MBBR - Nu och i framtiden



Relevanta dokument
Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester. Sofia Johannesson

Undersökning av deammonifikationsprocessens optimala uppstartsförhållanden för kväverening av rejektvatten på Ryaverket

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Kombinera skivfilter med kemisk fällning. Pille Kängsepp

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

Välkomna! Jonas Holmberg Louise Larsson Marianne Samuelsson Anders Fransson Linda Svedensten

Anammox för klimatsmart kväveavskiljning

B 2 Processteknik Berndt Björlenius

Världsledande och naturlig samarbetspartner Henrik Held, Marknadschef VA-Ingenjörerna

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

Nya processlösningar för resurseffektiv kväveavskiljning

VA Ingenjörerna AB Magnus Nilsson Göran Mårtensson

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet

BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

Contracting division of Läckeby Water Group. Anaerob behandling av industriella avloppsvatten Daniel Ling 27 Januari 2011

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor


TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH

PROBLEMFRI OCH SÄKER AVLOPPS- VATTENLÖSNING

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Nätverksträff BioFiAN

Berndt Björlenius

Finsilning - en alternativ metod för försedimentering. Trumsil LIQUID-Mesh

Varför byggde vi skivfilter och MBBR?

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Stigebr andt Hydroteknik o c h vår syn på IN dustriell o ch kommunal vat tenrening.

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Länsvatten tre utförda projekt

HUBER Membranteknologi

Innehåll. Vad är reglerteknik? Forskning inom processtyrning - Resurseffektiv avloppsvattenrening genom reglerteknik

Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING

H YPERD IVE. Omrörnings- och Luftningssystem med dränkbar motor. utmärkta omrörningsegenskaper. låg energiförbrukning.

Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt )

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

2. TEKNISK BESKRIVNING

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

Vattenfall AB. Förbättrad förbränning i pannor genom nya mätverktyg

: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie

Plastpåsar Myter och sanningar

ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND,

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp

Biogasanläggningen i Boden

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när

Rening av avloppsvatten Introduktion (Kapitelhänvisning avser Avloppsteknik 2)

Extern reningsanläggning för skogsindustriellt avlopp

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm

Analys över behovet av reningsverk

Nitrifikation i MBBR processer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Avlopp och Kretslopp. Driftavtal för att säkerställa funktionen hos små reningsverk. Hanna Karlsen Topas Vatten, Peter Johansson Topas Vatten

INFORMATION PROCESS-INSTRUMENT NITRAT NISE SC / NITRATAX SC NYHET! Exakt rätt. Nitratgivare med UV- och ISE-teknik

Avloppsrening & Vattenrening. Sofia Andersson

SBR, Effektiv och erfaren

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Statens naturvårdsverks författningssamling

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än installationer.

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Rening från svårnedbrytbara ämnen omvärldsbevakning och kunskapssammanställning. Michael Cimbritz, Lunds universitet

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Kemisk fällning av avloppsvatten kan


Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Miljörapport. Skultuna reningsverk 2014.

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK

Sundet avloppsreningsverk. Miljörapport 2012

Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19

Uponor Minireningsverk 5-10pe

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll


Reduktion av läkemedelsrester

Vatten Avlopp Kretslopp

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

BDT-avlopps möte på länsstyrelsen

Transkript:

MBBR - Nu och i framtiden Seminarium kring skivfilter och rörliga bärare Ryaverket, 29 september 2010 Magnus Christensson

Översikt MBBR processen Separation efter MBBR Hybas TM ANITA TM Mox Vad är viktigt för framtiden

AnoxKaldnes MBBR process Processen uppfanns i Norge och utvecklades vidare för olika applikationer i Norge och i Sverige MBBR teknologin baseras på biofilmsprincipen där hjärtat i teknologin är bärarna som hålls suspenderade genom luftning eller mekanisk omblandning

AnoxKaldnes MBBR lösningar Enkel drift Robust Flexibel Mycket kompakt processlösning som kan kombineras med flera olika separationsteknologier Lätt att öka kapaciteten genom att fylla på mer bärare Inga slamsvällningsproblem Enkelt att skapa flerstegssystem med specialiserade mikroorganismer Kostnadseffektiv

Nyckelkomponenter Bärare Silar-omrörare Luftning + Design AnoxKaldnes TM biofilm process 99% Know How 1% Plast

Bärarna Viktiga egenskaper: Stor skyddad yta per volymsenhet Tillåta god masstransport Undvika igensättning Lång hållbarhet

Ständig utveckling av bärare Media Skyddad ytarea Material Kaldnes K1 500 HDPE Kaldnes K1 Heavy 500 HDPE, med kalk Kaldnes K3 500 HDPE BiofilmChip M 1200 HDPE/HDPP med/utan kalk BiofilmChip P 900 HDPE/HDPP med/utan kalk F3 200 HDPE/HDPP med/utan kalk

Bärarna Matrix TM Sol Skyddad yta: 800 m 2 /m 3

MBBR processlösningar för kommunala reningsanläggningar med N-avskiljning MBBR som enda biorening KaldnesTM MBBR som efterbehandling (polering, LagoonGuardTM) MBBR i aktivslam (HYBASTM/IFAS)

Alternativa seperationsmetoder efter MBBR

Exempel på reningsanläggningar med traditionella separationsmetoder

Solumstrand ARV - med ny kompakt separation 3.000 4.000 m 3 /h 50.000 60.000 pe Från kemisk rening till biologisk och kemisk rening Utsläppskrav BOD= 70% eller 5 mg/l TP=90%

Dagens anläggning Inlet 1 2 Line 1 Outlet 3 Line 2 Line 3 Line 4 4 Line 5 Line 6 1: Flocculation 2: Sedimentation 3: Thickeners 4: Sludge silo

Med MBBR och DAF skulle det se ut så här Inlet Kaldnes MBBR 1-1 Kaldnes MBBR 1-2 DAF 1 Outlet Kaldnes MBBR 2-1 Kaldnes MBBR 2-2 DAF 2 3 1 2 Kaldnes MBBR 3-1 Kaldnes MBBR 3-2 DAF 3 Kaldnes MBBR 4-1 Kaldnes MBBR 4-2 DAF 4 4 Kaldnes MBBR 5-1 Kaldnes MBBR 5-2 DAF 5 Kaldnes MBBR 6-1 Kaldnes MBBR 6-2 DAF 6 1: Kaldnes MBBR 2: DAF 3: Sludge silo 3% TS 4: Sludge silo 6% TS

Actiflo Sludge Hydrocyclon M Microsand M M M Coagulant Outlet Kombination av: Inlet * Kemisk fällning Injection Flocculation Coagulation Lamella- - Polymer sedimentation * Flockning baserad på mikrosand * Lamellsedimentering Coagulant Microsand Polymer Water Primary particles Flocs

men med MBBR och Actiflo blev det så här kompakt Inlet Kaldnes MBBR 1-1 Kaldnes MBBR 1-2 Outlet Kaldnes MBBR 2-1 Kaldnes MBBR 2-2 3 1 Kaldnes MBBR 3-1 Kaldnes MBBR 3-2 Kaldnes MBBR 4-1 Kaldnes MBBR 4-2 4 5 2 Actiflo 1 Actiflo 2 1: Kaldnes MBBR 2: Actiflo 3: Thickeners 4: Sludge silos 6% 5: Free space (chemical handling)

Utnyttjande av ytan Tidigare: Linje 1-4 som kemisk rening Nu: Biologisk rening linje 1-4 Existerande gravitationsförtjockare behålls Existerande slamlager behålls Tidigare: Linje 5-6 utgjorde kemisk rening Nu: - Kemisk rening - Lagring av fällningskemikalier - Polymerlagring och polymerberedning till vattenbehandling och förtjockning

MBBR processlösningar för kommunala arv med N-avskiljning MBBR som enda biobehandling KaldnesTM MBBR som efterbehandling (polering, LagoonGuardTM) MBBR i aktivslam (HYBASTM/IFAS)

Hybas : Fördelar Kompakt teknologi Nitrifierare eller andra bakterier som kräver lång slamålder växer på bärarna Mindre aktivslamvolym krävs Begränsad mängd bärare behövs Förbättrade sedimenteringsegenskaper för slammet Specialiserad biomassa Lätt att utvidga Nitrifikationskapacitet kvar även vid wash-out av aktivslam Nitrifierarna skyddas från toxiska ämnen i inkommande vatten Mindre temperaturberoende Kan användas i kombination med biologisk fosforavskiljning

Oxford STW ASP#3 Thames Water Utilities Design Belastning: Flöde: Maxflöde inkl RAS: 589 TKN: NH4-N: BOD: TSS: Temp: Krav: NH4-N: BOD: TSS: 14 571 l/s 516 430 1730 1574 12-20 m3/d kg/d kg/d kg/d kg/d ºC 3 mg/l mätt som 95%il stickprov 20 mg/l mätt som 95%il stickprov 45 mg/l mätt som 95%il stickprov

Oxford ASP#3, Layout före uppgradering FLUX 127 m/h vid maxflöde Hydraulisk utmaning

Oxford ASP#3, Layout Flux < 20 m/h DN Hybas reactor BOD BOD N Hydraulisk utmaning

ANITA TM Mox ANITA TM Mox är Veolias nya biofilmsprocess för energieffektiv kväverening genom nitritation och anammox Den är baserad på MBBR teknologin och har utvecklad genom laboratorie- och pilotförsök på AnoxKaldnes och Anjou Recherché Den första ANITA TM Mox anläggningen är nu under uppstart och kommer att drivas av AnoxKaldnes

Anammox i ANITA TM Mox Anaerobisk ammoniumoxidation med nitrit som elektronacceptor 1 NH 4+ + 1.3 NO 2 - + 0.066 HCO 3- + 0.13 H + -> 1.02 N 2 + 0.26 NO 3- + 0.066 CH 2 O 0.5 N 0.15- + 2.03 H 2 O

Fördelar med ANITA TM Mox Jämfört med traditionell kväverening Mindre O 2 ( 60%) Ingen kolkälla behövs Mindre CO 2 produktion Mindre slamproduktion Mindre alkalinitetsförbrukning ( 50%)

Applikationer I dagsläget Rejekt Rejektvatten Lakvatten Industrivatten med låg BOD/N-kvot Avvattning Slam Rötkammare I framtiden I huvudströmsprocessen för kommunala avloppsvatten BODreduktion ANITA TM Mox

ANITA TM Mox i biofilm Water phase N 2 NH 4 + NH 4 + N 2 aerobic NH 4 + NN nitritation NO 2 - Biofilm anoxic N 2 denitrification NO 2 - NN + NH 4 + Anaerobic ammonium oxiddation N 2 Carrier reaction diffusion Nitritbildning ( nitritation ) och anaerob ammoniumoxidation kan ske i samma processteg då man utnyttjar en biofilm

FISH i biofilm av BiofilmChip M En ruta av BiofilmChip M Blå = anammoxbakteria Gul= ammoniumoxiderare Grön= andra bakterier Foto: Robert Almstrand

ANITA TM Mox på Sjölunda

ANITA TM Mox på Sjölunda

Framtidens MBBR - Energieffektiva

Framtidens MBBR - Låg carbon footprint CO 2 produktion per kg N reducerad för behandling av rejektvatten (case study för specifikt reningsverk)