Fastigheten. Slutet av 1960-talet 9.472 m² A temp 1 byggnad med 13 huskroppar, Byggår Area:



Relevanta dokument
Fastigheten. Slutet av 1960-talet m² A temp 1 byggnad med 13 huskroppar, Byggår Area:

Fastigheten. Byggår Area:

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Energiteknik AB. Krav 1 (5) Byggår: Area: 5404 m 2 A temp Vårdcentral Byggnaden är uppförd. ett styr- och. Töreboda. I byggnaden finns två

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Åvestadalskolan högstadium Krylbo 6:20 Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 maj 2015

Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Chalmers Teknikpark Chalmersfastigheter AB Bengt Dahlgren AB

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 april Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket. Fastigheten och dess användning.

Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 April Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket. Fastigheten och dess användning.

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 februari Fastighet: Eldkvarnen 1 Fastighetsägare: Stockholmstad Konsulter: ÅF

Segevångsskolan. Energieffektivisering enligt Totalmetodiken. Beställt av: Torbjörn Nilsson, Malmö Stad Serviceförvaltningen.

Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 april 2015

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1-Segevångsskolan juni Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket. CIT Energy Management AB

Energiinventering VVS /El installationer. Objektnr 1260 Seminariet VHT 26141

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985

TOTALPROJEKT - LÖNSAM ENERGIEFFEKTIVISERING MED TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport Per Levin Projektengagemang Energi & klimatanalys

Brf. Trekanten i Landskrona

Bengt Dahlgren Göteborg AB

Vilka krav ska vi ställa på tekniken? Systemsyn och teknik för energieffektivisering. Lennart Jagemar Docent CIT Energy Management AB Göteborg

Uppdragsnummer ,000. Rapport Effektiv Energi. Brf Hagaparken Vänersborg. Energideklaration. Vänersborg Lars Larsson Anders Malmberg

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

En ökad marknad för värmeåtervinning

Halvera mera 1 etapp 2

Energieffektiva företag

Går det att halvera energianvändningen i samband med renovering?

ENERGIRAPPORT DIKESRENEN 18. Johan Jergelin HANDLÄGGARE DATUM UPPDRAGSNR.

Kortrapport Totalmetodiken Skellefteå Kommun februari Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten.

FTX och FX återvinner men vem vinner?

Kontrollrapport Energibesiktning

Luftbehandling Funktion och underhåll

Energieffektivisering i befintliga flerbostadshus

Besiktningsrapport Ellene 13:1

Fastighet: Hägern Mindre 7 Fastighetsägare: Fabege AB. Totalprojekt slutrapport Helt genomfört energiuppföljt Totalprojekt.

Energideklaration av Visby Nejlikan 15

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

ENERGIBESIKTNING. Bilaga till Energideklaration av. Backen 1:25, Ödskölt Bengtsfors kommun Uppdragsnummer 17515

Invändig tilläggsisolering. Varför? ytterväggar i flerfamiljshus

Brf Springaren i Landskrona

Miljöåterbetalningstid för energieffektiviseringsförslag i förhållande till BBR19

Brf Linden i Landskrona

RAPPORT. Energi- och Inneklimatanalys Småhus Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Specificerade åtgärdsförslag :

Totalprojekt Slutrapport Helt genomfört energiuppföljt Totalprojekt

Det går att få lönsamhet i energirenovering! Mattias Westher, Bostads AB Poseidon

Energideklarationsrapport

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Energirapport villa. Datum för besiktning: Fastighetsbeteckning: Lervik 1:256. Lerviksvägen 108 / Åkersberga

Energirapport. med smarta tips. Fastighetsbeteckning: Ingarö-Långvik 1:366. Snösundsvägen 38 / Värmdö. Besiktigad av (certnr): Olle Lilja (5425)

Fastighetskontorets strategi för energieffektivisering

Energi- och besiktningsgruppen RAPPORT Energideklaration, Seglet 4 1 (13)

LuIeé. Energi. ALf Turborn Orienteraren 9. Ägarens namn: Fastighetsbeteckning:

Split- vs ventilationsaggregat

ENERGIBESIKTNING. Bilaga till Energideklaration av. Vättungen 1:398 Bengtsfors kommun Uppdragsnummer 17566

Energianvändningen i flerbostadshus kan halveras!

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

SIGNALISTEN. En stiftelse ingen ägare. Ett evigt syfte bygga, förvalta och hyra ut. och liten miljöpåverkan

Många bäckar små. En informationsskrift från Teknisk förvaltning/fastighet om energi

Bästa inneklimat. till lägsta energikostnad. Gunnel Forslund Jan Forslund

Energibesiktning. Brf Atmosfären 1 Stockholm Utförd av: Dan Andersson Leif Porres

Välkomna till lågenergihusen i Backa Röd

Inneklimat och vädring i energieffektiva nybyggda lägenheter i Västra hamnen

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Backagärde 4:1. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Skåneinitiativet Skellefteå 22 & 23 mars 2012

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 5 augusti Adress/ort: Västra Torps byav Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087)

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Datum för besiktning: 19/ Fastighetsbeteckning: Norra Emmeboda 1:8. Norra Emmeboda 6, Lidhult

Energideklaration av fastigheten Umeå Röbäck 30:30 Grusåsvägen 13

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kalvsvik 11:453

Mot denna bakgrund beslutar styrelsen för BeBo att bevilja stöd till projektet.

UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR PUSH 12/ ELPUSH 12. Uponor Push 12/ Uponor ElPush 12

Tekniska krav och anvisningar. El- och hissystem. INHYRNING Huvuddokument 1 (8)

WP1: System för energieffektivitet. Tekn.Lic. Svein Ruud SP Energiteknik

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Årnäs 2:24

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 10 februari Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087)

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix

ENERGIBESIKTNING. Bilaga till Energideklaration av. Billingsfors 1:85 Bengtsfors kommun Uppdragsnummer 18624

Energideklaration av Stenkumla Snäckarve 1:35

brukare i fokus Göteborg

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Uppdragsgivare

ENERGIDEKLARATION. Alfs Väg 8, Alvhem Ale kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1965 Energideklarations-ID:

ENERGIBESIKTNING. Bilaga till Energideklaration av. Östra Mon 1:8 Bengtsfors kommun Uppdragsnummer 16628

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Carl-Henrik Böhme, Sweco Systems Energieffektivisering inom VA VVS-system, El

Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10

Norrtäljeanstalten Hus 9

Energideklarationsrapport

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Stockholm 17/ Undersökning om Skåneinitiativet

Energirapport med smarta tips

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklarationsrapport

Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Lygnesta 2:11

Transkript:

Fastighet: Tynneredsskolan Fastighetsägare: Göteborgs Lokalförvaltning Totalskolor Etapp 1 Konsulter: CIT Energy Management AB Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår Area: Slutet av 1960-talet 9.47 m² A temp 1 byggnad med 13 huskroppar, Verksamhet: 7 9 skola, ca 350 elever i 16 klasser, 40 lärare och övrig personal Fritidsgård, gymnastiksal, slöjdsalar (trä/textil) Matsal (ca 500 ätande per dag), Tillagningskök (skoltid ca.500, sommartid ca 800 portioner per dag) Fastigheten ligger i förorten Västra Frölunda i Göteborg. Den är ett typiskt exempel på en större högstadieskola från miljonprogrammets tid. Skolans olika verksamheter redovisas i figuren ovan och tabellen nedan. Byggnaden har två plan samt källare, delvis med kulvert, delvis med skyddsrum. Byggnadsdel Aktivitet H1, H, H3 Klassrum och grupprum H3-A Fritidsgård H4 & H5 Klassrum, grupprum och bibliotek H6 Klassrum och grupprum H7 Administration och skolsköterska H8 Slöjdsalar, aula, grupprum och klassrum H9 Storkök H10 Matsal H11 Klassrum, grupprum H1 Gymnastik med omklädning Krav Inneklimatkrav Termiskt inneklimat LFs tekniska förutsättningar anger följande krav på lägsta dimensionerade rumstemperaturer: Klassrum, uppehållsrum, bibliotek 0 C Korridorer och kapprum 17 C Gymnastiksal 17 C Omklädningsrum 0 C Nattemperaturer i rum i skolrum 16-17 C Dagtemperatur vid start (morgon) i skolrum 0 C Inblåsningstemperatur lägre än 18 C Högsta lufthastighet i vistelsezonen 0,15 m/s Luftkvalitet LF:s tekniska förutsättningar anger följande krav på maximal koldioxidhalt: Konferensrum 800 ppm Övriga lokaler 1.000 ppm Det sistnämnda kravet gäller för skolsalar och innebär ett minsta uteluftsflöde på knappt 10 l/s per person. Ljud, ljus och belysning Inga specifika krav på ljud, ljus och belysning utöver myndighetskrav.

Fastighetens nuvarande klimatsystem Byggnaden Byggnadens väggkonstruktion består av betongstomme, ca. 150 mm isolering och utvändig tegelfasad. Byggnaden har platt tak som renoverades för några år sedan, företrädesvis med 00 mm isolerskivor. De flesta fönstren är från 1990-talet med +1-glas och metallkarm. Några fönster (ca 10 % av alla) är original, d.v.s. -glasfönster av trä med kopplade bågar. Bland annat Fritidsgården har äldre fönster. Där förekommer enstaka fönster med tydliga rötskador. Ytterdörrar och portar varierar i skick. Vissa är utbytta och vissa behöver tätas (synlig luftspalt). Byggnaden är grundlagd med platta på mark och källare (kulvert och skyddsrum) av betong, troligen med endast tunn eller ingen isolering av grunden. Byggnadens bedöms vara generellt i tämligen slitet skick (med undantag av huvuddelen av fönstren). Värmeförsörjning och värmesystem Skolan försörjs tillsammans Ängåsskolan (F-6) med fjärrvärme. Fjärrvärmecentralen ligger i Ängåsskolan. Från denna går en kulvert till Tynneredsskolan. Ängåsskolan Skolan har tre system för tappvarmvattenförsörjning av de olika delarna: undervisning, storkök och gymnastik. De gamla varmvattenberedarna byttes till genomströmningsvärmeväxlare år 009. Energi Fjärrvärme och total elenenergi för hela skolan mäts. Därmed finns ingen mätteknisk uppdelning mellan verksamhetsel respektive fastighetsel. Uppmätt energianvändning 009 Elenergin inkluderar såväl verksamhetsel som fastighetsel. kwh/(år. m²) A temp MWh/år Fjärrvärme 16 1 7 Elenergi 46 445 Ventilation Byggnaden har balanserad ventilation, i regel utan värmeåtervinning. Ibland är tilluftsaggregat och frånluftsfläktar placerade i skiljda utrymmen. De olika byggnadsdelarna har följande uteluftsflöden enligt OVK-mätningar: Byggnadsdel System Typ Luftflöde Tynneredsskolan Fjärrvärmecentral H1-H3 LB05 FT 3,1 m³/s H3-A LB17 FT 0,7 m³/s H4-H6 LB06 FT 3,1 m³/s H7 LB07 FT 1,6 m³/s H8 LB08 FT 1,6 m³/s H8 (träslöjd) LB13 + LB14 FTX 1,3 m³/s H9 LB10 FTX,0 m³/s H10 LB11 FT 1,7 m³/s H11 LB1 FTX 1,9 m³/s H1 LB15 + LB16 FT 1,0 m³/s Det genomsnittliga uteluftsflödet är 1,9 l/(s. m² ) A temp. I fjärrvärmecentralen finns två undercentraler, där den ena försörjer Ängåsskolans tappvarmvattenbehov. Den andra försörjer via kulverten Ängåsskolans radiatorer och ventilation samt täcker hela Tynneredsskolans behov (radiatorer, ventilation och tappvatten). Kulvertpumpen är tryckstyrd. I Tynneredsskolan finns fyra shuntgrupper för radiatorsystemet.. Radiatorerna är p.g.a. vandaliseringsrisk i regel utan termostatkroppar. Där termostater finns är de gamla och ibland gömda bakom skåp och andra möbler. Fastighetens status före åtgärder Ventilationssystemet följer den ursprungliga utformningen från 1960-talet. Luftbehandlingsaggregat och frånluftsfläktar byttes 1994/95. Endast fyra delsystem har värmeåtervinning: roterande värmeåtervinning i en undervisningsdel och plattvärmeväxlare i storköks- och slöjddelarna. De befintliga uteluftsflödena är för låga för att LF:s krav på inneklimatet skall uppfyllas. Belysning Idag har skolan en blandning av glödljus, lågenergilampor samt lysrör (T8). Belysning byttes i mitten av 1990-talet. Knappstyrning finns i klassrum, kontor och vissa korridorer. I de centrala korridorerna styrs belysningen av vaktmästarna via brytare i varje elcentral. Endast i korridoren i husdel H7 finns närvarosläckning av belysningen. Det vattenburna värmesystemet har äldre termostatventiler och kräver ny injustering och nya termostatkroppar eller ventiler. De fyra shuntgrupperna för radiatorsystemen är både överdimensionerade och olämpligt utformade för fjärrvärme. Radiatorpumparna saknar tryckstyrning. Byggnadskalet har ett litet antal originalfönster (kopplade -glas träfönster) som är i dåligt skick och

som behöver åtgärdas. Taken tilläggsisolerades för några år sedan. Belysningssystemen motsvarar inte helt dagens standard och behöver delvis upprustas, detta gäller särskilt belysningsstyrningen. Närvarosläckning i klass- och grupprum samt korridorer kan vara ett alternativ. De flesta korridor har god tillgång på dagsljus och där kan Föreslagen renoveringsombyggnad dagsljusstyrning vara aktuellt. Korridorbelysningen är dåligt sektionerad. Fastigheten har idag ett överordnat styr- och övervakningssystem. De befintliga uteluftsflödena innebär att en renovering av ventilationssystemen är nödvändig för att uppfylla LF:s krav på inomhusklimatet d.v.s. maximalt 1.000 ppm koldoxidhalt inomhus. Luftflödena i Tynneredsskolan måste därför ökas med ca 5 %. De befintliga tilluftsaggregaten och frånluftsfläktarna är åtskilda och har otillräcklig kapacitet för detta. Vidare klarar kanalsystemen inte de höjda luftflödena. Detta innebär dels nya aggregat, dels ny kanaldragning med nya don. Den föreslagna renoveringsbyggnaden har fokus på förbättring av inneklimatet. Därmed har valts enkklast möjliga lösningar utan hänsyn till energieffektivisering. Tryckstyrning av nya fläktar ingår dock i renoveringspaketet. Drifttider och tillluftstemperaturer har antagits vara desamma som före åtgärder. Renoveringsombyggnaden innebär att skolan energianvändning ökar, främst p.g.a. de ökade luftflödena utan värmeåtervinning: Före åtgärder Efter renoveringsombyggnad Fjärrvärme 16 15 kwh/(år. m²) A temp Elenergi 46 55 kwh/(år. m²) A temp Investeringen för renoveringsombyggnaden är tämligen hög ca 1.35 kr per m² A temp. Identifierade åtgärder När det gäller energieffektiviseringsåtgärder är två grundfall tänkbara: 1. Renoveringsombyggnaden för ökade luftflöden kan bedömas blir för kostsam och genomförs inte. Energieffektiviseringsåtgärder genomförs utgående från det befintliga ventilationssystemet.. Renoveringsombyggnaden genomförs och används som utgångspunkt för åtgärder för energieffektivisering. Det blir därmed fråga om två alternativa åtgärdspaket beroende på vilket av de två grundfallen som blir aktuellt. Det finns en del åtgärder som är tänkbara i åtgärdspaketen, men som utesluter varandra. Här har, utgående från energibesparingen enbart, lönsamheten av dessa bedömts var för sig. De lönsammaste alternativen har valts att läggas in i respektive paket. Dock valdes den mindre lönsamma åtgärden byte till nya shuntgrupper istället för tryckstyrning av pumpar eftersom de befintliga shuntgrupperna troligen är felaktigt utformade för fjärrvärme Eftersom värmeåtervinning är en viktig åtgärd valdes två paket för det ombyggda ventilationssystemet: 1. Vätskekopplad värmeåtervinning. Nya FTX-aggregat. Åtgärd Internränta Vätskekopplad värmeåtervinning 8 % installeras i alla FT-system Byte av alla FT-system till nya FTX-aggregat Tryckstyrning av pumpar i värmesystem 0% Byte av alla shuntgrupper i 5 % värmesystem Byte av gamla -glasfönster till energieffektiva fönster Tilläggsmontering av isolerruta på gamla -glasfönster Byte av samtliga fönster till nya 3-glas fönster Installation av perlatorer i tappvattenarmaturer Byte av tappvattenarmaturer och duschar Totalt identifierades 5 energieffektiviseringsåtgärder varav 5 stycken är alternativa. Av dessa är 10 lönsamma medan resterande är olönsamma inom det studerade åtgärdspaketet. Fjärrvärmepriset har ansats till 0,65 kr/kwh och elpriset 1 kr/kwh. Lönsamhetskravet från LF-Göteborg är att den reala kalkylränta för hela paketet med energieffektivitetsåtgärder uppgår till minst 4 %.

Nr. Åtgärder i lönsamhetsordning Investering (merkostnad) kkr Årlig Besparing kkr/år Åtgärder med befintligt ventilationssystem 1A Vätskekopplade värmeåtervinning på alla FT-system 108 130,8 4A Behovsstyrd ventilation i klassrum, grupprum, mötesrum, matsal och gymnastiksal 6 773 170,9 A Byte till FTX-system i alla FT-system Minst lönsamt alternativ jfr med 1A 15 860 196.3 3A Byte av befintliga FTX-aggregat till nya aggregat 3 88 3,9 0 Renoveringsombyggnad för att klara innemiljökraven 11 693 Åtgärder på uppgraderad ventilationssystem 9 Injustering av värmesystem 148 9,0 5 Byte av termostater på radiatorer 173 9,0 16 Byte av glödlampor till lågenergilampor 34 7,4 6 Byte av shuntgrupper i värmesystem 134 14,9 1B Vätskekopplad värmeåtervinning på alla FT-system 1 767 178,1 7 Automatiskt pumpstopp i värmesystem sommartid 69 5,3 1 Installation av perlatorer på tappvattenarmaturer 34 1,7 4B Behovsstyrd ventilation i klassrum. Grupprum, mötesrum, matsal och gymnastiksal 4 950 40,0 0 Byte av lysrörsarmaturer med närvarostyrning i gymnastiksal 80,7 10 Byte av kulvertrör för fjärrvärme 740 19,8 Olönsamma åtgärder B Byte till FTX-system i alla FT-system Minst lönsamt jfr med 1 B 10 589 3 Byte av tappvattenarmaturer och duschar Minst lönsamt jfr med 1 406 8 Tryckstyrning av pumparna i värmesystem Minst lönsamt jfr med 6 4 11 Byte till nya energieffektiva 3-glasfönster för gamla -glasfönster Minst lönsam jfr med13 88 1 Byte av samtliga fönster till nya energieffektiva 3-glasfönster Minst lönsam jfr med 13 16 089 19 Byte av lysrörsarmaturer med närvaro/dagsljusstyrning i korridorer 49 3,5 4 Byte diskmaskin i storkök 375 9,3 17 Byte av lysrörsarmaturer med närvarostyrning matsal och kök 171 3,4 5 Tätning av ytterdörrar 14 0,3 18 Byte av lysrörsarmaturer med närvarostyrning i klassrum 1 339 3,5 13 Tilläggsmontering av isolerruta på gamla -glasfönster 763 14,5 3B Byte av befintliga FTX-aggregat till nya aggregar 638 33, 15 Tilläggsisolering av fasad 0 818 188,1 14 Byte av tak till sadeltak för tilläggsisolering och större installationsutrymmen 4 335 68,0 Byte av WC-stolar 339 1, Möjligen är värmebesparingen av åtgärd 4B, Behovsstyrd ventilation i största laget då den värmebesparing. Resultatet sammanställt som FTX system förväntas ge, kan vara något överskattad Åtgärder i befintligt ventilationssystem Paket 1

Åtgärder i befintligt ventilationssystem Paket Energiuppgraderingspaketet av det befintliga ventilationssystemet uppfyller inte internräntekravet 4%. Åtgärden installation av vätskekopplad värmeåtervinning ligger på gränsen till internräntekravet 4% Åtgärdspaketer med uppgraderat ventilationssystem för att klara LF:s luftkvalitetskrav KWh/(m. år) 00 100 El Värme 0 Före Efter Som framgår av figuren till höger ovan medför det i det här fallet lönsamma åtgärdspaketet (efter ventilationsupprustning) en relativt kraftig sänkning av fjärrvärmeanvändningen. Det blir nästan en halvering från ca 155 kwh/(år. m²) A temp till ca 90 kwh//(år. m²) A temp. Den samlade energibesparingen blir drygt 40 %. Åtgärdspaketets internränta är knappt 4 % med den investeringsvägda brukstiden 19,3 år. Investeringen är ca 765 kr per m² A temp utöver den basinvestering som krävs för att LF:s krav på inneluftens kvalitet skall kunna uppfyllas. Referenser Tynneredsskolan Totalskola enligt BELOKs koncept. CIT Energy Management AB, Göteborg. 010-06-8