Ombud och offentligt biträde: Advokat Viktoria Nyström AE Nyströms Asylbyrå AB Skolgatan 33, Box 36 601 02 Norrköping

Mål nr FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I STOCKHOLM 2011-03-16 UM 23223-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 27 Stockholm Sida l (11) KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter, se bilaga l God man: Koorosh Kosravi Sågargatan 5 C 747 44 Gimo Ombud och offentligt biträde: Advokat Viktoria Nyström AE Nyströms Asylbyrå AB Skolgatan 33, Box 36 601 02 Norrköping MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box 507 169 29 Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2010-07-22, se bilaga 2 Dnr; sekretessbelagd uppgift, se bilaga l SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL DOMSLUT 1. Migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut, utom beträffande ersättning till det offentliga biträdet, och beviljar klaganden permanent uppehållstillstånd. 2. Migrationsdomstolen fastställer ersättning till Viktoria Nyström som offentligt biträde med 26 662 kr, varav 17 490 kr avser arbete, 3 840 loutlägg samt 5 332 kr mervärdesskatt. Dok.Id41886 3. Migrationsdomstolen förordnar med stöd av 43 kap. 8 offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400) att sekretessen enligt 21 kap. 5 och 37 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen l 08-56168000 08-56168655 måndag-fredag 115 76 Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltningsrattenistockholm@dom.se

Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 23223-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen kap. l samma lag ska vara tillämplig även i fortsättningen för uppgifter i bilaga l till denna dom, för uppgifter i Migrationsverkets beslut (bilaga 2) om enskilds namn, födelsetid, adress, dossiernummer och för uppgifter i övrigt i Migrationsverkets beslut som röjer nämnda uppgifter.

Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 23223-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen YRKANDE M.M. Klaganden överklagar Migrationsverkets beslut och yrkar att hans ansökan beviljas. Till stöd för överklagandet åberopar han samma grunder och omständigheter som hos Migrationsverket samt tillägger sammanfattningsvis följande. Han har inte så många minnen från barndomen och de minnen han har är fyllda av skräck. Hans CP-skada och de traumatiska händelser han har utsatts för medför också att han har ökade problem med minne och koncentration. Då han sedan barnsben varit plågad, trakasserad och utsatt för övergrepp vill han dessutom inte minnas dessa händelser i sitt liv. Han mår mycket dåligt när han berättar om dessa och har hela sitt liv försökt att förtränga det som hänt honom. Hans handikapp gör också att han har problem med talet då han har en slags stamning som innebär att han ibland har svårt att fa fram orden. Klaganden har kontakt både med BUP och med neurologen som ska försöka klarlägga vilka problem som är att hänföra till CP-skadan och vilka som är att hänföra till hans traumatiska upplevelser. Med hjälp av den psykiatriska vården har fler övergrepp tydliggjorts i processen, vilket också lett till att han har fått fler kontakter med olika sjukvårdsteam. Hans nyupptäckta förtroende för vuxna och hans nuvarande trygghet ger honom en möjlighet att börja bearbeta alla händelser i sitt liv, att han kan våga börja minnas. Anledningen till att klaganden flydde från barnhemmet var den behandling han tvingades utstå. Mat och tak över huvudet kommer i en underordnad stälhiing när man utsätts för fysisk och psykisk terror. Situationen för honom var så illa att hans enda alternativ till en flykt var självmord. Livet på gatan var självklart oerhört svårt men han lyckades tillsammans med andra barn överleva. Affärsmannen som han träffade var mycket hjälpsam och snäll och gav klaganden mat, kläder och såg till att han på olika sätt kände sig trygg och blev beroende av honom. Mannen tog kontakt med fler gatubarn och gav alltid sken av att vara en trevlig man. När

Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 23223-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen barnen fick en beroendeställning till mannen började han att kontrollera dem, tvinga dem till groteska handlingar för sitt eget nöjes skull. Han våldtog och misshandlade även klaganden och andra barn. Affärsmannen tog med honom på resor och han överlämnades till en rysk man som utsatte honom för svåra sexuella övergrepp, hot och mycket grov misshandel. Dessa händelser har han svårt att tala om och har också på grund av dess grovhet och den förträngning som har skett av dessa händelser svårt att minnas. Det är först nu när han har fatt hjälp att bearbeta små minnen som vissa av dem kommer tillbaka. Han har förutom CP-skadan hemiplegi, hepatit B och C, psykiska besvär samt neuromuskulär skolios. Sjukdomarna torde påverka honom på ett sätt som innebär att han kommer att leva sitt liv med stor fysisk smärta, ett förkortat runktionshindrat liv samt psykiska besvär som påverkar hans vardag på ett sådant sätt att han är oförmögen att ta hand om sig själv. Sjukvården ska vara kostnadsfri i Mongoliet men i själva verket kostar i princip all behandling extra och riktas till höginkomsttagare. Mängden föräldralösa barn är ett stort samhällsproblem och dessa är de mest sårbara vad gäller både fysiska och psykiska övergrepp, vilket flera rapporter vittnar om. Barnhemmen är överfulla och i bedrövligt skick och många barn tvingas leva direkt på gatan. Klaganden har inte några föräldrar som kan betala för och hjälpa honom med lämplig behandling och stimulering, både vad gäller hans fysiska och psykiska sjukdomar, utan är i princip helt utelämnad. Med hänsyn till föräldralösa och funktionshindrade barns låga ställning i Mongoliet är därmed inte troligt att han kommer kunna åtnjuta nödvändig sjukvård vid en återresa till Mongoliet. Till stöd för överklagandet ger klaganden in bl.a. följande handlingar; - Läkarbedömning från Röda Korset, daterad den 19 augusti 2010 Skrivelse från Rädda Barnen i Hållnäs-Österlövsta, daterad 25 augusti 2010 - Läkarutlåtande från BeFRIs, flyktingmedicinska mottagningen, daterat den 8 december 2010

Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 23223-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen - Intyg av Stig-Åke Pettersson på RFSL, daterat den 28 november 2010 - Journalblad från tiden augusti-september samt november 2010 - Intyg från överläkare vid Habilitering och hjälpmedel i Uppsala som bekräftar skolios, daterat den 11 januari 2011 - Läkarintyg, utfärdad vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala den 17 februari 2011 - Ett antal kallelser till BUP - Diverse informationsblad som gäller CP-skador samt skolios Migrationsverket motsätter sig ändring av beslutet och anför bl.a. följande. Klaganden har väsentligen ändrat sin asylberättelse efter det att verket beslutat att avslå hans ansökan om uppehållstillstånd m.m. och det noteras att inga läkarintyg angående fysiska övergrepp och misshandel har givits in för att utvisa att han utsatts för misshandel. De nya uppgifterna om hur han fått möjlighet att söka asyl i Sverige är inte trovärdiga. Det föreligger motsägelser mellan hans behov av medicinsk vård sedan födseln eller strax därefter och de av honom uppgivna övergreppen som ska ha pågått i stort sett hela hans barndom och uppväxt. Den ingivna medicinska utredningen visar att det funnits och finns ett kontinuerligt behov av behandling för att hans fysiska hälsotillstånd inte ska försämras. Han har inte anfört någon sannolik förklaring till varför personer som ska ha utsatt honom för övergrepp skulle tillhanda hållit honom vård och omsorg. En stor del av läkarintyget utgörs av hans egen berättelse. Den åberopade ohälsan är inte så pass allvarlig att tillstånd kan beviljas. Klaganden har vidare hänvisat till Country of Origin Information Report - Mongolia, 4 february 2010 samt till en artikel, Anarkistisk läkemedelsförsörjning i Mongoliet, publicerad i LäkeMedelsVärlden.

Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 23223-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet I prövningen av ett mål som berör barn ska alltid den så kallade portalbestämmelsen om barnets bästa beaktas. Enligt denna bestämmelse som finns i l kap. l O UtlL ska, i fall som rör ett barn, särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Utgångspunkter vid prövningen av skyddsbehovet Migrationsdomstolen ska först ta ställning till om klaganden är flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Det är klaganden som har bevisbördan och som ska göra sannolikt att han är i behov av internationellt skydd (jfr MIG 2007:12). En inledande fråga är om klaganden gjort sin identitet och sitt uppgivna medborgarskap eller hemland sannolikt. Klaganden har inte lämnat in någon identitetshandling. I likhet med Migrationsverket anser domstolen att det är sannolikt att klaganden kommer från Mongoliet och prövar hans skyddsskäl mot detta land. Den allmänna situationen i Mongoliet ger inte rätt till uppehållstillstånd. Domstolen har därför att göra en individuell prövning av de omständigheter som klaganden har åberopat. Vid bedömningen av skyddsbehovet utgår domstolen från den hotbild som, enligt klaganden, finns för honom vid ett återvändande. Klaganden har uppgett att han saknar vårdnadshavare i Mongoliet. Han har under sin uppväxt levt på barnhem och som gatubarn i Ulan Bator. Han har en CP-skada och är dessutom traumatiserad efter svåra upplevelser i Mongoliet. Förutom detta har han hemiplegi, hepatit B och C, psykiska besvär samt neuromuskulär skolios. Vid ett återvändande riskerar han som handikappat gatubarn att återigen utsättas för övergrepp. Då han inte har några vårdnadsha-

Sida? FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 23223-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen vare utan levt på gatan finns också risk att han vid ett återvändande inte kommer att fa sina grundläggande behov tillgodosedda och kommer att skadas i sin psykosociala utveckling. Migrationsdomstolen konstaterar att klaganden inte har lämnat någon skriftlig bevisning till stöd för vad som hänt honom innan han kom till Sverige. Det finns dock ingen anledning att ifrågasätta trovärdigheten i hans berättelse om hur hans tidigare liv har sett ut och vad som hänt honom i Mongoliet. Domstolen lägger därför klagandens berättelse till grund för bedömningen. Flyktingskap, alternativt skyddsbehov och övrigt skyddsbehov Domstolen instämmer i Migrationsverkets bedömning i det överklagade beslutet att om klaganden riskerar någon förföljelse, misshandel eller trakasserier i Mongoliet är det en uppgift för de rättsvårdande och sociala myndigheterna i hemlandet att tillhandahålla skydd mot detta. Den i målet tillgängliga landinformationen visar enligt domstolens bedömning inte annat än att de mongoliska myndigheterna kan antas erbjuda ett tillräckligt skydd mot brott från enskilda personer. Enligt domstolens bedömning har klaganden inte gjort sannolikt att han har behov av skydd i Sverige som flykting eller alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. l och 2 UtlL. Det har i målet inte framkommit att det skulle råda någon inre väpnad konflikt eller några svåra motsättningar i Mongoliet och klaganden kan således inte anses vara övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a UtlL. Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Domstolen ska slutligen avgöra om det finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att klaganden ska beviljas uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6

Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 23223-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen UtlL. Denna tillståndsgrund är av undantagskaraktär och bestämmelsen skall tillämpas restriktivt (jmf MIG 2007:15). Vid bedömningen ska särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. Det ska göras en sammantagen bedömning av de personliga förhållandena. Vid sjukdom ska också beaktas om det är rimligt att vård ges i Sverige. Vården måste också förväntas leda till goda resultat genom en påtaglig och varaktig förbättring av utlänningens hälsotillstånd, alternativt vara livsnödvändig. Även andra omständigheter som social utstötning, traumatisering till följd av tortyr eller liknande svåra upplevelser i hemlandet kan beaktas vid den samlade bedömningen. Barn far beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer (5 kap. 6 andra stycket UtlL). I förarbetena ges följande riktlinjer för tillämpningen av denna bestämmelse (se prop. 2004/05:170 s. 194 f och s. 281 f). När det gäller sjukdom hos barn behöver det inte vara fråga om en livshotande sjukdom för att uppehållstillstånd skall kunna beviljas ett barn med vårdbehov. Faktorer som barnets framtida utveckling och livskvalitet skall vägas in liksom vårdmöjligheterna i hemlandet. När det gäller barn som kommer ensamma till Sverige anför regeringen bl.a. följande i prop. 1996/97:25 s. 250 f. En självklarhet är att för barn noga utreda varje påstående om risk för förföljelse eller andra omständigheter som ger behov av skydd i Sverige. När detta inte är fallet bör huvudinriktningen i arbetet med de barn som kommer ensamma vara att vidta alla de åtgärder som är möjliga för att barnen så snabbt som möjligt ska kunna återförenas med sina föräldrar i hemlandet. Är det fråga om ett barn som efter noggrann utredning befinns vara i verklig mening övergivet, anser regeringen att barnet ska beviljas permanent uppehållstillstånd. Därmed tar Sverige ansvaret för de barn som tagit sig hit och inte kan påräkna en tillfredsställande omvårdnad av anhöriga eller institutioner i sitt hemland.

Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 23223-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Migrationsdomstolen konstaterar att klaganden är ett minderårigt barn som kommit ensamt till Sverige från Mongoliet. Enligt hans egna uppgifter har han bott på barnhem där svåra kränkningar och våld blev hans vardag då han klassades som varande av sämre rang på grund av sitt handikapp. När han var 12 år rymde han för att leva sitt liv bland gatubarn. Han har också utsatts för grova övergrepp och utnyttjats sexuellt av män både i Mongoliet och under resan från hemlandet. I Mongoliet saknar han föräldrar och även övriga vuxna anhöriga. Enligt åberopade läkarintyg framgår att klaganden lider av PTSD med tydliga dissociativa syndrom och är i stort behov av fortsatt professionell psykologisk behandling för sina upplevelser. Han kan inte klara sig själv utan omfattande hjälp, isolerar sig och knyter inte kontakter. Det finns inget som tyder på att han skulle klara sig bättre i framtiden. Den tämligen noggranna psykiatriska undersökning som gjorts ger ingen anledning att ifrågasätta hans trovärdighet. Kanske är han inte ens kapabel att fabricera en historia. Migrationsdomstolen bedömer att utredningen visar att klagandens psykiska hälsotillstånd är av allvarlig karaktär och att han har ett betydande socialt handkapp. Därutöver tillkommer ett antal fysiska handikapp med tillhörande smärta och talsvårigheter som har sitt ursprung från hans CP-skada. Läkarintyg visar att han bedöms vara i behov av ytterligare utredningar och habilitering. Han bedöms vara i behov av en stabiliserad livssituation och därefter en specialiserad traumabehandling under minst 3 års tid för att kunna fa till stånd en läkningsprocess avseende traumatiseringen. I annat fall bedöms prognosen för läkning som dålig, medförande långvarigt, i värsta fall livslångt psykiskt lidande. Klaganden lider av PTSD med dissociativa symptom vilket är ofta förekommande hos barn som från tidig ålder utsatts för återkommande och regelbunden fysisk och psykisk misshandel.

Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 23223-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen Som situationen är nu behöver klaganden kontinuerlig tillsyn av vuxen för att stå ut med sina svåra psykiska symptom. Enligt den landinformation som Migrationsverkets beslut vilar på finns det vård att tillgå i Mongoliet. Även om klaganden vid ett återvändande till Mongoliet skulle få viss vård har det dock enligt domstolen inte klarlagts i målet vilka vård- och omsorgsmöjligheter som finns att tillgå för ett minderårigt barn med den sjukdomsbild som klaganden uppvisar. Att hänvisa honom till barnhem eller att myndigheterna kan svara för klagandens behov av vård kan inte anses acceptabelt. Migrationsdomstolen bedömer mot bakgrund av klagandens unga ålder sett i relation till att han saknar kontaktnät i Mongoliet samt till hans fysiska och psykiska ohälsa att mycket starka skäl talar för att han har behov av vård och att det är rimligt att denna ges i Sverige. På grund av det ovan anförda och med beaktande av att klaganden är ett barn, utan anhöriga i hemlandet, finner domstolen att hans framtida psykosociala utveckling och hälsa på ett avgörande sätt skulle äventyras om han tvingas återvända till Mongoliet. Sammanvägt med att klaganden utsatts för traumatiserande övergrepp innan han kom till Sverige anser domstolen att det finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han ska beviljas permanent uppehållstillstånd. Det följer av 12 kap. 22 tredje stycket UtlL att utvisningsbeslutet därmed upphör att gälla. Det ankommer på Migrationsverket att utfärda bevis om tillståndet och även i övrigt vidta de åtgärder som denna dom föranleder.

Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 23223-10 I STOCKHOLM Migrationsdomstolen HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (DV 3110) / Marianne Wikman Ahlberg Rådman I migrationsdomstolens avgörande har även nämndemännen Hanne Ringström, Abbas Shokralohi samt Margareta Szumlicz deltagit. Föredragande har varit Kerstin Nortoft.

FÖRVALTNINGSRÄTTEN Bilaga l I STOCKHOLM Mål nr Migrationsdomstolen UM 23223-10 Sida l (1) DOMSBILAGA SEKRETESS Klaganden Dnr Dok.Id 70476 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen l 08-56168000 08-56168655 måndag - fredag 115 76 Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvalmingsrattenistockholm@dom.se

Akt 1.30 Migrationsverket 1/10 Asylprövningsenheten/barn i Beslut Beteckning Uppsala 2010-07-22 Sanaz Saidi Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Adress: medborgare i Mongoliet Offentligt biträde: Viktoria Nyström, Ae Nyströms Asylbyrå AB, Box 921, 120 09 Stockholm God man: Alan Li, Johan Enbergs Väg l, 171 62 Solna Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd inte bevilja dig flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring avslå din ansökan om resedokument utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att du reser till Mongoliet, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig bevilja det offentliga biträdet Viktoria Nyström 25 771,25 kronor i ersättning, varav 5 154,25 kronor är moms. staten står för ersättningen till Viktoria Nyström och den betalas ut av Migrationsverket. Migralionsverket Asylprövningsenheten/barn i Uppsala Besöksadress Bolandsgatan 10 Postadress Box 1323 SE-75143 Uppsala Telefon 0771-235 235 Telefax 018712230 E-posl migrationsverket@migrationsverke1.se Hemsida www.migra1ionsverket.se Organisalionsnr 202100-2163 Dokumentid: 18171509

Beteckning 2/10 Ansökan med mera Du reste, enligt egen uppgift, in i Sverige den 17 februari 2010 och ansökte om asyl den 19 februari 2010. Du har även ansökt om resedokument. Du har åberopat skyddsskäl. Migrationsverket ska då även pröva din rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Du är underårig och saknar legal vårdnadshavare i Sverige. En god man och ett offentligt biträde har förordnats för dig. Som skäl för din ansökan har du sammanfattningsvis uppgett följande. Du saknar legal vårdnadshavare i Mongoliet och har därför ingen som kan ombesörja att du tas hand om vid ett återvändande till ditt hemland. Du riskerar även social utstöming vid ett återvändande till hemlandet på grund av ditt hälsotillstånd eftersom du lider av ett funktionshinder, varför det även får anses föreligga synnerligen ömmande omständigheter i ärendet. Du har inte lämnat in några handlingar till styrkande av din identitet eller hemvist i Mongoliet. Du har heller inte åberopat någon skriftlig bevisning till stöd för din asylberättelse. Till stöd för ditt åberopade fysiska hälsotillstånd har det i ärendet emellertid ingetts ett läkarintyg från Karolinska Universitetssjukhuset - Astrid Lindgrens Barnsjukhus Huddinge - Mottagning för Neurologi och Habilitering, utfärdat den 23 juni 2010. Du har även ingivit kopia på joumalblad daterat den 17 juni 2010 till stöd för det anförda. Därtill har du, via ditt offentliga biträde, åberopat och inkommit med en utskrift från Wikipedia, daterad den 24 juni 2010, angående förlamning. Skälen för beslutet Barnets bästa Eftersom du är under 18 år ska ett barnperspektiv prägla bedömningen av ditt ärende. Av l kap. 10 utlänningslagen framgår att Migrationsverket i ärenden som rör barn särskilt ska beakta vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt vad barnets bästa i övrigt kräver. Barnperspektivet ska genomsyra prövningen av samtliga skäl som kommer fram i ärendet. För att beakta barnets bästa ska en analys av konsekvenserna av beslutet för barnet (2 9 Förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket) vad gäller dess rätt till liv, hälsa och utveckling göras i asylärendet. Identitet och hemvist Du har inte lämnat in några identitetshandlingar till Migrationsverket. Migrationsverket bedömer att din identitet inte är styrkt. Inom asylrätten är det en grundläggande princip att den asylsökande ska göra sitt skyddsbehov sannolikt. För att asylskälen ska kunna bedömas måste först prövas om sökanden har kunnat göra uppgifterna om sin identitet och sitt medborgarskap eller hemland sannolika, bl.a. för att det ska kunna fastställas mot vilket eller vilka länder som ansökan ska prövas (jfr MIG 2007:12). Dokumenlid: 18171509

Beteckning 3/10 Du har uppgivit att du är född och uppvuxen i Ulan Bator i Mongoliet. Av vad som framkommit i utredningen och sammantaget i ärendet finner Migrationsverket att det är sannolikt att du har din hemvist i Mongoliet. Dina asylskäl kommer därför att prövas mot de aktuella förhållandena där. Allmänna situationen i Mongoliet Den allmänna situationen i Mongoliet är inte sådan att den generellt sett kan anses utgöra grund för skydd enligt gällande utlänningslagstiftning. Det kan dock inte uteslutas att enskilda asylsökande kan vara i behov av skydd, varför det görs en prövning i varje enskilt fall. Därför finner Migrationsverket att du inte är flykting Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning. För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. Flyktingar har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. För att du ska betraktas som flykting krävs det att du vid ett återvändande riskerar att utsättas för förföljelse. Det krävs även att förföljelsen har ett kausalt samband med någon av grunderna i flyktingdefinitionen. Till stöd för din asylansökan har du uppgett följande. Dina föräldrar övergav dig när du var liten. Du är därför uppvuxen på ett barnhem i utkanten av Ulan Bator, där din mor lämnade dig när du var cirka fyra år gammal. Din far har, vad du vet, aldrig varit med i bilden. Du har under din uppväxt på barnhemmet tvingats leva under ansträngda förhållanden eftersom personalen och de övriga barnen på barnhemmet utsatte dig för trakasserier och misshandel för att du lider av ett funktionshinder. Du rymde från barnhemmet när du var cirka tolv år gammal med anledning av att situationen blev ohållbar. Du bodde sedan på gatan i Ulan Bator i några år och hade under tiden svårt att ordna med mat för dagen. Du har således inte fått dina grundläggande behov tillgodosedda. Dokumenlid: 18171509

Beteckning 4/10 Migrationsverket noterar att du är minderårig och att kraven på detaljrikedom i din berättelse kan ställas lägre än om du vore vuxen. Med beaktande av din ålder och mognad finner Migrationsverket likväl att vissa grundläggande krav kan ställas på dig avseende att göra ditt åberopade behov av skydd sannolikt. Du har enligt Migrationsverkets bedömning inte gjort sannolikt att du är ett övergivet barn eftersom du exempelvis inte har kunnat uppge närmare detaljer om det barnhem som du, enligt egen uppgift, bott sedan du var liten. Migrationsverket finner det även mindre sannolikt att du, mot bakgrund av ditt handikapp, skulle ha ha valt att leva ett hårt liv på gatan, i stället för att fortsätta bo på barnhemmet där du trots allt fick dina grundläggande fysiska behov tillgodosedda. Därtill kommer att Migrationsverket inte kan fästa någon tilltro till din berättelse om resvägen. Du har uppgett att du som gatubarn ibland fick arbete för dagen och då kunde du tjäna en dagslön motsvarade priset av två eller tre brödkakor. Därför framstår det som helt osannolikt att en för dig okänd affärsman plötsligt skulle ha tagit dig till Ryssland som resesällskap. Ännu mer osannolikt är det att denne affärsman sedan skulle ha presenterat dig till en en rysk man som av någon okänd anledning bekostade din resa till Sverige. Migrationsverket finner det mer sannolikt att det är dina anhöriga i Mongoliet som finansierat din resa till Sverige. Oaktat ovanstående noterar Migrationsverket att du inte har åberopat någon förföljelse som kan härledas till någon av grunderna i flyktingdefinitionen. Med utgångspunkt från dina uppgifter bedömer Migrationsverket att det inte framkommit att du vid ett återvändande till Mongoliet riskerar att utsättas för förföljelse i hemlandet på grund av din ras, nationalitet, tillhörighet till en samhällsgrupp, din religion, din politiska uppfattning, ditt kön eller din sexuella läggning. Migrationsverket bedömer därför att du inte är att anse som flykting enligt 4 kap. l utlänningslagen. Därför får du inte flyktingstatusförklaring eller resedokument En flykting har rätt att få resedokument enligt 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning. En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstarusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är flykting får du inte flyktingstatusförklaring och verket avslår även din ansökan om resedokument. Därför finner Migrationsverket att du inte är alternativt skyddsbehövande En utlänning sorn inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, Dokumenlid: 18171509

Beteckning 5/10 han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. Alternativt skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Migrationsverket har ovan bedömt att du inte är flykting. Migrationsverket har även bedömt att du inte gjort sannolikt att du skulle ha vuxit upp på barnhem och därefter levt som gatubarn. Om du anser att du riskerar någon misshandel eller social utstötning i hemlandet är det en uppgift för ditt hemlands egna rättsvårdande och sociala myndigheter att tillhandahålla dig skydd mot detta. Migrationsverket konstaterar att den mongoliska författningen ger ett långtgående skydd för den enskildes rättssäkerhet även om polismyndigheten och domstolarnas verksamhet är behäftad med vissa brister (se UD:s Mänskliga rättigheter i Mongoliet 2007). Mot bakgrund av vad som framkommit i ärendet bedömer Migrationsverket att du inte gjort sannolikt att det finns en sådan individuell hotbild mot dig som innebär att du riskerar att utsättas för dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning om du återvänder till hemlandet. Migrationsverket bedömer därmed att du inte har gjort sannolikt att du vid ett återvändande till Mongoliet riskerar att utsättas för sådan skyddsgrundande behandling eller bestraffning som stadgas i 4 kap. 2 första stycket l i utlänningslagen. Migrationsverket anser inte heller att det råder inre väpnad konflikt i Mongoliet. Migrationsverket bedömer därför att du inte är alternativt skyddsbeh övande. Därför får du inte alternativ skyddsstatusförklaring En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är alternativt skyddsbehövande får du inte alternativ skyddsstatusförklaring. Dokumentid: 18171509

Beteckning 6/10 Därför finner Migrationsverket att du inte är övrig skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon - behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt - på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan bedömas som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land och att han eller hon inte kan återvända dit på grund av en miljökatastrof. Den som bedöms vara övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverkets bedömning föreligger inte någon väpnad konflikt i Mongoliet. Det råder heller inte svåra motsättningar eller miljökatastrof i landet. Migrationsverket bedömer därför att du inte är övrig skyddsbehövande. Därför får du inte övrig skyddsstatusförklaring En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a andra stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är övrig skyddsbehövande får du inte övrig skyddsstatusförklaring. Därför får du inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop. 2004/05:170 s. 280) till lagen ska en sammantagen bedömning av de personliga förhållandena göras. Vid bedömningen ska enligt paragrafen särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna. Enligt l kap. 10 utlänningslagen ska Migrationsverket i fall som rör ett barn särskilt beakta vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling i övrigt kräver. Dokumenlid: 18171509

Beteckning 7/10 Regeringen har i propositionen 2004/05:170 inte aviserat någon förändring i förhållande till den restriktiva praxis som tidigare gällt i fråga om uppehållstillstånd på grund av hälsotillstånd. Regeringen har i beslut enligt äldre utlänningslagstiftning (se t.ex. Utlänningslagen - Vägledande beslut, reg. 10-93, reg. 21-94, 23-94 och reg. 101-06) uttalat vissa riktlinjer för bedömningen i enskilda fall. Av dessa framgår bl. a. att uppgivna ekonomiska svårigheter att få vård i hemlandet inte bör leda till att tillstånd beviljas samt att de humanitära aspekterna måste vägas mot de ekonomiska åtaganden som kan bli en direkt eller indirekt följd av att tillstånd beviljas. I ärendet har anförts att du ska beviljas uppehållstillstånd bl.a. på grund av synnerligen ömmande omständigheter hänförliga till ditt hälsotillstånd. Du har gjort gällande att du har celebral pares och vänstersidig hemiplegi, dvs. en vänstersidig svaghet i kroppen. Därtill lider du även av synbortfall och andra fysiska besvär. Angående din hälsa har ett läkarintyg undertecknat av en barnneurolog, den 23 juni 2010, på Astrid Lindgrens Barnssjukhus på Karolinska Universitetssjukhuset samt kopia på journalblad, från den 17 juni 2010, ingetts och åberopats. Av intyget framgår att du har ett funktionshinder som kräver kontinuerlig behandling i form av botoxinjektioner och habilitering. Om du inte får behandling enligt ovan finns en risk för ökad muskelsvaghet, minskad rörlighet, sämre gångförmåga samt smärtproblematik. I förarbetena till utlänningslagen uttalas att begreppet hälsotillstånd tillåter beaktande av hela hälsoskalan - graden av friskhet eller sjukdom samt funktionsförmågan. Ett skäl för uppehållstillstånd kan vara att utlänningen har en livshotande fysisk eller psykisk sjukdom eller lider av ett synnerligen allvarligt funktionshinder. Det ska då beaktas om det är rimligt att vården ges i Sverige. Det måste vid bedömningen vägas in om vård överhuvudtaget kan ges i Sverige i det enskilda fallet. Vården måste också förväntas leda till goda resultat genom en påtaglig och varaktig förbättring av utlänningens hälsotillstånd, alternativt vara livsnödvändig. För att det ska vara rimligt att Sverige ska erbjuda vård i det enskilda fallet måste även beaktas förutsättningarna för att utlänningen ska kunna få adekvat vård i hemlandet eller annat land som utlänningen kan sändas till. Även om Sverige i ett enskilt fall kan erbjuda en betydligt bättre vård än vad som kan ges i personens hemland, är det ofrånkomligt att de sammantagna ekonomiska konsekvenserna för Sverige måste beaktas vid den samlade bedömningen (prop. 2004/05:170 s. 190 och 280). Du lider inte av någon livshotande sjukdom. Du lider av ett funktionshinder som du enligt din egen uppgift drabbades av när du var cirka sex veckor gammal. Genom det läkarintyg som inlämnats i ärendet har det gjorts gällande att du är i behov av kontinuerlig behandling för att ditt fysiska hälsotillstånd inte ska försämras. Dokumentid: 18171509

Beteckning 8/10 Då du, enligt egen uppgift, inte erhållit vård mot dina besvär i hemlandet och då du dessutom under de fyra senaste åren sovit i avloppssystem och trapphus utan att ens få mat varje dag finner Migrationsverket det anmärkningsvärt att ditt fysiska hälsotillstånd inte försämrats mer än vad som framgår av journalbladen. Mot bakgrund av vad som framgått av ditt ärende finner Migrationsverket det dock sannolikt att du har tidigare fått vård i hemlandet och Migrationsverket anser att du även i fortsättningsvis kan få adekvat vård i hemlandet. Det är enligt Migrationsverket inte rimligt att Sverige ska erbjuda dig fortsatt vård, även om de habiliteringsåtgärder som finns att tillgå inom den svenska sjukvården skulle vara mer avancerade än motsvarande åtgärder i Mongoliet. När det gäller situationen i hemlandet har du gjort gällande att du aldrig träffat din far och att du blev övergiven av din mor när du var cirka fyra år. Du känner inte till att du skulle ha några andra släktingar i Mongoliet. Angående din familjebild har Migrationsverket ovan funnit att du genom din asylberättelse inte gjort sannolikt att du är ett övergivet barn. Enligt Migrationsverkets mening kan du således inte anses övergiven i den bemärkelsen att du inte kan räkna med att få adekvat omvårdnad (jämför prop 1996/97:25 s. 250-251). Din anknytning till ditt hemland är således starkare än den eventuella anknytning du har hunnit få till Sverige och svenska förhållanden. Av prop. 1996/97:25 s 249 framgår att propositionen tar avstånd från den etnocentriska syn som anser att barn närmast regelmässigt skulle ha det bäst i Sverige oavsett språklig, kulturell och nationell bakgrund och tillhörighet. En sådan inställning strider inte minst mot det synsätt barnkonventionen ger uttryck för. Migrationsverket gör bedömningen att dina anhöriga eller myndigheterna i ditt hemland kan svara för ditt behov av vård, skydd och utbildning. Migrationsverket finner därför med beaktande av vad som kommit fram i ärendet att det inte finns några omständigheter som visar att du skulle ta skada i din psykosociala utveckling av att återvända till ditt hemland. Vid en samlad bedömning och med beaktande av l kap 10 utlänningslagen finner Migrationsverket således att varken din anpassning till Sverige, din hälsa eller din situation i hemlandet är sådan att synnerligen ömmande omständigheter kan anses föreligga. Därför utvisar Migrationsverket dig Av 8 kap. 7 utlänningslagen framgår att en utlänning som inte avvisas enligt l l eller 2 får utvisas ur Sverige om han eller hon uppehåller sig här men saknar pass eller de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet. Migrationsverket prövar sådana ärenden om utvisning. Dokumentid: 18171509

Beteckning 9/10 Eftersom det inte finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan och utvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen. Verkställighet Utlänningslagen förutsätter att den som får avslag på en ansökan om uppehållstillstånd och utvisas eller avvisas självmant lämnar Sverige (12 kap. 15 ). Om det är praktiskt möjligt att frivilligt återvända till hemlandet ska Migrationsverket inom ramen för utvisningsärendet normalt inte göra några ytterligare avväganden när det gäller möjligheten att verkställa utvisnings- eller awisningsbeslutet (jfr. MIG 2007:9). Så länge du är under 18 år krävs det att någon tar emot dig i ditt hemland. Det ankommer i första hand på dig genom din gode man, att vidta erforderliga åtgärder för din hemresa och ordna med ett mortagande i hemlandet. Migrationsverket kan på olika sätt bistå dig och gode mannen med detta. Om ett utvisnings- eller avvisningsbeslut ska verkställas genom svenska myndigheters försorg (Migrationsverket eller polismyndigheten) ska de se till att du blir mottagen av någon anhörig alternativt av ett offentligt eller frivilligt socialt organ, till exempel ett barnhem. Enligt det statliga National Center for Children i Mongoliet finns det 48 internationella och inhemska organisationer som arbetar med barnfrågor. Dessa organisationer driver i allmänhet två eller tre härbärgen. Det finns två statligt finansierade härbärgen (se 2009 Country Reports on Human Rights Practices - Mongolia, US Department of State, March 11 2010, Lifos dokumentnummer 22490). Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. Underskrivet original förvaras hos Migrationsverket. ( t u/i AI l! VW7/*H V*^1 Aila V a l k e e j ä r v T S a n a z Saidi Beslutsfattare Föredragande Kopia till Viktoria Nyström Dokumentid: 18171509

SVERIGES DOMSTOLAR Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL 3 O O Q Den som vill överklaga migrationsdomstolens dom/beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningssrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har 1-illlränTia.gp.tts när domen/beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagande från utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av domen/beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt. Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Överklagandet är inte begränsat till viss tid. Prövningstillstånd För att ett överklagande ska kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvarsfrågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål där sådant krävs står förvaltningsrättens dom/beslut beslut fast Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen framgår av domen/beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. www.domstot.se