En helt suverän tjänst, det är bra att kunna sitta hemma och ladda ned Folkbibliotek Direkt Pilotförsök: vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Hösten 2009
Innehåll Inledning... 3 bak g r u n d... 3 fol k b i b l i o t e k di r e k t... 3 Sammanfattning.... 4 l å n t a g a r e... 4 tal b o k s - o c h bi b l i o t e k s v a n a... 4 ned l a d d a d e bö c k e r... 4 inf o r m a t i o n oc h hj ä l p fr å n bi b l i o t e k e t... 4 tek n i k... 4 t p b s digitala ka t a l o g... 5 hur ma n lä s e r... 5 bib l i o t e k s b e s ö k i fr a m t i d e n... 5 bem ö t a n d e... 5 per s o n l i g ko n t a k t p e r s o n... 5 Slutsats... 7 Metod... 8 s v a r s f r e k v e n s... 8 Resultat... 9 d e l t a g a r e: Fråga 1, 2 och 3... 9 tal b o k s v a n a: Fråga 4, 6, 7 och 16.... 9 k ä n n e d o m om tj ä n s t e n: Fråga 5... 9 k o n t a k t me d bi b l i o t e k e t : Fråga 8, 9 och 10... 9 n e d l a d d n i n g oc h te k n i k : Fråga 11,12, 17 och 19... 9 t p b s digitala ka t a l o g: Fråga 18 och 19... 10 inf o r m a t i o n om ne d l a d d n i n g Fråga 13, 14 och 15.... 10 per s o n l i g ko n t a k t p e r s o n Fråga 24 32.... 10 Bibliotekspersonalen om direktnedladdning och personlig kontaktperson.... 12 p e r s o n l i g ko n t a k t p e r s o n... 13 Bilaga 1 Enkätundersökningens frågor och svar i diagram med kommentarer... 14 Bilaga 2 Borås Stadsbiblioteks kommentarer till utvärderingen av Folkbibliotek Direkt. 28 Folkbibliotek Direkt Pilotförsök: vuxna med läsoch skrivsvårigheter/dyslexi, Hösten 2009 Kultur i Väst Regionbiblioteket Regionens Hus 405 44 Göteborg t e x t Heidi Carlsson Asplund, konsulent I samråd med Erika Ågren, bibliotekarie, Göteborgs Stadsbibliotek g r a f i s k fo r m & ko r r e k t u r Björn S Eriksson 2 Folkbibliotek Direkt
Inledning folkbibliotek direkt är ett pilotprojekt där 80 personer med läs- och skriv svårigheter och dyslexi, fått testa så kallad direkt nedladdning. Möjligheten till direktnedladdning är idag det enklaste sättet att få tillgång till och läsa talböcker. Pilot projektet genomfördes under hösten 2009 på fyra folkbibliotek i Västra Götaland och är en del av projektet Låna, ladda, lyssna. Bakgrund Låna, ladda, lyssna är ett tvåårigt projekt som syftar till att nå vuxna med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi för att visa de tjänster och den service biblioteken kan erbjuda. I fokus står talböcker. Bakgrunden till projektet är att en enkätundersökning utförd 2007 av TPB, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, på hundra svenska folkbibliotek visar att mindre än 2 % av per soner med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi använder talböcker och bibliotek. 1 Har man läs- och skrivsvårigheter kan det kännas svårt att gå till biblioteket. Där handlar mycket om att läsa och då är det lätt att avstå från besöken för att inte blotta sin funktions nedsättning. Resultatet blir att man inte känner till det utbud som finns och den hjälp man kan få. CD-böcker har många hört talas om och använder, men få vet att det finns 80 000 titlar i form av talböcker. Titlar i olika ämnen, för alla smaker och som är helt gratis att låna. Projektet vill använda uppsökande och utåtriktat arbete som metod för att nå nya talboks låntagare i målgruppen läs- och skrivsvårigheter och dyslexi i åldern 20 64 år. Biblioteken besöker och samarbetar med arbetsförmedlingen, lärcenter, arbetsplatsbibliotek, köpcenter, föreningar och andra institutioner och platser där människor befinner sig. 1. Nationellt digitalt distributionssystem: Slutrapportering av uppdrag enligt regleringsbreven från Kulturdepartementet till TPB 2006 2008. Folkbibliotek Direkt Ett av målen med projektet Låna, ladda, lyssna är att kunna erbjuda det senaste och enklaste sättet att läsa talböcker. Låntagaren skall enkelt kunna ladda ned böcker på minneskort och läsa i sin Mp3-spelare eller mobiltelefon. Man ska alltså inte vara hänvisad till DAISY-skivor i DAISY-spelare av typ Plextalk som är otympliga att bära med sig. Låna, ladda, lyssna fick en möjlighet att testa Folkbibliotek Direkt, motsvarigheten till Student Direkt. Åttio utvalda låntagare fick konto hos TPB och tillträde till tjänsten direktnedladdning och därmed möjlighet att via TPBs digitala katalog ladda ned hemifrån eller annan valfri plats med internetuppkoppling. Låntagarna kunde välja att läsa med Mp3-spelare eller mobiltelefon. Att få tillgång till direkt ned laddning är det enklaste och smidigaste sättet att läsa och ger stor frihet. Hälften av testpersonerna fick dessutom en»egen«personlig bibliotekskontakt. Några av de frågor vi ville ha svar på var om en personlig kontakt har betydelse för användningen av biblioteket, dess utbud och tjänster, och om det är lättare att gå till biblioteket om man där har en personlig bibliotekskontakt. Föreliggande utvärdering sammanfattar resultaten av Folkbibliotek Direkt som genomfördes under hösten 2009. Man måste beakta att underlaget för utvärderingen är 48 personer. Bibliotekspersonalens erfarenheter och synpunkter på de nya arbetsuppgifter som Folkbibliotek Direkt innebär avslutar redovisningen. Mottagare för utvärderingen är självklart TPB, men också andra bibliotek i landet som skall påbörja sitt utvecklingsarbete med direktnedladdning. Här redovisas erfarenheter från fyra bibliotek i Västra Götaland. Låna, ladda, lyssna är ett samarbetsprojekt med TPB, stadsbiblioteken i Borås, Falköping, Skövde och Göteborg. Regionbiblioteket i Kultur i Väst är projektägare. 3 Folkbibliotek Direkt
Sammanfattning f o l k b i b l i o t e k di r e k t är en efterlängtad tjänst som nu testats för första gången på folkbibliotek och till en begränsad målgrupp vuxna med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Låntagare 80 personer med läs- och skrivsvårigheter erbjöds möjlighet att testa direktnedladdning, 20 per bibliotek. Hälften av dessa har dessutom fått en personlig kontakt på biblioteket. Av de 80 personerna har 48 genom intervju svarat på frågor. Respondenterna i Folkbibliotek Direkt blev jämt fördelade mellan män och kvinnor. Ålders fördelningen är en fjärdedel i varje åldersgrupp 20 64 år. Låntagarna blev slumpvis utvalda. Talboks- och biblioteksvana Syftet med projektet är att nå nya låntagare och en del i projektet var att erbjuda enkel teknik för att läsa talböcker. Folkbibliotek Direkt ger låntagaren maximal frihet och möjlighet att läsa talböcker. Personalen på biblioteken kan konstatera att man inte i så hög grad som önskat nådde den grupp användare som var nybör jare i DAISY-sammanhang. Många var redan vana läsare, många hade innan projektet började lånat talböcker. Men fem respondenter ansåg sig vara mycket ovana talboksläsare, och elva stycken hade aldrig lånat talböcker tidigare. Några nybörjare lyckades man alltså nå. De flesta hade dessutom fått information om projektet vid besök på biblioteket. Som sagts i inledningen är gruppen med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi inte frekventa besökare på biblioteken. Men en stor del av testpersonerna fångades upp på biblioteket. De var med andra ord redan låntagare. Genom de kommentarer man kunde lämna till svaren kan man se att Dyslexiförbundet FMLS (Funktions hindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter) är en viktig kanal att använda om man vill nå nya låntagare. Många hade hört talas om projektet den vägen. Nedladdade böcker Oavsett hur van eller ovan man var innan man gick med i projektet verkar det som om de flesta tog chansen att ladda ned mycket när man fick sin inloggning. 37 % har laddat ned mellan 21 och 50 talböcker, 68 % av respondenterna har laddat ned 11 eller fler böcker, 31 % laddade ned 10 eller färre. Det skulle vara intressant att se, för att kunna jämföra, hur många böcker en genomsnittlig läsare av svartskrift lånar under samma tidsperiod, ungefär fem månader! Information och hjälp från biblioteket De allra flesta tyckte att de fått den hjälp de behövt. Närmare bestämt har alla utom två ansett att de fått tillräcklig hjälp. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta har varit ett projekt. Både personal och användare har kanske varit lite mer pådrivande än vanligt, från personalens håll har man tagit kontakt och frågat hur det gått i betydligt högre grad än vad man kommer att ha möjlighet att göra när denna verksamhet blir permanent. Någon har uttryckt ett önskemål om mer peppning för att inte ge upp om problem uppstår. Här kan vikten av noggrann och tydlig information då låntagaren får sin direkt nedladdningstjänst betonas. De flesta ville ha information om direkt nedladdning enskilt. 70 % har fått enskild undervisning. Av alla respondenter ville 63 % ha en egen kontaktperson på biblioteket. Teknik Fyra av frågorna rörde hur lätt eller svårt det varit att ladda ned böcker: 4 Folkbibliotek Direkt
Är det lätt eller svårt att ladda ned talböcker? Var det lätt eller svårt att förstå informationen om hur man laddar ned talböcker? Är det lätt eller svårt att göra den nedladdade boken klar för läsning? Totalt sett, hur är det att ladda ned talböcker? De flesta anser att det varit mycket lätt eller ganska lätt att ladda ned talböcker. Men svaren går inte riktigt ihop med personalens uppfattning, som tycker att de har fått ägna mycket tid åt support efter det inledande registreringsmötet. Förmodligen kan man tolka det som att det kan vara krångligt att ladda ned till en början, då allt är nytt. När man väl lärt sig rutinen är det däremot inga problem. För biblioteken gäller det att inlednings informationen är så omfattande och bra som möjligt. 36 % av respondenterna uppger att de haft tekniska problem vid nedladdningen som avbrott, inloggningsproblem, modemkrångel, långsam nedladdning och oförklarliga fel. Det är problem som återkommer, vilket gör att låntagarna behöver mycket hjälp och support. Biblioteken bör tillhandahålla en lista över den tekniska utrustning låntagaren behöver för att klara direktnedladdning. TPBs digitala katalog Enkäten visar att TPBs digitala katalog är svår att navigera i. Respondenterna upplever den som problematisk. Tilläggssvar på frågan visar att det är besvärligt att man måste stava författare och titel exakt rätt för att få träffar och att man tycker att funktionen för att hitta fler delar i en serie är otydlig. Respondenterna behöver en felstavningskontroll i TPBs katalog. Kort sagt måste TPBs katalogs alla funktioner utvecklas betydligt för att bli användarvänlig. Hur man läser Svaren visade att de flesta läser sina talböcker i Mp3- spelare. Endast 16 % läser i mobilen. Många uppfattar det som svårare att ladda ned till mobiltelefon än till Mp3-spelare. Biblioteksbesök i framtiden Kommer DAISY-direktdeltagare att besöka det fysiska biblioteket i framtiden? Något mer än hälften, 55 %, tror att de kommer att besöka biblioteket lika ofta som tidigare, men 45 % tror att besöken kommer att bli färre. Ingen deltagare tror att de kommer att öka biblioteksbesöken efter att ha fått tillgång till nedladdningstjänsten. Men det finns ett stort behov av hjälp med att hitta litteratur. Slutsatsen kan vara att låntagaren kommer tillbaka med frågor efter att ha minskat sin fysiska biblioteksanvändning initialt. Bemötande På frågan om bemötande dyker ord som förståelse, respekt och ifrågasättande upp. Man vill inte bli ifrågasatt. Personalen ska veta och ha förståelse för vad dyslexi och läs- och skrivsvårigheter innebär. Men glädjande många svarar att man inte har några råd att ge, eftersom bemötandet alltid är bra. Så här svarar några respondenter:»det är så individuellt. Att personalen är öppen och lyssnar ordentligt när man vill ha hjälp.att det ska vara tydligare vart man ska vända sig, för att slippa vända sig till fel personer.att personalen förstår att dyslektiker inte är utvecklingsstörda. Bättre information till personalen för att förbättra bemötandet.tillgänglighet. Kunna erbjuda alternativ. Kanske kunna erbjuda möjlighet att provlyssna talböcker.jobba aktivt med alternativ för dyslektiker. Som vi gjorde med det här projektet. Annonsera, affischera. Informera alla som jobbar på biblioteket om läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.bättre bemötande. Känner sig ofta ifrågasatt på bibliotek, t. ex. att man inte ska låna åt sig själv ungefär vem ska du låna åt som behöver talböcker? «(Ytterligare kommentarer i bilaga 1, fråga 22.) Personlig kontaktperson Hälften av projektdeltagarna tilldelades en personlig kontakt som under projekttiden hörde av sig till användaren med stöd och support. Många av deltagarna (63 %) både de som hade kontaktperson och de som inte hade det tyckte att det är en bra funktion som behövs på biblioteken. Alla som fått en egen kontaktperson ville ha en sådan funktion på biblioteken. När det gäller vilken form kontakten ska ha finns två tendenser. Den första är att man vill att kontakten ska vara behovsstyrd:»när jag som användare har något jag vill fråga om, ska jag veta vem jag ska vända mig till för att få hjälp direkt«. Däremot var det inte så efterfrågat att regelbundet få boktips via mejlen. När man får välja hur ofta man vill ha information från sin personliga kontakt svarar de flesta att de vill ha kontakt en gång i månaden. Ingen vill ha kontakt varje vecka. 5 Folkbibliotek Direkt
Den andra tendensen är att sättet man vill ha kontakt på varierar med situationen. Många skulle välja att få information från kontaktpersonen via e-post (90 %). Däremot väljer de flesta telefon när de själva ska kontakta biblioteket. Som dyslektiker tycker man det känns lättare att själv ta kontakt via telefon, även om man uppskattar att få information via e-post. Även om personalen tyckte att de fick många frågor gällande tekniken är det ändå inte främst detta man vill använda sin personliga kontakt till. 20 av 21 respondenter säger att de framför allt vill ha hjälp att hitta talböcker. Bibliotekens roll som inspiratör till läsning kommer alltså att bestå! 5 av de 21 respondenterna svarade att det är tekniska frågor de vill ha hjälp med. 6 Folkbibliotek Direkt
Slutsats d i r e k t n e d l a d d n i n g so m tj ä n s t är mycket uppskattat. 98 % av respondenterna vill kunna fortsätta att ladda ner direkt.»en helt suverän tjänst, det är bra att kunna sitta hemma och ladda ned«,»positivt att ladda ner, när man kan leta själv«är några kommentarer från undersökningen. Om låntagarnas vinster med nedladdnings tjänsten säger en bland bibliotekspersonalen att:»självständighet, integritet, valfrihet och tillgänglighet är effekter av direktnedladdningstjänsten. Det finns ett stort mervärde i att dygnet runt ha tillgång till böcker och att utan hjälp klara sig själv«. Men trots det finns många svårigheter för låntagarna att övervinna för att allt ska fungera. Även om Sverige har ett väl utbyggt bredband är fortfarande delar av landsbygden utan tillförlitliga uppkopplingsmöjligheter, vilket är en förutsättning för snabb och enkel direktnedladdning. Ett sakförhållande som det är viktigt att komma ihåg. Många låntagare kommer att behöva mycket hjälp och stöd. Det måste bibliotekets personal vara beredda på. Enkätsvaren visar också att behovet av hjälp att hitta litteratur kvarstår. Bibliotekspersonalen får nya arbetsrutiner som registratorer och en betydande uppgift att informera låntagarna i hela processen med direktnedladdning. Information till låntagaren och undervisning om direkt nedladdning skall vara väl genomförd och grundlig. Nästan hälften av respondenterna, 45 %, säger att de kommer att besöka biblioteket mindre ofta när de har möjlighet till direktnedladdning. Hur skall biblioteken förhålla sig till det? Men bibliotek har så mycket mera att erbjuda än direktnedladdning. 55 % av deltagarna uppger att de kommer att besöka biblioteket som tidigare. I samband med detta kan man komma ihåg att biblioteken numera finns på många olika arenor. Det är inte bara gruppen med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi som har möjlighet att använda sig av biblioteket, utan att fysiskt besöka det. Det bästa, för biblioteken, är såklart att användarna både besöker det fysiska och det virtuella biblioteket. En förståelse för att besökssätten förändras och en kunskap om hur man fångar upp och bemöter även de användare som tar kontakt via hemsidor, e-post och telefon behövs. Funktionen personlig bibliotekskontakt är ett sätt att underlätta kontakten med biblioteket, speciellt för personer med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen visar att 90 % tycker att det är lättare att ta kontakt med biblioteket om en personlig kontakt finns. 100 % vill att en sådan funktion skall finnas på biblioteket. Bland kommentarerna från personalen finns till exempel:»ett måste för biblioteken i framtiden«. Detta kan biblioteken vidareutveckla. Kunskapen om läs- och skrivsvårigheter och vad biblioteken kan göra för att möta målgruppen måste öka hos all bibliotekspersonal, från de medarbetare som användarna först möter i receptionen och vidare längs hela vägen genom huset. TPBs digitala katalog måste utvecklas och bli användarvänlig. Kravet på en användarvänlig katalog kommer att öka när människor får tillgång till direktnedladdning. En förteckning av den tekniska utrustning som låntagaren behöver bör tillhandahållas av biblioteket. 7 Folkbibliotek Direkt
Metod d e n me t o d so m an v ä n t s för utvärderingen har varit en enkät i SurveyMonkey: ett gratis webbaserat enkätprogram och frågeformulär verktyg. Respondenterna har intervjuats enligt en frågemall. Frågorna är delvis samma som i enkäten i utvärderingen av Student Direkt, men även nya frågor är framtagna för Folkbibliotek Direkt. Alla respondenter fick 23 frågor att svara på. Därtill gavs möjlighet att kommentera vissa frågor. De som hade fått en personlig bibliotekskontakt fick svara på ytterligare 9 frågor. Varje intervju tog ungefär 30 60 minuter att genomföra. I många fall blev det långa värdefulla samtal efter att frågorna besvarats. Intervjuerna har huvudsakligen genomförts under kvällstid. Intervjuare var den personal som deltog på varje bibliotek och som också var den personliga kontakt hälften av testpersonerna fick sig tilldelade. Intervjuerna har gett ett stort mervärde för personalen vid den uppföljning och utvärdering över vad som egentligen blivit gjort och hur mottagandet varit. Svarsfrekvens Av 80 deltagare i projektet har 48 personer svarat på enkäten. Det ger en svarsfrekvens på 60 %. Bortfallet har flera orsaker bland annat ett stort avhopp i Borås. Vidare har det i många fall varit svårt att nå respondenterna. I flera fall lyckades man inte få kontakt alls, eller alltför sent för att komma med i utvärderingen. Fördelningen av respondenterna är följande: Borås Stadsbibliotek 6 (se bilaga 2) Falköpings bibliotek 14 Göteborgs Stadsbibliotek 16 Skövde stadsbibliotek 12 8 Folkbibliotek Direkt
Resultat Deltagare: Fråga 1, 2 och 3 Antalet deltagare som från början blev registrerade i Folkbibliotek Direkt var 80 personer jämnt fördelade mellan könen. Åldersfördelningen var en fjärdedel i varje åldersgrupp 20 30, 30 40, 40 50 och 50 60 år. Det fanns ingen styrning i den riktningen. kontakt med biblioteket: Fråga 8, 9 och 10 Alla utom två anser att de fått den hjälp de behövt. På frågan: Vill du ha en egen kontaktperson biblioteket? svarade 30 personer ja (63 %), 17 personer svarade nej (36 %). Frågan ställdes till alla, även till dem som inte hade fått en egen kontaktperson. 26 personer (76 %) vill ha kontakt via telefon, 24 personer (70 %) via mejl och 3 via sms. Många vill komma till biblioteket eller höra av sig när de behöver hjälp. (Se bilaga 1, fråga 10 för ytterligare kommentarer.) Talboksvana: Fråga 4, 6, 7 och 16 31 personer var mycket vana eller ganska vana läsare av talböcker, 5 var varken vana eller ovana läsare. 12 personer var ganska eller mycket ovana vid talboksläsning. 37 personer har lånat talböcker tidigare medan 11 var nya talbokslåntagare. 7 personer har laddat ner fler än 51 böcker 18 personer har laddat ner 21 50 böcker 8 personer har laddat ner 11 20 böcker 4 personer har laddat ner 6 10 böcker 8 personer har laddat ner 1 5 böcker 3 personer har laddat ner 0 böcker För att läsa talböcker använder 37 personer (86 %) 1 MP3-spelare, 7 personer (16 %) läser i mobilen. 7 personer (16 %) använder datorn med läsprogram och 1 person använder DAISY-skivor. kännedom om tjänsten: Fråga 5 37 personer (80 %) blev informerade på biblioteket, 2 personer (4 %) via annons och 7 personer (15 %) hörde talas om projektet på annat sätt. I kommen tarerna anger 7 personer att de fick information genom Dyslexiförbundet FMLS. nedladdning och teknik: Fråga 11,12, 17 och 19 Fråga 11: Är det lätt eller svårt att ladda ned talböcker? 33 personer tycker att det är ganska eller mycket lätt att ladda ner talböcker. Något som kanske hänger ihop med att två tredjedelar, 31 respondenter, är vana eller mycket vana talboksläsare. 13 personer tycker det är»varken eller«eller ganska svårt att ladda ned talböcker. Ingen uppger att det är mycket svårt. Fråga 12: Har du haft tekniska problem med att ladda ned talböcker? 30 personer (63 %) uppger att de inte haft några tekniska problem, medan 17 personer (36 %) har haft det. De tekniska problem som nämns av de 17 är avbrott, inloggningsproblem, modemproblem, långsam nedladdning och att nedladdningen avbrutits samt oförklarliga fel. (Se bilaga 1, fråga 12 för ytterligare kommentarer.) Fråga 17: Är det lätt eller svårt att göra den nedladdade boken klar för läsning? 36 personer tycker det är ganska lätt eller mycket lätt att göra den nedladdade boken klar för läsning. 6 personer tycker det är varken lätt eller svårt och 3 personer tycker att det är ganska svårt eller mycket svårt att göra allt klart. 9 Folkbibliotek Direkt
Fråga 19: Totalt sett, hur är det att ladda ned talböcker? 34 personer uppger att det är ganska lätt eller mycket lätt och 5 tycker att det är varken lätt eller svårt. 4 personer tycker att det är ganska svårt. I svaren finns kommentarer som till exempel:»vissa inläsare har väldigt tråkiga röster«,»svårast i början med det tekniska«,»många moment«,»det tar lång tid«. Användarna tycker att nedladdningen innehåller alltför många moment. Det skulle vara bra om hela processen kunde förenklas. Det finns brister i TPBkatalogen. Filerna saknar ibland sifferbeteckning, vilket gör att vissa spelare sorterar om filerna och inte spelar upp bokens kapitel i rätt ordning. Många har angett att det är svårt att söka i TPBkatalogen. Men en respondent säger:»en helt suverän tjänst, det är bra att kunna sitta hemma och ladda ned«. (Se bilaga 1, fråga 19 för ytterligare i kommentarer.) TPBs digitala katalog: Fråga 18 och 19 Fråga 18: Är det lätt eller svårt att söka i TPBs webbkatalog över talböcker? 10 personer (22 %) anser att det är mycket lätt att söka i katalogen. 13 personer (28 %) tycker att det är ganska lätt. 7 personer (15 %) tycker att det varken är lätt eller svårt. 14 personer (31 %) uppger att det är ganska svårt och 1 person mycket svårt. Här finns många kommentarer, allt från uppfattningen att det är»en helt suverän tjänst«till att det är en»lång process med lätt att glömma«. Även stavningsförslag och register över de böcker man lånat tidigare önskas.»det är en lång process, först ska man söka titeln, eller bläddra bland nyheter, sen lägga till i nedladdningslistan för att sedan ladda ner och föra över till mobilen. En del saker är lätta, andra svåra. Det är lätt att glömma att klicka på lägg till i nedladdningslistan, då får man börja om från början. Sidan hade kunnat vara tydligare.«katalogen är utvecklad för bibliotekspersonal, och behöver förändras för att den ska vara användbar för användare med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. (Se bilaga 1, fråga 19 för ytterligare kommentarer.) Information om nedladdning Fråga 13, 14 och 15 Alla utom 6 personer säger att de fått ganska eller mycket information om hur man laddar ned. 70 % har fått enskild information, resten har fått information i grupp. En respondent önskar få vara i ett ostört rum. En önskar få information två gånger, först i grupp sedan enskilt. 17 personer (35 %) tycker att det är mycket lätt att förstå informationen om hur man laddar ned, 19 personer (41 %) säger att det är ganska lätt att förstå informationen, medan 4 personer tycker att det varken är lätt eller svårt. Ingen anger att det är mycket svårt och en person vet ej. Personlig kontaktperson Fråga 24 32 Hälften av alla deltagare fick en personligt utsedd kontakt på biblioteket och av dem är det 21 som svarat på enkäten. 85 % har fått den kontakt de förväntade sig när de fick erbjudandet om en sådan. Två personer hade inte fått förväntad kontakt. Fråga 25: Hur vill du att en bra personlig kontaktfunktion skall fungera? Man vill att en personlig kontakt skall fungera vid behov och att personen då finns till hands och är lätt att få tag i. Några exempel på kommentarer:»efter behov«,»ömsesidig tvåsamhet«,»kontaktpersonen skall kolla läget ibland och vara allmänt tillmötesgående«,»få den hjälp man ber om«,»mest i början, därefter efter överens kommelse«,»regelbundet höra av sig via e-brev vars form och innehåll (inte bara lästips utan också tips på program och utställningar i biblioteket) anpassas efter de behov och intressen som personen med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter har«,»tillmötes gående, personligt, känna att man kan komma och fråga«,»få snabbt svar om man mejlar«,»kan vara att få nya boktips, lösa tekniska problem och bolla idéer«. (Se bilaga 1, fråga 25 för ytterligare kommentarer.) 95 % tycker att kontaktfunktionen fungerat så bra som respondenten velat.»mer än nöjd«är en kommentar. En annan tycker att någon borde peppat mer för att respondenten skulle komma igång och inte ge upp. 100 % tycker att en personlig kontakt funktion skall finnas på biblioteket. 90 % tycker att det är lättare att ta kontakt med biblioteket via en personlig kontakt. Detta är värt att notera. 90 % av dem som haft personlig kontakt vill ha kontakten via e-post, medan 75 % av alla respondenter säger att de vill ha kontakt via telefon. 70 % uppger att de vill ha kontakt från biblioteket en gång i månaden, 15 % en gång i halvåret och 15 % varannan vecka. 10 Folkbibliotek Direkt
95 % vill ha hjälp med att hitta böcker. 23 % vill ha teknisk hjälp. 42 % vill få hjälp med att hitta i biblio teket. Respondenterna har här svarat på mer än en fråga. Fråga 32: Tror du att du besöker biblioteket mer eller mindre ofta med en personlig kontakt? 33 % tror att man besöker biblioteket oftare. 57 % tror att en personlig kontakt inte påverkar besöksfrekvensen på biblioteket. De har svarat varken eller. 9 % tror att det blir färre besök. Med tanke på att många anger att de behöver support och litteraturtips kanske man kan förvänta sig att DAISY-direktanvändarna kommer att kontakta biblioteken via e-post eller telefon med dessa frågor istället för att besöka biblioteket. 11 Folkbibliotek Direkt
Bibliotekspersonalen om direktnedladdning och personlig kontaktperson f o l k b i b l i o t e k di r e k t kommer att innebära ett förändrat arbetssätt för biblioteken. Deltagarna som ingick i projekt Låna, ladda, lyssna delar här med sig av sina erfarenheter och synpunkter. Värdefulla erfarenheter att förmedla till andra bibliotek. Inledningsvis kan man ge all personal egna konton i TPB-katalogen. Gör en genomgång av tjänsten för alla och låt alla ladda ner och lära sig hur det fungerar. All personal behöver information och utbildning. Alla måste förstå vad tjänsten kan betyda för låntagarna. Individuella visningar har visat sig fungera bäst eftersom datorvanan varierar mycket och olika låntagare behöver olika grundlighet. Det bästa är att komplettera med uppföljning vid senare tillfälle. Informera om allt. Låt det ta tid, det sparar tid längre fram. Boka in en ny tid redan vid första visningstillfället. Erbjud kontinuerliga uppföljningsträffar på biblioteket. Rekommendera låntagarna att ta med sin egna spelare till visningstillfället. Tekniken måste fungera i biblioteket. Avsätt tid för verksamheten. Lägg upp ett formulär på webben som låntagaren lätt kan fylla i om support önskas. Låntagarna behöver förutom teknisk support även hjälp att hitta böcker. Gör bra manualer att följa för personalen. Hur kommer Folkbibliotek Direkt att påverka det dagliga arbetet på biblioteket i framtiden? Posthanteringen av talböcker och minneskort minskar. Om låntagaren inte har en egen kontaktperson kommer biblioteksbesöken att minska. Det kommer att bli en ökning av supportfrågor och litteraturfrågor. Nedladdning direkt kommer förhoppningsvis att minska nedladdning och bränning av DAISY talböcker. Inledningsvis blir det mera arbete som resulterar i mera självgående låntagare, men behovet av boktips kvarstår. Hur bör personalen på biblioteken vara orga niserad för att hantera Folkbibliotek Direkt i stor skala? Några av personalen bör ha huvudansvar, men all personal skall känna till och kunna hjälpa låntagaren i alla moment. Kontaktpersonerna bör vara flera. En eller flera ur personalen bör kunna svara på mera komplicerade frågor. Vilka problem har varit störst för personalen? TPB:s hemsida får inte ligga nere när biblioteken är öppna, vilket har förekommit under projekttiden vid några tillfällen. Behovet av support varierar vilket gör det svårt att planera arbetstiden. Inloggningen har varit ett återkommande problem eftersom länken på hemsidan varit missvisande. Man behöver mycket tid för låntagarna. 12 Folkbibliotek Direkt
Man måste försäkra sig om att låntagaren förstått informationen vid visningstillfället. Tidsbrist utan tvekan. Det tar tid att lära lån tagarna hur nedladdning fungerar och många är osäkra, trots att man visat flera gånger. Man tror att allt fungerar men så gör det inte det. Många låntagare är datorovana användare. Teknikstöd och it-support inom den egna organisationen måste fungera. Vilka tekniska kunskapskrav måste man ställa på låntagarna? Låntagarna måste ha grundläggande datakunskaper som att flytta mappar och filer, surfa, klippa och klistra. Vilka vinster ger direktnedladdning till lån tagarna? Låntagaren vinner mycket. De kan i lugn och ro sitta hemma och ladda ned och få boken direkt. De slipper kontakt som kan kännas svår på biblioteket, men kan ändå besöka biblioteket för att få tips för att sedan ladda ner själva hemma. Självständighet, integritet, valfrihet och tillgänglighet är effekter av direktnedladdningstjänsten. Det är ett stort mervärde att dygnet runt ha tillgång till böcker och att utan hjälp klara sig själv. Man behöver inte blotta sina svårigheter med att läsa och skriva inför bibliotekspersonalen, man kan försöka själv i lugn och ro. En bibliotekarie tror att självkänslan ökar och att intresset för litteraturen också ökar genom att få tillgång till denna»exklusiva«tjänst. Största vinsten med direktnedladdning ur personal perspektiv Det är positivt att kunna erbjuda en så generös tjänst. Mycket rutinarbete runt talboksförfarandet för svinner, förhoppningsvis till förmån för läs främjande och rådgivande arbete. Ytterligare en vinst för biblioteken är att teknisk utveckling lockar nya låntagare. Får man en god relation med biblioteket blir det fler biblioteksbesök. Vilka utbildningsbehov finns på biblioteken för att lyckas med Folkbibliotek Direkt? En genomgång av hur man lägger upp konto hos TPB och en genomgång av hur man laddar ned som direktlåntagare är ett måste för all personal. En grundkurs i datorkunskap behövs för perso nalen. Personlig kontaktperson Hur mottogs erbjudandet av låntagarna? Erbjudandet mottogs på olika sätt, allt från avvaktande till jättekul och mycket bra. Speciellt i efterhand har många förstått värdet i en egen personlig kontakt. På ett bibliotek ville de till en början ta kontakt själva, inte få kontinuerlig kontakt. Men låntagaren skulle ändrat på det idag. Vilket sätt att kommunicera fungerar bäst? Mejl är nog det sätt de flesta vill använda enligt personalsvaren, men också telefonkontakt. Det beror på tillfället. En funktion att koppla till mejlen där en låntagare kan tala in ett meddelande är ett bra hjälpmedel. Är personlig kontaktfunktion en metod att arbeta med som ni tror fungerar på biblioteket? Definitivt ett jättebra sätt speciellt för personer med läs- och skrivsvårigheter, men även för alla andra som är i behov av anpassade medier. Men man måste sätta gränser så det inte blir för betungande. Ett måste för biblioteken i framtiden. 13 Folkbibliotek Direkt
1. Är du man eller kvinna? Bilaga 1 6 5 47,9% (23) 52,1% (25) 4 3 1 Man Kvinna 48 svar 2. Hur gammal är du? 3 29,2% (14) 25% 22,9% (11) 22,9% (11) 25% (12) 15% 1 5% 20 30 år 30 40 år 40 50 år 50 år 48 svar 3. Vilket bibliotek tillhör du? 35% 33,3% (16) 3 25% 29,2% (14) 25% (12) 25% (12) 15% 12,5% (6) 1 5% Borås Falköping Göteborg Skövde 48 svar 14 Bilaga 1 Folkbibliotek Direkt
4. Hur van läsare av talböcker är du? 35% 3 25% 33,3% (16) 31,3% (15) 15% 1 10,4% (5) 14,6% (7) 10,4% (5) 5% Mycket van Ganska van Varken eller ovan Ganska ovan Mycket ovan 48 svar 5. Hur fick du veta att du kunde få ladda ned talböcker hemifrån? 10 8 80,4% (37) 6 4 15,2% (7) 4,3% (2) Fråga från biblioteket Annons Hörde talas om från andra 46 svar Fråga 5: kommentarer 1. Via FMLS 2. FMLS 3. Sanbom 4. Utskick från Skövdes bibliotek av FMLS 5. Via FMLS 6. Vid besök på biblioteket 7. Via FMLS 8. FMLS 9. Även FMLS skickade ut förfrågan för alla fyra orter 15 Bilaga 1 Folkbibliotek Direkt
6. Har du lånat talböcker tidigare? 8 77,1% (37) 7 6 5 4 3 22,9% (11) 1 Ja Nej 48 svar 7. Hur många talböcker har du laddat ned nu i projektet? 4 37,5% (18) 35% 3 25% 15% 1 5% 6,3% (3) 16,7% (8) 16,7% (8) 8,3% (4) 14,6% (7) 0 1 5 6 10 11 20 21 50 51 48 svar 8. Har du fått all hjälp du behöver? 10 95,7% (45) 8 6 4 4,3% (2) Ja Nej 47 svar 16 Bilaga 1 Folkbibliotek Direkt
9. Vill du ha en egen kontaktperson på biblioteket? 8 7 6 63,8% (30) 5 4 36,2% (17) 3 1 Ja Nej 47 svar 10. Hur vill du ha kontakt och hjälp? 8 7 6 5 4 3 76,5% (26) 70,6% (24) 1 8,8% (3) Via telefon Via mejl Via sms 34 svar Fråga 10: kommentarer 1. Jag går in på biblioteket och kollar om kontaktpersonen är där. 2. Jag går in på biblioteket och frågar efter min kontaktperson. 3. Jag dyker på den som jag möter. 4. Jag frågar på biblioteket om jag vill ha hjälp. 5. Jag tar kontakt när det behövs. 6. Jag hör av mig när jag behöver hjälp. 7. Jag vill ha personlig kontakt. 8. Jag besöker biblioteket. 9. Helst via mail. Kunna ringa vid behov. 10. Jag besöker biblioteket. 11. Jag går till biblioteket. 12. Jag vill ha personlig kontakt. 13. Jag hör av mig om jag behöver hjälp. 14. Jag går till biblioteket, eller ringer själv. 15. Det är bra med kontaktperson i början, behövs inte längre. 16. Helst personligt möte. 17. Jag vill ha personlig kontakt. 17 Bilaga 1 Folkbibliotek Direkt
11. Är det lätt eller svårt att ladda ned talböcker? 4 35% 3 25% 34,8% (16) 37% (17) 15% 1 5% 15,2% (7) Mycket lätt Ganska lätt Varken lätt eller svårt 13% (6) Ganska svårt Mycket svårt 46 svar 12. Har du haft tekniska problem med att ladda ned talböcker? 8 7 63,8% (30) 6 5 4 36,2% (17) 3 1 Nej Ja 47 svar Fråga 12: kommentarer 1. Alla filer laddades inte ned till en av böckerna. 2. Trots att vi hade alla program kunde vi ej komma igång. Lösen orden blev uppdaterade några ggr tills det fungerade. Det stod inte vilket program som skötte nedladdningen, Java står det numera. Sidan var bara stilla, stod inte vad prob lemet var, så vi kunde åtgärda, lägga till exempel. Det har ju skett lite förändringar under tiden. Det svårt att ha kontakt med servern i början, flera dagar senare fick jag ett mail att sidan skulle stängas för uppdatering. Försökte ladda ner Daisy-talböcker med bokhämtaren och hade Java på datorn men misslyckades. Då måste jag börja igen från början allt försvinner av det jag redan valt, inget sparades. I slutet skulle det vara bra om det fanns ett val om jag vill bli utloggad eller om jag vill återgå till första sidan. 3. Har inte kunnat ladda ner på grund av tekniska problem med inloggning, har fått hjälp med information om detta, men ej funkat ändå. 4. När man har svårt att stava och läsa så kan allt bli fel. 5. Egentligen inte, bara egna data problem 6. Resultat 0. 7. Nedladdningen har avbrutits. 8. Fått problem med att laddningen avbryts. Kan bero på mobil uppkoppling. 9. En gång gick det inte att ladda ner. 10. Något långsam nedladdning direkt till USB-minne. 11. Säkerhetsprogrammen hindrade nedladdning, Glömt lösenordet. Forts. nästa sida 18 Bilaga 1 Folkbibliotek Direkt
Fråga 12: forts. kommentarer 12. Modemuppkoppling är jobbigt vid nedladdning. 13. Ibland står det bara fel. Förstår ej varför. 14. Inget hände när jag kom till nedladdning. Inget fel på min dator. Felet hos TPB? 15. Långsam uppkoppling. 16. Sidan gjordes om vid ett tillfälle, då var det svårt att känna igen sig på den. 17. Lösenordet fungerade inte till en början. 18. Problem med Java vid byte av dator (Java var inte installerad på den nya). 19. Bor man på landsbygden hoppar nätet ur ibland, och då avbryts laddningen. 13. Hur mycket information har du fått om hur man laddar ned talböcker? 6 5 51,1% (24) 4 36,2% (17) 3 1 2,1% (1) 10,6% (5) Ingen Ganska lite Ganska mycket Mycket 47 svar 8 7 6 5 4 3 14. Om du fått information, hur fick du informationen om hur man laddar ned titlar? 70,2% (33) 34% (16) Fråga 14: kommentarer 1. Skulle uppskatta om det var i ett slutet rum, störningar fanns ju. 2. Via telefon. 3. Först i grupp, sedan enskilda visningar. 1 Enskilt på biblioteket I grupp på biblioteket 47 svar 19 Bilaga 1 Folkbibliotek Direkt
4 35% 15. Var det lätt eller svårt att förstå informationen om hur man laddar ned talböcker? 35,4% (17) 39,6% (19) 3 25% 15% 1 8,3% (7) 14,6% (7) 5% 2,1% (1) Mycket lätt Varken lätt eller svårt Mycket svårt Ganska lätt Ganska svårt Vet inte 48 svar 16. Hur läser du talboken som du laddat ned? 10 Fråga 16: kommentarer 86% (37) 1. Har inte laddat ned, men vill helst ladda ner på Mp3-spelare. 8 2. Milestone. 3. Läsprogram Amis. 6 4. Läser boken samtidigt. 5. Minneskort i Victor Reader. 4 6. Daisy-spelare med minneskort. 7. Daisy-spelare med minneskort 16,3% (7) 16,3% (7) för facklitt. Mp3-spelare för skönlitt. 2,3% (1) Läsprogram på datorn Daisyskiva Mp3 spelare Telefonen 43 svar 17. Är det lätt eller svårt att göra den nedladdade boken klar för läsning? 6 53,3% (24) 5 4 3 26,7% (12) 13,3% (6) 1 2,2% (1) 4,4% (2) Mycket lätt Ganska lätt Varken lätt eller svårt Ganska svårt Mycket svårt 45 svar 20 Bilaga 1 Folkbibliotek Direkt