Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010 1(10)
1 INLEDNING... 3 1.1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 1.2 BAKGRUND... 3 1.3 MILJÖTILLSTÅND FÖR DAGENS VERKSAMHET VID SANDVIKSVERKET... 4 1.4 ANSÖKAN OM FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN VID SANDVIKSVERKET... 4 2 VERKSAMHET... 5 2.1 BEFINTLIG VERKSAMHET... 5 2.2 PLANERAD VERKSAMHET... 6 3 LOKALISERING... 6 3.1 NUVARANDE LOKALISERING... 6 3.2 LOKALISERING AV NYTT KRAFTVÄRMEBLOCK... 7 4 MILJÖPÅVERKAN... 7 4.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 7 4.2 UTSLÄPP TILL VATTEN... 7 4.3 BULLER... 8 4.4 BRÄNSLE... 8 4.5 BRÄNSLEHANTERING... 8 4.6 TRANSPORTER... 9 4.7 AVFALL... 9 4.8 KEMIKALIER... 10 2(10)
1 Inledning 1.1 Administrativa uppgifter Huvudman: Växjö Energi AB (VEAB) Organisationsnummer: 556187-5203 Postadress: Besöksadress: Box 497, 351 06 Växjö Telefon: 0470-77 52 00 Kontaktperson: Kommun: Län: Kvarnvägen 35, 352 41 Växjö Jerry Forsberg Växjö Kronoberg Fastighetsbeteckning: Kv. Flamman 1, Kv. Bränslet 1 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Kronobergs län 1.2 Bakgrund Vid Sandviksverket producerar VEAB fjärrvärme och el i flera olika enheter. Våra huvudanläggningar är kraftvärmeblock Sandvik 2 (SV2) och en hetvattenpanna som båda eldas med biobränsle. Utöver dessa finns spetsanläggningar i form av ett oljeeldat kraftvärmeblock samt en oljeeldad hetvattenpanna. För att alltid kunna leverera värme har VEAB även reservpanncentraler på olika platser i fjärrvärmenätet. Dessa är normalt inte i drift utan används bara om det blir fel i Sandviksverket eller på de mellanliggande fjärrvärmeledningarna. Produktionen fördelar sig på en fjärdedel el och tre fjärdedelar värme. Värmen kommer våra fjärrvärmekunder till del och elen säljs till elmarknaden (ej till slutkund). Den el som VEAB producerar motsvarar cirka 40 % av den årliga elförbrukningen i Växjö stad. I figur 1 nedan finns en principbild över hur kraftvärme fungerar. Kraftvärmeproduktion vid Sandviksverket påbörjades år 1974 vilket innebär att de äldsta pannorna är ca 35 år gamla. Ett successivt utbyte av dessa kommer att bli nödvändigt under den närmaste 10-årsperioden. Biobränsleeffekten vid Sandviksverket täcker en allt mindre del av det totala energibehovet i fjärrvärmenätet genom den expansion som skett i Växjö och genom den ökade anslutning av äldre bebyggelse som skett sedan SV2 togs i drift år 1997. Biobränsleeffekten klarade år 1997 värmebehovet ner till en utomhustemperatur på -5 O C medan den idag bara klarar behovet ner till + 2 O C. 3(10)
Figur 1 Principskiss över produktion av fjärrvärme, fjärrkyla och el. 1.3 Miljötillstånd för dagens verksamhet vid Sandviksverket Miljödomstolen har i dom 2007-04-25, lämnat Växjö Energi AB tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken att vid Sandviksverkets anläggning inom kv. Flamman och kv. Bränslet i Växjö fortsatt producera elkraft och värme. 1.4 Ansökan om förändringar av verksamheten vid Sandviksverket VEAB avser att ansöka om ändrat tillstånd enligt miljöbalken pga förändringar i verksamheten innefattande: - Uppförande och drift av nytt biobränsleeldat kraftvärmeblock om max 115 MW tillförd effekt, som ersättning för befintligt, oljeeldat, kraftvärmeblock ÅÅ50 som tas ur drift. 4(10)
- Uppförande och drift av en ny bränslehantering. Det nya kraftvärmeblocket och den nya bränslehanteringen kommer att lokaliseras i anslutning till befintlig anläggning vid Sandviksverket. I figur 2 redovisas ungefärlig placering av ny panna, ny bränslehantering samt ny tillfartsväg. Figur2. Ungefärlig placering av ny panna, ny bränslehantering samt ny tillfartsväg. 2 Verksamhet 2.1 Befintlig verksamhet VEAB är ett företag som är helägt av Växjö kommun. Kärnverksamheten utgörs av produktion och distribution av el och fjärrvärme samt IT-kommunikation till totalt 29 000 kunder. VEAB:s verksamhet bedrivs inom ramen för riks- och kommunpolitiska beslut och till lägsta genomförbara miljöpåverkan. VEAB driver Sandviksverket som varit i drift sedan 1974. Sandviksverket är ett kraftvärmeverk och ingår i VEAB:s fjärrvärmesystem. 5(10)
Anläggningen består av produktionsenheter för både el- och fjärrvärmeproduktion. Nuvarande tillstånd omfattar följande produktionsenheter: - Kraftvärmepanna SV2, biobränsleeldad, tillförd effekt 115 MW - Kraftvärmepanna ÅÅ50, oljeeldad, tillförd effekt 115 MW - Hetvattenpanna HH21, biobränsleeldad, tillförd effekt 35 MW - Hetvattenpanna HH11, oljeeldad, tillförd effekt 60 MW - Hetvattenpanna HH31, elpanna, tillförd effekt 25 MW (numera borttagen) Installerad rökgaskondensering för SV2 är på 20 MW och för HH21 på 8 MW. Sammanlagd produktion vid Sandviksverket under år 2009 var 621 GWh fjärrvärme samt 207 GWh el. Under 2009 förbrukades 724 GWh biobränsle, 52 GWh torv samt 45,2 GWh eldningsolja. De biobränsleeldade pannorna har rökgasrening i form av grovcykloner (endast HH21) och elektrofilter. De oljeeldade pannorna som eldas med lågsvavlig olja saknar rökgasrening. 2.2 Planerad verksamhet VEAB avser att ersätta det befintliga oljeeldade kraftvärmeblocket ÅÅ50 (tillförd effekt 115 MW), idrifttaget år 1974, med ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeblock på 95-115 MW tillförd effekt. Målsättningen är att bränsle för det nya blocket utgörs av oförädlade träbränslen samt en mindre andel torv. Vid val av bränslekvalitet kommer en större flexibilitet eftersträvas än vad vi använder i nuvarande pannor. Den planerade kraftvärmepannan kommer att användas som baslastpanna och medför därmed ett betydligt minskat oljebehov och minskad drifttid för befintliga hetvattenpannor från år 1974. Genom att uppföra ett biobränsleeldat kraftvärmeblock skapas förutsättningar att öka mängden biobränslebaserad elproduktion med ca 50 % från ca 200 GWh till ca 300 GWh. Detta medför att fossilbaserad elproduktion som ligger på marginalen i elsystem ersätts med biobränslebaserad kraftvärme och att en minskning av global fossil CO 2 uppnås. 3 Lokalisering 3.1 Nuvarande lokalisering Befintlig tillståndspliktig verksamhet bedrivs inom Växjö kommun och är i huvudsak lokaliserad till Sandviksverket, som är beläget inom kv Flamman och kv Bränslet ca 2 km sydost om Växjö centrum. Två mindre reservpanncentraler är placerade utanför Sandviksverket. 6(10)
3.2 Lokalisering av nytt kraftvärmeblock Två lokaliseringsutredningar har utförts, en översiktlig och en fördjupad. Dessa lokaliseringsutredningar finns tillgängliga för intresserade 1. Slutsatsen från lokaliseringsutredningarna är att Sandviksverket är det mest lämpliga lokaliseringsalternativet då det bedöms som det alternativ som medför minst påverkan på omgivningen och som är mest gynnsamt ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv. Områdesupplevelsen kommer inte att förändras, ett orört område behöver inte tas i anspråk och befintlig infrastruktur kan till stor del utnyttjas. Dubbla anläggningar undviks vid en lokalisering vid Sandviksverket, vilket ur ett driftperspektiv är att föredra. Fortsatta utredningar och diskussioner kring planerad anläggning kommer att utgå från Sandviksverket som aktuell placering, detta med ovan nämnda lokaliseringsutredningar, som bakgrund. 4 Miljöpåverkan 4.1 Utsläpp till luft Vid förbränning uppkommer rökgaser som avgår till luften. Rökgaserna innehåller bland annat kväveoxider (NO x ), svaveldioxid (SO 2 ), kolmonoxid (CO), koldioxid (CO 2 ), lustgas (N 2 O) och stoft. Tillåtna haltnivåer av föroreningar i rökgaser regleras i villkor fastställda av miljödomstolen. Idrifttagande av en ny biobränsleeldad panna, och därmed en utfasning av de äldre pannorna, kommer att medföra att de totala årsutsläppen av CO, NO x, stoft, CO 2 samt svavel från oljeeldning minskar. Utsläppen till luft av de i nuvarande tillstånd villkorsbundna föreningarna NO x, CO, stoft och SO 2 bedöms minska per tillförd energienhet (alt per volymsenhet rökgas). Utsläppen av NH 3 samt N 2 O är till stor del beroende på anläggningens utformning, men bedöms bli ungefär oförändrade per tillförd energienhet (alt. per volymsenhet rökgas). Utsläppen av tungmetaller beror av mängden torv i bränslemixen. 4.2 Utsläpp till vatten Allt avloppsvatten från den nuvarande anläggningen inkl. avloppsvatten från rökgaskondensorer leds efter rening till kommunens spillvattennät. Dagvattnet från Sandviksverkets område leds via dagvattenbrunnar till sjön Trummen. Före utloppet till sjön passerar vattnet en infiltrationsbädd samt utjämningsdammar. Avloppsvatten från det nya blocket bedöms kunna avledas till kommunens spillvattennät på samma sätt som sker idag. Då ingen installation av rökgaskondenseringsutrustning planeras för den nya pannan, samtidigt som 1 jerry.forsberg@veab.se. 7(10)
mängden rökgaskondensat från SV2 minskar, bedöms den totala mängden avloppsvatten bli betydligt lägre i jämförelse med nuläget. Mängden avloppsvatten beror även på vilket vattenreningssystem som kommer att användas i den framtida produktionen. Halter av olika föroreningar i utgående avloppsvatten regleras i avtal med Växjö kommun där VEAB åtar sig att följa Växjö kommuns riktvärdeslista gällande föroreningshalter i utgående industriavlopp. VEAB:s målsättning är att avtalet även kommer att gälla då en ny panna är idrifttagen. Den totala mängden dagvatten kommer troligen att öka då den totala ytan för bränsleupplag kommer utökas. Dagvattenhanteringen kommer att anpassas efter den större mängden vatten. 4.3 Buller I gällande miljötillstånd för verksamheten finns bullervillkor inskrivna. Dessa villkor gäller verksamheten vid Sandviksverket och bedöms kunna innehållas även vid ett idrifttagande av ny panna och ny bränslehantering inom området. Med en ny kraftvärmepanna och ny bränslehantering på området bedöms bullernivåerna att bli jämförbara med de nivåer som idag gäller för Sandviksverket. En bullerutredning kommer att färdigställas efter sommaren 2010. 4.4 Bränsle De bränslen som används idag är träfiberråvara (flis), torv samt olja. Den totala förbrukningen år 2009 redovisas i tabell nedan. Bränsle Träfiberråvara Torv Olja Förbrukning 724 GWh 52,2 GWh 45,2 GWh Mängden förbrukad träfiberråvara förväntas öka med ca 25 % fram till år 2020. En kontinuerlig inblandning av en mindre andel torv i bränslemixen medför att korrosionen i vitala delar av rökgasstråket minskar, varför vi avser att även fortsättningsvis använda torv på detta sätt. Den nya pannan kommer emellertid att konstrueras så att det finns möjlighet att elda utan torv. Andelen olja bedöms minska vid idrifttagandet av den nya pannan. 4.5 Bränslehantering I anslutning till det nya kraftvärmeblocket kommer en ny bränslehantering att byggas. Vår målsättning är att bränslehanteringsanläggningen skall vara flexibel vad gäller olika typer av träbränslen och att flisning skall ske inom området. Anläggningen kommer att uppta en ca 45 000 m 2 hårdgjord yta. För att ge en mer visuell bild av anläggningen, dess tänkta funktioner och dess ytanspråk redovisas i figur 2 ett konceptuellt flödesschema med skalenligt ytanspråk. 8(10)
150 m Samrådsunderlag Målsättningen är att allt biobränsle som förbrukas i samtliga pannor kommer hanteras inom den nya bränslehanteringsanläggningen. För att förbättra och underlätta trafiksituationen så planeras en ny helt ny tillfartsväg till anläggningen från väg 27. 300 m Lager stamved/grot Stubbkross Mott.ficka torv och flis 400 m3 150m3/h Stam/grot hugg 250 m3/h Såll Öppen stack 60.000 m3 Torvsilo 2400 m3 Bandtransportör till kraftvärmeverk Figur 3. Flödesschema och ytanspråk för ny bränslehanteringsanläggning. 4.6 Transporter Till Sandviksverket kommer för närvarande ca 8000 9000 tunga fordon med bränsle per år. Transporterna av biobränsle bedöms öka med ca 25 % fram till 2020 till följd av det förändrade bränslebehovet. Antalet bränsletransporter till Sandviksverkets område kommer att öka till ca 10 000 11 000 fordon om året. VEAB planerar en ny transportväg in till Sandviksverket för att förbättra trafiksituationen. Även möjligheten till transport via järnväg utreds. 4.7 Avfall VEAB producerar ca 8000 9000 ton avfall per år, varav ca 2 ton är farligt avfall. Ca 95 % av avfallet består av askor från befintliga pannor. Övrigt icke farligt avfall består av exempelvis slam från processen, sekunda trä m.m. Exempel på farligt avfall är bl.a. av spillolja, oljiga massor, blybatterier, elektronikskrot m.m. Av den producerade askmängden återförs idag ca 50 % till skogsmark genom spridning. Resterande del av askan återanvänds vid exempelvis sluttäckning av deponier. Vid en framtida produktion, med en ny panna installerad, bedöms avfallsmängden öka, främst på grund av en ökad mängd aska. Andelen av askan som kommer att kunna återföras till skogsmark ökar dock till ca 80 %. I övrigt 9(10)
bedöms inte någon betydande förändring gällande avfallstyper och andelar av olika avfall ske. Askmängden och fördelningen av aska mellan flyg- och bottenaska är beroende på pannans utformning. Avfallshanteringen kommer sannolikt att öka något i omfattning. 4.8 Kemikalier De kemikalier som i huvudsak används i verksamheten är natriumhydroxid (NaOH), saltsyra (HCl) och ammoniak (NH 3 ). Övriga kemikalier i verksamheten består bland annat av olika lösningsmedel och oljor. Vid en framtida produktion kan mängden förbrukad ammoniak öka, beroende på anläggningsutformning. En ökad ammoniakförbrukning kommer dock sannolikt inte påverka ammoniumhalten i utgående avloppsvatten. Mängden förbrukad natriumhydroxid och saltsyra i en framtida produktion bedöms minska jämfört med idag då en ny typ av vattenbehandling sannolikt kommer installeras. 10(10)