Mera lokal verkstad! Avstämning våren 2008 FÖRENINGEN SVERIGES ENERGIRÅDGIVARE

Mera lokal verkstad! Avstämning våren 2008 FÖRENINGEN SVERIGES ENERGIRÅDGIVARE

Innehållsförteckning Mera lokal verkstad! 3 Ytterst handlar det om oss själva 3 Vår plats i sammanhanget 4 Många byalag men ingen nationell kraft 4 Det lokala samhället 5 Kommunernas och landstingens roll 6 Den inspirerande föregångaren 6 Den kunnige inspiratören 7 Den tydlige pådrivaren 9 Företagens roll 11 Individens roll 12 Efterord om effektivisering 13 Bilaga 1. Kommunal checklista 14 Bilaga 2. Energiinventering och åtgärder 15 Bilaga 3. Lönsamhet Räkna med energins jämförpris 19 Bilaga 4. Lista över vanliga åtgärder som kan genomföras snabbt med god lönsamhet 23 vid frågor, Kontakta: Hans Nilsson tel 070 237 08 62, hans@fourfact.se www.fourfact.se Lotta Bångens tel 070 343 92 12, lotta.bangens@aton.se Föreningen Sveriges Energirådgivare/EnergiEffektiviseringsFöretagen S:t Göransgatan 84, 112 38 Stockholm tel: 08 34 32 45 kansliet@energiradgivarna.com www.energiradgivarna.com

Mera lokal verkstad! Föreningen Sveriges Energirådgivare, EnergiRådgivarna, gjorde tillsammans med Energi EffektiviseringsFöretagen för ett år sedan en avstämning av energiläget i Sverige kallad Mera Verkstad. Vi gav där konkreta förslag på hur energiläget skulle kunna förbättras. I någon mån har våra råd hörsammats genom att omfattning och befogenheter för den kommunala energirådgivningen vidgats från och med den 1 februari 2008. Men mycket arbete återstår. Vi återkommer nu med en ny avstämning där vi tittar närmare på hur man kan förbättra arbetet med energieffektivisering på lokal nivå så att Sveriges alla delar (kommuner, företag och hushåll) mobiliseras. I fyra bilagor presenterar vi förslag på hur man i det dagliga arbetet med energiinventering och lönsamhetsbedömning snabbt kan hitta några av de vanligaste energitjuvarna i olika verksamheter. Vi har också gjort en checklista för kommuner som kan underlätta för dem och deras intressenter när de vill analysera vad som kan och vad som behöver göras för att förbättra det aktuella energiläget. Vi lämnar ett antal konkreta förslag i boxarna längre fram i texten! Ytterst handlar det om oss själva Ytterst handlar det om vad vi själva gör vad jag gör, vad du gör och vad vi gör tillsammans med våra vänner och grannar, där vi bor och där vi arbetar. Det handlar om vad resultatet blir när våra egna handlingar adderas till vad andra gör i vår kommun, i vårt land, i vår värld. Vad några stycken, några hundra, tusen, miljoner gör berör till sist oss alla, snart sju miljarder människor. Därför är det viktigt att det vi gör på den lokala nivån ger långsiktigt hållbara resultat. Alltför länge har vi haft för vana att lämna ifrån oss ansvaret för våra handlingar och låtit oss invaggas i föreställningen att det lilla vi själva kan göra ändå i slutändan inte spelar någon större roll. Att det säkert finns någon stor ofta teknisk lösning som (om inte nu, så snart) fixar allt till det bästa. En bekväm, men oansvarig hållning. Gradvis har vi blivit varse att detta resonemang inte håller. Om vi bryr oss om världens framtida öda kan vi inte längre bara överlämna åt andra att bestämma över hur vi ska handla. Vi har ett eget ansvar. Ett gemensamt eget ansvar. Vi måste göra egen verkstad. Det något slitna uttrycket Tänk globalt Agera lokalt är brännande aktuellt! Så hur gör vi för att bli bättre? Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna 3

Vår plats i sammanhanget Vi måste ta ställning till hur vi samverkar med andra människor i det globala rummet, men också i tiden. Hur påverkar våra gärningar idag framtidens resurser och livsbetingelser? Vi måste skärskåda vår livsstil ur rättvisesynpunkt. Kan vi på allvar kräva att människorna i länder under utveckling ska hålla tillbaka sina anspråk på det industrialiserade samhällets goda när de lever på en budget som är en bråkdel av vår? När deras utsläpp av växthusgaser, räknat per person, är en bråkdel av våra? Det har blivit allt tydligare att agera lokalt också innefattar vad vi själva gör och hur vår livsstil ser ut. Att agera lokalt innebär inte att agera isolerat tvärtom. Vi må leva i vår egen by, men det är en global by. En by där vi med modern kommunikationsteknik träffar våra grannar på andra sidan jorden lika lätt som vi lånar en kopp socker i huset bredvid. 1 Till det globala sättet att tänka hör också att inse att det är bråttom! I vår del av världen har vi upplevt de första tecknen på klimatförstöringens konsekvenser genom allt oftare förekommande allvarliga väderförhållanden såsom stormar, översvämning och torka. I andra delar av världen är katastrofen mycket mera påtaglig och nära. Översvämningar i Kina, Indien och Bangladesh medför svåra konsekvenser för lokalbefolkningen; smältande glaciärer ger upphov till dricksvattenproblem i Sydamerika; långvarig torka i Australien och Afrika leder till att skördarna slår fel. Att tänka globalt innebär att agera nu för att inte andra ska behöva lida av vår senfärdighet. Många byalag men ingen nationell kraft Många arbetar redan i nätverk och i andra lokala aktiviteter med fokus på klimatåtgärder. 2 Både på nationell och internationell nivå. Alla insatser är förvisso viktiga, men det skulle behövas en större samverkan, eftersom arbetet med att förhindra en klimatkatastrof har så många dimensioner. Samverkan är inte liktydigt med underordning utan innebär att alla verkar i samma riktning utifrån sina förutsättningar. Samverkan kan också innebära att man får ta del av hur andra grupper på ett framgångsrikt hittat lösningar på svårigheter och problem och sedan i sin tur föra vidare kunskap om hur man gått till väga. Den så kallade Stern-rapporten 3 betonade starkt behovet av snabb och omfattande internationell samverkan för att kunna öka volymerna på och minska kostnaderna för de tekniska lösningar som behövs i hela världen. För Sverige som ett litet, men tekniskt och administrativt avancerat land, är en ökad internationell samverkan också en enastående chans att positionera sig i frontlinjen. Vi 1 The global village har blivit en metafor för internet men visar hur nära vi lever och påverkar varandra. 2 Några exempel är: Uthålliga kommuner (Energimyndigheten) www.energimyndigheten.se/sv/om-oss/var-verksamhet/ Uthallig-kommun/ Klimatkommuner (SNV) www.klimatkommunerna.infomacms.com / Sveriges EKOkommuner www.sekom.nu/ Aalborgkommunerna www.aalborgplus10.dk/ ICLEI www.iclei.org/ Energy Cities www.energie-cites.org/ Clinton-Initativet http://commitments.clintonglobalinitiative.org/projects.htm?category=51 EU Concerto http://concertoplus.eu/cms/component/option,com_frontpage/itemid,239 3 Sternrapporten www.hm-treasury.gov.uk/independent_reviews/stern_review_economics_climate_ change/stern_review_report.cfm 4 Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna

måste därför samla våra krafter både på myndighetssidan, hos kommunerna och hos de företag som levererar de nya teknikerna och de nya tjänsterna. I Mera Verkstad föreslog vi att man skulle inrätta ett centrum för energieffektivisering som skulle rapportera till regering och riksdag och se till att myndighetsinsatserna samverkar mot ett gemensamt mål. Det gångna året har visat att behovet är reellt. 4 Våra traditionella arbetsmetoder och avgränsningar mellan myndigheter och ansvarsområden är bra och viktiga för att frågor ska behandlas med integritet och säkerhet, men de behöver kompletteras inför den stora uppgift vi nu har framför oss. Vi tror att ett Centrum för energieffektivisering behövs för att vidga perspektivet på samverkan inbördes myndigheter emellan, men lika mycket, eller mer, med näringsliv och organisationer för att skynda på att: 3 åtgärder och produkter som bevisats vara effektiva kommer ut snabbare på marknaden 3 kunskap om lösningar sprids snabbare och kan övervägas i beslutsprocesser 3 företag på ett effektivare sätt kan bli delaktiga i de internationella samarbetsorgan som finns (t.ex. IEA och i EU-projekt) 3 EUs arbete kan effektiviseras och att Sverige blir bättre på att införa de påbjudna åtgärderna (direktiven) 3 åtgärder med tekniköverföring och med åtgärder inom ramen för Kyotoavtalet kan förbättras (CDM och JI) Det bör inrättas ett Centrum för energieffektivi sering (alternativt omställning till uthållighet i energisystemet) som ska rapportera till regering och riksdag så att myndighetsinsatserna samverkar mot ett gemensamt mål. Detta centrum ska också vara verksamt med uppgifter och initiativ som innebär att samverkan med internationell teknikutveckling, kunskapsuppbyggnad och tekniköverföring för bättras. Det lokala samhället Vår mest självklara utgångspunkt för det lokala samhället är den traditionella indelningen i kommuner och landsting. Det är emellertid värt att också fundera i mindre traditionella banor. IT-samhället har gett oss helt nya möjligheter att skapa lokala och globala nätverk som kan ge oss nya intryck och nya insikter om hur man kan handla. Klimatfrågans starka etiska karaktär aktiverar också grupperingar som tidigare inte primärt arbetat med klimat- och miljöfrågor. Exempel på sådana grupper är de kyrkliga samfälligheterna, från de allra minsta och lokala till de större samfunden. Dessa samfund växer sig i sin tur allt större genom sina ekumeniska förgreningar. 5 4 Boverket utfärdar sina föreskrifter för Byggnadsdeklarationer men frångår det Europagemensamma märkningssystemet. Sex myndigheter gör en Effektiviseringsstrategi som undviker behovet av nya industri- och byggnadssektorerna. Arbetet med energitjänstedirektivet kommer igång först efter det att planen skulle varit levererad till EU. Allt präglas av det som ibland i politiken kallas för För lite och för sent. 5 www.etikochenergi.se/ Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna 5

Kommunernas och landstingens roll Kommunernas roll i energisammanhang har under åren formellt sett blivit allt mindre. Befogenheterna har minskat och många har frånhänt sig det instrument de en gång hade som ägare av den lokala energiförsörjningen. Rollen som föregångare, inspiratör och pådrivare har emellertid inte minskat i betydelse, men måste utövas annorlunda idag jämfört med tidigare. Kanske kan den också utvecklas genom samverkan i andra konstellationer i det lokala samhället? Marknadsutvecklingsstudier har visat hur de stora kundgrupperna behöver intryck och bekräftelse från parter de litar på innan de själva köper och provar nya produkter och tjänster. Reklam i all ära, men för de flesta behövs ett personligt vittnesbörd för att ta steget. Mediernas web-sidor kan vara nyttiga men fyller inte behovet av tillförlitlig information för den tvehågsne. Här har kommunerna en stark roll att spela. Den inspirerande Föregångaren Kommunerna kommer med genomförandet av det nya Energitjänstedirektivet att åläggas att vara föregångare ifråga om energieffektivisering i sin egen verksamhet. Detta borde ha kunnat ske tidigare och av egen fri vilja eftersom slöseriet med energi i kommunerna kostar skattebetalarna stora summor varje år. Medel som hade kunnat användas i angelägen kommunal verksamhet inom t.ex. vård, skola och omsorg i stället för att betala onödigt stora energiräkningar. Ett skäl till att detta kunnat fortgå är kommunernas budgetstruktur som försvårar finansiering av investeringar även om de är lönsamma. Tillkomsten av energitjänstföretag som kan omvandla investeringen till en driftkostnad är en lösning på detta problem. Ett annat skäl är att kommunerna ofta saknar överblick över delkostnaderna i olika verksamheter. Det förekommer att man deklarerar att man ska spara ett visst antal procent energi utan att man vet hur mycket man egentligen använder. Kommunerna äger och förvaltar ett omfattande byggnadsbestånd i den så kallade Allmännyttan. Motsvarande gäller för landstingen inom sjukvården. Även här är energianvändningen väsentligt högre än vad den skulle behöva vara. Stora delar av detta byggnadsbestånd har ett uppdämt renoveringsbehov och detta i sig utgör ett lysande tillfälle att vidta energieffektiviseringsåtgärder. 6 Den offentliga sektorns upphandlingskraft i Sverige är cirka 500 miljarder per år. Detta kan vara en mäktig hävstång till förbättring. Tyvärr används den för lite och inte ens de stora satsningarna på uthållig energi (LIP och KLIMP) har utnyttjat den. Det finns också många missförstånd och en alltför stor försiktighet när det gäller att utnyttja upphandlingsinstrumentet. Kommuner och landsting bör vara föregångare i effektiv användning och utnyttjande av förnybar energi samtidigt som de ska visa hur dessa krav är förenliga med god arbets- och vistelsemiljö. 6 Alingsåshems ombyggnad av Brogården är ett positivt exempel http://www.alingsashem.se/cm/ Templates/Article/general.aspx?cmguid=6a470e0e-5992-4247-9712-a844193c4a19 Locums arbete med energieffektivisering i sjukhus ett annat http://www.locum.se/templates/ CommonPage.aspx?id=2239 6 Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna

3 Kommuner och landsting bör i samverkan skapa en pool av demonstrationsobjekt och teknisk service för att ge sina medlemmar råd om genomförande. Denna service bör också kunna utgöra stommen i en teknikupphandlingsfunktion där det kommunala beståndet av byggnader och fordon kan utgöra en hävstång för teknikskiften. 3 De kommande kraven från Energitjänstedirektivet bör vara en miniminivå för att vara föredömliga vid anskaffning och drift. Men dessa nivåer bör inte hindra kommuner från att gå längre i sina ambitioner och ställa högre krav och att ställa krav även på områden än de som regleras av de kommande förordningarna. 3 Kommunala byggnader utbjuds ofta till försäljning. Detta bör inte få ske förrän efter att de åtgärdats till högsta energistandard för att inte köparna ska lockas med ett lågt pris och sedan hamna i fällan med en hög driftkostnad. 3 Kommuner och landsting ska åläggas att särredovisa energianvändningen i alla sina verksamheter. 3 En särskild satsning bör göras på kommuners och landstings upphandlingar så att de i högre grad riktas mot uthållig energi. Detta kräver en massiv utbildningsinsats som inte bara berör dem som utför upphandlingarna utan också beslutsfattare på olika nivåer i förvaltningar och nämnder. Den kunnige inspiratören Kommunerna har alltsedan den första oljekrisen för över trettio år sedan erbjudit medborgarna information om möjligheterna att spara/hushålla med energin och ifråga om val av bränslen. Denna roll har vuxit i betydelse eftersom det individuella ansvaret blivit tydligare för att klimatproblemen ska kunna lösas. Samtidigt har kommunernas inflytande minskat genom att energirådgivarnas roll kringskurits och genom att kommunerna genom försäljning av sina energiverk frånhänt sig möjligheterna att direkt erbjuda produkter och tjänster. Kommunernas energirådgivning har kringgärdats av en massa regler som mera handlat om vad man inte får göra än vad man bör göra. Statsmakten har befarat att den kommunala energirådgivningen skulle kunna konkurrera med bl.a. konsultverksamhet. Våra medlemmar, varav många är konsulter, upplever en annan verklighet. Nämligen att den kommunala energirådgivningen i själva verket gagnar konsultverksamheten. De råd som ges blir nämligen ofta en inkörsport till den mera kvalificerade hjälp som behövs för att projektera en ombyggnad, en driftomläggning eller ett köp av en energitjänst. För villakunder är köp av konsulttjänster sällan aktuella, men däremot kan en bra rådgivning innebära att man blir mer fokuserad i sitt val av åtgärder och i sina frågor till leverantörer av varor och tjänster och därmed kommer över beslutströskeln. Det är glädjande att regeringen nu, som Föreningen Sveriges EnergiRådgivare har krävt, vidgar befogenheterna och ansvarsområdet för den kommunala energirådgivningen till att omfatta även klimatrådgivning. Men rådgivningen måste se till att råden leder fram till genomförande blir till dåd. Vi menar att energirådgivningen alltför mycket fokuserats enbart på teknik och Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna 7

ekonomi samt att man har gjort sig alltför fromma förhoppningar om att mottagaren av råd är både ensidigt intresserad av energi och kunnig i att göra kalkyler. Många förändringar som rör energi har andra praktiska konsekvenser än enbart de energimässiga. Energirådgivarna behöver mera kunskap och behöver också tillgång till annan kunskap än enbart den teknisk/ekonomiska. Antropologisk och sociologisk kunskap har visat sig vara till nytta. Men även förhållandevis enkla koncept inom teknik och ekonomi kan vara svåra att hantera på ett stringent sätt och ännu svårare att kommunicera. I två bilagor till denna skrift vill vi ge ett bidrag till att göra kalkyler enklare och inventeringar mera facetterade. Framför allt behövs det fler energirådgivare för att kunna svara upp mot de önskemål som finns, för att kunna arrangera lokala mötesplatser mellan dem som behöver råd och dåd och dem som kan leverera dåden efter råden, samt för att kunna bedriva en effektivare uppsökande verksamhet. Att kunna väcka det intresse som vi vet finns latent. 3 Energirådgivarna måste bli flera, möjligen kan en utökad regional samverkan i kampanjer vara ett komplement. Viktigt är att sträva efter ett utökat samarbete kring kunskapsbaser. 7 3 Det behövs bättre nyckeltal och uppgifter om vad bra teknik kan prestera. Inom EU finns ett projekt kallat Top-Ten där man försökt bygga upp data baser kring olika produkters energianvändning och listat vilka som är minst energikrävande. Sverige borde delta i detta. 8 3 Kommunerna behöver också involvera tjänstemän med andra funktioner mera i energi- och klimatarbete. Allt från planering till inspektion. I Danmark har man sedan länge utvecklat ett nära samarbete mellan olika parter och bland annat varit mer uppmärksam på att alla marknadens parter måste mobiliseras för att får en varaktig marknadsförändring. De danska erfarenheterna är inspirerade och bör studeras närmare, särskilt vad gäller: 3 Elsparfonden som genom sina projekt engagerar alla marknadens parter. En sådan bör inrättas även i Sverige. 3 A-klubben som är en samarbetsform där parterna gör frivilliga åtaganden om att i fortsättningen bara anskaffa de bästa produkterna på marknaden. När nu den offentliga sektorn åläggs att vara föregångare kan denna form av överenskommelser användas för att ansluta andra aktörer till samma beteende. 3 Mätning och synlighet som i Danmark används så att större förbrukare kop p las upp och visar sin förbrukning av el och värme on-line på nätet. Detta ger stora möjligheter till jämförelser (benchmarking) och till att få igång dis kussioner om och processer för förändringar. 9 7 Ett intressant exempel finns i samarbetet mellan 26 kommuner i Stockholmsregionen www.energiradgivningen.se/ 8 www.topten.info/ 9 www.elsparefonden.dk/offentlig-og-erhverv/se-elforbrug 8 Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna

Den tydlige pådrivaren Traditionellt har kommunerna kunnat påverka byggandet genom plan instrumentet och marktilldelning. Detta används av och till och med växlande framgång. Många gånger tycks det vara en fråga om styrkeförhållanden där även tillfälligheter kan spela in. De renoveringar som det så kallade miljonprogrammet anses fordra utgör ett gyllene tillfälle till förbättringar i byggnadsbeståndet och bör utnyttjas på ett samordnat sätt. Miljöbalken Ett av kommunens instrument kan bestå i utnyttjande av Miljöbalkens regler. Dessa regler syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken ska bland annat tillämpas så att återanvändning och återvinning, liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas och att ett kretslopp uppnås. En av hänsynsreglerna (5 ) i miljöbalkens andra kapitel anger att Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Miljöförvaltningarna i kommunerna utövar tillsyn enligt Miljöbalken. Kommunal energiplan Kommunal energiplanering har kommit ur modet, men kravet på att kommunerna ska ha en sådan plan kvarstår fortfarande. I en studie som Energimyndigheten gjort framgår det att många kommuner anser sig ha en energiplan och att relativt många utvidgat den till en klimatstrategi. 10 I lagen (1977:439) om kommunal energiplanering står det att kommunen i sin planering ska främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Det ska i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Det ska finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Planen beslutas av kommunfullmäktige. Plan- och bygglagen I plan- och bygglagens, PBLs, andra kapitel regleras allmänna intressen som ska beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m. I detta ingår hänsyn till energiförsörjning och energihushållning. Det görs för närvarande en översyn av PBL. Det är i nuläget osäkert om och när nya regler träder ikraft. Översiktsplaner I en översiktsplan vägs olika allmänna intressen ihop. Planen är ett mycket viktigt styrinstrument för övrig planering. Viktiga planeringsförutsättningar är bland annat hur energianvändningen ser ut, vilken potential som finns för lokalt utnyttjande av spillvärme, vatten, vind, biobränsle med mera, samt vilken effektiviseringspotential som finns. 10 www.swedishenergyagency.se/web/biblshop.nsf/filatkomst/er2006_40w.pdf/$file/er2006_40w. pdf?openelement Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna 9

Detaljplaner Vad som måste och vad som får regleras i en detaljplan framgår av de inledande paragraferna i femte kapitlet i PBL. Här fastslås bland annat att planen inte får göras mer reglerad än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet med planen. Normalt ska inte byggnaders tekniska utrustning regleras med detaljplan. I ett regeringsbeslut har man upphävt ett beslut med planbestämmelsen: Vid nybyggnad av bostäder ska uppvärmning ske med vattenburet system. Husens uppvärmning ska utformas så att de enkelt kan omkopplas för användning av alternativa energislag. Motivet för upphävandet var att en sådan planbestämmelse saknar stöd i plan- och bygglagen. Denna typ av motivering förefaller tillhöra en förgången tid när energi- och klimatfrågor hade lägre dignitet än idag. Man kan reglera bebyggelseplacering så att passiv uppvärmning tas till vara i sydoch västsluttning. Man kan också beakta kalluftsjöar och andra klimatförhållanden. Byggnader kan t. ex. utformas med relativt täta norrsidor och öppna syd- och västfasader som släpper in solvärme. Byggnadernas placering/orientering och takutformning har även betydelse för möjligheten att anordna solpaneler. Bygglov Det som reglerar byggnadernas energiprestanda är Boverkets byggregler (BBR). Utöver de generella krav på miljöhänsyn som beaktas vid bygglovprövningen gäller vissa krav på tekniskt utförande av byggnader enligt Förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, t. ex. energihushållning, värmeisolering och materialval. Att byggherren uppfyller dessa krav ska kontrolleras i samband med bygganmälanskedet och genom mätning i den färdiga byggnaden. Exploateringsavtal I exploateringsavtalet kan man specificera vad som ska gälla vid byggnation och detta kan användas som styrinstrument för bland annat energieffektivisering. I de fall kommunen äger mark som ska bebyggas, eller när kommunen själv låter bygga, finns det mycket stora möjligheter att ställa krav på byggnader, uppvärmningssätt med mera. 3 Myndigheterna bör göra en studie över hur planinstrumentet och miljöbalken använts. Studien ska göras i syfte att försöka finna goda exempel och särskilt göra det i belysning av de nya krav som ställs i klimatsammanhang. 3 Lokala och regionala satsningar på miljonprogrammets upprustning. 3 Kommunerna bör ha en aktuell energiplan och klimatstrategi som vägleder sina egna insatser och som kan användas av andra aktörer för samfällt agerande. 3 Det kan föreligga formella hinder för kommunen att ställa energikrav vid privat projektering och byggnation. Detta bör dock inte hindra kommunen från att informera om vilka energikrav som hade varit aktuella vid egna projekt. 10 Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna

Företagens roll Ute i företagen finns ett stort kunnande när det gäller energieffektivisering och uthållighet. Många företag tillverkar, installerar och underhåller teknik för effektivare energianvändning i byggnader och för industrin. En ökad satsning på dessa skulle inte bara ha positiva effekter på miljö och ekonomi utan även för sysselsättningen och för den regionala utvecklingen. Vi inom EnergiEffektiviseringsFöretagen, EEF, vill skapa en allians bestående av företag och branscher som kan och vill delta i utvecklingen av samhället i denna riktning. Vi vill bryta både invanda tankemönster och beteenden. Vi vill samla företag som ligger i framkanten och aktivera dem i följande uppgifter: 3 Konkretisera potentialen för effektivisering så den blir tydlig för beslutsfattare. 3 Demonstrera och utveckla både teknik och organisation så att beslutsfattare, yrkesverksamma och kunder lättare kan få tillgång till det som passar just dem. 3 Skapa förutsättningar för utbildningsväsendet att lättare delta i praktiken på fältet. 3 Göra våra egna företag till mönster genom att leva som vi säljer och genom att öppet redovisa vår egen miljöpåverkan. De kunder som anlitar ett av våra företag ska vara förvissade om att vi levererar energikvalitet och uthållighet till dem och att vi gör det baserat på vår egen erfarenhet. Företag som energianvändare har alltför ofta hävdat att de inte har några lönsamma åtgärder att genomföra eftersom de sköter sin ekonomi noga, alternativt att de har så hårda lönsamhetskrav att det inte är lönsamt för dem. I två bilagor till denna genomgång vill vi visa exempel på hur man ofta förbiser stora potentialer och kan förlora stora ekonomiska belopp på att inte grundligt analysera vilka lönsamhetsbegrepp man tillämpar. Erfarenheterna från de inventeringar som gjorts inom ramen för Energimyndighetens projekt om Uthålliga kommuner talar emellertid ett tydligt språk om potentialer för effektivisering som sällan ligger under 25 %. Alla små och medelstora företag bör inbjudas till att gå genom sin energisituation tillsammans med de kommunala energirådgivarna och med sina egna branschorgan för att skapa handlingsplaner för hur, när och vilka åtgärder de kan vidta för att säkerställa sina företags lönsamhet och fortbestånd med effektiviseringsåtgärder. Se också Bilaga om åtgärder. Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna 11

Individens roll Till syvende och sidst är det vi som individer som ska agera. Men det kan vi aldrig klara om vi inte får den vägledning, det stöd och de produkter som kan göra våra handlingar meningsfulla. De förslag som lämnats ovan kan om de genomförs skapa den jordmån som vi behöver för att göra mera rätt än fel. Alltför mycket av den information och rådgivning vi som enskilda individer får utgår från att vi är stöpta i samma form och att den enda eller viktigaste drivkraften för oss att ändra vårt energibeteende är att vi tjänar pengar på att göra det. Helst ska vi också tjäna dessa pengar snabbt. Ändå vet de flesta av oss, både genom erfarenhet och genom forskning, att vi kan ha många andra drivkrafter när vi gör våra val. Ibland besvaras frågan om energiåtgärdernas lönsamhet med motfrågan: Hur lönsamt är ditt nya kök? Vi menar att såväl faktisk rådgivning som energidebatt måste föras i sådana termer att vi uppfattar varandra som människor och inte som räkneapparater. Då kommer vi också att upptäcka att det saknas en hel massa produkter och tjänster på marknaden för att svara upp emot människors kapacitet att handskas med ny teknik. EnergiEffektiviseringsFöretagen står beredda att utveckla och leverera dessa. 12 Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna

Efterord om effektivisering I pågående arbeten kring bl.a. EU-direktiv och kring klimatfrågor har det införts en del nya begrepp som inte är allmänt kända och som kan leda till viss osäkerhet. 3 Ett av dem är Primärenergi med vilket avses att man vill beräkna hur stor mängd energi som totalt behövts för att få fram den nyttiga energin. Detta innebär att man beräknar den samlade verkningsgraden från energikällan och att energianvändningen räknas upp med en viktningsfaktor, som utgör inversen av verkningsgraden. 3 Ett annat är Marginalenergi som används mest för att visa att den el som används i ett system som är sammankopplat, som det europeiska, har konsekvenser för hela systemet. Det omstridda exemplet är att ändrade elanspråk i Sverige kan påverka produktion med kolkondens i Europa och därmed har stor betydelse för koldioxidutsläppen. 3 Köpt Energi som används i byggreglerna tar inte hänsyn till primärenergi användning, med märkliga konsekvenser för systemet somhelhet. Det kan leda till att man använder mera elenergi på marginalen (med höga tal för primärenergi) och mindre bioenergi (med låga tal för primärenergi). 3 Koldioxidinnehållet i energianvändningen (primärenergin) vilket naturligtvis har stor påverkan. Användningen av all dessa nya begrepp leder ibland till begreppsförvirring. I allt vårt material utgår vi från Energianvändningen i slutledet (End-Use Energy) d.v.s. den energi som man själv kan påverka genom direkta egna åtgärder. Som regel kan man inte själv påverka primärenergin eller bränslevalet som ligger i leverantörens händer. För att få en meningsfull debatt om vad man själv kan påverka måste vi alltså fokusera på effektivare energianvändningen och på klokare bränsleval där jag själv kan påverka. Energianvändning i slutledet Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna 13

Bilaga 1: Kommunal checklista Övergripande frågor 1. Finns en kommunal energiplan? 2. Har kommunala förvaltningar målsättningar och handlingsplaner för energi effektivisering? 3. Har energianvändning i kommunens byggnader kartlagts och analyserats? 4. Finns ett energiledningssystem för att systematiskt behandla energifrågorna? 5. Finns uppföljning av mål och handlingsplaner? 6. Finns procedur och tidplan för revision av planer och policy? Organisatoriska frågor 1. Finns en översikt/bedömning över hur förändringarna i kommunen ska ge resultat (kvantifierad)? 2. Finns policy för hur personalen ska agera (t. ex. i fråga om resor och koldioxidkompensation)? 3. Finns rutiner för miljöanpassad upphandling? 4. Ingår energieffektivitet som en parameter vid upphandling? 5. Finns en utbildningsplan för kommunens personal i energifrågor? 6. Finns en modell för hur lönsamhet ska beräknas vid upphandling och i projekt? 7. Bygger den modellen på långsiktig lönsamhet? 8. Är kännedomen om mål och handlingsplaner god i hela organisationen? 9. Finns energiansvariga i kommunen eller på förvaltningar? 14 Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna

Bilaga 2: Energiinventering och åtgärder I ett förändringsarbete talar man ofta om en stegvis uppbyggnad, en åtgärds trappa som visar hur man kan komma fram till vad som ska göras och hur det ska göras. Det är en lämplig metod när uppgiften är tydligt beskriven, t. ex. att genomföra en i lag föreskriven arbetsmiljöåtgärd. Men när det handlar om att förbättra sin energisituation är det rimligare att tala om en åtgärdsspiral där man successivt tar sig fram, från olika utgångspunkter till kärnan, som är åtgärderna. Man kan också ha anledning att börja om på nytt för att gradvis vidta allt flera och vittgående åtgärder. Åtgärdsspiralen 1 SKALET En diagnos på tillståndet med hänsyn till energianvändningen kan ställas utifrån olika utgångspunkter, ingen bättre eller sämre än den andra. De kan komplettera varandra och man kan behöva gå runt problemet flera gånger. EKONOMIN Vad betalar Du för? Denna enkla fråga är inte alltid lätt att besvara. Energi leverantörens räkningar är en utgångspunkt. Räkningarna kommer från flera håll eftersom de flesta använder mer än ett energislag. För el betalar man i många fall dessutom för energin och distributionen var för sig och det är inte alltid som räkningarna avser samma tidsperiod. I många företag kan det också vara anledning att skilja på energin för olika kostnadsställen eller delar i verksamheten. Man kan helt enkelt börja med att fundera över: Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna 15

Vad kostar energianvändningen totalt? Ställ det gärna i relation till andra kostnader, till t. ex. rörelseresultatet. Många sparåtgärder är billiga och det adderar ren vinst till företaget när man minskar energianvändningen. Hur har energianvändningen förändrats över de senaste åren? Har energipriset sjunkit eller hur har det ökat. Hur mycket? FUNKTIONEN Vad gör företagets apparater? I synnerhet när de inte producerar? Många företag har förbluffats över hur mycket energi som går åt under de timmar när företaget är stängt. Maskiner går på tomgång, det är tänt i slutna utrymmen, energisparfunktioner i datorer är inte påslagna, kompressorer till tryckluft går dygnet runt, fläktar och pumpar går för fullt I många företag har det visat sig lönsamt att gå en nattvandring och se vad som är igång och lyssna på det som pyser. Var och en av dessa småtjuvar kostar inte så mycket, men tillsammans växer det till stora summor! RISKERna Det finns många risker med energianvändningen. Den mest uppenbara är naturligtvis kostnaden, t. ex. vid snabba prisförändringar som också snabbt kan urholka företagets lönsamhet. Andra risker är förknippade med driftavbrott. De händer inte ofta, men när de gör det är både produktionsbortfall och förstörda tillgångar i t. ex. lager (som fordrar kyla eller värme) omfattande. I många fall täcks sådana bortfall av försäkringar, men dels är det alltid bäst att inte bli utsatt för oplanerade produktionsbortfall, dels har försäkringsbolagen börjat fundera över att erbjuda omsorgsfulla kunder bättre villkor. I den så kallade Bygga Bo-dialogen har man noterat att företag som har bra kontroll över sin energianvändning är mindre riskbenägna och bör premieras. http://www.byggabodialogen.se/episerver/default.aspx OMVÄRLDEN: I ökande omfattning analyserar omvärlden hur företag fungerar ur miljösynpunkt. Man gör det av olika skäl och för många företag kan det finnas anledning att kunna verifiera att man är omsorgsfull och aktsam i sitt resursutnyttjande. Hägglunds i Örnsköldsvik fick i samband med att de bytte elleverantör diplom för att de var energieffektiva. Det framgick när man gjorde jämförelser, så kallad benchmarking, med andra företag. Kort därefter fick de en analys gjord av Linköpings Universitet i samband med Energimyndighetens projekt Uthållig Kommun. Den visade att de kunde spara 62 % av energianvändningen. De motstridiga uppgifterna behövde kontrolleras tyckte företaget som hyrde in en konsult. Denne kunde berätta att studenterna varit för optimistiska. Man kunde nämligen bara spara 50 %. Detta handlar inte om vem som är rätt eller vem som har fel. Alla hade rätt från någon utgångspunkt som ansågs rimlig. Det handlar om att det finns stora potentialer till energiförbättring inom industrin. Mycket stora! 16 Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna

Åtgärdsspiralen 2 KÄRNAN Vilken väg man än tagit genom skalet in till kärnan och oberoende av viljan att genomföra åtgärder så finns det anledning att fundera över hur man går vidare. Rom byggdes inte på en dag och man effektiviserar inte heller sin energianvändning från den ena dagen till den andra. Så man skall fundera över: Vad ska jag göra nu och vad ska jag göra senare? Hur förebereder jag nu det som skall göras senare? Några enkla hjälpmedel för att få en överblick kan man lätt skapa genom att: 1. Kartlägga energibilden. Var finns sparpotentialerna? Kanske inte alltid i den stora maskinen utan kanske i de många små energitjuvarna. 2. Uppskatta lönsamheten. Att enbart titta på återbetalningstid räcker inte. Livstidskostnad ger ett bättre svar men kan vara krångligt att beräkna. En enkel tumregel är att om kostnadsbesparingarna under produktens livslängd är mer än 30 % större än den ökade investeringen så är åtgärden lönsam. 3. Fråga kommunens energirådgivare! De ger värdefulla tips som snabbt leder in på rätt spår. NÄR? KÖP/ÄNDRA ÄNDRA/INTRODUCERA FÖRBEREDA NU Släck Stäng (på natten) Aktivera sparfunktioner (i elektronik) Kartlägg energianvändning (det går bra med penna och papper innan man tar till datorer) Informera/utbilda personal Utbilda Gör plan för produktbyten NÄSTA GÅNG (när produkten behöver bytas) Byta till energisnålare produkter (ljuskällor mm) Kolla var man kan finna/köpa den snålare utrustningen (leverantörer) Märk utrustning som ska förändras vid byte SENARE Vad skall göras vidombyggnad, tillbyggnad, flytt etc. Hur kan man förbereda en genomgripande förändring (behov av konsulter, partners mm) Samordnande inköp och upphandlingar Prioriteringsnyckel Just do it Organisera Gör en plan Fundera/ Diskutera Nu har vi skaffat oss en bild av hur vi gradvis kan förbättra situationen i företaget och kan göra det utan stress och utan ångest samt, viktigast, på ett sätt som passar in i den problembild företaget har. Det kan vara ekonomin, det kan vara riskupplevelsen eller något annat. Nu skall vi bestämma vad som skall göras och av vem. I grunden ligger Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna 17

naturligtvis en kalkyl och ett val av leverantör, precis som i vilket annat projekt som helst som företaget genomför. Man kan göra mycket själv eller behöva anlita en konsult och man kan kontakta kommunens energirådgivning som kan ge värdefulla tips. Ett praktiskt sätt att gå fram kan vara att utnyttja den så kallade åtgärdstrappan och som vi här döpt om till Spiraltrappan, se nedan. Företagen har mycket olika förutsättningar och väljer de instrument som de finner bäst lämpade. EFTERSMAKEN När man nu bestämt sig för att företaget skall bli energieffektivt och någorlunda väl preciserat och planerat åtgärderna kommer vi till eftersmaken. Var det bra? Skall man göra mer? Skall man ändra något? Som vi visat ovan är det inte rimligt att göra allt på en gång. Men det kan visa sig att man skall gå längre än man från början tänkt sig. Åtgärderna behöver utvärderas. Det behöver inte vara särskilt krångligt och ett snabbt överslag på baksidan av ett kasserat kuvert kan räcka långt. MEN man behöver kolla upp statistiken (energiräkningarna) och man bör kolla med de i företaget som berörs för att kunna ta nästa steg. I samma riktning eller i en annan. Det kan också vara idé att utbyta erfarenheter med kollegor för att kanske ta nästa steg gemensamt för att bättra på kvalitet eller pris. Spiraltrappan Här visar vi sambandet mellan den kända åtgärdstrappan och åtgärdsspiralen. Tillsammans blir de en spiraltrappa! 18 Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna

Bilaga 3: Lönsamhet Räkna med energins jämförpris En åtgärd för att minska energianvändningen innebär oftast att man gör en investering i en produkt som har relativt lång livslängd. En kalkyl av lönsamheten skall då också täcka hela denna livslängd. Eftersom kostnaden för energi ofta är den större delen av den totala kostnaden under produktens livstid räcker det inte med att bara se till inköpskostnaden, d.v.s. investeringen. Ett dyrare inköp (B i figuren nedan) som ger biligare drift kan ge större lönsamhet. Som det gamla ordspråket säger. Den som köper billigt, den köper dyrt! En korrekt beräkning kan emellertid bli mycket komplicerad, och man kan klara sig undan lindrigare genom att bara börja med några enkla överslagsbedömningar. Skulle det visa sig att dessa inte ger en betryggande indikation kan man gå vidare. Enklast möjliga sätt Utgångspunkten är enkel. Den ökade investeringen skall kunna betalas med minskade driftkostnader (energi och underhåll) under livslängden n år. Vid ett överskott blir det dessutom lönsamt. 1 e = energikostnader per år. 2 U = underhållskostnader per år Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna 19

Jämförkvot I verkligheten är det dock lite mer komplicerat. Energikostnaderna och underhållet betalas successivt över en tidsperiod. De pengar som investeras kan vara lånade eller skulle kunna ge ränta på banken. Priserna på energi och underhåll kan förändras. Kanske också att de lösningar som jämförs har olika kvalitet, t.ex. påverkar arbetsvillkoren och arbetsprestationerna. Metoderna som ger de mera precisa värdena innebär att man åtminstone tar hänsyn till ränta och prisförändringar. De räntor man har anledning att räkna med är emellertid låga och påverkar i de flesta praktiska fall inte resultatet i så hög grad. Bankräntorna ligger på upp till 5 %. Realräntan, d.v.s. med justering för inflation och eventuell justering för att energipriserna ökar mera procentuellt än inflationen gör kalkylräntorna ännu lägre. (Reell kalkyränta: Bankränta Inflation Bränslekostnadsökning utöver inflation) Om du vill ta hänsyn till ränta mm i din beräkning kan du beräkna den så kallade jämförkvoten. Gör så här: Gå in i tabellen nedan med den kalkyltid och den ränta som du vill räkna med. Kalkylränta % Kalkyltid år 3% 5% 7% 5 1,09 1,15 1,22 10 1,17 1,30 1,42 15 1,26 1,45 1,65 Tabell A och Diagram: Jämföresletal vid olika räntesatser och kalkylperioder. Beräkna sedan kvoten mellan besparingen och investeringen. Om kvoten överstiger jämförelsetalet i tabellen är investeringen lönsam. EXEMPEL (som tidigare) A B Skillnad Investeringen I 100 150-50 Summa E = n*e 890 820 70 Energikostnader Summa U = n*u 25 25 0 Underhållskostnader JÄMFÖRKVOT!(E+U)/!I 70/50 =1,4 Exempel: Om du vill räkna på 10 års kalkyltid och med kalkylräntan 5% är jämförelsetalet 1,3. Jämförkvoten är 1,4, dvs investeringen är lönsam med hänsyn tagen till räntekostnader. I Appendix nedan beskrivs även andra metoder för lönsamhetsberäkning. 20 Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna