radon. Betänkande av radonutredningen 2000 del 2. SSIFS 1998:4 SSI:s föreskrifter för dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning. Wennborg H, Bodin L, Vainio H, Axelsson G. Solvent use and time to pregnancy among female personnel in biomedical laboratories in Sweden. Occup Environ Med 2001; 58: 225-231. JOURNALEN NR 2 2004 5

FOU FoU-projekt för hälsofrämjande arbetsmiljö Fysiska aktiviteter på schemat är bra för att stärka gemenskapen. Hur kan hållbar arbetshälsa främjas bland anställda i social service? Inom det hälsofrämjande området lyfts den enskilda arbetsplatsen fram som den viktigaste arenan för att göra arbetet till något som främjar hälsa istället för att bidra till ohälsa. Vad som är hälsa på arbetet behöver diskuteras på arbetsplatsen och det är uti- från den diskussionen som förbättringsarbetet skall växa fram. Detta innebär att det som bedöms som mest angeläget varierar från arbetsplats till arbetsplats. I ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs Stad och Arbets- och miljömedicin (SAMSprojektet) följs och utvärderas 21 hälsofrämjande projekt inom social service och skola i Göteborgs stad under 2003-2005. Syftet är att öka kunskapen om förhållanden som har betydelse för genomförande, effekt och utvärdering av hälsofrämjande satsningar. Samtliga projekt som beviljades medel skulle ha en hälsofrämjande inriktning utifrån hur arbetsplatsen ser på hälsa på arbetet, gärna vara nyskapande och utformats utifrån en dialog mellan medarbetare och chef på arbetsplatsen. Vad valde man att göra? Här följer en temaindelad beskrivning över de olika projektens innehåll. Vissa projekt omfattar fler teman. Hälsa, gemenskap och frisk- vård på arbetsenheten Flera projekt satsade på friskvårdsinsatser för medarbetare på den lokala arbetsplatsen. Satsningarna startade och avslutades ofta med hälsobedömning och individuella målsättningar med råd om anpassad träning. En del samarbetade med företagshälsovården medan andra utvecklade egna personalresurser såsom hälsoutvecklare, hälsopedagoger och hälsoombud. Olika friskvårdsaktiviteter har genomförts: hälsosamtal med medarbetare, hälsodialog med arbetsgrupper på arbetsplatsträffar, fysisk träning (ofta en timme i veckan på arbetstid med uppmaning om motsvarande tid på fritiden), massage (exempelvis japansk självmassage), fotvård, stresshantering, kostutbildning och kulturella aktiviteter. En viktig del i satsningarna var att stärka gemenskapen i arbetsgrupperna. Förutom att träna tillsammans startades en del satsningar med ett internat för all personal med hälsa, utveckling, personalsociala och fysiska aktiviteter på schemat. En viktig del i satsningarna var att stärka gemenskapen i arbetsgrupperna. Utveckling av arbetsprocesser och arbetstider Några projekt inom äldreomsorgen bedrev ett utvecklingsarbete som syftade till att synliggöra och tydliggöra arbetsprocesserna, öka handlingsutrymmet, bredda delaktighet och inflytande över beslut. Tydliggörande av arbetsprocesser har skett genom diskussioner med kartläggning av verksamheten och visioner om framtiden, kartläggning av processer och flöden genom informationsteknik och utveckling av programvara. Till hjälp i utvecklingsarbetet har man använt bland annat ny teknik, grundläggande dator- och dokumentationsutbildning för all personal, höjd bemanning, externa konsulter och studieresor till andra arbetsplatser som bedrivit liknande arbete. Andra har arbetat fokuserat med att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet. Målen var att integrera hälsofrämjande, preventivt och personalekonomiskt perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Projekt startade ofta med en analys av medarbetarenkäten. Utvecklingen skedde genom; utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete, konflikthantering och hälsofrämjande arbete handledning för skyddsombud; särskild utbildning av vissa medarbetare att fungera som förbättringsledare ; analys i personalgrupperna genom strukturerade diskussioner med hjälp av bland annat träddiagram och släktskapsdiagram. Något projekt har arbetat med att utveckla ett hälsofrämjande ledarskap. Detta har skett genom att tydliggöra ledarskapet avseende formella och informella arbetsledare; med dialog och föreläsningar för ledare om hälsoutveckling, hälsofrämjande och kommunikativt ledarskap; att diskutera prioriteringar och hur man utvecklar arbetsglädje, inspirerar, väcker lust och är en bra förebild. Dessa skedde i samarbete med företagshälsovård, konsulter eller anlitade föreläsare. Professions- och kompetens- stärkande satsningar De professions- och kompetensstärkande satsningarna har syftat till att utveckla en lärande och stödjande arbetsmiljö genom 6 JOURNALEN NR 2 2004

FOU att ta tillvara och förädla resurser i arbetsgrupper och hos individer detta för att stärka förutsättningarna för hållbar arbetsförmåga. En del projekt har utvecklat former för kollegial handledning. Formerna för detta var anpassade till behoven på arbetsplatserna. I ett projekt utbildades fritidsledare i processhandledning för att kunna handleda kollegor i pressande arbetssituationer. Deras kompetens kom även att användas vid gruppdiskussioner med fokus att skapa förutsättningar för balans och kommunikation i arbetet. Två projekt i skolor har fokuserat på handledning och mentorskap av erfaren personal. Dessa har handlett nyutbildade kollegor på den egna arbetsplatsen. Tanken var även att den äldre personalen skulle få minskad belastning (genom färre undervisningstimmar) samtidigt som nyutbildade fick handledning och kollegial stöttning för att lära sig yrkets komplexitet. Detta kom att utvecklas från individuell handledning till kollegial handledning för hela arbetslag. Flera projekt har haft handledning och utbildningsinsatser genom externa resurser. Detta har skett för arbetsgrupper som upplever känslomässigt svåra möten med människor, stress och/eller utanförskap. Målen har varit att stärka och tydliggöra yrkesrollen, att skapa ett positivt samarbete med klienter och andra arbetslag, att ge verktyg att hantera samarbetssvårigheter och konflikter med klienter, att lära sig gränssättning och att få ett ökat stöd genom arbetsgruppen. Ett projekt har satsat på utvidgade och varierade arbetsuppgifter. Medarbetare har utvecklat ny kompetens genom utbildning och auskultation för att kunna vara vikarie med andra arbetsuppgifter, t ex som skolvaktmästare mm. Förvaltningsövergripande arbete I några stadsdelar pågår ett förvaltningsövergripande arbete med att implementera ett förhållningssätt i hela förvaltningen som fokuserar resurser och verkar för bättre hälsa. Satsningarna har utgått från flera olika perspektiv: medarbetar-, individ-, ledar-, hälsofrämjande, rehabiliterings- och hälsoekonomiskt perspektiv. Lotta Dellve lotta.dellve@ymk.gu.se Referenser Menckel och Österblom (2000). Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen. Om ledarskap, resurser och egen kraft. Arbetslivsinstitutet Utvärdering av SAMS-projekten Delaktighet, respekt, realistiska mål och medarbetarstyrda satsningar gav fler långtidsfriska Hållbar arbetsförmåga är ett sammansatt begrepp. Det kan ses som en dynamisk funktion av relationen mellan resurser och krav hos individen och dennes arbetsförhållanden. Hållbar arbetsförmåga kan bland annat mätas som få eller inga sjukskrivningstillfällen, sk långtidsfriskhet. Det finns idag lite kunskap om vilka förhål- landen på arbetsplatsen som påverkar hållbar arbetsför- måga. Utvärderingen av SAMS-projektets hälsofrämjande satsningarna sker stegvis med både kvalitativ och kvantitativ metodik i kombination och med kontinuerlig återkoppling till projekten. I förra numret av AMM journalen skrev vi om resultaten från den första delstudien som syftade till att få en fördjupad kunskap om ledares föreställningar om möjligheter och vägar att påverka anställdas hälsa för att minska ohälsan och sjukskrivningarna. Det var en kvalitativ studie som byggde på intervjuer med ledare för de olika hälsofrämjande satsningarna. Ettårsuppföljning visar på intressanta resultat Syftet var att undersöka hur de hälsofrämjande satsningarna påverkat förutsättningar för arbetshälsa, arbetshälsan (långtidsfriskhet, sjukskrivning, stress och symtom) och medarbetarskapet (ansvar, arbetstillfredsställelse och engagemang). Individdata om sjukfrånvaro och icke-sjukfrånvaro samkördes med data från den årliga medarbetarenkäten (grupperat på enhetsnivå) för de deltagande projekten. Totalt omfattades 3 387 medarbetare i undersökningen varav 87 % var kvinnor och 13% män. Förskola (22%), skola (27%) och äldreomsorg (26%) var de verksamheter med flest medarbetare. Långtidsfriskhet definierades dels som inga, dels som maximalt 1-7 sjukdagar per anställd och år. Långtidssjukskrivning definierades som minst 60 sjukdagar per år. Genom den första kvalitativa studien klassificerades och grupperades projekten avseende (a) satsningens fokus och inriktning, (b) plattformen som deltagar- eller ledarorienterad (c) syn på ansvarighet för ohälsan och (e) syn på personalen som resurs eller hinder för ekonomin. Klassificeringen gjordes före den kvantitativa analysen av en forskare som enbart arbetat med intervjuer och kvalitativ analys. JOURNALEN NR 2 2004 7

FOU Arbetshälsan och medarbetar- skapet Resultaten visar att bland kvinnorna finns något fler långtidsfriska 2003 än 2002. Betydelsefulla förutsättningar på arbetsplatsen för att många är långtidsfriska var följande: få som upplever stress och besvär, flera som är nöjda med sin arbetssituation, flera som känner delaktighet, realistiska mål och att hinna med sina arbetsuppgifter, öppen diskussion och bra stämning. Betydelsefulla förutsättningar för att fler individer blir långtidsfriska var ökad respekt, erkänsla, förtroende, delaktighet, förbättrad stämning och ökat förtroende för chefen och ledarskapet. Betydelsefulla förutsättningar för ett stärkt medarbetarskap var deltagarorienterade satsningar, satsningar för att stärka organisatoriska resurser, satsningar för att påverka maktstrukturen och arbetets status samt då personalen sågs som resurs. Satsningar med flera fokus, bred påverkansriktning och deltagarorienterade satsningar visade goda resultat avseende arbetshälsa och medarbetarskap. Även satsningar med kombinerad ledar- och deltagarorienterad plattform visade fler långtidsfriska och ökat medarbetarskap. I enheter där ledaren retoriskt lyfte fram organisationen/samhället som bärande av ansvaret för ohälsan ökade andelen långtidsfriska och även engagemang och ansvar bland medarbetare. Individsatsningar och satsningar för att stärka fysiska resurser medförde fler friska då inte individen lyftes fram som huvudsaklig orsak till arbetsohälsan inom social service. Resultaten kommer att följas upp efter ytterligare ett år. Hur kan sjukskrivning och långtidsfriskhet analyseras och användas bättre? Genom vårt nära samarbete mellan praktik och forskning har vi fått flera nyttiga erfarenheter i arbetet med analys av sjukfrånvaro och medarbetarenkät. Samarbetet mellan personalavdelningen och verksamheterna fungerade mer eller mindre bra. Få ledare hade till vana att använda och analysera uppgifter om sjukskrivning bland medarbetare. Flera ledare hade svårigheter att ta fram data och hade bristande kunskap om vilka mått som är relevanta. En slutsats är att analys av arbetshälsan bör göras mer kontinuerligt, lätt tillgängligt, enklare men tillförlitligt och praktiskt relevant. Detta kommer SAMS-projektet i viss utsträckning att arbeta vidare med. FoU-projektet är finansierat av Vinnova under 2003-2005. Lotta Dellve lotta.dellve@ymk.gu.se Referenser Skagert, Dellve, Håkansson (2003). Resurser och hälsa: Ledares föreställningar om möjligheter och vägar att påverka anställdas hälsa och minska sjukskrivning. Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 101. SBU. Sjukskrivning - orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk litteraturöversikt. 2003, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Stockholm Tuomi K, Illmarinen J, Seitsamo J, Huuhtanen P, Martikainen R, Nygård C-H & Klockars M. Summary of the Finnish research project (1981-1992) to promote the health and work ability of ageing workers. Scand J Work Environ Health 1997; 23 suppl 1: 66-71. Arbetshälsaenheten vid Arbets- och miljömedicin En ny enhet bildades inom Arbets- och miljömedicin i mars 2004. Arbetshälsaenheten kommer att arbeta med folkhälsofrågor med fokus på arbetslivet. Detta inkluderar både hälsofrämjande och förebyggande frågor för en hållbar arbetshälsa. Enheten arbetar idag med bland annat utveckling och utvärdering av hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatser. Företagshälsovård och kommuner kan vända sig till enheten för uppdrag som rör stöd i utvärderingsmetodik eller för medverkan i FoU på arbetsplatser. Enheten finansieras huvudsakligen via externa utvecklings- och forskningsanslag. Kontaktperson och enhetschef är Lotta Dellve www.amm.se På vår hemsida finner du: Aktuella seminarier Faktablad inom arbets- och miljömedicin Metodbeskrivning för spirometri FHV-metodik, bl a work ability index PM för handläggning av ergonomiska patienter Ergonomisk checklista för datorarbetsplats Checklista för nacke, arm- och handundersökning Information om instrumentpoolens utrustning Information från Arbets- och miljömedicinska laboratoriet 8 JOURNALEN NR 2 2004

FOU Mudderverk och containerfartyg i Göteborgs hamn. Stärkt nätverk för maritim medicin Sjömän har i alla tider varit en utsatt grupp med en tuff arbetsmiljö och hög dödlighet. I en studie av Robert, publicerad 2002 i Lancet, fann man att sjömän och fiskare var de farligaste yrkena i Storbritannien med 26 respektive 52 gånger ökad risk för dödsolyckor i arbetet jämfört med övriga yrkesgrupper. Sjömän har också en översjuklighet i cancer och andra sjukdomar vilket bland annat visats i min avhandling från 1998. I en studie som nyligen publicerats i OEM fann vi att svenska och norska sjömän fortfarande är utsatta för cancerframkallande ämnen från oljor i maskinrummen och vi såg också en påverkan på arvsmassan. Antalet studier av sjömännens arbetsmiljö har dock varit förhållandevis begränsad, troligen för att detta är en svårstuderad grupp då sjöfarten till stor del är internationell. International Maritime Health Association (IMHA) bildades i samband med ett sjöfartsmedicinskt symposium 1997 i Oslo. Organisationen utgör ett internationellt nätverk med ca 150 medlemmar inom området maritim medicin. Vi har också försökt få till stånd ett nordiskt och ett nationellt nätverk med egen hemsida inom området sjöfartsmedicin. IMHA har bland annat fungerat som konsult åt WHO och IMO (International Maritime Organisation) i sjöfartsmedicinska frågor, anordnat kurser för sjömansläkare och stött utgivningen av en vetenskaplig tidskrift (International Maritime Health). Vartannat år anordnas internationella symposier och däremellan seminarier och workshops, senast i Riga i maj och i Brest i juli. I Riga diskuterades främst psykosociala problem inom sjöfarten, såsom arbetstider, sömnstörningar och stress, men även exponering och hälsoeffekter av kemikalier på t ex tankfartyg som fortfarande är ett stort problem internationellt. Resultaten finns sammanfattade i en rapport. Vid mötet i Brest i Bretagne diskuterades hur man kan få till stånd en kunskapssammanställning inom området maritim medicin som kan användas vid t ex web-baserad utbildning inom området. Arbetsgruppen föreslog att det skulle upprättas en websida med relevanta länkar knuten till IMHA:s webplats (www.imha.net). Möjligheten att upprätta en sökbar databas diskuterades, då mycket av litteraturen inom området inte finns i Medline. Vid mötet diskuterades också en EU-ansökan inom Erasmus/Socratesprogrammet för att få till stånd en europeisk postgraduateutbildning inom området. De som är intresserade av att ingå i ett svenskt nätverk för maritim medicin eller vill ha ytterligare upplysningar om IMHA:s verksamhet kan ta kontakt med undertecknad. Ralph Nilsson Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum, VMC På vår hemsida hittar du: Miljömedicinska bedömningar gjorda åt kommuner och länsstyrelse. Aktuell forskning på området Rapporter från projekt rörande allmänbefolkningens exponering för miljöfaktorer Ulbildningsdagar och seminarier på aktuella ämnen www.vmc.ymk.vmc.ymk.gu.se.gu.se JOURNALEN NR 2 2004 9

MILJÖMEDICIN antal 25 20 15 10 5 0 0-30 30-60 60-90 90-120 120-150 150-180 180-210 210-240 240-270 270-300 300-330 330-360 360-400 >400 Figur 1. Antal mätresultat med radonhalt fördelat per intervall Sjunkande bostadsradon i Lysekil VMC och Länsstyrelsen i Västra Götaland genomförde i början av 2001 en undersökning av radonhalter i bostäder hos 93 slumpmässigt valda personer (ålder 20 60 år) i Lysekils kommun. Mätningarna gjordes med spårfilmsteknik under 2-3 månader.. Bakgrundsuppgif grundsuppgifter om byggmaterial byggår m.m. inhämtades genom en enkät. 103 av de 152 (68 %) av de kontaktade accepterade att delta i studien och godkända mätningar erhölls till slut från 93 personer (61 % av målgruppen). Fördelningen av radonhalter framgår av figur 1. Lägre radonhalter än 1990 Resultaten visade jämfört med en tidigare undersökning från 1990 att radonhalterna minskat under denna tioårsperiod. Det geometriska medelvärdet för 93 bostäder var 84 Bq/m³ jämfört med 100 Bq/m³ för 35 bostäder år 1990. Andelen bostäder med radonhalter > 400 Bq/m 3 har reducerats, liksom andelen bostäder som uppfyller kraven för nybyggnation och miljömålet (< 200 Bq/m³). Vid en gruppering utifrån dessa kategorier är den nedåtgående trenden statistiskt signifikant, se Figur 2. Förebyggande åtgärder mot radon och omfattande mätinsatser tycks ha gett vissa resultat. Den genomsnittliga radonexponeringen i villor eller rad- och parhus är nästan dubbelt så hög som i flerbostadshus och hus byggda efter 1980 har lägre radonhalt, knappt hälften av halten i den äldre bebyggelsen. Riskvärdering och åtgärder När punktskattningen för aritmetiskt medelvärde (166 Bq/m3) i studien appliceras på befolkningen i Lysekil kan 1-2 fall av lungcancer per år antas vara orsakade av radon. Om halterna i Lysekil minskade till riksgenomsnittet för år 1990 (AM 107 Bq/m3) skulle lungcancerrisken minska med 10 %, d.v.s. med knappt ett fall per år. Följande förslag till åtgärder lämnas i rapporten: Informera om hälsorisker med radon samt betydelsen av att utföra radonmätningar, i första hand till småhusägare. Öka takten när det gäller radonmätningar och åtgärder. Förbättra saneringsmetoderna samt kunskapen om lämpliga metoder. Följ upp att vidtagna åtgärder lett till godtagbar effekt. % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2001 1990 Bq/m 3 < 200 200-400 > 400 Minskar radonexponeringen? Delmålet för radon (miljömålet God bebyggd miljö) är att alla bostäder skall ha en radonhalt under 200 Bq/m 3 år 2020. Önskvärt är förstås att befolkningens genomsnittsexponering (populationsdosen) minskar. Det är ännu oklart om så är fallet. Kring 1990 gjordes två nationella kartläggningar av bostadsradon i Sverige. Den ena, som presenterades 1993 var ett led i en epidemiologisk studie av radon och lungcancer av IMM (G Pershagen m fl), som visade ett aritmetiskt och geometriskt medelvärde om 107 respektive 61 Bq/m3. Den så kallade ELIB-studien, där även andra faktorer i svenska bostäder undersöktes, visade i stort sett identiska resultat. Lysekilsstudien är så vitt vi vet den första uppföljande studien där bostadsradon hos slumpmässigt valda personer jämförts med förhållandena kring 1990. Den talar för en viss minskning av radonhalterna. En liknande studie pågår nu i Skövde kommun. Under nästa eldningssäsong planeras undersökningar i andra kommuner med stöd från Socialstyrelsen, Strålskyddsinstitutet och Boverket. Lars Barregård lars.barregard@ymk.gu.se Rapport: Radonexponering i Lysekil allmänbefolkningens exponering för radon i Lysekils kommun år 2001 och risk för lungcancer. Ett miljöövervakningsprojekt. 2004:29. Gudrun Törnström, Lars Barregård. www.vmc.ymk.gu.se Bq/m 3 Figur 2. Jämförelse av de relativa fördelningarna av radonhalt i Lysekil 1990 och 2001 Grafik: Cecilia Odenman 10 JOURNALEN NR 2 2004

Lämpligt att bygga bostäder nära motorväg? Känslig fråga i Göteborg MILJÖMEDICIN VMC har på uppdrag av länssty- relsen gjort en miljömedicinsk bedömning av ett förslag att bygga bostäder i kvarteret Venus i norra Gårda, da, Göteborg. Som framgår av bilden nedan ligger den tänkta bebyggelsen endast 100-200 meter från E6/E20. Sammanfattningsvis innebär VMCs bedömning att buller och luftföroreningar kan förväntas ge allvarliga negativa hälsoeffekt ekter er. Cirka 40 % av de boende beräknas bli störda av buller även om de har tillgång till en så kallad tyst sida i bostaden. Ekvivalentnivån vid den mest exponerade sidan beräknas till 62-68 dba och max-nivån till 74-84 dba beroende på våningsplan. Ljudnivåerna överskrider såväl av riksdagen antagna riktvärden (ekvivalentnivå 55 dba) som Göteborgs kommuns egna mål avseende buller från trafikleder. Cirka 12000 göteborgare beräknas idag ha lika höga bullernivåer vid bostaden, vilket innebär att de boende skulle hamna bland de 3-4 % värsta. Fler detaljer om beräkningarna av antalet störda finns i rapporten och dess bilagor, där man hänvisar till både kunskap som funnits länge och det pågående forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa (www.soundscape.nu). ten om partikulära luftföroreningar från CAFE (Clean Air for Europe) och WHO. Satsa 50 Mkr på något annat? En god nyhet för stadsplanerarna är att förorenad mark inte bedöms medföra någon större risk för människors hälsa. Stadsplanerarna har föreslagit att man ska bygga höghus i området för att det ska kunna bära den höga kostnaden (50 miljoner kr har nämnts) för sanering av markföroreningar i form av metaller och PAH. Bedömningen visar att någon marksanering inte behövs, åtminstone inte med hänsyn till människors hälsa. Bostäder behövs i Göteborg och Stockholm Frågan om nybyggnation i centrala delar av Göteborg är mycket viktig för kommunen. Det finns många goda skäl för en förtätning av staden. Den långsiktiga planeringen innebär byggande av bostäder nära trafikleder även i andra delar av staden. Detsamma gäller Stockholm och många andra städer. Här kan nämnas att regeringen i december 2003 gav sitt stöd åt länsstyrelsen, Socialstyrelsen, Naturvårdsverket och Boverket när man avslog Stockholms kommuns begäran att få bygga bostäder i kvarteret Stuten på Norrmalm. Ekvivalentnivåerna var där 57-60 dba. Detta är förstås bekymmersamt för kommunerna. Man kan notera att Kommunförbundet under hösten arrangerar en särskild föreläsningsturné med temat Visst kan man bygga i bullriga miljöer (www.svekom.se). Givetvis är det inte VMCs uppgift att avgöra var bostäder ska byggas. Avvägningen mellan negativa effekter på människors hälsa och andra skäl för att bygga bostäder nära motorvägen måste göras av politiker och tjänstemän i kommun och länsstyrelse. I det aktuella fallet har länsstyrelsen i Västra Götaland i så kallat samråd på ett tidigt stadium meddelat kommunen att man kan komma att pröva detaljplanen med hänsyn till de boendes hälsa och överskridande av miljökvalitetsnormer. Det blir spännande att se var det slutar. Lars Barregård Rapport: Bostadsbebyggelse i kvarteret Venus, Gårda, Göteborg en miljömedicinsk bedömning. Lars Barregård, Evy Öhrström, Gerd Sällsten, Gunilla Wastensson, Mathias Holm, Martin Björkman, Erik Larsson Dödsfall på grund av förore- ningar När det gäller luftföroreningar är framför allt små partiklar ett problem. Storleken på det bidrag som trafikleden ger är något oklar (1-6 µg/m 3 PM2.5), men uppskattas orsaka ett par extra dödsfall under en tioårsperiod. Bidraget till dödlighet beror på partikelhalterna, antal boende i området och dessas åldersfördelning. Som en jämförelse kan nämnas att effekten på dödlighet beräknas bli betydligt större än den av trafikolyckor, men mindre än effekten av rökning. Man kan även förvänta sig en ökad förekomst av luftrörssjukdom, åtminstone hos barn. För detaljer om beräkningar, se rapporten, som även refererar till de senaste dokumen- Kvarteret Venus är det streckade området på flygfotografiet. JOURNALEN NR 2 2004 11

FOU Ny folkhälsochef i VG-region Stress och fysisk belastning påverkar arbetstekniken vid datorarbete Personer med dålig arbetsteknik utsätter sina muskler och leder för större belastning än personer som arbetar med en god arbetsteknik. En stressig arbets- situation påverkar tekniken negativt. Att ett stressigt arbete påverkar arbetstekniken vid datorarbete har man kanske anat sedan länge. Det finns väl knappast någon som inte har personlig erfarenhet av att axlarna tenderar att närma sig örsnibbarna, och att man kryper längre och längre fram på stolen ju närmare deadline man kommer. Att belastningen på muskler och leder blir större i och med detta har man kanske också kunnat ana sig till. För att studera hur muskelaktivitetet påverkades av arbetstekniken gjordes fältstudier på 33 redigerare och 25 konstruktörer. Muskelaktiviteten mättes med EMG och jämfördes med en observation av arbetsteknik som gjordes av erfarna ergonomer enligt en checklista för datorarbete. I checklistan ingick bedömningar av typen huruvida personen arbetade med stort rörelseutslag vid datormusarbete, om arbetet utfördes med uppdragna axlar, om man utnyttjade möjligheten till underarmsstöd o.s.v. En god arbetsteknik karakteriserades av underarmsstöd, litet rörelseomfång vid datormusarbete samt av färre lyft av dator- musen. Totalt bedömdes nio parametrar för arbetsteknik. Resultaten visade att belastningen på såväl underarmar som skuldermuskulatur var högre hos personer som av ergonomerna bedömts ha dålig arbetsteknik. Checklistan skulle därför kunna vara en användarvänlig metod för att kvantifiera belastningar utan att behöva mäta på traditionellt vis tex med EMG. Inte oväntat visade studien att personer som upplevde sig som stressade arbetade med sämre arbetsteknik och som en följd av detta med högre belastning på muskler och leder än personer som själva upplevde sig som icke stressade. Kanske är detta någonting att tänka på nästa gång som axlarna känns stela och onda efter en tuff arbetsdag! Nästa steg blir nu att undersöka om dålig arbetsteknik så småningom leder till symtom/sjukdom i nack/skulder och underarmsmuskulaturen. Agneta Lindegård Andersson Ergonom, Med.lic Muskelaktivitet mättes och arbetsteknik observerades. Den 1 februari tillträdde jag som ny folkhälsochef i Västra Götalandsregionen. Närmast kommer jag från DELTA-projektet på Hisingen som jag ledde under sju år och som syftade till att pröva om samordning av resurser mellan försäkringskassa, region /landsting och kommun kunde innebära ökad effektivitet när det gäller såväl rehabilitering av personer som användning av samhällets resurser. Riksdagen har beslutat om en permanent lagstiftning baserad på projektet. Arbetet som folkhälsochef ser jag som en naturlig fortsättning från DELTA-projektet. Det finns många gemensamma nämnare, t ex är samverkan som begrepp och innehåll avgörande för framgång. Folkhälsa är inte en myndighets ansvar eller angelägenhet. Det handlar om många aktörer som måste hitta varandra i en förtroendefull samverkan. En annan gemensam nämnare är behovet av mätbarhet. Det räcker inte enbart med en känsla av att det är viktigt med insatser inom folkhälsoområdet. Det är nödvändigt att kunna mäta effekterna, och för framgång krävs även uthållighet. De nationella målområdena som riksdagen fastställde våren 2003 är ett annat angeläget fokus. Det är viktigt att inte bara olika livsstilar, t ex bruk av tobak och alkohol, fått plats utan även strukturella faktorer som sunda och säkra miljöer och produkter samt hälsa i arbetslivet. På så sätt ökar möjligheterna att finna orsakerna bakom nyrekrytering till livsstilar som kan vara skadliga för hälsan. Johan Jonsson 12 JOURNALEN NR 2 2004

I REGIONEN Ekopar oparken - Strömstad - lokalt centrum för tillämpat miljöarbete i vid mening I Strömstad satsas det på handgripligt miljöarbete inom ramen för Ekopark Strömstad. Ekoparkens ursprung kommer via de tekniska verksamheterna som på området bedriver fullskaleverksamhet när det gäller Strömstads vattenrening samt återvinning. Över en miljon kubikmeter vatten renas varje år och upp mot femtontusen ton avfall hanteras per år. Ekoparken vill lyfta de samhällstekniska försörjningssystemen in i folks medvetande utifrån ambitionen att nå det hållbara Strömstad. Delaktighet ger insikt som ger förutsättningar för förändringar i attityder och beteende! Det som började med skolklasser som var på studiebesök på reningsverket och ÅV-Centralen för dryga tio år sedan och Agenda 21-arbetet efter Rio 1992, har byggts vidare med Ekoparkshuset (2000), ny ÅV-Central (2003), Naturstig (2004) och Vassbäddar för biomullsproduktion (byggstart hösten 2004). Förutom hårdvaran i den dagliga verksamheten i Ekoparken finns hjärtat i form av Ekoparkshuset med allehanda aktiviteter som utställningar och föredrag mm. Den största målgruppen är barn och ungdom, dagis till gymnasiet, som kommer på återkommande besök och aktivt får en dos i hållbar utveckling och inte minst själva är med och utvecklar innehållet. Då nu miljön runt oss och i oss hänger samman berörs inte endast ovan nämnda företeelser utan kopplingen finns till Agenda 21 och Folkhälsoarbetet. Exempelvis genom att cykla minskar du miljöbelastningen och ökar hälsan eller genom att äta ekologiskt producerade livsmedel minskar du gifter i miljön och mår bättre, ja exemplen kan göras många. Därför samverkar Ekoparken med Folkhälsorådet i Strömstad och arbetar för inre och yttre hållbarhet i Strömstad. Tekniska förvaltningen i Strömstad Anders Tysklind, förvaltningschef Foto: Anders Tysklind Foto: Anders Tysklind Reningsverket Invigning av Naturstigen JOURNALEN NR 2 2004 13

RESEBREV foto: Eva Andersson Utsikten från studentbostadsområdet Green College Post-doc vistelse vid School of Occupational and Environmental Hygiene i Vancouver. Från mars 2004 och året ut har jag tjänstledigt för att vara post-doc i Vancouver. Valet av School of Occupational and Environmental Hygiene (SOEH) gjordes då de är duktiga inom epidemiologi och studerar luftvägssjuklighet och cancer i kohorter bla inom skogsindustrin. Mitt avhandlingsområde var ju astma och cancer inom massa- och pappersindustrin. Att det var en av världens finaste städer med vildmarken utanför dörren blev en glad överraskning när jag var här och rekognoserade i jan förra året. Runtom finns havet, segelbart året runt, och bergen med sina vita toppar och möjlighet till skidåkning större delen av året. Själv är jag mest intresserad av de fina hiking -möjligheterna i vild och vacker terräng. SOEH tillhör University of British Columbia (UBC). Det lär vara ca 30 000 studenter på grundnivå och 6 000 som studerar vidare här på universitetet. I utkanten av det stora campusområdet alldeles vid Stilla havet bor jag på Green Collage. Det är ett boende för studenter som jobbar med masters- eller doktorsexamen samt postdoc-ar och gästforskare. De har en tvärvetenskaplig inriktning och under terminerna är det ofta intressanta föreläsningar och ibland musikframträdande. Vi serveras frukost och middag fem dar i veckan, vilket jag är mycket nöjd med. Men jag tänkte berätta lite om SOEH (www.soeh.ubc.ca). Det finns ingen yrkesmedicinsk klinik här i Vancouver, men forskare som verkade inom områdena yrkesrelaterade sjukdomar, exponeringsbedömning och epidemiologi började samverka för att göra gemensamma studier och projekt i början av 90-talet. 1993 startade man skolan för utbildning av yrkes- och miljöhygieniker, det är en tvåårig Masters-utbildning som kan sökas efter att man fullgjort sina fyra års grundutbildning på universitet inom något lämpligt område. Seda n några år kan man även fortsätta med doktorandstudier. Man lockar med arbetsmöjligheter såväl inom privat industri som offentlig verksamhet, som konsult, forskare mm. Sista månaden har ett tiotal anbud om jobb från olika företag cirkulerat på mailen här, så det verkar finnas en efterfrågan. Skolans mål beskrivs så här: Studying the work and community environments to protect human health and well being. Man har intagning en gång om året, max 12 studenter. Efter en termin kan man välja praktisk eller teoretisk inriktning och studierna avslutas med en projektrapport respektive liten avhandling beroende på det valet. Kursprogrammet ser ambitiöst och heltäckande ut, kemiska, fysikaliska, biologiska och ergonomiska riskfaktorer gås igenom, en hel del mätnings- och laboratoriearbete görs av alla samt epidemiologiska grunder och riskbedömning. Exponeringsbedömning är naturligtvis en av de viktigaste färdigheterna som går igenom i alla kurserna. Man betonar också det positiva i att studenterna kommer från olika grundvetenskaper och kan bidra till en stimulerande diskussion och olika infallsvinklar på problem. Man kan också välja inriktning mot huvudsakligen yrke eller miljö, eller båda. Detta genom att vissa kurser är obligatoriska och övriga tillval. Oberoende av inriktning ingår att man ska ut i en verksamhet för sitt projekt/avhandlingsarbete. Downtown Vancouver 14 JOURNALEN NR 2 2004

RESEBREV Forskarna/lärarna består av en inre kärna anställda vid skolan och en bred krets av personer som undervisar och samverkar men är anställda på andra institutioner. De har varit mycket framgångsrika och dragit till sig stora forskningspengar och är produktiva. Här finns ett laboratorium med några personer anställda som bistår forskning och undervisning. Det finns olika forskningsteman men det är inte ovanligt att en person arbetar inom flera och bidrar med sin specialkunskap. Buller och ljudförhållanden, bioaerosoler, exponeringsbedömning inom yrke och miljö samt yrkesoch miljörelaterade luftvägssjukdomar är områden som framhävs i senaste årsrapporten. Under 2003 drogs en ny verksamhet igång, Centre for Health and Environment Research (www.cher.ubc.ca), vilket man fått fyra års anslag till. Syftet är att få samverkan och högklassig forskning kring primär prevention av fysiska, kemiska, biologiska och psykosociala hälsorisker i miljön. Förutom 33 anknutna forskare från 10 olika avdelningar har man anställt kemist, riskkommunikatör och statistiker. De satsar också på att ta fram nya mätmetoder inom olika områden som är lätta att bära och hantera samt kemiska sensorer för luftförorening. Man har flera stora kohortstudier, varav jag ska arbeta lite tillsammans med dem som är involverade i sågverkskohorten som drogs igång redan i slutet av 1980- talet. Sågverken har genomgått stora förändringar under 80-talet och även det har studerats. Fjorton sågverk och 26 500 anställda där dödlighet, fertilitet, cancer och sjuklighet av olika slag har studerats och fler studier är under arbete. Exponeringsbedömningar och mätningar finns för klorfenoler och andra fungicider, trädamm, buller, stress mätt på olika sätt och uppgifter kring arbetslöshet och övrigt under strukturförändringarna. För att nämna något, kan buller och hjärtkärlsjuklighet respektive olycksfall tas fram som intressanta områden. Paul Demer och Kay Teschke är de personer som jag främst har kontakt med här. Annars har jag under våren mest arbetat med att få vår kohort från massa- och pappersindustrin, främst sulfitbruk, i skick för analys och påbörjat dessa. Men jag hoppas det har framgått att det är en inspirerande miljö såväl på jobbet som utanför. För någon vecka sen hade vi förresten halvdags friskvårdsaktivitet, eller vad det ska kallas, på SOEH. Vi vandrade iväg till universitetets ekologiska gård och hjälpte dem med arbetet inför säsongens första marknad, ogräsrensning och omplantering. Vädret var härligt och det var inte dumt att byta datorn mot lite rörelse även om det var si och så med ergonomin. Men för kortvariga arbeten går det bra. Erfarenheterna från Kanada stärker mig i övertygelsen att de arbets- och miljömedicinska klinikerna i Sverige bör ta ett större ansvar för utbildningen till yrkes- och miljömedicinska hygieniker för att bättre kunna sprida kunskaperna om ett hälsosamt arbetsliv och en god omgivningsmiljö ut i samhället. Jag tror att det finns en efterfrågan för det yrkeskunnandet likaväl i Sverige som här i Kanada. Vid 10-årsjubileet här kom många av skolans tidigare elever tillbaka och de hade nått bra och viktiga jobb. Eva Andersson Första certifieringen av hygieniker i Sverige! En milstolpe i Svensk Yrkes- och miljöhygienisk Förenings (SYMF) historia passerades den 4 maj 2004, då den första examineringen för att bli certifierad yrkes- och miljö- hygieniker enligt svenskt certifieringsordning utfördes. Tre personer hade ansökt om certifiering och alla godkändes och kan nu använda sin nya titel Certifierad Yrkes- och Miljöhygieniker CYMH eller Certified Occupational and Environmental Hygienist COEH. SYMF har under de senaste åren arbetat med en svensk certifiering. Syftet med certifieringen är dels att säkra kompetensen hos svenska yrkes- och miljöhygieniker dels att garantera en kvalitet på det arbete som utförs. Dessutom skall certifie- ringssystemet kunna fungera som stöd och riktlinjer vid val av utbildning för de personer som är intresserade av området. Certifieringen kan också leda till ökade krav på en etablerad utbildning för yrkesoch miljöhygieniker. Certifieringsordningen definierar professionen med en övergripande målsättning att skydda arbetstagare och samhälle. Certifiering gynnar rörlighet Ytterligare ett tungt argument, mot bakgrund av den ökade globaliseringen, är att ett svenskt certifieringssystem skulle underlätta rörligheten för yrkeshygieniker mellan Sverige och andra länder. Certifieringssystem för yrkeshygieniker har under många år funnits i USA och i England. I och med bildandet av en internationell yrkeshygienikerförening 1986 (International Occupational Hygiene Association, IOHA) startade diskussionerna om nationella certifieringssystem och gemensamma normer för professionen. I dag har 8 länder egna certifieringssystem, England, Kanada, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz, Sverige och USA. År 2000 bildades en certifieringskommitté inom IOHA som har som syfte att granska existerande certifieringssystem, och om de uppfyller de uppställda kraven erkänna dessa som ett av IOHA godkänt certifieringssystem. Poäng genom publicering För att man ska få certifiera sig måste man dels uppfylla krav på utbildning, upprätthålla sin kompetens och dels ha yrkeserfarenhet. För att certifiera sig förbinder man sig även att följa de av SYMF antagna etiska reglerna. Dessutom måste man vara JOURNALEN NR 2 2004 15

AKTUELLT De första sju som certifierats som yrkes- och miljöhygieniker i Sverige. Peter Berg, Hans Thulin, Nils Plato, Håkan Tinnerberg, Per-Olof Söderström, Linnéa Lillienberg, Gun Nise. medlem i SYMF. Om man uppfyller kraven kan man ansöka om att få certifiera sig och får då genomgå en examination innehållande flervalsfrågor, redogörande frågor och avslutningsvis en intervju under en timme. Om man uppfyller alla krav blir man certifierad och certifieringen gäller för en fyraårsperiod, därefter måste man recertifiera sig för ytterligare en period. De krav som ställs på utbildning är att man måste ha minst tre års eftergymnasial akademisk utbildning från universitet eller högskola innehållande något av ämnena kemi, biologi eller fysik (varav minst 40 poäng i huvudämnet). Utöver det ska man ha en utbildning som yrkes- och miljöhygieniker enligt ett av två alternativ. Enligt alternativ ett ska man ha minst 40 poäng (ett år) där 20 poäng är obligatoriska ämnen (generell yrkeshygien, kemiska arbetsmiljöfaktorer, fysikaliska arbetsmiljöfaktorer) och 20 poäng är tillvalsämnen från tre olika ämnesområden (det finns 12 ämnesområden men ytterligare ämnen kan ingå efter prövning), vidare ska man ha gjort ett 20 poängs examensarbete och ha minst fyra års praktisk erfarenhet. Enligt alternativ två ska man ha kurser om minst 20 poäng där hälften ska vara från de obligatoriska ämnena och hälften från tillvalsämnena. Vidare ska man ha gjort en dokumenterad utredning som motsvarar minst fem månaders heltidsarbete och ha fem års dokumenterad erfarenhet. Slutligen måste man ha 50 aktivitetspoäng. Aktivitetspoäng får man genom att skriva vetenskapliga publikationer eller kvalificerade rapporter, genom att delta i konferenser eller att medverka vid utbildning. Vidare kan man få aktivitetspoäng genom att vara aktiv i olika styrelsearbeten. För att recertifiera sig ska man ha arbetat med yrkes- och miljöhygieniska frågeställningar motsvarande minst 50 % av arbetstiden under den senaste fyraårsperioden. Man ska också ha uppnått minst 30 aktivitetspoäng. Sju svenskar certifierade SYMF har ett certifieringsorgan, svensk yrkes- och miljöhygienisk certifiering (SYMC), som sköter all handläggning av certifieringen och som också granskar dokument och utför examinationen. De yrkesoch miljöhygieniker som verkar i SYMC måste vara certifierade. Då vi inte tidigare i Sverige har kunnat certifiera yrkes- och miljöhygieniker så är de fyra som idag arbetar med SYMC certifierade i Norge. Denna certifiering har sedan av SYMF godkänts som en svensk certifiering. Idag finns sju certifierade yrkes- och miljöhygieniker enligt svensk certifieringsordning. De tre som certifierades 4 maj 2004, är Håkan Tinnerberg, Nils Plato och Per-Olof Söderström. Ledamöterna i SYMC är Peter Berg, Linnéa Lillienberg, Gun Nise och Hans Thulin. Dessa är certifierade yrkeshygieniker enligt det norska certifieringssystemet och efter ifyllda ansökningar även godkända som certifierade yrkesoch miljöhygieniker enligt svensk certifieringsordning (2003). Kriteriedokumenten överensstämmer med de certifieringskrav som International Occupational Hygiene Association (IOHA) ställer samt är i tillämpliga delar baserade på SS-EN 45013 Certifieringsorgan Allmänna krav vid certifiering av personal och finns på SYMFs hemsida http:// hem1.passagen.se. Vid varje certifieringstillfälle kan SYMC certifiera högst sex personer. Nästa certifieringstillfälle är tidigast i december 2004. Linnéa Lillienberg 16 JOURNALEN NR 2 2004

NYTT INSTRUMENT Larson Davis HVM 100 Triaxal accelerometer PCB 356A02 Larson Da son Davis vis HVM 100 00 Ny vibrationsmätare och nytt ytt vibrationsdirektiv. Lagom till det nya EU-direktivet har ett nytt instrument för vibrationsmätning blivit tillgängligt för Instrumentpoolen. För att kunna jämföra med insatsvärdet 2,5 m/ s 2 och gränsvärdet 5 m/s 2 för hand- och armvibrationer säger direktivet att vibrationen skall mätas i tre vinkelräta riktningar och att summavektorn skall beräknas. Detta kan vårt nya instrument. En triaxial givare mäter alla tre riktningarna samtidigt och presenterar summavektorn om man vill. Tidigare mätningar besvärliga Tidigare har det varit besvärligt att fästa tre givare på handgreppets mest vibrerande plats, montaget blev tungt och klumpigt. Det vägde 23 g och hade tre trassliga kablar. Alternativet att mäta en riktning i sänder tog också mer tid och krävde att exponeringssituationen kunde upprepas tre gånger, vilket är svårt att ordna i praktiken. Den nya triaxiala givaren Den nya triaxiala givaren PCB 356A02 mäter 14 mm i kub och väger endast 11 g och har lämpliga fria ytor så att den ofta kan tejpas mot handgreppet. Skulle vibrationerna vara kraftiga eller tejpning av annan anledning vara utesluten finns en skruvgänga i kuben. Små skruvförsedda plattor kan då omsorgsfullt limmas mot handgrep- pet om man inte har lust att göra en gänga själv vilket annars blir stadigast. Man vill ju inte att givaren skall ruska omkring på eget bevåg, då blir det helt fel värden. För den tekniskt intresserade kan jag avslöja att givaren har inbyggd förstärkare varför de förr så vanliga störningarna minskar märkbart. Helkroppsvibrationer Instrumentet är väl förberett på helkroppvibrationsmätningar men för närvarande behöver vi en något dyr sitt-accelerometer för att kunna jämföra med EU-direktivets insatsvärde 0,5 m/s2 och gränsvärde 1,15 m/s 2. Om man vill, kan värdena i x- och y-led presenteras multiplicerade med 1,4 som det anges i EU-direktivet. Instrumentet är lättskött Det nya instrumentet är också förbluffande lättskött. Tidigare mardrömmar från samma tillverkare såväl som från en känd dansk instrumenttillverkare kan glömmas. Man måste fortfarande förstå vad vibrationer innebär men själva knapptryckandet är intuitivt och kräver ett minimum av manualläsning. Manualen är dock läsbar men håller inte riktigt samma klass. Man kan oftast gissa var man skall trycka och vid tveksamheter visas frågor i teckenfönstret. Sammanfattande användbara egenskaper: Extremt användarvänligt. Mäter alla tre riktningarna samti digt och presenterar summavektorn. Visar ekvivalentnivån för valfri mättid, A eq, ett sorts tidsmedelvärde. Visar accelerationen i m/s 2 eller db. Mer lättmonterad givare med lagom lång kabel. Kan lagra många tidsstämplade mätningar. Kan lagra många förinställningar, till exempel m/s 2 eller db. (Set up) Mindre störningar. Man kan läsa om instrumentet på: http://www.davidson.com.au/products/ vibration/larson/pdf/hvm100.pdf Tidigare artiklar: YMK-journalen 2/2002 eller http://europa.eu.int/eur-lex/sv/ index.html Per Jonsson Yrkeshygieniker JOURNALEN NR 2 2004 17

NOTISER VIBRISKS Instrumentpool - mätuppdrag Civ ing Annette Pfeifer återanställs som kvalitets- och mätingenjör på Instrumentpoolen från den 1 september 2004. Hon kommer att ansvara för och vidareutveckla Instrumentpoolen. I tjänsten ingår även att utföra olika yrkes- och miljöhygieniska mätuppdrag. Hon har också möjlighet att vid behov medverka vid mätningar som arbetsmiljöingenjörer själva ansvarar för. Kostnader för dessa uppdrag baseras på timdebitering. I detta europeiska forskningsprojekt 2003-2006 deltar Arbets- och miljömedicin genom att longitudinellt följa unga maskinanvändare. I en första preliminär analys vid baslinjeundersökning av unga maskinanvändare i åldern 18-27 år, som nyligen gått ut fordons- eller byggprogrammet, fann vi att Raynauds fenomen (vita fingrar) rapporterades av 4,9 % av männen och 5,6 % av kvinnorna. Domningar i händerna på natten förekom hos 3,9 % av männen och 7,9 % av kvinnorna. Oro för framtida vibrationsskador förekom hos 55 % av männen och 30 % av kvinnorna. Bland de med hög vibrationsexponering var denna siffra 71 % för män och 50 % för kvinnor. Under hösten kommer ett urval av de personer på vilka vi genomfört baslinjeundersökningar att kallas för undersökning av cirkulationen i fingrarna, känseltröskelbestämning för temperatur och vibration i fingrarna samt läkarundersökning. Detta kommer sedan att upprepas efter två år för att se om testerna på perifer cirkulation och känseltrösklar på fingrarna uppvisar någon försämring för de som exponerats mycket för vibrationer och om dessa förändringar kan spåras före eventuella symtom. Dessutom kommer mätning av buller och vibrationer att utföras på de rekryterade unga maskinanvändarnas arbetsplatser och ställas i relation till de nya gränsvärden som börjar gälla i juli 2005. Vi har formerat en regionalt partsammansatt grupp med företrädare för Byggnadsarbetarförbundet, Metall, teknikföretagen, Sveriges byggnadsindustrier samt Arbetsmiljöverket för att följa projektet och diskutera möjligheter att underlätta inför de nästa år kommande nya gränsvärdena för vibrationer och lagstadgad hälsokontroll för vibrationsexponerade. Det finns en internationell hemsida för projektet med adressen: www.vibrisks.soton.ac.uk. Mats Hagberg Ny rapport t om formal- dehyd Samverkande forskning kring Ledarskap och stress i politiskt styrd verksamhet Formaldehyd har nyligen omklassificerats av IARC från grupp 2A till grupp 1 vilket innebär att man anser att det finns tillräckliga bevis för att formaldehyd är cancerframkallande för människa. En rapport om allmänbefolkningens exponering i Sverige och en jämförelse med aktuella riskbedömningar har nyligen tagis fram på uppdrag av Naturvårdsverket och Socialstyrelsen. Barregård L, Sällsten G. Formaldehyd en kunskapssammanställning och riskbedömning. Göteborg 15 juni 2004. www.vmc.ymk.gu.se I ett ledarskapsinriktat projekt samverkar deltagare ur forskargrupper från Institutet för stressmedicin (ISM), Arbets- och miljömedicin samt Arbetslivsinstitutet Väst. ISM startades under 2003 genom en gemensam satsning av regeringen, Västra Götalandsregionen (VGR) och Försäkringskassan (FK). De sistnämnda är huvudmän för ISM. Projektet anknyter på ett tvärvetenskapligt sätt till flera genomförda, pågående och planerade forskningsprojekt som bedrivs av medverkande i projektgruppen. Fokus ligger på ledare inom de politiskt styrda organisationerna VGR och FK. Övergripande syfte är att bidra till förbättrad psykosocial arbetsmiljö i politiskt styrda organisationer genom ledarutveckling som baseras på ökad kunskap om chefers stressbelastning, föreställningar och strategier när det gäller att hantera psykosociala arbetsmiljöproblem. Under vintern 2003 och våren 2004 har den första delstudien påbörjats. Det specifika syftet är att identifiera centrala processer relaterade till chefers, i politiskt styrda organisationer, upplevda möjligheter att påverka/förbättra den psykosociala arbetsmiljön, för sina anställda och sig själva. Öppna kvalitativa intervjuer har gjorts med första och andra linjens chefer från tre sjukhus och Försäkringskassan i Västra Götalandsregionen. Resultatet presenteras i en rapport som ges ut av ISM. För vidare information, se www.stressmedicin.com. Katrin Skagert 18 JOURNALEN NR 2 2004

NOTISER Västsvenska Arbetslivsdagen i Göteborg Den 29 mars arrangerades en Västsvensk Arbetslivsdag i Göteborg. Arbetslivsforskning presenterades för praktiker från näringslivet. Syftet med dagen var att sprida kunskap bland praktiker om de möjligheter som ligger i ett ökat samarbete mellan arbetslivsforskare och praktiker i Västsverige. Arrangör var Arbetsvetenskap i Västsverige AiV, ett nätverk som omfattar ALI Väst, västsvenska högskolor och olika offentliga organisationer. Bernt Schiller, ordförande i AiV inledde och menade att mycket finns att hämta i mötet mellan företagaren och högskolan. Nätverket vill visa på möjligheterna och även få de små och medelstora företagen att samarbeta med forskningen. Många kontakter kan knytas via hemsidan www.aiv.se, sade Bernt Schiller. Instrumentpoolen visade upp samarbetet mellan Arbets- och miljömedicin och företagshälsovårdsenheter i Västsverige. Samarbetsforumet utgör en kontaktyta mellan samarbetsparterna och är ett sätt att sprida erfarenheter. En paneldebatt avslutade dagen. Forskare, bla professor Mats Hagberg, avd för Yrkesmedicin, och praktiker diskuterade hur de två grupperna kan mötas. Hagberg pekade på att forskarna behövde bli bättre på att nå ut till företagen men att belöningen för ett aktivt utåtriktat arbete var dålig. En annan viktig fråga är att det är krångligt att starta företag. Nordisk diskt Arbetsmiljöinf tsmiljöinformatör ormatörsmöt smöte 2004 Det årliga Nordiska informatörsmötet hölls i år på Island 5-8 juni. Mötet var förlagt till det ensligt men vackert belägna Bifröst i Vestlandet, 10 mil norr om Reykjavik. Tema för årets träff var Informationsformidling, dens effekt og økonomiska fordele. Svava Jonsdottir, från avdelningen för forskning och arbetarhälsa, Arbetarskyddsstyrelsen, Reykjavik, berättade om två lyckade projekt på Island. Forskare, inspektörer och konsulter arbetade fram modeller för att kartlägga, undersöka och inspektera arbetsmiljön, hälsa och livsstil hos personalen i utvalda förskolor i Reykjavik och hos äldreomsorgen på Island år 2000-2002. Efter att ha arbetat med frågeformulär, arbetsplatsutvärderingar, åtgärds- Gräsbevuxna tak nedanför bergsluttning på Island förslag och uppföljningar ansåg man sig ha en god översikt över arbetsmiljö, hälsa och livsstil. Personalen på förskolor och äldreomsorg blev mer medvetna om sin arbetsmiljö. Information om projektet spred sig till andra kommuner och fick genomslag i dagstidningar och facktidningar. Andra seminarier och grupparbeten behandlade ekonomisk analys av hälsoinriktad information på arbetsplatsen, svårigheter med kommunikationsplanering och elektronisk övervakning av anställda. Nästa år arrangeras mötet i Norge. Gunilla Öberg AMM flyttar till Medicinareberget 2005 Under våren har planering pågått inför flytt av AMM till Medicinareberget (Medicinaregatan 16). Vår verksamhet kommer att samlokaliseras med Avdelningen för Miljömedicin vid Sahlgrenska akademin och redan idag har AMM viss verksamhet förlagd till lokalerna på Medicinareberget. Viss ombyggnad kommer att ske med start från slutet av 2004 och inflyttningen planeras ske under sista kvartalet 2005. JOURNALEN NR 2 2004 19

POSTGRADUATE Avdelningen föor yrkesmeödicinö ö ü Postgraduateseminarier hösten 2004 www.amm.se Arbets- och miljömedicin 24 september Helhetssyn på konflikthantering i arbetslivet - förebyggande och hanterande system Thomas Jordan, docent, Inst för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Lokal: Karl Isaksson, Medicinaregatan 16A, 14.00-15.30 3 oktober Medarbetarskap och ledarskap Freddy Hällsten, Gruppen för Human Resource Management, Handelshögskolan, Göteborgs universitet Lokal: Karl Isaksson, Medicinaregatan 16A, 14.00-15.30 22 oktober Ledarskap, arbetsmiljö och kvalitet Runo Axelsson, professor i Health management, Nordiska Högskolan för folkhälsovetenskap Lokal: Karl Isaksson, Medicinaregatan 16A, 14.00-15.30 10 november Occupational asthma in Europe Manolis Kogenvinas, professor Municipal Inst of Medical Research, Spain Lokal: meddelas senare. 12.00-13.00 23 november Measurement accuracy of two wrist goniometer systems licavhandling Per Jonsson, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Lokal: Hörsalen, S:t Sigfridsgatan 85, Kl 09.00 prel 3 december Inflammationsmarkörer i utandningsluft (prel titel) disputation Mona Lärstad, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Lokal: Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, 13.00 17 december Interventions for safe and healthy work disputation Mats Eklöf, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Lokal: Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, 09.00 Fakultetsopponent: Bengt Arnetz Föranmälan och upplysningar: Institutionssekreterare Ann-Sofie Liljenskog Hill 031-343 81 90 Rådet för arbetsliv och hälsa arrangerar: Metoder att öka fysisk aktivitet i arbete och på fritid för hållbar arbetsförmåga. Tor orsdag 21 april 2005 Konferenscentrum Wallenberg Kl 08:00-16.30 Se vår hemsida för kommande infomation. Kontakt: Ingela Nyth 031-343 81 91, ingela.nyth@ymk.gu.se 20 JOURNALEN NR 2 2004