Upprustning av Nora kyrka

1 Upprustning av Nora kyrka Nora församling, Kramfors kommun OMLÄGGNING AV PLÅTTAK Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2002:12 Bodil Mascher

2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 BESKRIVNING OCH HISTORIK 5 PLANERADE ÅTGÄRDER 7 VIDTAGNA ÅTGÄRDER 8 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER 9 KÄLLOR OCH ARKIV 10 FOTOBILAGA

3 INLEDNING Under perioden februari till augusti år 2002 gjordes en omtäckning av plåttak i Nora församlingskyrka i Kramfors kommun i Ångermanland. Omtäckningen, som omfattar kyrkans plåttäckta takytor utom tornlanterninens koppartak, har utförts i enlighet med arbetsbeskrivning av plåtkonsult Hans-Erik Olsson AB, 2001-07-04. Arbetet är utfört som generalentreprenad av Höga Kusten Plåt AB med Leif Markström Bygg & Restaureringskonsult som projektledare. Beställare är Nora församling. Länsstyrelsens beslut 2002-05-13 dnr. 433-3620-02 har givit tillstånd till åtgärden. Beslutet omfattar även tilläggsansökan angående snörasskydd för fotrännan på södra takfallet, som inkom till länsstyrelsen 2002-04-30 dnr. 433-8892-02. Länsmuseet Västernorrland har utfört antikvarisk kontroll enligt villkor i Länsstyrelsens beslut. Syftet med kontrollen är att den antikvariske experten tillför nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydligar och preciserar de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden beslut om insatser under arbetets gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen skall öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värdena som Nora kyrka besitter och underlätta bevarandet av dessa värden. Den antikvariska kontrollanten skall dokumentera arbetet och sammanställa det i en rapport. Från Länsmuseet Västernorrland har Hjördis Ek deltagit som antikvarisk kontrollant och Bodil Mascher har gjort rapportsammanställningen. Fotografier: Hjördis Ek. Ärendets dnr. är 2002/00195. Omslagsbilden visar kyrkans södra takfall efter montering av fotrännor och snörasskydd och ny plåtavtäckning.

4 SAMMANFATTNING Under perioden februari till augusti år 2002 gjordes en omtäckning av plåttak i Nora kyrka, Nora församling i Ångermanland. Omtäckningen, som gäller kyrkans samtliga plåttäckta takytor utom tornlanterninens koppartak, har utförts i enlighet med arbetsbeskrivning av plåtkonsult Hans-Erik Olsson AB, 2001-07-04 av entreprenören Höga Kusten Plåt AB med Leif Markström Bygg & Restaureringskonsult som projektledare. Takplåten som har använts är 0,7 mm tjock förzinkad falsad järnskivplåt. Skivorna har formatet 600x1250 mm (Gasell Kultur) som är behandlade med en tunn primer. Målning av långhustaket ska ske nästa år. Torntaket har målats eftersom man där kunde använda ställningen. Torntaket behandlades extra före målning med ett skikt Pentur Primer och täckmålades 2 gånger med Pentur Solo. Det fanns få skador på underliggande virke. På södra sidan ersattes endast enstaka virkesdelar. På norra långhustaket har man bytt ut 2 läktbräder. Stuprör och hängrännor har bytts ut, nya stuprör, fotrännor och nockräcke har monterats. Vid demonteringen av ståndskivor vid anslutningen mellan takfall och torn uppstod putsskador som åtgärdades av putskonsulten Tremans fasad AB. Avfärgningen görs i samband med nästa putsentreprenad. Murnings- och putsarbeten är också utförda i anslutning till taklist på sakristia och torn. Tornkorset har förgyllts liksom siffror och visare på tornuret. Siffrorna får stå under observation under en tid så att man får se om förgyllningen sitter kvar på siffrornas kanter. Ventilationsgaller har monterats på långhusets gavlar, en på vardera sida tornet och på vardera sida sakristietaket (inalles 4 galler) för avluftning av kyrkvinden. Stigluckans järnsmide har målats enligt föreskriven målningsbehandling och solen i överstycket har förgyllts. Under arbetets gång upptäcktes även kraftiga korrosionsskador i nedre delen av sakristians koppartäckta dubbelport. Man har åtgärdat detta med en cirka 2 dm hög tjock kopparplåt / sparkplåt som iskarvats nertill.

5 BESKRIVNING OCH HISTORIK Beskrivning Nora kyrka ligger mitt i ett öppet, svagt kuperat jordbrukslandskap vid Norasundet med goda handelsförbindelser med omvärlden sedan förhistorisk tid. Kyrkan är byggd efter nyklassicistiskt mönster med rymligt långhus, stora rundbågefönster, flackt sadeltak och lanternin på torntaket. På kyrkotomten som inhägnas av mur och häck står även ett gravkapell byggt 1975-85. Historik Redan vid mitten av 1700- talet planerade församlingen i Nora att bygga en ny kyrka, byggmästaren Daniel Hagman upprättade också ett ritningsförslag men företaget lades då på is av ekonomiska skäl. År 1802 anlitades byggmästaren Simon Geting som utarbetade två förslag; ett med torn i öster och ett annat med västtorn. Överintendentsämbetet avslog det av församlingen önskade förslaget med östtorn, domkapitlet och länsstyrelsen var av samma åsikt. ÖIÄ reviderade ritningen, förlängde kyrkorummet i öster och lade ut en sakristia bakom koret, helt i linje med den nyklassicistiska kyrkoarkitektur som nu kom på modet. Detta förslag ogillades av församlingen som i stället framhöll Getings ritningsförslag med ett västtorn. Slutligen godkände ÖIÄ detta senare förslag av Geting och den nyklassiska kyrkan byggdes år 1806 med västorn med kvadratisk plan och en rektangulär sakristia i öster med murar av gråsten och tegel. Kyrkan ersatte en medeltida kyrka (nya kyrkan inrymmer idag medeltida skulpturer och inventarier från den gamla kyrkan). Till bruket användes kalk från Gotland. Taket avtäcktes med kyrkspån som var drygt 80 cm långa. Interiört försågs kyrkan med tunnvalv. Bonden och ornamentssnickaren Pehr Dahlquist från Nordvik tillverkade ett enkelt träkors med svepning på altaret, ny predikstol (1910), altarring, altarbarriär och korväggens dörrar. År 1858 skedde en stor interiör restaurering då den stora altaruppsatsen och två kristallkronor tillkom. År 1890 kalkströks kyrkan. År 1895 försågs kyrkan med ett tornur från firman F. W. Tornberg i Stockholm och 1888 monterades nya fönster med dubbla glas. Till kyrkans hundraårsjubileum fick altarringen en ny röd schaggklädsel och två gipsfigurer avlägsnades från altaruppsatsen. 1905 tillkom en ny altarutsmyckning av den danske konstnären Johan Wilhelm Perzén, i stället för ett målat landskap med kors mitt på korväggen som var målat av Olof Hägglund. Ramverket för den nya altartavlan ritades av stockholmsarkitekten Agi Lindegren och utfördes av mäster Jacob Lundstedt från Edsele, verksam som finsnickare i flera kyrkor. Lundstedts far var bildhuggare i trä som hade utfört kyrkporten. År 1909 byttes det uttjänta spåntaket då församlingen valde mellan plåt eller den exklusivare eterniten. Man valde plåtavtäckning. En ny restaurering diskuterades och lektorn, senare stadsarkitekten i Härnösand, Albert Thurdin upprättade ett flertal förslag. I Thurdins ritningar från 1912 ingick centralvarmluftssystem som skulle ersätta de gamla värmeugnarna. Församlingen skickade förslaget till ÖIÄ men uteslöt centralvärmesystemet, vilket gjorde att man fick avslag. År 1914 påbörjades arbetet utan centralvarmluftssystem. Värmeugnarna orsakade nedsmutsning och en påskyndad restaurering tjugo år senare. I altaruppsatsens nischer placerades apostlaskulpturer föreställande Petrus och Johannes av konstnären Hampe

6 Svanberg från Nora. En medeltida dopfunt i gotländsk sandsten blev insatt i kyrkan. År 1914 skedde även en exteriör putslagning och omfärgning, en lagning av torntaket vid lanterninen, ommålning av taket samt förgyllning av tornets vindflöjel. Under arkitekten D. Frykholm skedde en invändig restaurering 1934-36 då man lade om golvet och vindsbjälklagen isolerades. Konservering av bland annat altaruppsats och predikstol utfördes. 1933-36 tillkom nytt orgelverk av Åkerman & Lund, då den gamla fasaden bibehölls. År 1939 fick kyrkan elektrisk klockringning och två år senare byggdes en källare för förvaring av likkistor i stället för en jordhåla under vapenhuset. År 1956, inför 150-årsjubiléet, skedde nästa stora restaurering som omfattade exteriören genom byggnadsfirman A. Sundquist i Örnsköldsvik. Södra långväggen, tornet och östra gaveln uppvisade stora putsskador, varför byggmästaren Algot Svanholm i Kramfors förordade en total nedknackning på dessa väggytor. Omputsningen gjordes troligen med kcputs och avfärgning med Aktivan. Även taket, fönstren, lanterninen och förgyllningarna åtgärdades. Portarnas gamla kopparbeklädnad ersattes med ny och de delar som kunde tas tillvara återanvändes på sakristians dörr. Urverket restaurerades och en ansökan om att få ersätta de fyra svarta urtavlorna med genomlysta transparenta glasurtavlor avslogs. Urtavlorna förstärktes med aluminiumplåt. Kyrkan genomgick en invändig restaurering 1979-80 av arkitekten B. Månsson då orgelläktaren utökades 3 meter, 6 bänkrader blev borttagna och läktarunderbyggnaden gjordes. Bänkarna målades om i grått och grönt. 1992 monterades innanfönster med antikglas och blyinfattning.

7 PLANERADE ÅTGÄRDER Tak- och tornytorna var före omtäckningen klädda med svartmålad järnplåt med 600 x 1200 mm stora skivor. Takytorna uppvisar omfattande korrosion, främst kring tvärfalserna, vilket har orsakat vattenläckage in till underliggande takkonstruktion. Enligt länsstyrelsens beslut skulle den befintliga svartplåten ersättas med ny förzinkad plåt i samma dimensioner och utförande som tidigare skivplåt. Man planerade använda ny förzinkad järnplåt, skivstorlek 600 x 1250 mm, 0,7 mm tjock. Den är behandlad med en tunn primer och man planerar skjuta på målningen till nästa år. Skivorna skulle falsas med dubbel ståndfals. Före plåtavtäckningen skulle läggas underlagspapp på rotet. Före monteringen skulle skivplåten rengöras med Pentur tvätt och baksidesmålas en strykning med förtunnad Pentur primer. Nya stuprör, nya snörasskydd och nytt nockräcke skulle monteras. Även klockkuporna skulle omtäckas. Stuprör och hängrännor skulle bytas ut. Man planerade i stället montera fotrännor som man tidigare haft. Fotrännorna ersattes troligen av hängrännor vid takarbeten 1962. I samband med detta skulle snörasskydd i dubbla rader monteras men eftersom man haft stora problem med snösmältningen om våren, särskilt på södra sidan, har församlingen fått tillstånd att montera ett snörasskydd längs hela södra takfallet och inte endast ovanför södra entrédörren som tidigare. Snörasskyddet skulle monteras cirka 4 meter upp från fotrännan, hela takfallet upp till nock är 11 meter. På tornet skulle befintlig plåt målas, tornkorset skulle förgyllas liksom siffror och visare på tornuret.

8 VIDTAGNA ÅTGÄRDER Förtillverkning av plåtar och stuprör startade 020201 i verkstad och plåtarbeten på plats igångsattes 020401 vid kyrkans södra takfall, där takrotet var vid gott skick och endast mindre ilagningar gjordes. Plåten som användes var 0,7 mm tjock (Gasell Kultur), förbehandlad med en tunn primer. På södra sidan ersattes endast enstaka virkesdelar. Sammanfalsningen av ståndfalserna måste göras om till godtagbart resultat. Ett snörasräcke monterades med stödfalsfästen 4 meter upp på takfallet. 2002-05-16 var man färdig med större delen av södra takfallet. Då hade man redan påbörjat arbeten på sakristian och utmed takfoten på norra takfallet, dit ställningarna flyttades 02 04 30. Vid det tredje byggmötet 020617 var omtäckningen färdig på hela långhuset, sakristian och större delen av tornets norra takfall. Då hade man också rättat till sammanfalsningen av ståndfalserna. På norra långhustaket hade man bytt ut 2 läktbräder. Stuprör och hängrännor har bytts ut. Nya stuprör, fotrännor och nockräcke har monterats. Slutbesiktning hölls 02 08 26. I samband med nuvarande plåtarbeten upptäcktes en 5-öring från 1934 fastspikad på rotet, samt en notering om att Sixten Falk och Sven Strandberg deltog i arbetet. Hantverkarna vid denna plåtavtäckning har skrivit in namn och årtal i en bit plåt på norra takfallet. På tornet har plåten täckmålats, eftersom ställningen stod på plats. För målning av långhustaket nästa år behövs inte ställningen. Före målningen ruggades plåten upp med Scotch Brite, sköljdes ren med vatten, och grundades en gång med Pentur Primer och täckmålades 2 gånger med Pentur Solo. Tornkorset har förgyllts liksom siffror och visare på tornuret. Kanterna på siffrorna har endast guldgrund. Om förgyllningen ska göras komplett måste man skruva upp och plocka ner varje siffra igen, därför får siffrorna stå under observation under en tid för att se om färgen ändå sitter kvar. Tyvärr är korssockeln redan överlupen av fågelträck men man ska åtgärda detta med att sätta upp rovfågelsatrapper. Listbeslag av kopparplåt har monterats på tornfasadens gesims. Ventilationsgaller av storlek 200 x 300 mm monterades på långhusets gavlar, en på vardera sida tornet och en på vardera sida sakristietaket (inalles 4 galler) för avluftning av kyrkvinden. Enligt arbetshandlingarna skulle nya blixtledarlinor monteras. I stället behölls den befintliga vertikala delen av linan medan övriga delar byttes ut. Vid demonteringen av ståndskivor vid anslutningen mellan takfall och torn uppstod putsskador som åtgärdades av putskonsulten Tremans fasad AB. Avfärgning görs i samband med nästa putsentreprenad. Murnings- och putsarbeten är också utförda i anslutning till taklist på sakristia och torn. Stigluckans infällda järnsmide har målats enligt föreskriven målningsbehandling. Solen i överstycket förgylldes vecka 34 och har påmonterats. Under arbetets gång upptäcktes även kraftiga korrosionsskador i nedre delen av sakristians koppartäckta dubbelport. Man har åtgärdat detta med en cirka 2 dm hög tjock kopparplåt / sparkplåt som har iskarvats nertill.

9 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER På konsultens förslag ville man måla taket i en mörkgrå kulör, en kulör som på senare tid ofta har använts söderut i landet. Antikvarien avslog förslaget med motiveringen att taket på Nora kyrka sannolikt varit svartmålat sedan senaste avtäckningen vid 1900- talets början och att inga uppgifter fanns på gråmålade kyrktak i trakten. Under arbetet i april med södra takfallet förklarar plåtkonsulten att snörasskydd behövs på hela södra takfallet som skydd för fotrännan vid snösmältningen. Norra takfallet är ej lika utsatt. Antikvarien ställde sig tveksam men påpekade att tillstånd från länsstyrelsen krävs (åtgärden beviljades). Antikvariens motiv var att det långa snörasskyddet tvärs över taket parallellt med nya fotrännan blev alltför markerad och inte heller överensstämmande med det traditionella utseende man ville återskapa med fotrännan.

10 KÄLLOR OCH ARKIV Litteratur Riksantikvarieämbetet: Kyrkobyggnader 1760 1860, Del 4 (1997). Arkiv Topografiska arkivet, Länsmuseet Västernorrland: Tillstånd till omläggning av plåttak, Nora kyrka, Nora församling, Kramfors kommun, Länsstyrelsens Beslut 2002-05-13 dnr. 433-3620-02, 433-8892-02. Förfrågningsunderlag 2001-07-04: Arbetsbeskrivning upprättad av Hans-Erik Olsson, Af-delen upprättad av Leif Markström.