Alsta trädgård. Alstabadet. Kvekgården

Transkript

1 Hagalund Sätra självplock Alsta trädgård Uvberget P Alstabadet Örsundsbro bio Vicke Vire Kappen Kvekgården 32 Copyright Lantmäteriet, Medgivande nr MS2006/1489

2 4. Kvekgården Vicke Vire Kappen Bion i Örsundsbro Hagalund Uvberget Alstabadet Alsta trädgård med galleri och café Sätra självplock Örsundsbrotrakten har gamla anor med bl a många runstenar längs de slingrande småvägarna. Som namnet Örsundsbro anger var det ett ställe där man kunde ta sig över Örsundaån, först via ett vadställe, senare via en bro. Det blev tidigt en betydelsefull handelsplats, dit skärgårdsborna seglade och bytte till sig spannmål mot salt fisk. Höstmarknaden vid Mickelsmäss drog till sig folk från när och fjärran, transportmöjligheterna var goda och man behövde inte betala några stadstullar. Sedan några årtionden hålls det åter Mickelsmässmarknad i Örsundsbro nu som förr ett folknöje. Landskapet domineras av de öppna dalgångarna, men bara någon kilometer norr om samhället och Örsundaåns dalgång börjar de stora sammanhängande skogsområdena som faktiskt hänger ihop med norra Sveriges vidsträckta skogsarealer. Kvekgården i Låga gråa knuttimrade stugor hukar runt ett gårdstun mitt i byn bland stora moderna ekonomibyggnader. Det är Kvekgården eller Mor Lottas gård, som den kallas efter den sista ägarinnan. En gång i tiden var det byns största gård, här får du se något så ovanligt som en fullständigt bevarad gård på sin ursprungliga plats. Byggnaderna är från mitten av 1700-talet och sedan början av 1800-talet är miljön i stort sett oförändrad. Mor Lotta, som tog över gården på 1860-talet, var en försiktig kvinna som inte ändrade på saker och ting. När hon dog 1926 stod gården kvar som ett monument över en svunnen tid. Tursamt nog insåg 33

3 Lyft på haspen och stig på. Foto: Katja Jahn Hembygdsgillet gårdens unika värden och köpte in den. Det är inte någon rikemansgård utan så här bodde Upplands gråbönder, skogsbygdernas småbönder som inte hade råd att rödfärga sina hus. Hela gården ger ett ålderdomligt intryck och det finns mycket atmosfär i längorna och bodarna. Bäst är naturligtvis att besöka gården när den hålls öppen för visning sommartid. Eldsjälar från Lagunda hembygdsförening visar gärna runt. Vicke vire i Vackra handsydda linnekläder, ylleplädar i väl avstämda färger och blänkande luffararbeten är några av alla de högklassiga hantverksprodukter som du kan handla i Vicke Vires trivsamma affärslokal, med gamla anor som salt- och kalkbod. Affären ligger mitt i Örsundsbro och drivs av åtta Vicke vires konsthantverk och café. Foto: Katja Jahn 34

4 konsthantverkare som turas om med försäljningen. I rummet bakom affären kan du fika gott med hembakta bullar och kakor. Ibland är det också utställningar av olika slag. Handelsmuseeet Kappen i I Örsundsbro startade Sveriges första kooperativa affär. Det skedde redan på 1850-talet och initiativet kom från landshövdingen Robert von Kraemer som var bosatt i trakten. I en röd bod nere vid ån, har traktens hembygdsförening gjort i ordning ett litet museum med gammaldags handelsbod, där du får veta mer om både kooperativet och samhället Örsundsbros historia. Huset är en gammal spannmålsbod, men det ligger på samma plats och ser likadant ut som den ursprungliga affären. Coop Forum i gammal tappning. Foto: Ylva Fontell Örsundsbro bio i Sommartid kan du uppleva biostämning från förr på Örsundsbro bio, men filmerna som visas är aktuella! Biografkänslan sitter inpyrd i väggarna, här visades det film redan på 1920-talet. Då byggde Edvard Johansson till sitt snickeri med biograf. Filmerna visades av en kringresande maskinist som tillhandahöll både projektor och film. Föreningen, som har renoverat lokalen, lyckades få låna en projektor från tiden från en biograf i Stockholm, så nu är bion åter en samlingspunkt i sommarkvällen. Snickerilokalen finns också kvar och går att titta på efter överenskommelse med biografföreningen. Du hittar den röda biografbyggnaden några hundra meter från Örsundsbro centrum, längs vägen genom samhället mot Uppsala. De senaste filmerna i en salong från Garbos tid. Foto: Mats Thorburn 35

5 Myskbocken i Hagalund. Foto: Anders Lindholm Hagalund Spännande miljöer att upptäcka i Hagalund. Foto: Ylva Fontell Naturreservatet Hagalund ligger lite avsides i ett ålderdomligt landskap. Det är mycket nära gränsen till Uppsala kommun och därifrån är det inte långt till den fina miljön i Focksta kvarn. Hagalund har fått sitt namn efter ett torp, vars grundstenar fortfarande syns. Stora hassellundar, ormbunkar och mossbelupna block ger området en lite drömsk stämning, där solens strimmor silar ner genom lövverket. Området, som förvaltas av Upplandsstiftelsen, har precis börjat restaureras. Kor och får betar och granar och sly röjs bort; allt för att hindra lundarna att växa igen och för att återskapa de betade hagmarkerna. Det är en tillflyktsort för bl a göktyta, mindre hackspett och skogsduva. Skalbaggar med fantasieggande namn som myskbock och grönhjon trivs också. En markerad vandringsstig tar dig runt genom reservatet. Hela området andas stillhet och lugn och söker du en vilsam plats finns den här. Parkera på anvisad plats. Uvberget Uvberget är ett litet naturreservat kring en bergknalle alldeles invid Alstasjön. Det är en av traktens högsta punkter med fin utsikt över sjön och bygden ett idealiskt utflyktsmål för att njuta av utsikten, natur och det medhavda kaffet. Förr i tiden tände man säkert vårdkasar här när det var fara å färde, elden syntes långt över nejden. Uvberget är ett litet område, men ändå finns det 36

6 många olika miljöer att upptäcka. Den karga bergknallen, ömsom slipad, ömsom räfflad av inlandsisen, med sina enstaka, förkrympa träd, kontrasterar mot de ståtliga grova ekarna i de gamla hagmarkerna. Den bitvis storblockiga sydbranten är lummig med almar, ekar, fågelbär och hassel, och ett gott tillhåll för allehanda djur. På våren avlöses blå- och vitsippor av liljekonvalj, nunneört och blodnäva. Uvberget nås bäst från Alstabadets parkering. Där börjar en liten stigslinga som går genom naturreservatet och visar vägen upp till utsiktsberget. Örsundaåns dalgång breder ut sig nedanför Uvberget. Här står du på gränsen mellan slättlandskap och skogsbygd. Foto: Ylva Fontell Alstabadet En kommunal badplats som är lätt att köra förbi, det saknas nämligen skylt vid vägen! Här finns omklädningshytter och bryggor. Innanför bryggorna är det ett bra barnbad, där det inte blir för djupt. Från utsidan på bryggan sägs det däremot att man kan dyka. Det är ett välbesökt bad, med gott om plats. Alsta trädgård i Vill du fika med smarrig citronmarängpaj eller hugga tänderna i hembakt rågbröd med krispig nyskördad sallat ska du bege dig till Alsta trädgård. I den inspirerande miljön i de gamla växthusen eller på den kringbyggda gården är Kaffe, konst och blommor. Foto: Katja Jahn 37

7 Alsta trädgård ett utflyktsmål med smak. Foto: Ulrika Appelfeldt det lätt att koppla av vid kaffekoppen. I växthusen bland vinrankor och krukor med citronträd och fikon visas olika konst- och hantverksutställningar. Även utomhus finns en hel del att titta på och det går att handla både perenner och rosor av olika slag. På Alsta trädgård händer eller görs hela tiden något nytt, därför är det värt att återkomma många gånger. Dessutom är det ju det perfekta målet alla de där dagarna när det är lite kyligt och regnigt, men man ändå längtar efter att sitta bland doftande blommor ute fast inne. Sätra självplock i Saftiga, solvarma jordgubbar, finns det något härligare? I Sätra kan du plocka sorterna Polka och Corona och det enda som får dig att tänka på annat än en smarrig jordgubbstårta, är den fina utsikt över dalgången och suset från segelflygplanen som svävar högt över det närbelägna Långtora flygfält. 38 Foto: Mats Thorburn

8 Mularna för öppet landskap! Foto: Anders Lindholm Mularnas landskap vårt betade kulturarv Människan har i alla tider levt i samspel med naturen och format den genom sitt sätt att leva. Förr var den primära sysslan för de flesta att skaffa sig mat för dagen. Man odlade sina åkrar och hade betesdjur som gav kött, mjölk, ull och skinn. Långa tiders brukande av markerna skapade ett varierat landskap med ett rikt växt- och djurliv. Djuren som betade i skog och hage såg till att gräs och buskar hölls tillbaka. På den magra marken trivdes många växter som har förmåga att hushålla med näringen och klarar att bli avbetade, som t ex kattfot, solvända och jungfulin. Det var inte bara själva betandet som bidrog till hagens artrikedom, även djurens tramp gjorde det lättare för nya plantor att gro och frön spreds med djuren. Den blommande hagmarken uppfattas av många som något typiskt svenskt och uppskattas mycket. I dag är det en alltmer sällsynt syn, det finns bara en bråkdel kvar av de ängar och betesmarker som fanns på 1800-talet. På en äng kan det finnas arter av örter och gräs per kvadratmeter. Slutar marken att hävdas genom bete eller slåtter tar några få arter över och konkurrerar ut alla de andra. I dag vill allt fler bevara betesmarkerna med sin stora biologiska mångfald. Många av Enköpings bönder drar sitt strå till stacken. Det finns stora områden där betesdjuren gör ett fantastiskt naturvårdsjobb, men ännu fler betande djur skulle behövas för att inte fler hagmarker ska förbuskas och på sikt förvandlas till skog. Betande djur håller inte bara landskapet öppet utan får också ett smakrikt kött. Genom att välja svenskt kött och mjölk hjälper vi till att bevara naturens biologiska mångfald samtidigt som vi får njuta av goda råvaror. Dessutom bidrar vi till att bönderna kan fortsätta att verka och leva på landsbygden och därigenom vårda vårt gemensamma kulturlandskap. Naturligtvis är det inte bara växter av olika slag som gynnas av de betande djuren. Insekter och fjärilar trivs i de öppna blomrika markerna och fåglarna i sin tur trivs där det finns mycket insekter. Och bara i en enda komocka lever det massor av speciella baggar och flugor! 39