Övre Rickeby Fridegårds minnesstuga Rickeby P Brandskogsskeppet Hemsta hagar Boglösa hällristningsgård Lidingby gård Koffsan 72 Copyright Lantmäteriet, Medgivande nr MS2006/1489
9. Boglösa hällristningsgård Rickeby Övre Rickeby Fridegårds minnesstuga Hemsta hagar Brandskogsskeppet Lidingby Koffsan Trakten runt Boglösa är ett av Sveriges finaste hällristningsområden. På bronsåldern var det ett skärgårdslandskap och på hällarna som sluttade ner mot vattnet knackades figurerna in. Vill du ge dig ut på en riktig hällristningstur ska du starta vid Boglösa hällristningsgård i. Besökscentret drivs av hembygdsföreningen och där finns bl a en utställning. De mest välkända ristningarna ligger alla inom ett begränsat område runt Boglösa och nås vanligen efter en kortare promenad från vägen. Ofta kombineras hällristningarna med natursköna platser, inte minst i naturreservatet Hemsta hagar. Rickeby Alldeles invid Boglösavägen ligger en stor häll fylld med figurer. Där syns över 30 skepp, men den intressantaste bilden är en djupt huggen avbildning av en livklädnad. Som ett mönster att sy efter visar den hur bronsålderns kläder kunde se ut. Spännande är också de inhuggna fotsulorna och skorna som allesammans är på väg nerför berget. Den här hällristningen är kanske den mest lättillgängliga av alla ristningarna i Boglösaområdet. I hagen intill kan det vara trevligt att sätta sig med kaffekoppen under de gamla fruktträden. Övre Rickeby Vill du gå en promenad och samtidigt titta på hällristningar är Övre Rickeby ett bra val. Från parkeringen finns en iordningställd stig markerad med vita 73
Fridegårdsstugan är alltid öppen för besök. Foto: Katja Jahn pinnar som leder dig till fyra platser med inristade figurer. Stigen är delvis en bra skogsstig, delvis lite igenvuxen, men ju fler vi blir som trampar upp den, desto bättre blir den. Vid varje ristning finns en skylt som berättar om just de bilder du ser där. På en finns en stor krigarfigur, på en annan vimlar det av grisar, hästar, får och kor. Fridegårds minnesstuga i Jan Fridegård (1897 1968) räknas som en av Sveriges främsta arbetarförfattare. Han var född och uppvuxen i Enköpingstrakten där hans föräldrar arbetade som statare och de upplevelserna återkommer ofta i hans romaner. Han har blivit mycket läst och uppskattad för sitt friska språk och sina träffsäkra karaktärs- och miljöskildringar. I Gåde bodde familjen under sex år när Jan Fridegård var barn. Där har hembygdsföreningen inrättat en minnesstuga med mycket information om Fridegård och hans författarskap. Stugan, som är en gammal smedja, ligger naturskönt i en fårhage. Det är ett fint ställe att rasta på och du får veta en hel del om författaren. Kanske inspirerar besöket till en tur till biblioteket för att låna någon av Fridegårds många böcker? Hemsta hagar Har du svårt att välja mellan natur och kultur? Besök då Hemsta och slå två flugor i en smäll här ligger nämligen en av Upplands mest figurrika hällristningar mitt i ett lättillgängligt naturreservat. Ett perfekt ställe för en fikapaus eller picknick! Hemsta naturreservat präglas av ett ålderdomligt öppet beteslandskap med glest träd- och buskbevuxna hagmarker Ett myller av bilder på Hemstahällen. Foto: Katja Jahn 74
Hemsta hagar ett gammaldags odlingslandskap. Foto: Karolina Vessby och insprängda gamla åkrar. Landskapet är flackt och berget går ofta i dagen i form av välslipade hällar som i många fall täcks av fantasieggande bilder ur bronsålderns värld. Vissa är inte imålade och kan därför vara lite svåra att upptäcka. De öppna torrängarna är mycket intressanta för den botanikintresserade. Liksom fornlämningarna visar blommorna att människor brukat marken länge. Karakteristiska betesmarksväxter som solvända, mandelblom, backsippa och backtimjan växer här. För att bevara torrängsfloran för framtiden betas marken av får och kor. En bit in i reservatet ligger Hemstahällen, Upplands största hällristningsyta med närmare 500 figurer. Här syns bland annat 200 skeppsbilder, men även djur- och människofigurer, ringkors, fotsulor och skålgropar. Bilderna syns väl då de är imålade med röd färg. Brandskogsskeppet Det finns många hällristningar att titta på, men ska du välja en enda, så är Brandskogsskeppet ett givet val en av Sveriges största och märkligaste ristningar från bronsåldern! Ställ bilen på parkeringen invid vägen och fortsätt på stigen som leder in i skogen. Nu väntar en promenad på knappt tio minuter, men skogen är vacker och målet väl värt en bensträckare. Kommer du hit en dag på sensommaren eller hösten och gillar svamp, ta då med en korg här trivs både herr Kantarell och Karl Johan. Det är skönt att komma bort från billjuden, förutom fåglarna är det alldeles stilla. Efter ca 800 meter står du plötsligt på en stor berghäll, brant sluttande ned mot åkermarken, bronsålderns hav. På berget finns flera ristningar, men den bild som drar blickarna till sig är det mäktiga skeppet, över fyra meter långt, med sex paddlande gestalter. Under står en människofigur som lyfter skeppet i ena änden. Varför Detalj från Brandskogsskeppet. Foto: Katja Jahn 75
och av vem bärs skeppet? Vart är det på väg och vem tillber människofiguren som sträcker armarna i luften? Det är lätt att bli sittande länge på berghällen och fantisera kring ristningens dolda budskap. I bagarstugan på Lidingby kan grupper lära sig baka tunnbröd. Foto: Fredrik Johansson Lidingby i I Lidingby lever bykänslan kvar. Där hålls bystämma och byborna firar gemensam midsommar på grillplatsen mitt i byn. Därifrån utgår också en promenadslinga som för dig på en tur till blåsippsbackar, hassel och liljekonvaljer och där du får veta en hel del om gamla tiders bondeliv. Blir du sugen på att få veta ännu mer om byns historia kan du besöka bymuseet där det finns mängder av spännande gamla föremål. På Lidingby gård finns möjlighet att övernatta, eller vara med på tunnbrödsbak. I den vedeldade ugnen gräddas de stora kakorna till mjuka, väldoftande tunnbröd. Mums! Koffsan Längre söderut ligger det natursköna badet Koffsan med fina klippor, sandstrand och bryggor. Om du söker en lugnare badplats än Bredsand rekommenderas denna gemytliga familjebadplats. Koffsan ligger på en lilten halvö som kallas Husby holme. Det var under medeltiden en ö. Du kan fortfarande se stengrunderna efter en medeltida borg, Husbyborg, som låg på öns udde. Härifrån kunde man bevaka sjötrafiken in mot Enköping. På turistbyrån i Enköping kan du hyra roddbåtar, som ligger vid Koffsan. En roddtur ut till Bryggholmen, tvärs över vattnet, rekommenderas! På vintern kan du åka hit för att grilla i solgasset eller kanske, om isarna är säkra, ge dig ut på skridsko- eller skidtur längs Mälarstranden. Koffsans bilparkering finns vid vägens slut, invid båtbryggan. 76 Foto: Ylva Fontell
Hällristningar Enköpings kommun har något så fantastiskt som ett av Sveriges största hällristningsområden inom sina gränser. När bilderna knackades in i hällarna för ungefär 3000 år sedan, stod vattennivån ca 20 meter högre än idag. Landskapet liknade dagens skärgård. Hällristningar är symboler och avbildningar på berghällar eller lösa klippblock. Trots namnet har figurerna vanligen inte ristats, utan knackats eller huggits in med hjälp av stenhammare av någon hård eller seg bergart, t ex diabas eller kvartsit. Bilderna ger oss en inblick i det forntida samhället ibland är de lätta att tolka, ibland oförståeliga, men de är alltid djupt fascinerande. Ristningarna runt Enköping tillkom under den stora hällristningsperioden på bronsåldern (ca 1800 500 f Kr) när människorna hade blivit bofasta bönder. Hällristningar från den tiden domineras av skepp, cirkelfigurer, människor och tamdjur. Absolut vanligast är skålgropar, också kallade älvkvarnar, som är runda, urknackade fördjupningar i berget. De flesta forskarna tror att hällristningarna har ett samband med kulten. Kanske var de smyckade hällarna samlingspunkter där man utförde olika ceremonier. Bronsålderns religiösa värld är ganska okänd för oss, men forskarna tror att soldyrkan och fruktbarhetskult var viktiga inslag. Religionen spelade antagligen en väsentlig roll i människornas liv, de flesta föremål och lämningar vi finner från bronsåldern förefaller att ha funktioner och innebörder som inte enbart är vardagliga. Skålgroparna har använts i folktron och skrocket långt fram i tiden. I groparna lades mynt och småsaker som offergåvor till älvor och andra väsen. Älvkvarnarna smordes med fett under speciella hemlighetsfulla ceremonier för att driva olika sjukdomar på flykten. Så sent som på 1920-talet såg en präst i Veckholm älvkvarnar som glänste av fett och ister och fick höra berättelser om kloka gummor som i hemlighet smög iväg till hällarna. Han lyckades dock inte själv få se några ceremonier, det var ju sånt folk absolut inte ville avslöja för prosten! En del hällristningar i Enköpingstrakten är imålade med röd färg och relativt tydliga. Bäst syns ristningarna på morgonen eller kvällen när solen står lågt och bilderna framträder som skuggfigurer. Enköpings museum har nyligen gett ut besöksguiden Bilder på berget. Där finns kartor och vägbeskrivningar till en några besöksvärda hällristningar, och också vidare lästips. Foto: Oscar Byman 77