Nytt nummer Ny regim Ny organisation Nyanlända - och vad dom kommer ifrån Nya bredbandstag. I detta nummer: AKTUELLT FRÅN ORSA NR 1 2015

AKTUELLT FRÅN ORA NR 1 2015 I detta nummer: Nytt nummer Ny regim Ny organisation Nyanlända - och vad dom kommer ifrån Nya bredbandstag Aktuellt från Orsa 1

THALIN TANKAR Utmaningar och möjligheter Jag är så oerhört glad och stolt över det förtroende jag fått att leda Orsa Kommun de kommande åren. Det är en stor utmaning, men framförallt en fantastisk förmån att få vara med och utveckla den bygd där jag bott och verkat i hela mitt liv. Mitt uppdrag startade vid årsskiftet och sedan dess har jag ägnat en stor del av min tid åt att sätta mig in i både kommunens verksamheter och också kommunens näringsliv, framförallt genom att träffa många medarbetare och företagare. Det här är något jag kommer att fortsätta med. Jag tror att det i mitt uppdrag är väldigt viktigt att ha en tät och kontinuerlig dialog med företagarna. De utgör en viktig grund för kommunens tillväxt och att vi får in skattepengar att bedriva kommunal service för. Dina tankar är viktiga Lika viktigt för mig är att höra Dina tankar om framtiden i Orsa. Och samtidigt kanske få berätta om mina. Välkommen att höra av dig, besök mig på kommunhuset eller träffa mig på möten. Öppenhet och dialog tror jag är en av de viktigaste sakerna för att bygga en bättre kommun. Orsa har många utmaningar men också många möjligheter. Till utmaningarna hör ekonomin. Orsa kommun har under en följd av år bedrivit en dyrare verksamhet än vi har råd med. Engångsintäkter har dolt underskotten. Även om förra året var ett trendbrott där de stora förvaltningarna klarade budget, behöver vi nu ta krafttag för framtida ekonomisk kontroll. Det finns många kunniga och engagerade medarbetare i kommunen. För att säkra en framtida bra skola och äldreomsorg måste vi tänka nytt och förändra vårt sätt att jobba. Bredband Orsa har kommit längre än de flesta Dala-kommuner när det gäller utbyggnaden av bredbandsnätet som nu knyter ihop de flesta av våra byar. Med en offensiv utbyggnadstakt kan alla som vill få tillgång till fiber inom några år. Här finns en av våra många möjligheter. Med bra boendemiljöer i attraktiva, gärna strandnära lägen och bra kommunikationer kan vi attrahera fler att bosätta sig här. Besöksnäringen förväntas växa och även här har vi en möjlighet med en fantastisk bygd att erbjuda besökarna. Orsa som känd musikkommun är ytterligare en möjlighet. Jag vill att vi blir fler som ser Orsas möjligheter. Det finns så mycket positiv kraft i att tala väl om Orsa, att se möjligheterna och att var och en bidrar utifrån sina förutsättningar till en bättre kommun. I detta har vi alla ett ansvar. Jag ser fram emot att bidra. VI OH VÄR(L)- DEN MARIE PALT Vi behöver träffas och prata! Jag har börjat jobba i Borlänge och då måste man naturligtvis gå och se den film som spelats in om det omailska bandylaget som deltog i VM i bandy i ibirien. Filmen heter Trevligt folk och handlar om några i Borlänge som kommer på den tokiga idéen att starta ett landslag i bandy för somalier som bor i Borlänge. Praktisk integration Hela tanken var att starta ett praktiskt arbete med integration genom idrotten. Har ni möjlighet, så gå och se den. Den visar på vilka möjligheter vi har tillsammans om vi bara träffas, pratar med varandra och gör saker tillsammans. Det är fantastiskt att se hur alla utvecklas och växer om vi träffas och jobbar tillsammans. Vi är en del av världen. Den finns helt enkelt här hos oss också. Det är väl knappast något nytt för er. Men det tål att reflekteras över. Vi ser dagligen människor som kommit hit från andra hörn av världen. Blir vi nyfikna? Vill vi veta varför de är här? Läser man på Facebook undrar man ibland. Jag hoppas ändå ni är nyfikna, för en stor del av det här numret handlar om var dom kommer ifrån och varför. Oftast handlar det om att de kommer från förhållanden där de skulle älska att få käbbla om politiska frågor ånt vi ibland trött gäspar åt. Kraven och drömmarna är desamma hos dom och oss. Men när vi gläds oss åt bättre resultat i PIA-undersökningar i skolan, gläds kurdiska barn åt att få ett militärtält så att de har tak över huvudet i skolan. Det får en att tänka. Redaktör n Jag tror att den främlingsfientlighet som finns skulle minska betydligt om vi bara tar steget och lär känna varandra. Orsa har många föreningar som skulle kunna bidra till detta. En del gör det redan, men det finns utrymme för fler. om förening har man dessutom möjlighet att söka pengar från kommunen för att arbeta just med integration. Det finns redan verksamheter som startat eller är på gång att starta. Varför inte delta i en Mångfaldskör eller gå på ett språkkafe och fika och prata lite. Det enklaste vi kan göra är kanske att heja på varandra och prata lite när vi möts. Man kan bli språkvän och lära känna någon lite mer. Det finns oändliga möjligheter att lära känna andra människor och höra varandras berättelser om livet. På det sättet skapar vi förståelse för varandra. Givande samtal Jag har genom åren som kommunalråd vid flera tillfällen tagit emot språkpraktikanter som behöver träna det svenska språket. Det har inte bara varit till nytta för dem, utan till stor nytta för mig. Jag har haft förmånen att få höra deras berättelser om varför de flytt, hur det ser ut i landet de kommer från, hur det var att sitta och vänta ibland i många år i flyktingläger, hur det kändes att få komma till verige och hur det är att bo och leva här. Jag har kunnat dela med mig av mitt liv, hur olika saker fungerar i verige och hur jag ser på verige. Det har varit oerhört givande samtal och jag önskar att fler får den förmånen eller tar sig den förmånen, för det kan man göra själv om man väljer att göra det. I DETTA NUMMER: Thalins tankar...sid 2 Maries spalt...sid 3 kola, äldreomsorg och tillväxt...sid 4 å förändras den politiska organisationen...sid 5 Våra pollitiker och representanter 2015-18...sid 6 kidor i väntan på friheten... sid 8 Ulf vaktade freden...sid 11 De åkte ner och gjorde skillnad...sid 12 I sommar slocknar ADL...sid 15 Miljökontorets spalt...sid 16 2 Aktuellt från Orsa Aktuellt från Orsa 3

Orsas nya styre prioriterar kola, äldreomsorg och tillväxt Ny mandatperiod ny majoritet. Givetvis innebär det förändringar. Men vi kommer också att känna igen en del saker de kommande fyra åren. Inte minst vad gäller personer. Prioriteringarna påminner också om tidigare majoritets vilket inte heller är konstigt. Det handlar ju om kommunens primära verksamheter. - Vi har definierat tre huvudområden, säger nya kommunalrådet Mikael Thalin. Eller snarare nygamla kommunalrådet. En gång var han veriges yngsta kommunalråd. Han har i runda slängar 25 års erfarenhet som kommunpolitiker. - Det handlar om skola, äldreomsorg och tillväxt. Den sistnämnda frågan är en nödvändighet för att klara skola och äldreomsorg. Vi måste få folk att vilja bo och trivas i Orsa för att kunna klara servicen. Då behövs boende och jobb. Viktiga frågor De tre huvudmålen är därmed inga kioskvältare, men inte desto mindre viktiga. - Vi säger i vår politiska plattform att vi vill ha en väl fungerande skola med hög kunskapsnivå. Det är vår huvuduppgift just nu och en klar utmaning. Vi har fortfarande en hög andel som inte når skolans mål. amtidigt har vi haft mer resurser än i jämförbara kommuner. Jobba rätt - Vi måste jobba på rätt sätt. Vi har haft dålig kontinuitet på ledarsidan och det skapar oro. Vi ska veta att det finns mycket bra i Orsas skolor, det gäller att lyfta fram det genom att skapa ett tryggt ledarskap och ha fokus på skolan från min roll som kommunalråd och ut i verksamheten. De här problemen är nationella. Vi är inte ensamma om dom. Vi blir äldre Oddsen talar för att vi är många som kommer att utnyttja äldreomsorgen och det rätt länge. Vi blir helt enkelt äldre Ny org och är friska länge. Men när vi väl blir sjuka kan vi bli ganska vårdkrävande. Det är en utmaning. e fram emot att åldras - Äldreomsorgen ska bli så bra att man kan se fram emot att åldras, skriver vi i plattformen. Jag vet att vi har stora utmaningar. Vi får en äldre befolkning med andra och kanske mer krävande behov. Dessutom är en del av vår personal äldre och går snart i pension, vilket gör att vi kan få ett rekryteringsproblem inom några år. - Vi vill skapa trygga boendeformer och säkra resurser för äldreomsorgen och då handlar det inte bara om ekonomi utan också personellt. Tillväxt å har vi då tillväxtfrågan. Den som primärt Mikael Thalin - nygammalt kommunalråd handlar om pengar in till kommunal service och om att skapa ett bra liv för Orsaborna, med bra boende och arbetstillfällen - Vi ska jobba strategiskt med frågan; från tillgång till bra boende till ett bra näringslivsklimat. Vi måste fortsätta ha en ständig dialog med näringslivet för att vi från båda håll ska förstå varandra roller. Det beslutade Tillväxt och Tillsynsprojektet är ett viktigt instrument för att öka dialogen. instrument för att öka dialogen. Bredbandsutbyggnaden är också viktig för näringslivet och där ligger Orsa faktiskt ganska bra till. Text: Janne Bäckman Foto: Kola Productions å förändras den politiska organisationen -V erktyget för att nå framgång med den politiska planen är det politiska ledarskapet. Det är därför vi knyter verksamheterna närmare kommun-styrelsen genom att göra barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden till utskott direkt under ks. Det är ett första steg för att få en tydligare ledning. Håkan Yngström tar rodret i socialutskottet e över förvaltningar Nästa steg blir att se om och hur vi behöver förändra förvaltningsorganisationen för att matcha de politiska intentionerna. Det blir ett uppdrag för den nya kommunchefen att ta tag i. Det handlar om att få en bra styrning och möjlighet till uppföljning. Att vi gör rätt saker på rätt plats. Jag vill att vi skapar en bättre koppling mellan beslut och verkstad och att vi får tydligare strukturer. Projektsjuka - Vi drabbas lite av projektsjuka ibland. Jag vill att vi i större utsträckning ska lösa problem som dyker upp i den vanliga vardagen. Den nya ledningen har också ambitionen att få lite mer fart i fullmäktige. - Vi vill skapa större delaktighet och diskussion. Bland annat har vi ett förslag om att inrätta en demokratiberedning för att öka utbyte och tankar inom organisationen. Jag kan tänka mig att ungdomsfrågorna hamnar där. Färre politiker Den politiska omorganisationen har inte undgått kritik. Det har pratats om makt-koncentration och en mindre demokratisk process. - Nackdelen är det bli färre förtroendevalda. Men inte så många som man kan tro, eftersom det förekom flera dubbelsittningar även tidigare. Vi är medvetna om faran. Men vi vill ha förändring, vi har en ekonomisk utmaning och en utmaning i att verkligen leverera och då behöver vi spetsa ledningen. Ett vitaliseras fullmäktige kan förhoppningsvis motverka det. Jag har suttit 25 år i fullmäktige och har sett hur det kommunala livet blivit mer komplext. Kommunerna har fått mer och mer ansvar. amtidigt har fullmäktige, kommunens högsta organ blivit mindre aktivt. Det är inte heller bra ur demokratisk synvinkel. Nykomlingen Jan Lovén axlar barn- och utbildningsutskottet 44 Aktuellt från Orsa Aktuellt från Orsa 55

VÅRA POLITIKER OH REPREENTANTER 2015-2018 Kommunfullmäktige Rosanna Thyrén ordf Åke Falk, 1:e v ordf 2:e v ordf Mikael Thalin Håkan Yngström Jan Lovén Anne-Marie Fröjdh Fia Bernle Bernt Westerhagen Johan mids Vanja Difs Jimmy Olsson usann Lindblad Anders Jemthagen M Anette Franz Bengt-Åke vahn Jan egerstedt Abdiraham Ahmed Nur Gunilla Elings Friberg Hans ternbro Pia tröm Hans-Göran Olsson Magnus Bjurman Annika Persson V Anders Johansson V Gunnar Håkansson D Jan-Olov Brandt D Roine Andersson D Ronny Backäng D Nils Brandt D Ulla tenfeldt Rosensson Bo Lindblad ophie Fröjdh Ronnie Lovén Liselott Länsmans Anders Ors Bo Hermansson M Hjördis Nyström M Olle Jobs higeru Ishida Ulf Björklund Malin undin Ulla Myrström Olle Bengtsson Maria Tapper Hans Nahlbom Lennart Rosell Bitte Nohrin Jernberg Tony amuelsson V Kommunstyrelsen Mikael Thalin ordf Håkan Yngström 1 v ordf 2 v ordf Fia Bernle Vanja Difs Jan Lovén Bengt-Åke vahn Jan egerstedt Magnus Bjurman Gunilla Elings Friberg Tony amuelsson V Gunnar Håkansson D Roine Andersson D Liselotte Länsmans Ronnie Lovén usann Lindblad Anders Ors Rosanna Thyrén Renate Tegethoff-Jobs Anders Jemthagen M Hans-Göran Olsson Hans ternbro Annika Persson V Ronny Backäng D Björn Brandt D K arbetsutskott Mikael Thalin ordf Håkan Yngström v ordf 2 v ordf Jan Lovén Magnus Bjurman Liselotte Länsmans Jan egerstedt Bengt-Åke vahn Hans-Göran Olsson Kultur och serviceutskottet Mikael Thalin ordf Hans ternbro v ordf Rosanna Thyrén Anders Jemthagen M Tony amuelsson V Ronnie Lovén Jan Lovén Renate Tegethoff Jobs Hans-Göran Olsson ocialutskottet Håkan Yngström ordf Gunilla Elings Friberg v ordf usann Linblad Jan egerstedt Vanja Difs Rosanna Thyrén Anders Jemthagen M Magnus Bjurman Hans-Göran Olsson Barn- och utbildningsutskottet Jan Lovén ordf v ordf Liselotte Länsmans Bengt-Åke vahn Annika Persson Fia Bernle Anders Ors Renate Tegethoff Jobs Gunilla Elings Friberg Magnus Bjurman Byggnadsnämnd Bo Lindblad ordf Lennart Rosell v ordf Anders Borg Lars Olof imu Pia tröm Johan mids Lars-Erik Björkqvist higeru Ishida Bitte Norin Jernberg Hans Lindström V å förändras den politiska organisationen: Den stora förändringen är att Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden försvinner som egna nämnder. De ersätts av utskott som bemannas av kommunstyrelseledamöter. Kulturutskottet och fritids- och serviceutskottet slås ihop till ett kultur- och serviceutskott. Den enda helt egna nämnd som blir kvar är byggnadsnämnden. Miljönämnden är redan idag gemensam med Mora, liksom ett antal servicenämnder för gemensamma verksamheter. Gemensam miljönämnd m Mora Åke Falk v ordf Örjan Gustavsson Irene Westergaard Hans Nahlbom Ulla tenfelt Rosensson Karin Wahlund- Finnpers Malin undin Kenneth Lilja Gemensam servicenämnd i Mora I/IT Mikael Thalin ordf Gemensam servicenämnd i Älvdalen Lön Mikael Thalin v ordf Gemensam gymnasienämnd i Mora Jan Lovén ordf higeru Ishida Liselotte Länsman Anders Ors Per Hansen Gemensam nämnd för social myndighetsutövning i Mora Håkan Yngström ordf Gunilla Elings Friberg Ordförande i Brottsförebyggande rådet, BRÅ Håkan Yngström Ledamot och ersättare till tiftelsen kattungeskolan Renate Tegethoff Jobs Tony amuelsson V Kommunens folkhälsoråd Håkan Yngström Olle Jobs Kennet Lilja Orsa byaråd Mikael Thalin Kommunens revisorer Elsmari Laggar Bärjegård ordf usanne Bogg v ordf ten Hansson van Nes Mats Wahlström Kåre Olsson M opol Ordförande och representanter i landstingets samverkansberedning Jan egerstedt ordf Håkan Yngström Gunilla Elings-Friberg Hjälpmedelsnämnden Dalarna Håkan Yngström Maria Tapper Norra Dalarnas samordningsförbund, Finsam Jan egerstedt Hans-Göran Olsson Gode män enl. fastighetsbildnings-lagen, Jordbruks- eller skogsförhållanden Åke Falk Tätortsförhållanden: Rolf tröm Karin Bolhlin Revisor och reviorsersättare till bostadsrättsföreningen Borrbo Johan Hult ara Laggar Dalabanans intressenter Bengt Åke vahn tyrelsen för Oreälvens kraft Ronnie Lovén Hans-Göran Olsson arina Gillgren tyrelsen för iljan Turism Bo Hermansson M tyrelsen för Orsabostäder och Orsa lokaler AB Leif Dahlfors Yngve Björklund tyrelsen för Orsa Vatten och Avfall Jimmy Olsson ordf Karin Bohlin v ordf Lars Olof Uleander Anders Höjer Per Thyrén : Lars ärström Kenneth Lilja tyrelsen för NODAVA Jimmy Olsson Karin Bohlin Barbara undberg Anders Höi jer M Orsa Lokaler AB och Orsabostäder AB: Bernt Westerhagen ordf Hans-Göran Olsson v ordf Ronnie Persson M Hans Lans Leif Dahlfors : Yngve Björklund Aino Eurenius Robert öderberg Abdirahman Nur Anders Johansson V Ombud och ersättare vid bolags-, förenings, och jordägarstämmor Mikael Thalin Jan Lovén 1:e ers 2:e ers Magnus Bjurman 3 ers 66 Aktuellt från från Orsa Orsa Aktuellt från Orsa 7

kidor i väntan på friheten Från första snökontakt till Vasaloppet på några få månader. Ibland går det undan... Foto: Adam Johansson Rebeller från Fria yriska armén avfyrar en granat mot regeringssoldaterna. Foto: REUTER/Yousef Homs edan ifjol har Orsa kommun tagit emot ensamkommande ungdomar. Kommunen har för närvarande avtal med Migrationsverket om 12 platser i boendet på torgärdet. Ungdomarna är i huvudsak i åldern 16-17 år. Den här artikeln var tänkt att handla om hur det gått de månader som de varit här. Hur de trivs i Orsa och så vidare. Den kom att ändra inriktning under samtalets gång. Fast vi kan börja där. Hur de upplever Orsa. De är helt enkelt positivt inställda till byn. Det är en samtydig bild att mottagandet har fungerat väldigt bra. - Jag tycker om Orsa. Det är en liten stad. Min familj flydde först från Afghanistan till Iran. Vi kom till en stad med 2 miljoner invånare, säger Abbas på förbluffande bra svenska. om dom andra går han på :t Mikaelsskolan. Abbas och alman har fått tillbaka ett par prov idag. Det har gått bra. En sak som slår mig är deras motivation. kolan är viktig. Hur viktig förstår jag snart. Vi återkommer till det. Visst det var lite ensamt i början när de kom. Men flera har skaffat kompisar. Aktiviteter är det gott om. De går på judo, gym, simmar, några jobbar lite extra, går på språkcaféet och tränar fotboll. - Men både på språkcaféet och fotbollen är det för få svenskar. venska ungdomar vill visst mest spela hockey eller innebandy. kidor Och så åker de skidor. Adam Johansson har dragit igång en skidåkargrupp, med målet tafett-vasan. - Det är riktigt kul! Orsasjön och Grönklitt är två pärlor i Orsa som nämns när vi pratar om Orsas fördelar. Busstationen tillhör nackdelarna, men det är övergående. Vad alla vill är klart: - Vi vill jobba och tjäna pengar! Det är drömmen för de flesta. Fotbollsspelare och advokat är drömmar som far tvärs över rummet. Kan inte drömma När vi pratar drömmar sitter alman tyst. När intervjun börjar ebba ut berättar han. - Jag kan inte drömma just nu. Jag vet inte om jag får stanna. Jag var den första som kom hit. De andra har fått besked, men inte jag. Jag ska på intervju hos Migrationsverket den 30 mars. en tar det 2-3 månader att få svar. Hans familj är kvar i Pakistan. Han känner stort ansvar för familjen. Pappan dog i cancer när alman var 6 år. Nu har han inte träffat dom sen 2013. Han vill kunna hjälpa sin familj. - Men just nu vågar jag inte drömma. Det kan varken fotbollsträningar eller skidåkning ändra på. Tareq från Homs Eftersom fokus just nu är stort på yrien över 2,5 miljoner människor har flytt landet, de flesta till grannländerna har av Janne Bäckman jag bett att få prata lite extra med Tareq. Han är en av de 2,5 miljonerna. Hans hemstad är Homs. Revolutionens huvudstad har den kallats. Vid folkräkningen 2004 fanns 650 000 människor i staden. Det var i Homs som folket först tog till vapen mot regeringstrupperna sedan dessa attackerat fredliga regimkritiska demonstranter under den s k Arabvåren. Homs är mer eller mindre totalförstört idag. - Men det är inte bara Homs som är farligt. yrien är ett litet land. Vi bor 24 miljoner på en väldigt liten yta. När striderna började flydde familjen först till Egypten via Libanon. Familjen är kvar i Egypten. - Pappa är gammal. Min ena broder har skadat sig och den andra är bara barnet. en har jag också en syster. Men just nu är jag den sonen som har ansvaret för familjen. Jag tänker mycket på det. Det är svårt att sova om nätterna. Det är inte så säkert i Egypten heller. Det var skottlossning i området där familjen bor nyligen. Med ett ökat flyktingtryck ökar pressen på de syrier som tagit sig dit. Egyptierna har hittills blundat för att många syrier är där illegalt. Men det börjar svänga. 500 i 18 metersbåt Tareq flydde alltså vidare från Egypten. Det var under förhållanden som det rapporteras om i svenska media. Inte sällan när någon flyktingbåt gått i kvav. - Vi var 500 människor på en 18 meter lång båt. Flykten tog 12 dagar. Vi fick sitta på huk större delen av tiden när vi inte letade efter vatten och mat. Tareq hjälpte två flickor under flykten som tog honom till Italien och sedan till verige via Tyskland. Han klarade sig förbi flera kontroller. Den sista var i München. - Då var jag tillsammans med en afrikansk kille. De tog honom men inte mej å småningom kom han fram till Malmö där han sökte asyl. - Jag gillar folket här. Men det känns lite ensamt. Det var det första som slog mig. Var är allt folk? Jag vill ha mer folk omkring mig. Men jag har fått vänner och träffar en hel del folk här. Även svenskar. Tareq har fått uppehållstillstånd och han har sin målsättning klar. Han ska utbilda sig till läkare. - Jag vill ha ett bra liv. Träffa någon och skaffa familj. Jag försöker att hitta jobb så jag kan skicka pengar till familjen redan nu. Men det kommer nog att dröja innan jag kan åka tillbaka till yrien. Nu kommer vi in på den komplicerade situationen i yrien. Dom är desertörer På min Facebooksida dök det upp inlägg som 88 Aktuellt från Orsa Aktuellt från Orsa 9

Tareq drömmer om att kunna återvända och bygga upp det nya yrien som läkare. Foto: Janne Bäckman Ulf vaktade freden Vad flyr dom från Ulf + arbetskraft Ulf vid sin postering Foto: Privat hävdade att flyktingarna från yrien var desertörer och att dom inte ställde upp för sitt land. Det är lätt skrivet utifrån svenska förhållanden. Betydligt svårare att förhålla sig till i yrien. Kriget där är ett inbördeskrig med flera olika grupperingar inblandade. Vem ska man vara lojal mot? Regeringen i yrien är visserligen på papperet parlamentarisk med yttrandefrihet, medborgerliga friheter och rättssäkerhet inskrivna i författningen. I realiteten har familjen Assad styrt landet med järnhand i decennier. Man har val men bara regimtrogna partier är tillåtna. Det var det här som oppositionella i Homs liksom i resten av arabvärlden reste sig mot under den s k arabvåren. När president Assad beordrade ut militär mot demonstranterna tändes gnistan till inbördeskriget. om så ofta i det här området blev den till synes lokala konflikten storpolitik. Bland annat Iran, Kina och Ryssland har gett ekonomiskt stöd till regeringssidan, medan audiarabien, Qatar, Jordan, Turkiet och andra sunnitiska regimer och grupper samt några västeuropeisk länder, och UA, har gett stöd till rebeller. ommaren 2013 blev det allt vanligare med sammanstötningar mellan islamistgrupper anknutna till terrornätverket al-qaida och andra rebellgrupper samt mellan islamister och kurdisk gerilla i norr. Vi lärde oss en nya förkortningar. Först II och sedan I, Islamska staten, som ockuperade flera städer i regionen och genomförde brutala utrensningar av minoriteter och folk som helt enkelt inte föll organisationen på läppen. Alla har en själ - I kunde hugga händerna av folk som inte gjorde som dom ville, säger Tareq. Han är själv muslim, men känner inte igen sig i I budskap. - I min bok finns inget stöd för sånt. Alla har en själ, oavsett om man är muslim eller kristen. Den som gör gott får gott tillbaka. Min Muhammed sa att man inte ska döda. I har inte så stort stöd i yrien, men genom sin terror skapar man kaos och kan ställa till mycket med relativt begränsade medel. - Vår president blundar för dödandet. Jag stöder inte att polisen dödar demonstranter. Jag stöder inte I och jag stöder inte heller dom som dödar poliserna. Det är helt enkelt fel med allt det här dödandet. Återvänder som doktor - Jag vill tillbaka till yrien. Men jag tror det kommer att ta tid. Först måste den nuvarande presidenten försvinna. en får vi se vad som händer efter honom. Men det räcker inte. De muslimska grupperna måste också lägga ner sina stridigheter sinsemellan. Och I det är onda människor. De måste försvinna. När det sker vill jag återvända till hem som doktor och hjälpa till att bygga upp det nya yrien. Orsas personalchef Ulf Back har personliga erfarenheter av det oroliga hörn av världen som kallas Mellanöstern. Åren 92-93 var han i yrien och i Libanon på olika FN-uppdrag som obesrvatör. Dels bevakade man tillbakadragandet från de strategiska Golanhöjderna vid vapenstilleståndsavtalet mellan Israel och yrien, dels övervakade man vapenstilleståndsavtalet mellan Israel Henrik och Libanon. FN har varit på plats i området allt sedan staten Israel bildades 1949. Området är en smältdegel av religioner, folkgrupper och politiska intressen. - Ofta har de samexisterat utan problem. Men olika extrema grupper har utnyttjat de olika grupperingarna för sina ekonomiska och politiska syften. - Just då var yrien relativt lugnt. Det var och är inte formellt en diktatur, men det är definitivt ett envälde under Assad, som dessutom uppbackats av Ryssland. Framförallt såg man en enorm skillnad mellan fattiga och rika. Det brukar i sig vara en grogrund för uppror. Det kom också så småningom. tat mot stat - Konflikten när Iza jag var där gällde stat mot stat. Idag handlar det om en revolt som växt till inbördeskrig. Det har förekommit tidigare i yrien, med just Homs som utgångspunkt, men inte i den här omfattningen. Ju mer upplysta folk blir desto mer upprorsbenägna blir man. Man ser alternativen. Det var det som var upprinnelsen till Arabvåren. en gick den snett på många sätt. Konflikten såg annorlunda ut när Ulf var i Mellanöstern. Men krigets förödelse var densamma. - yrien var inte så krigshärjat. Men det fanns väldigt många minerade områden i gränsområdena. Båda sidor kunde utnyttja ungdomar för att försåtsminera för den andra sidan. Ibland riskerade de livet för ett par Adidasskor. Man visste att utnyttja den sociala situationen. Man skapade social trygghet för de fattigaste för ett tag sedan blev de lättare att utnyttja. Minerat Ulf såg resultatet på nära håll. - Vi kom till en plats där en mina sprängt två personer i stycken. När man började samla ihop kvarlevorna hittade man plötsligt fem armar. Det visade sig att en tredje person levt ett tag och kravlat sig ut på ett fält innan han dött. Han fick ligga kvar där till vildhundarna dragit omkring kroppen innan man tog hand om honom. Inte sälla försåtminerade man nämligen de döda kropparna. ådana upplevelser ger perspektiv på livet. Ödmjuk - Man blir tacksam för att man bor där man bor. Problemen hemma blir små. Priset på mjölk blir mindre viktigt. Man blir mer ödmjuk när man ser hur det ser ut när kriget verkligen brutit ut. Dessutom får man distans till den svenska självbilden. av Janne Bäckman 10 10 Aktuellt från Orsa Aktuellt från Orsa 11 11

- Vi inbillar oss att alla tänker och är som vi. Men verige är en rätt extrem stat. Där nere tycker man t ex att kvinnorna är jämställda för att de har sin bestämda roll. De är inte i närheten av vår situation. Religionen har också haft ett större inflytande längre här nere. Det är som det var hos oss fram till början av 1900-talet. Det tar tid att ändra ett tankesätt. Det gjorde det för oss också. Ibland är det just det som invandrarkritiker framför. Men skapar det annorlunda tankesättet problem när de kommer hit? - Det är egentligen enkelt och borde inte skapa problem. vensk lag gäller här. När jag var där nere hade jag ett tillfälligt medborgarskap och då gällde de lagar som fanns där. Visst var det kulturkrockar. - Jag kan defintivt förstå varför man flyr. Folk har alltid flytt från krig. I det här området handlar det också mycket om stormaktsstrider. De enskilda länderna och grupperna är i händerna på andra makter. verige översvämmas knappast heller av flyktingar. De flesta finns i närområdet. - Vi bor ca 22 pers per kvadratkilometer. Vi har plats Däremot måste vi öka tempot vad gäller integration och utbildning och det beror på att vi har den åldersstruktur vi har. Vi måste se de som kommer hit som den resurs de är. För vi kommer att behöva deras arbetskraft. - Det går mycket rykten om hur mycket ersättningar flyktingar får och annat. Men det handlar lika mycket om att det kommer hit människor som är vana att klara sig själva på mycket mindre medel än vad vi har, och som är vana att jobba. FN:s roll är ofta i stöpsleven och vi hör mycket om innefiktivitet. - FN gör nytta. Men mandaten är begränsade. De verkar i länder som till stor del är beroende av eller styrs av olika länder i säkerhetsrådet. Därför blir uppdragen lätt rumphuggna, vad gäller den militära delen. UNHR, flyktingorganet gör dock ett fantastiskt arbete. Vi ska komma ihåg att den överväldigande majoriteten av flyktingar finns i grannländerna. - Vi märkte att vi gjorde nytta på plats också. Det hände att det small i samhällen före och efter att vi varit där, men inte medan vi var där. å vi kanske räddade några liv. Uppdraget var också att ha dialog med befolkningen och de rivaliserande parterna. -Kanske visade vi på alternativ för någon i alla fall. På den numer svenskaste av miljöer en pizzeria driven av en kurd träffar jag Isa Bozdogen och Henrik Göthberg. Båda har gjort skillnad på plats i det konfliktfyllda området. I det land som är uppdelat mellan fyra länder Kurdistan. Isa upprördes av I framfart i Kobane och åkte tillsammans med bland andra sin kollega Hasan Kizil ner och köpte tält att användas till skolor för flyktingarna och förnödenheter. Henrik har varit där för att bygga upp en folkhögskola efter svensk modell. - Titta, säger Isa och visar en film på sin iphone. På filmen rör sig ett antal svartklädda män. Dom demonstrerar sitt stöd för I, den så kallade Islamiska staten. - Dom är mitt i Istanbul nu. Isa Bozdogan åkte ner och köpte skoltält till sina landsmän och Henrik Göthberg hjälpte till att bygga upp en folkhögskola. Foto: Janne Bäckman Oundvikligt prata I Det är oundvikligt att prata om I när man pratar om Kurdistan. Men frågan är hur stort inflytande de kan nå, även om de varit framgångsrika. De bygger sin framgång på terror och hjärntvätt. När de intar en by dödar de ett antal människor för att statuera exempel. å går det om ni inte är med oss. När man sen fått in dem i organisationen sätter hjärntvätten igång. De som rekryteras från Europa kommer ofta av samma anledning som att vissa hamnar i kriminella gäng. De får en identitet och en tillhörighet. I Europa lever man i arbetslöshet och utanförskap. Plötsligt får man en identitet, pengar och t o m en fru. Och eftersom vi alla vill rättfärdiga vår existens så blir man lätt offer för hjärntvätt för att rättfärdiga sitt agerande. - Personligen tror jag aldrig att I kommer att De åkte ner och gjorde skillnad få särskilt mycket makt, säger Isa. Men de kommer att förstöra oerhört mycket. Isa menar att yriens president Assad spelat ett rävspel. Han hjälpte initialt I och när de blivit en aktör att räkna med sa han Titta. Det här är vad ni får om ni inte håller er till mig. - De utnyttjar också att det finns sånt hat mellan folkgrupper i området. Röken ligger tät över Kobane. I dag räknas staden som befriad. Men minor gör att återflytten går sakta. Foto: BULENT KILI I första hand kurder Isa är kurd och muslim. En inte speciellt religiös muslim. - Jag gör inte sånt dom folk säger att muslimer ska göra säger han och ler. Han har skinka på sina pizza. Kurderna är i allmänhet också i första hand kurder. Möjligen i andra hand muslimer. - Men vi har aldrig gjort så stort väsen av det där. Jag är uppväxt i en lite en by med 3000 invånare i turkiska Kurdistan. Ungefär hälften var muslimer, andra hälften kristna och vi gick ut och in i husen utan att bry oss vem som var vad. Vi frågade inte vad våra kompisar hade för religion när vi sov över hos dom. Jag är född i en muslimsk familj men mitt namn Isa betyder faktiskt Jesus - Jag ifrågasätter om I verkligen är muslimer. De följer i alla fall inte nåt som mitt islam står för, nämligen respekt för människor och natur. Ibland undrar jag om någon skapa I för att sprida en dålig bild av islam. Isa tar fram sin iphone igen. Nu visar han en bild med ett torg fyllt med kvinnor i svarta niqab. - Titta. De säljer kvinnorna på marknaden. Det här är inte islam! De tillåter 8-9 åringar att gifta sig. Vad är det för värld de vill ha! - Det värsta man kan göra någon enligt islam är att döda en människa. Det är bara Gud som får råda över liv och död. Delad stad Isas hemstad är en delad stad. Halva ligger i yrien och halva i Turkiet. Gränszonen är minerad. - Jag har halva släkten i yrien och halva i Turkiet. Länge betraktades de kurder som hamnade i yrien när gränsen drogs som flyktingar fast de var födda där! Det var när Assad behövde oss som han började utfärda pass och vi kunde röra oss över gränsen och återförena familjerna. amlade pengar Att se Kobane raseras blev droppen för Isa och hans vänner. De började samla in pengar och kläder. -Vi fick rådet att åka ner med pengarna och se att de kom till användning direkt istället. Med hjälp av bland andra Julius Aspman och Björn Daniels samlade in de in 116 000 kronor och såg på plats till att pengarna kom till nytta. - Köpte tre tält att användas som skolor. Vi köpte 500 paket välling, 500 nappflaskor 700 skolväskor med pennor och suddgummin, 500 mappar. - När vi köpt det hade vi 13 000 kvar. Där vi var fanns det 10 unga kvinnliga frivllliga lärare och via deras organisation styrde vi de pengarna till dem. Tuff resa - De första tre dagarna var svåra. Det gjorde ont. Kurdiska män gråter inte. Men det gjorde. Vi träffade en kvinna som samlade sand för att täta nederdelen av sitt tält. När vi frågade henne om hur hon trodde det skulle gå sa hon att hon var beredd att äta upp sanden för att få komma tillbaka av Janne Bäckman 12 12 Aktuellt från Orsa Aktuellt från Orsa 13

till Kobane. Vi träffade en 80-årig kvinna som hade hand om tre små barn, det yngsta 9 månader. Föräldrarna var försvunna. Kobane förvandlades under striderna om staden till en spökstad en grushög. När Isa och hans kamrater frågade vad flyktingarna egenligen hade att återvända till blev svaret Marken är våran - I staden vi var bodde 10-12 000 människor. Dit kom 50 000 flyktingar Den turkiska regimen ger inte någon hjälp till dessa läger. Möjligen är man rädd att stöta sig med I som kontrollerar viktiga oljekällor i Kurdistan. - Kurdiska myndigheterna har däremot organiserat sig i kommuner efter svensk modell trots att de knappt finns officiellt i turkiska ögon och gör vad de kan för att hjälpa till. UA bombade Under tiden Isa och hans kamrater var i Kobane vände kriget. UA hade satt in bombningar mot I-styrkorna. - Jag har aldrig använt vapen. Jag har aldrig stöttat krig någonstans. Men när jag såg och kände bomberna över Kobane jublade jag inombords för då visste jag att man bombade I. Mellanöstern är som sagt en smältdegel av grupperingar. Men för kurderna är situationen är än mer utsatt. Det är ett folk utan land. Ett folk med otur - Vi kurder har haft otur. Kurdistan ligger inom Turkiet, Iran, Irak och yrien. Fyra av de värsta länderna i världen. Vi är klämda mellan arabvärlden, perser och turkar och de kommer inte överens. Dessutom är kurder ungefär som svenskar inte helt enade heller. Vi är ett folk, men det finns många åsikter och grupperingar även bland oss. I det fallet har I gjort oss en tjänst. I har blivit en enande faktor som gjort att kurderna tagit ett rejält kliv framåt. Det är kurderna som tagit striden med I i första hand. Visst Målet är ett självständigt Kurdistan på något sätt. Men det första målet är mänskliga rättigheter i de länder där kurderna lever idag. Den fängslade PKKledaren Öcalan tar det ännu längre och säger att så länge inte kvinnan befrias så kommer vi ingenstans. - Först när vi fått jämställdhet kan det bli en riktig förändring. vensk folkhögskola Henrik kom till Irakiska Kurdistan för att utveckla en folkhögskola som startats två år tidigare av kurder som gått på folkhögskola i verige. Ett led i att bygga upp utbildningsväsendet efter addam Husseins välde. - kolorna där nere är i stor utsträckning en gammal brittisk auktoritär skola kryddat med addams pedagogik. Jag mötte 20-åriga elever som blivit slagna för att de ställt frågor i skolan. Precis tvärtemot vad vi arbetar för i verige. Att det är just folkhögskoleidén som fått fotfäste beror i hög grad på att det krävs en stor och bred utbildningsinsats som samtidigt kan ge behörighet för högre studier. - Det visade sig vara lätt att ändra inställningen till utbildningsväsendet. Intresset för vår modell var mycket stort. Man köpte folkhögskoletanken till fullo. Däremot stötte man på andra strukturella problem. Privatisering - Vi var sanktionerade av den kurdiske utbildningsministern. Men så bytte man minister. Den nya minstern kom från pertiet P som bl a varit till verige och studerat friskolesystemet. Han drev linjen att alla skolor skulle privatiseras. Det skulle innebära att bara en tredjedel av eleverna vid får skola skulle ha råd att fortsätta. Och då skulle det inte vara nån folkhögskola längre. Just nu ligger skolan i träda. Men det har inte gått bra för ministern heller. Han har fängslats för korruption. - kolan kommer sannolikt att starta igen. Behovet är stort. Henrik hade bland annat fortbildning i pedagogik med 30 skolledare. Det bidrog till att skolledarna också började ställa krav på utbildningsdepartementet. Behovet av att förändra skolan är stort och det går. Nu finns det en sponsor som är villig att gå in så det blir kanske nån slags kompromisslösning. - Men just nu är det ett land i krig. Närområdet fullt Den kurdiska regeringen sitter i Erbil och I är bara tre timmar därifrån. Den mångtusenåriga kulturstaden förvandlas mer och mer till ett flyktingläger. Men i prövningarnas stund visas ofta de bästa sidorna hos människor. TT kablar ut bilder om hur muslimska kurdiska kvinnor hjälper kristna som flytt från I. Människan först religionen sen. - Det höjs ofta röster för att vi ska hjälpa flyktingar i närområdet. Det är bara det att närområdet är full.irka tre miljoner flyktingar finns bara i Bashurområdet - ett område stort som Jämtland. De har kommit på ett halvår. I OMMAR LOKNAR ADL - men alternativen finns irka 2000 invånare i Dalarna riskerar att stå utan bredband i samband med att Quadracom lägger ned sina ADL-stationer. Arbete pågår med att identifiera alternativ på kort och lång sikt. De som har internet via telefonjack, är anslutna till ADL-station som ägs av Quadracom och bor i byarna nedan påverkas av den aktuella ADL-nedläggningen. Ort/by/station Erbjuds flytt till Telias station? Förutsättningarna för framtidssäker bredbandsleverans ser i dagsläget lite olika ut beroende på vilken by det handlar om. e tabellen ovan. I grund och botten finns det ingen skyldighet för vare sig en kommun eller någon annan att leverera bredband överallt telekommarknaden avreglerades på 90-talet. Det ligger dock i samhällets intresse att verka för en god och attraktiv livsmiljö, något som självfallet inkluderar modern infrastruktur. Kommunen verkar Finns fiber fram till byn? Finns områdesnät i byn? därför för att på bästa sätt bidra till att situationen löser sig. Ett eget engagemang för bättre framtida bredband i byn kan dock vara avgörande för vad som de facto erbjuds i den egna byn! Vad görs i dagsläget? Kommunen tillsammans med Bredbandsforum Dalarna och Kansliet Digitala Dalarna arbetar för att få fram så bra alternativ som möjligt för de aktuella byarna. Resultatet kommer att presenteras på den här sidan. Det går också bra att kontakta John Fungerar 4G? kattungbyn Nej Ja Nej Utreds Mässbacken Nej Ja Delvis Utreds Kallmora Nej Ja Ja Utreds Nederberga Nej Ja Nej Utreds Björken Nej Ja Nej Utreds Kallholen Nej Ja Nej Utreds Åberga Nej Ja Ja Utreds Mickelvål Nej Ja Nej Utreds Orsbleck Nej Ja Nej Utreds Bjus Nej Nej Nej Utreds Hornberga Nej Nej Nej Utreds Fryksås Nej Ja Ja Utreds Grönklitt Nej Ja Delvis Utreds Wallén, tadsnätansvarig för mer information. Kansliet Digitala Dalarna kan också vara behjälpligt och svara på frågor. Quadracom är ett av de företag som äger AD- L-stationer i Dalarna. Företaget är uppköpt av Teliaonera och kommer att upphöra med sin verksamhet. På de platser där Telia har egen telestation kommer de drabbade kunderna att erbjudas överflyttning till denna istället. Det betyder att man kan fortsätta köpa en DL-tjänst och blir då hänvisad till Telias tjänsteutbud. De som redan är Telia-kunder påverkas inte av nedläggningen. På lång sikt kommer samhällets behov av internet, telefoni, strömmad TV och liknande datakommunikation i huvudsak att ske med fiberoptik. om komplement till detta finns olika former av radiokommunikation som till exempel WiFi och LTE/4G. Regeringen har satt upp ett mål om att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020 vilket i praktiken betyder en omfattande fiberutbyggnad i Dalarna. Kontaktuppgifter Fiberutbyggnaden i Dalarna samordnas inom ramen för Bredbandsforum Dalarna, där bland annat kommunerna, Länsstyrelsen och Region Dalarna ingår. Gruppen hålls samman av ett gemensamt kansli kallat Digitala Dalarna. www.lansstyrelsen.se/dalarna/ v/samhallsplanering-och-kulturmiljo/infrastruktur-och-it/bredband/pages/default.aspx Johan Wallén nås på tel 0250-55 21 35 14 14 Aktuellt från Orsa Aktuellt från från Orsa Orsa 15 15

Aktuellt från miljökontoret Du läser nu den första spalten från Miljökontoret. Här kommer du framöver att kunna läsa om aktuella ämnen som rör våra arbetsområden, miljö, hälsoskydd, livsmedel, energirådgivning och naturvård. Vi finns sedan 1968 i gamla brandstationen här i Orsa. Ända sedan dess har vi jobbat för både Orsa och Mora kommuner. Från början jobbade endast en person på kontoret men genom åren har vi blivit fler och fler och idag är vi hela 18 anställda. Vår vision är God livskvalitet för generationer. För att nå dit arbetar vi för att skydda människors hälsa, säkerställa god livs- medelshygien, bevara den biologiska mångfalden, främja hushållning av naturresurser och förhindra utsläpp som förorenar luft, mark eller vatten. Visste du att vi sköter om kommunens naturreservat? Det innebär bland annat att vi gör reservaten tillgängliga genom att märka upp och underhålla leder och vindskydd. Vi ser också till att det finns ved i slogbodarna så att ni under er skidtur nu på vårvintern kan njuta av en värmande brasa. God tur! Hälsningar Miljökontoret Foto: Per Ax Kontakta Orsa kommun Kommunens växel 55 21 00 Kassan, tis, tors, fred 9.30-11.30 55 21 32 Kommunalråd Mikael Thalin 55 21 13 Arbetsmarknadsenhet 55 23 00 Anhörigstöd 5522 64 Bibliotek 55 22 61 Borgerlig begravning 55 21 00 Borgerlig vigsel 5521 00 Informationsansvarig 55 21 29 Kommunrevision 55 21 00 Konsumentvägledning (Mora kulturhus) Besökstid bokas på 26772 Kulturhus/Bildarkiv 55 22 65 Miljökontor 55 21 57 NODAVA (v/a, renhållning) 020-55 27 00 Näringslivskontor 5521 18 Grönklittsgruppen 462 00 Orsabostäder AB 5521 76 Räddningstjänsten 55 21 88 Räddning, akuta situationer 112 Barn- och utbildningskontor 55 23 23 Barnomsorg 5522 11 ocialkontor 5523 50 tadsförvaltningskontor/ Byggnadsnämnd 26 200 Fritids- och servicekontoret 55 21 44 iljan Turism, Orsa 55 25 50 Överförmyndare må, ti 13-15, to, fr 10-12 26353 Returbutiken 5524 06 Aktuellt från Orsa 55 21 29 Andra viktiga nummer: Orsa vårdscentral 49 88 00 Polisen 11414 O 112 Information vid olyckor och kris 113 13 AKTUELLT FRÅN ORA Vinnare i Orsakrysset! utges av Orsa kommun och kommer ut med 4 nr per år. Ansvarig utgivare: Göran Grå Redaktör: Janne Bäckman tel 0250-55 21 29 janne.backman@orsa.se Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB 2015 Omslagsfoto: Adam Johansson 16 Aktuellt från Orsa ORA KOMMUN BOX 23 794 21 ORA orsa.kommun@orsa.se www.orsa.se www.destinationorsa.se Här är vinnarna av det första Orsakrysset. Nytt kryss nästa nummer! hristina Hassis, Orsa Jan Persson, olna Gertrud Back, Orsa kommer att få ett bokpaket.