Dnr 100-859-07 Årsredovisning 2006 Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 148
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Landshövdingens kommentar 5 2 Året i sammandrag 9 2.1 Viktiga insatser och resultat 9 2.2 Övergripande redovisning av verksamhetskostnader 16 3 Kort om Länsstyrelsen i Gotlands län 21 3.1 Länsstyrelsens uppdrag 21 3.2 Länsstyrelsens verksamhetsidé 21 3.3 Regionala långsiktiga mål 22 3.4 Organisation 22 3.5 Så här arbetar vi 22 4 Förutsättningar för resultatredovisningen 24 5 Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete 27 5.1 Viktiga insatser och resultat 28 5.2 Utåtriktat sektorsövergripande arbete 32 5.3 Regional utveckling 46 5.4 Miljömålsarbete 50 5.5 Matchning på arbetsmarknaden (Arbetsmarknadspolitik) 65 5.6 Stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden (Arbetsmarknadspolitik) 67 5.7 Rådgivning, utbildning och information (Skogspolitik) 70 5.8 Inventering, uppföljning och utvärdering (Skogspolitik) 72 5.9 Statligt stöd (Skogspolitik) 73 5.10 Övriga myndighetsuppgifter (Skogspolitik) 76 6 Tillsyn och vägledning 79 6.1 Övergripande måluppfyllelse 80 6.2 Viktiga insatser och resultat 80 6.3 Social tillsyn 81 6.4 Miljötillsyn 88 6.5 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar samt övrig tillsyn 93 6.6 Lagtillsyn (Skogspolitik) 94 7 Ärendehandläggning 96 7.1 Övergripande måluppfyllelse 97 7.2 Viktiga insatser och resultat 97 7.3 Omställning av energisystemet 98 7.4 EU-stöd 99 7.5 Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning 100 7.6 Kompetenshöjande insatser (Arbetsmarknadspolitik) 101 7.7 Uppdragsverksamheten (Skogspolitik) 103 Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 2 148
8 Effektiv och samordnad länsförvaltning 106 8.1 Länsstyrelsens framgångsfaktorer som bidragit till att stärka det sektorsövergripande arbetet 106 8.2 Svårigheter och hinder för att arbeta sektorsövergripande på ett effektivt sätt 107 8.3 Hur kompetensutvecklingen har skett för att förstärka detta arbete 107 9 Jämställdhetsintegrering 109 9.1 Övergripande måluppfyllelse 109 9.2 Viktiga insatser och resultat 110 10 Felaktiga utbetalningar 115 11 Kompetensförsörjning 117 11.1 Kompetensförsörjning 117 11.2 Personalstrategiska nyckeltal 118 12 Uppdrag som enligt regleringsbrevet skall redovisas i årsredovisningen 122 13 Sammanställning över väsentliga uppgifter 127 14 Finansiell redovisning 129 15 Uppgifter om ersättningar m.m. 146 16 Uppdrag som styrelse eller rådsledamot 148 Bilaga 1: Återrapportering enligt bilaga 3 i regleringsbrevet för 2006 tabell B1, B2, D samt tabell 1.1-3.3.9 Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 3 148
Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 14 148
1 Landshövdingens kommentar Det gångna året har kännetecknats av en ökad medvetenhet och påminnelse om Gotlands beroende och påverkan av det som händer i vår omvärld. Året inleddes med att Gotland drabbades av ett utbrott av fågelinfluensan. Detta utbrott medförde konsekvenser för stora delar av det gotländska samhället och ställde samtidigt krav på omprioriteringar av Länsstyrelsens egen verksamhet. Under slutet av året aktualiserades klimatförändringarna genom att flera olika, både internationella och nationella rapporter visade på möjliga konsekvenser för samhället under de närmaste årtiondena. Dessa två exempel visar tillsammans med många andra på nödvändigheten att lösning av våra framtida utmaningar framför allt inom miljöområdet måste ske gemensamt och i samverkan mellan olika länder och regioner. Det är därför med stor tillfredställelse som jag ser att Gotland fortsätter att utvecklas som en aktiv och attraktiv mötesplats i Östersjön. Som ett exempel på detta kan nämnas den stora Östersjökonferens som anordnades i Visby i augusti 2006, där nära 300 personer samlades för att diskutera frågor om hållbar utveckling och tillväxt i Östersjöregionen. Deltagare på konferensen var förutom stats- eller premiärministrar från Sverige, Litauen och Finland och EU:s kommissionär för regionalpolitik även lokala och regionala ledare från städer och provinser runt Östersjön, Norge, Island, Ukraina samt Vitryssland. Bland deltagarna fanns också representanter för ett antal organisationer som länderna samverkar med på en europeisk och internationell nivå, exempelvis EU-parlamentet, Östersjöstaternas råd (CBSS), Nordiska ministerrådet och Union of Baltic Cities. Ett annat exempel på att Gotland utvecklas som internationell mötesplats är att under året så har de sista besluten om utlokaliseringar av statliga myndigheter med anledning av försvarsbeslutet 2004 fattats. Bland annat så tror jag att de delar av SIDA som kommer att lokaliseras till Gotland, bl.a. en verksamhet för lärande om hållbar utveckling, kommer att ha betydelse för Gotlands möjligheter att utvecklas till en internationell mötesplats. En annan viktig del i den utvecklingen är inriktningen på Högskolans verksamhet med en ökad satsning på utbildningsprogram som riktar sig till internationella studenter. Den nya kongresshallen, Wisby Strand, som färdigställs under våren 2007 kommer att få en stor betydelse i Gotlands ambitioner att vara en av mötesplatserna i Östersjöområdet. En av de stora utmaningarna för Gotland under de närmaste åren är ett fortsatt arbete för att det gotländska näringslivet skall utvecklas på ett positivt sätt. En nödvändighet för detta är att kommunikationsfrågan både för person- och godstrafik löses på ett långsiktigt hållbart sätt. Om inte staten tar ett övergripande ansvar för att lösa frågan så kommer villkoren för det gotländska näringslivets möjligheter att utvecklas på ett positivt sätt att avsevärt försämras och kanske till och med omöjliggöras. En annan viktig uppgift som måste lösas är hur vi kan trygga den framtida energiförsörjningen. Gotlands kommun har antagit ett mål att inom en generation bli ett s.k. fossilbränslefritt område. Undersökningar har visat att Gotland är ett av de län i Sverige som har de bästa Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 5 148
förutsättningarna till detta. Anledningen är den stora andelen lantbruksföretag och de gröna näringarnas möjlighet att bidra till denna omställning. Det är därför med stor glädje jag ser att många lantbrukare och andra entreprenörer på Gotland antar den stora utmaning som ligger framför oss. De gotländska sockerbetsodlarna har visat på en stor initiativkraft för att hitta lösningar som både kan bidra till lösning av energifrågorna och ge möjlighet till fortsatt odling. Den gotländska landsbygden har påverkats starkt av den senaste tidens strukturförändringar inom lantbruket. En lokal energiproduktion kan bidra till att skapa arbetstillfällen på den gotländska landsbygden och genom att nya samverkansformer utvecklas kan den även bidra till en ökad social sammanhållning. Gotland är som många andra delar av den svenska landsbygden starkt negativt påverkad av den demografiska utvecklingen. Det är därför viktigt att vi kan erbjuda bra förutsättningar så att både ungdomarna och andra uppfattar Gotland som en attraktiv plats att bo och leva på och väljer att flytta hit. Det handlar om att kunna erbjuda goda utbildningsmöjligheter men också förutsättningar för ett attraktivt och stimulerande arbetsliv både för kvinnor och män med tillgång till bra boendemiljöer med en väl fungerande social och kommersiell service för alla medborgare. För att bättre tillgodose den kommande generationens önskemål är det viktigt att ungdomarnas synpunkter tas till vara. Därför kommer jag och Länsstyrelsen att under de kommande åren fortsätta den dialog med ungdomar i utvecklings- och säkerhetsfrågor som har inletts under 2006. Enligt min uppfattning har Länsstyrelsens nya organisation som infördes under 2005 bidragit till att hela myndighetens kompetens bättre har tagits tillvara för att bedöma vilka utvecklingsvägar som är långsiktigt hållbara för Gotlands utveckling. Som ett exempel vill jag lyfta fram det omfattande kunskapsunderlag som har tagits fram omkring de förutsättningar som finns för olika former av markanvändning på norra Gotland. Det har visat sig att denna typ av breda projekt inte är så vanliga och har därför rönt ett nationellt intresse. För Länsstyrelsens del har detta projekt blivit en del i ett större paket som omfattar även Strategin för formellt skydd av skog och en Produktionsstrategi för skog i Gotlands län. Detta är även ett exempel på samband mellan olika områden och hur Länsstyrelsen har valt att hantera dem. Uppföljningen av de regionala miljömålen är ytterligare ett bra exempel på ett sektorsövergripande projekt som har engagerat stora delar av Länsstyrelsen. Under året har frågan om den framtida bemanningen på Gotska Sandön diskuterats flitigt i lokal och nationell media. Det är min förhoppning att vi tillsammans med övriga intressenter under de närmaste åren kan hitta aktiviteter inom turismområdet som möjliggör att fler människor kan få njuta av den säregna natur som finns på Gotska Sandön och att ön även i framtiden kan bemannas under stora delar av året. Under 2006 har många av mina medarbetare lagt ner ett omfattande arbete i samband med framtagandet av de nya strukturfondsprogrammen och ett nytt regionalt utveck- Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 6 148
lingsprogram för Gotland. Dessa program är tillsammans med de två program som Länsstyrelsen ansvarar för, Landsbygdsprogrammet och ett program för Natur och kulturturism, viktiga dokument och utgångspunkter för de närmaste årens utvecklingsarbete för att skapa goda sociala, ekologiska och ekonomiska förutsättningar för gotlänningarna. Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar att stödja de övriga statliga myndigheterna på Gotland bl.a. i arbetet mot en hållbar utveckling. Under året har speciella insatser gjorts inom t.ex. jämställdhetsarbetet. Länsstyrelsens kontakter med de gotländska arbetsgivarna är viktiga för våra möjligheter att stödja utvecklingen av det gotländska näringslivet. Det är med stor tillfredsställelse som jag noterar att vi under året ytterligare vidtagit åtgärder för att utveckla formerna för att kunna göra det arbetet på ett så effektivt sätt som möjligt. Indelning av personalen på våra arbetsförmedlingskontor i s.k. bransch- lag är ett exempel på detta. Den nya regeringens förslag till förändringar i arbetsmarknadspolitiken kommer att innebära minskade resurser både för såväl arbetsmarknadspolitiska program som för den egna verksamheten. Under 2007 kommer även Länsstyrelsens anslagsintäkter att minska vilket kommer att ställa ökade krav på effektiviseringar i verksamheten. Min förhoppning och förvissning är dock att vi kommer att kunna hantera dessa förändrade förutsättningar på ett sätt som tar hänsyn både till de som är beroende av Länsstyrelsens verksamhet och till vår egen personal på bästa sätt. Marianne Samuelsson Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 7 148
Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 28 148
2 Året i sammandrag Verksamheternas andel av de totala verksamhetskostnaderna (exkl resurssamverkan) Myndighetsövergripande verksamhet samt Administration och intern service 23,7% Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete 47,9% Ärendehandläggning 24,8% Tillsyn och vägledning 3,6% 2.1 Viktiga insatser och resultat Redovisningen av viktiga insatser och resultat har inte för avsikt att vara heltäckande. Istället har några nedslag gjorts inom för Länsstyrelsen strategiska och resursmässigt omfattande områden. 2.1.1 Gotlands miljö Under året följdes för första gången de regionala miljömålen upp. Det finns det goda förhoppningar om att vi skall nå målsättningarna: Bara naturlig försurning och Levande sjöar och vattendrag. I en jämförelse med riket kan man konstatera att arbetet på flera områden kommit långt på Gotland. Däremot visade uppföljningen att det blir svårt att nå följande målsättningar inom angivna tidsramar: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt ett rikt växt- och djurliv. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 9 148
miljökvalitetsmål Når vi våra mål? Delmål 1-11 2 1 4 3 6 5 8 7 10 9 11 1. Frisk luft 2. Bara naturlig försurning 3. Begränsad klimatpåverkan 4 skyddande ozonskikt 5. ett rikt odlingslandskap 6. levande skogar 7. God bebyggd miljö 8. säker strålmiljö 9. Giftfri miljö 10. Grundvatten av god kvalitet 11. levande sjöar och vattendrag 12. ingen övergödning 13. myllrande våtmarker 14. Hav i balans samt levande kust och skärgård 15. ett rikt växt och djurliv För samtliga miljömål gäller att de endast kan uppnås genom att insatser från alla aktörer i samhället, i form av myndigheter, kommunen, näringsliv och enskilda medborgare, initieras. 2.1.2 Nytt och gammalt landsbygdsprogram Den viktigaste insatsen som Länsstyrelsen genomfört under 2006, i arbetet med att stödja en positiv utveckling av landsbygden, är framtagandet av en regional genomförandestrategi för nya landsbygdsprogrammet. Strategin är flexibelt utformad vilket innebär att den är öppen för nya idéer och lösningar vartefter som förutsättningarna i det gotländska samhället förändras. En viktig skillnad mellan det nya och det gamla programmet är att fokus flyttats från lantbruket till landsbygden som helhet. Exempel på nya insatsområden är skogen, turismen och energiomställningen. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 10 148
Det gamla landsbygdsprogrammet har genom miljöstöden haft, och det nya kommer att ha, en stor betydelse för det gotländska lantbrukets omställning till en mer miljömässig produktion. Miljöstöd 2006 2005 2004 Antal Areal Antal Areal Antal Areal Betesmarker 1 287 29 383 1 373 30 313 1 272 25 944 Ekologisk odling 491 14 977 495 15 074 429 13 269 Andel av beslutat miljömål Andel ekologisk odling >100 % ca 17 % Enligt det regionala miljömålet Ett rikt odlingslandskap skall arealen hävdad betesmark, av de mest hotade typerna, uppgå till minst 25 000 hektar år 2010. Som framgår av tabellen ovan har Länsstyrelsen de senaste två åren beviljat miljöstöd till runt 30 000 hektar betesmark. Övervägande delen av denna mark utgörs av de mest hotade typerna varvid vi kan konstatera att miljömålet i dagsläget är uppnått. Regeringens mål för den ekologiska odlingen är att 20 % av jordbruksmarken skall nyttjas till certifierad ekologisk odling år 2010. Av den gotländska jordbruksmarken nyttjas cirka 17 % till ekologisk odling vilket innebär att vi kommit en bit på vägen men ännu inte har uppnått den nationella målsättningen. Det gamla landsbygdsprogrammet har haft stor betydelse för utvecklingen inom miljöområdet. Men det är inte det enda område där det haft betydelse, exempelvis har det varit viktigt för investeringsviljan i lantbruket. Den gotländska lantbrukskåren är jämfört med riket ung och expansiv. Av den anledningen har programmets investerings- och startstöd haft stor betydelse. Under de tre senaste åren har sammanlagt investeringsstöd beviljats till 97 lantbrukare uppgående till cirka 18,1 miljoner. Under motsvarande period har 25 nya lantbrukare beviljats startstöd på 4,5 miljoner. Stöden i sig är kanske inte så omfattande men Länsstyrelsens uppfattning är att de kan vara av avgörande betydelse när någon funderar på att starta upp eller utöka sin verksamhet. Stöd till utveckling av lantbruksföretagandet 2006 2005 2004 Investeringsstöd (tkr) 5 346 7 166 5 635 Startstöd (tkr) 1 600 1 600 1 300 Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 11 148
2.1.3 Två skogsstrategier Länsstyrelsen har under året arbetat med att ta fram två viktiga strategier rörande den gotländska skogen. Den första strategin har tagits fram i syfte att ge vägledning i arbetet med formellt skydd av skogsmark, det vill säga miljömålet Levande skogar delmål 1. Den andra strategin behandlar de skogliga sektorsmål som syftar att öka aktiviteten och därmed med produktionen i den gotländska skogen. Länsstyrelsens styrelse fattade beslut om båda dessa strategier på förra årets sista styrelsemöte. Miljömålet Levande skogar anger att fram till och med 2010 skall 11 500 hektar skyddsvärd produktiv skogsmark vara avsatt eller skötas för naturvårdsändamål. Av målet framgår det även att det under perioden 1999 till 2010 formellt skall skyddas 5 500 hektar genom naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Av tabellen nedan framgår det att Länsstyrelsen till och med 2006 endast formellt skyddat drygt 60 % av den areal som vi skall skydda enligt miljömålet och därmed blir det mycket svårt att klara målsättningen till 2010. Områdesskyddad areal Beslutad Områdesskyddad areal 2006 220 hektar varav produktiv 207 Områdesskyddad areal 1999-2006 5 539 hektar varav produktiv 3 457 Andel av beslutat miljömål 63 % Initierad (ej beslutad) Områdesskyddad areal 2006 307 hektar varav produktiv 287 Utbetalda intrångsersättningar 2006 5 264 000 kronor En förutsättning för att skogsbruket skall kunna leva upp till högt ställda miljöambitioner, i form av formella och frivilliga avsättningar, är att den övriga marken effektivt nyttjas till produktion av vedråvara. I syfte att stimulera till detta har Länsstyrelsen under året i samverkan med skogsbruket utarbetat en strategi för ökad aktivitet i den gotländska skogen. Det största problemet inom det gotländska skogsbruket är att alldeles för lite skog föryngringsavverkas. Sektorsmålet för föryngringsavverkningar anger en målnivå på 1 000 hektar per år fram till och med 2010. Den låga aktiviteten bedöms framförallt bero på att få gotländska skogsägare direkt försörjer sig på sitt skogsbruk. Under 2006 ökade föryngringsavverkningarna kraftigt jämfört med föregående år, fortfarande är vi dock långt ifrån att uppnå sektorsmålet. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 12 148
Föryngringsavverkning 2006 2005 2004 Föryngringsavverkning, areal (ha) 618 299 508 Andel av sektorsmål (%) 62 30 51 2.1.4 Markanvändningen på norra Gotland Länsstyrelsen har under året slutfört den kartläggning av markanvändningen på norra Gotland som initierades 2005. Det material som tagits fram är mycket omfattande och behandlar såväl ekonomiska som miljömässiga och sociala aspekter av markanvändningen på norra Gotland. Exempel på information som framkommit genom kartläggningen är dels att det inte finns någon målkonflikt mellan kalkbrytning och skogsbruk i stort, vilket det däremot finns mellan bevarandet av naturvärden och kalkbrytning. Dels har det framkommit att en majoritet av de fast boende på norra Gotland, både kvinnor och män, idag är positiva till kalkbrytning så länge den inte påverkar vattentillgången. Kartläggningen har tagits fram i samverkan med Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökningar (SGU) och Gotlands kommun. Vid framtida beslutsfattande kommer kunskapsunderlaget, och den kompetens som byggts upp i och med dess framtagande, att utgöra ett värdefullt underlag. 2.1.5 Uppföljning av handlingsplanen för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen har under året följt upp den handlingsplan som finns för jämställdhetsintegreringsarbetet. Uppföljningen av arbetet mot externa aktörer visar bland annat att Länsstyrelsen sedan handlingsplanens antagande 2005 genomfört tolv seminarier och två konferenser om jämställdhet för att höja medvetenheten om samt påvisa betydelsen av att integrera jämställdhetsfrågan inom olika sak- och politikområden. Därutöver har myndigheten vid 20 tillfällen medverkat i externa utbildningsinsatser i jämställdhet. Sammanlagt bedömer Länsstyrelsen att 1 300 personer har deltagit i dessa olika arrangemang under 2005 och 2006. Av deltagarna är majoriteten kvinnor men antalet män har ökat med tiden. Den aktör som efterfrågar mest kunskap och stöd från Länsstyrelsen är Gotlands kommun. Deras behov av stöd handlar om hur man kan jobba med jämställdhetsintegrering inom den sociala dimensionen (barn, utbildning och socialtjänst) samt inom tillväxtdimensionen (regionalt utvecklingsarbete och samhällsplanering). Andra aktörer som efterfrågat stöd är statliga myndigheter. Länsstyrelsens bedömning är att kunskapen och medvetenheten om jämställdhet och jämställdhetsintegrering, och därmed frågans komplexitet, ökar i länet för varje år. Detta har fått till följd att efterfrågan på Länsstyrelsens kompetens ständigt ökar. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 13 148
2.1.6 Väl fungerande arbetsmarknad Länsstyrelsens bedömning är att tillståndet på den gotländska arbetsmarknaden är relativt gott. Under året har vi kunnat se att fler arbetslösa går i jobb, de flesta män, färre anmäler sig till Arbetsförmedlingen, mer nyanmälda platser och så vidare. Förklarande faktorer till den positiva utvecklingen är bland annat etableringen av nya myndigheter, till följd av försvarsnedläggningen, och en kraftig nybyggnation. Orosmoln finns givetvis, till exempel Swedish Meats varsel av ett 80-tal anställda. Sysselsättningsutveckling Sysselsättning 2006 3:e kvartalet 2005 3:e kvartalet Antal sysselsatta i åldern 16-64 år 29 400 27 600 Varav kvinnor 14 100 13 400 Varav män 15 300 14 200 Under året har en ökad aktivitet på länets arbetsmarknad noterats. Antalet sysselsatta ökade under 2006 med 1 800 personer. Av tabellen ovan framgår det även att de gotländska männen har haft en betydligt gynnsammare sysselsättningsutveckling än kvinnorna. Sammanlagt har antalet arbetslösa under året endast minskat med 300 personer detta till följd av att arbetskraften under året ökat relativt kraftigt. Nya arbetstillfällen Nyanmälda platser 2006 2005 2004 Antal nyanmälda platser (st) 2 373 2 121 2 371 Utvecklingen under de senaste åren har inneburit att det är främst inom den privata sektorn (handel- och tjänstesektorerna) som nya jobb skapats. Tillverkningsindustrin har trots god ekonomi och bra orderingång inte aviserat särskilt många rekryteringar förrän under fjärde kvartalet 2006. Starta eget Länsstyrelsen försöker inom ramen för sitt arbete med arbetsmarknadspolitiken stimulera till nyföretagande genom utbildning och bidrag. Bidrag till företagsutveckling 2006 2005 Starta eget bidrag (tkr) 6 732 7 385 Kostnader för Starta eget utbildningar (tkr) 1 116 1 232 Under året har 30 kvinnor och 29 män genomgått en förberedande utbildning i Starta eget (2005: 36 kvinnor och 35 män). Bidrag till att Starta eget har under motsvarande Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 14 148
period beviljats till 26 kvinnor och 41 män, vilket är en minskning jämfört med föregående år (2005: 33 kvinnor och 49 män). De företag som beviljats bidrag har sammantaget startat upp 40 olika typer av verksamheter, de två vanligaste har varit byggnadssnickeri och konsultverksamhet inom organisation och information. Arbetsmarknadsåtgärder Omfattningen på arbetsmarknadspolitiska insatser, som utbildning, praktik och andra programinsatser ökade fram till och med september (jämfört med föregående år) för att därefter minska betydligt. Sammantaget innebar detta att insatserna under 2006 minskade med 6,2 % i omfattning jämfört med föregående år. Arbetsmarknadspolitiska medel 2006 2005 Beviljade arbetsmarknadspolitiska medel (tkr) 196 847 209 762 varav Aktivitetsstöd (tkr) 89 016 106 598 varav Stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden (tkr) varav Kompetenshöjande insatser inom Arbetsmarknadspolitiken (tkr) 79 640 68 496 28 191 34 668 Under året har i genomsnitt 1 653 personer (50 % kvinnor och 50 % män) deltagit i något arbetsmarknadspolitiskt program per vecka. Programvolymen har ökat jämfört med föregående år (2005: 1 581 personer, varav 49 % kvinnor och 51 % män). Varje månad har i genomsnitt 61 personer (40 % kvinnor och 60 % män) genomgått någon yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning och 80 personer (55 % kvinnor och 45 % män) någon förberedande utbildning. Under hösten har omfattningen på de förberedande utbildningarna minskat betydligt. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 15 148
2.2 Övergripande redovisning av verksamhetskostnader 2.2.1 Tabell A Tabellen innehåller verksamhetskostnader enligt resultaträkningen, oavsett finansiering. De myndighetsövergripande kostnaderna (verksamheterna 10 och 11) har fördelats enligt s.k. Örebromodellen med lönekostnaden för respektive verksamhetsgren som grund. Verksamhetsområden och verksamhetsgrenar samt myndighetsövergripande verksamhet Kostnader exkl OH Kostnader inkl OH Tkr % Tkr % VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete 90 181 47,9 120 570 64,1 VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete 32 398 17,2 41 017 21,8 VG Regional utveckling 1 104 0,6 1 314 0,7 VG Miljömålsarbete 21 855 11,6 26 641 14,2 VG Matchning på arbetsmarknaden 15 667 8,3 24 314 12,9 VG Stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden 10 992 5,8 16 860 9 VG Rådgivning, utbildning och information 1 776 1 2 699 1,4 VG Inventering, uppföljning och utvärdering 330 0,2 505 0,3 VG Statligt stöd 4 177 2,2 4 415 2,3 VG Övriga myndighetsuppgifter 1 882 1 2 805 1,5 VO Tillsyn och vägledning 6 729 3,6 10 274 5,4 VG Social tillsyn 1 479 0,8 2 250 1,2 VG Miljötillsyn 2 971 1,6 4 517 2,4 VG Djur- och livsmedelstillsyn 1 260 0,7 1 970 1 VG Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar samt övrig tillsyn 434 0,2 629 0,3 VG Lagtillsyn 585 0,3 908 0,5 VO Ärendehandläggning 46 723 24,8 57 422 30,5 VG Omställning av energisystemet 44 0 70 0 VG EG/EU-stöd 9 507 5 14 066 7,5 VG Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning 4 999 2,7 7 477 4 VG Kompetenshöjande insatser 1 679 0,9 2 606 1,4 VG Uppdragsverksamhet 30 494 16,2 33 203 17,6 SUMMA PRODUKTION 143 633 76,3 188 266 Myndighetsövergripande verksamhet (10) samt Administration och intern service (11) 44 633 23,7 SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN 188 266 100 100 Resurssamverkan 1 1 085 1 085 Totalsumma verksamhetens kostnader enl resultaträkningen 189 351 189 351 Myndighetsövergripande verksamhet, uppdelat på: 2 Nivå 1 (113-115) 20 095 19,8 Nivå 2 (110-112, 116-119) 8 063 7,9 Nivå 3 (100-109) 16 475 16,2 Personalkostnad, produktion (kkl 4, verksamhetskod 2-8) 101 742 43,9 1 Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser Länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. och intern service (11). 2 Den procentuella fördelningen visar resp. nivås andel av personalkostnaderna vg 2-8 (kkl 4). Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 16 148
2.2.2 Tabell B Länsstyrelsen har en redovisningsstruktur som innebär att verksamhetsgrenarna inom Arbetsmarknadspolitik och Skogspolitik har integrerats i verksamhetsområdena för Regional samhällsorganisation. Detta medför att vår redovisning inte direkt är jämförbar med andra länsstyrelsers redovisning. Verksamhetskostnader 2004-2006 Myndighetsövergripande verksamhet särredovisad Kostnader per VO och VG 2006 2005 2004 VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete 90 181 73 973 42 593 VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete 32 398 15 979 23 307 VG Regional utveckling 1 104 1 002 787 VG Miljömålsarbete 21 855 23 264 18 499 VG Matchning på arbetsmarknaden 15 667 14 746 VG Stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden 10 992 10 542 VG Rådgivning, utbildning och information 1 776 1 912 VG Inventering, uppföljning och utvärdering 330 234 VG Statligt stöd 4 177 5 157 VG Övriga myndighetsuppgifter 1 882 1 137 VO Tillsyn och vägledning 6 729 6 854 4 861 VG Social tillsyn 1 479 1 431 1 276 VG Miljötillsyn 2 971 2 760 1 697 VG Djur- och livsmedelstillsyn 1 260 1 172 1 283 VG Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar samt övrig tillsyn 434 781 605 VG Lagtillsyn 585 710 VO Ärendehandläggning 46 723 33 654 85 346 VG Trafikärenden (avser RB 2004 och RB 2005) 1 461 1 570 VG Övrig ärendehandläggning (avser RB 2004 och RB 2005) 3 981 3 159 VG Omställning av energisystemet 44 VG EG/EU-stöd 9 507 10 238 11 227 VG Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning 4 999 VG Kompetenshöjande insatser 1 679 2 803 VG Uppdragsverksamhet 30 494 15 171 PO Arbetsmarknadspolitik 43 695 2 PO Skogspolitik 25 695 2 Resurssamverkan 1 1 085 1 056 309 Myndighetsövergripande kostnader (10 + 11) 44 633 41 188 20 268 Totala kostnader (inkl. OH) 189 351 156 725 153 377 1 Den del av kostnader för resurssamverkan som ska belasta Länsstyrelsen har fördelats på resp. verksamhetsgren. 2 Inklusive myndighetsövergripande kostnader. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 17 148
Kommentarer till utvecklingen av verksamhetens kostnader Utåtriktat sektorsövergripande arbete De ökade kostnaderna för Utåtriktat sektorsövergripande arbete, jämfört med tidigare år, kommer sig dels av kostnaderna för investering i en ny sjöcentral inom ramen för GotSam projektet, dels av ökade kostnader för valet. Miljömålsarbete Kostnaderna för miljömålsarbetet har minskat under året. Framförallt är det de övriga kostnaderna för restaureringar och personal som minskat. Matchning på arbetsmarknaden Ökningen av kostnaderna för matchning på arbetsmarknaden beror på ändrad kostnadsredovisning. Statligt stöd De minskade kostnaderna inom Statligt stöd beror på att ett färre antal naturvårdsavtal har tecknats under året och att Länsstyrelsen därmed haft mindre kostnader för intrångsersättningar. Övriga myndighetsuppgifter Under 2006 har Länsstyrelsen tagit fram ett gediget kunskapsunderlag om markanvändningen på norra Gotland. Till följd av detta samt ett i allmänt intensifierat sektorsövergripande arbete har bidragit till ökade kostnader inom verksamhetsgrenen Övriga myndighetsuppgifter Kompetenshöjande insatser De minskade kostnaderna för Kompetenshöjande insatser är en följd av att Länsstyrelsen under 2005 gjorde inomstatliga upphandlingar av uppdragsutbildningar, vilket inte har förekommit under 2006. Kostnader för utbildningar som upphandlats inom staten skall bokföras som en kostnad i verksamheten, i övriga fall bokförs kostnaden som en transferering. Uppdragsverksamhet Under 2006 har omfattningen på Länsstyrelsens uppdragsverksamhet ökat markant och därmed även kostnaderna. Ökningen är framförallt ett resultat av den arbetsmarknadspolitiska satsningen Gröna jobb. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 18 148
2.2.3 Tabell C Årsarbetskrafter 1 per sakområde m.m. 2004-2006 2006 2005 2004 Myndighetsövergripande verksamhet (10) 12,8 11,3 24,2 2 Administration och intern service (11) 22,2 22,3 Övrig förvaltning (20) 2,3 2,4 3 2,3 3 Övrig förvaltning (21) 0,4 Kommunikationer (24) 0,4 4,7 3 3,9 3 Kommunikationer (25) 4 Kommunikationer (34) 0,3 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) 3,2 2,9 3 Regional utvecklingspolitik och konkurrens (30) 2,4 1,6 2,4 Arbetsmarknad (36) 65,1 63,6 68,9 Hållbar samhällsplanering och boende (40) 2,3 2,2 3 2,8 3 Stöd till boende (41) 0,1 Omställning av energisystemet (42) 0 Kulturmiljö (43) 8 7,1 4,9 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar (45) 4 3,8 3,1 Naturvård och miljöskydd (5) 27,2 26,2 21,3 Lantbruk (60) 25,4 25,4 25,5 Rennäring (61) Fiske (62) 1,7 1,5 1,5 Skogsbruk (64) 28,2 24,7 31,3 Social omvårdnad (70) 3,2 3,5 2,9 Jämställdhet (80) 1 1,3 3 Integration (85) 1 1,1 1 Resurssamverkan 0,4 0,5 0,5 Summa 215,6 206,1 202,5 1 Uppgifterna avser all anställd personal vid Länsstyrelsen, oavsett finansiering och anställningsform. Se vidare förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ESV:s allmänna råd till 2 kap. 4. 2 Tabellen har ändrats fr.o.m. 2005 därför är 2004 summan av (10 + 11). 3 Tabellen har ändrats fr.o.m. 2006 därför är 2005 och 2004 summan av flera koder. Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 19 148
Länsstyrelsen i Gotlands län- Årsredovisning 2006 320 148