Bilaga 6 Arkeologisk arkivgenomgång
NORRBOTTENS MUSEUM DNR 128-2011 Arkeologisk arkivgenomgång inför vindkraftsetablering vid Lehtirova, Pajala och Gällivare kommuner Inledning På begäran av Carolin Wilén, Vindkompaniet O2, har Norrbottens museum gjort en arkivgenomgång och sammanställning av uppgifter angående rubricerade område. Beskrivning av området Lehtirova Området för det föreliggande arbetet är beläget ca 10 km nordöst om Ullatti. Området Lehtirova utgörs av tre etableringsområden som är orienterade i nord-sydlig riktning: det norra området omfattar bergen Koijuvaara (Björkberget), Pounuvaara (Myrberget) samt Rissavaara (trol. Risberget). Det mellersta området omfattar Lehtirova (Lövåsen), Palovaara (palo = bränna, avbränt skogsparti) samt Kuusivaara (Granberget). Det södra området omfattar Lehtovaara (Lundberget), Järvistö (trol. personnamn), Iso och Pikko Luuva (oklar betydelse) samt Leveävaara (betyd. breda berget). Topografin präglas av mindre berg som höjer sig mellan 200-450 m ö.h. Bergen sträcker sig primärt i N-S eller NV-SO sträckning. Mellan bergen är mindre vattendrag och myrstråk. Vegetationen i området domineras av frisk ristyp, vilket innebär tall-, eller granskog ofta med stort inslag av lövträd. Genomgång av FMIS Området i och omkring de planerade etableringsområdena har inte genomgåtts av Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering, vilket medför att vi i nuläget inte vet vilka lämningar som finns där. Det finns inga lämningar registrerade i FMIS, inom etableringsområdenas avgränsning eller i deras omedelbara närhet. 3-5 km SÖ och Ö om det norra samt mellersta området är två sommargravar registrerade i FMIS: Tärendö 4:1 och 5:1. I anslutning till det södra området, omkring 4 km SV därom, finns sju stycken sommargravar registrerade: Gällivare 36:1-4, 37:1-2 och 38:1. Sommargravar är benämningen på tillfälliga gravläggningar i områden i Norrbotten där det var för långt, geografiskt omöjligt eller av någon annan anledning ogörligt att färdas med den avlidne till kyrkplatsen sommartid. Den avlidne placerades därför i en tillfällig grav och togs sedan upp till vintertid då snön och isarna lagt sig och transporten till kyrkan var möjlig. ARKEOLOGISK ARKIVGENOMGÅNG INFÖR VINDKRAFTSETABLERING, LEHTIROVA NILS HARNESK 1
NORRBOTTENS MUSEUM DNR 128-2011 Inom ett avstånd av ca 20 km från etableringsområdena finns 235 lokaler med fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar registrerade. Dessa lokaler kan i sin tur innehålla en, eller flera lämningar. Majoriteten av lämningarna utgörs av s.k. övriga kulturhistoriska lämningar. Dessa lämningar är t.ex. rester efter kolning i form av kolbottnar eller rester av den tidigare omfattande tjärframställningen i form av tjärdalar. Även lämningar efter renskötsel återfinns bland dessa då visten och rengärdor uppträder bland de registrerade lämningarna. Odling och/eller slåtterbruk återfinns även i de registrerade lämningarna då ett antal utgörs av fossil åkermark. De fasta fornlämningarna utgörs primärt av förhistoriska boplatser, kokgropar, fångstgropar, sommargravar samt härdar. Arkivgenomgång En genomgång av Norrbottens museums topografiska arkiv gav inga ytterligare uppgifter. I detta arbete ingår även studier av museets kartmaterial. Historiska kartor Vid en genomgång av historiska kartor på Lantmäteriets webbplats kan konstateras att endast ett fåtal kartor finns upprättade över Lehtirovaområdet. De äldsta kartorna utgörs av generalstabskartor daterade 1859-78. Utifrån kartan från 1859-78 finns ingen ny information att tillföra. På generalstabskartan från 1969 som är mer detaljerad finns myrar som varit avstyckade och nyttjade för slåtter mellan mellersta och södra området, alldeles i närheten av Nytorp. Ett rengärde återfinns strax S om mellersta området samt ett renstängsel som löper i mellersta områdets V del. I övrigt finns inget av kulturhistoriskt intresse markerat på kartorna inom, eller intill de tre etableringsområdena. Studerade kartor Rikets allmänna kartverks arkiv Karta/Akt Kartserie/Åtgärd Årtal J122-14-1 Generalstabskartan 1859-78 Kompelusvaara J141-28L0-1e-f71 Generalstabskartan 1969 Analys Kulturmiljön i närområdet för den planerade vindkraftsetableringen är signifikativ för denna typ av inlandsområde. Lämningarna efter rengärdor, visten, härdar, tjärdalar, kolbottnar och sommargravar vittnar om renskötsel, nybyggare, bofasta jordbrukare samt ett utbrett utmarksutnyttjande. Även plats- och ortnamnen berättar om hur markerna nyttjats. Exempel på detta är namnen Nytorp, Pesosenjoki (Tvättbäcken) invid mellersta området, eller Kenttäkuusiko (Kenttäplatser, arbetsplats utanför byn, fiskeläge) som återfinns strax norr om det norra området. Naturnamn som piettiö (miss- ARKEOLOGISK ARKIVGENOMGÅNG INFÖR VINDKRAFTSETABLERING, LEHTIROVA NILS HARNESK 2
NORRBOTTENS MUSEUM DNR 128-2011 lyckad kastrering av rentjur) ger oss inblick dels i formationen av naturnamnen men påvisar också renskötsel. De flertaliga palo-namnen kan antyda svedjebruk, även om naturliga bränder inte går att utesluta vid bildandet av dessa namn. De boplatser och boplatsgropar som återfinns inom en radie av 20 km påvisar även en förhistorisk bosättning i området. Mot bakgrund av den redovisade lämningsbilden kommer liknande lämningar troligen att återfinnas även inom etableringsområdena. Andra lämningar som kan finnas uppe på själva bergen är rösningar och boplatsgropar i klapper, samt lämningar efter prospektering och brytning av t.ex. malm och stenmaterial. Även lite mer udda lämningar som gravar och offerplatser kan finnas i sådana här områden. Antikvarisk bedömning Innan en mer detaljerad plan för exploatering görs bör en särskild arkeologisk utredning utföras för att utröna om det finns lämningar inom etableringsområdena. Viktigt är också att ytor för tillfartsvägar samt andra tillkommande markexploateringar utreds då dessa går i de mer utnyttjade markerna. En särskild arkeologisk utredning i denna typ av terräng är mycket viktig då den är relativt outforskad, och därmed intressant, vad gäller förekomst av forn- och kulturlämningar. Tidigare inventeringsinsatser har i de flesta fall prioriterat terräng invid sjöar och vattendrag vilket gjort att vår kunskap om föreliggande terrängtyp är liten. ARKEOLOGISK ARKIVGENOMGÅNG INFÖR VINDKRAFTSETABLERING, LEHTIROVA NILS HARNESK 3