VALFAKTAHÄFTE NR4 ARBETE

VALFAKTAHÄFTE NR4 ARBETE

INLEDNING För Ung Vänster är arbete en rättighet. Rätten till arbete borde vara en av grundpelarna i samhället, men så ser det inte ut idag. Frågan om allas rätt till arbete är i allra högsta grad en politisk fråga som avgörs av vilka prioriteringar som görs av de som har makten. Det går att skapa full sysselsättning men det kräver att det överordnade målet för den ekonomiska politiken är just allas rätt till ett arbete. Det går att skapa ett mänskligt arbetsliv men det kräver att arbetarklassens intressen sätts före överklassens vilja till vinstmaximering. Det handlar om att välja sida. Arbetslösheten i Sverige har etsat sig fast på nivåer som för drygt två decennier sedan aldrig skulle accepteras. Idag har det blivit normaliserat. Sedan början av 90-talet har arbetslösheten i Sverige varit historiskt hög. Länge ansågs en arbetslöshet på 4 % vara skrämmande hög, men sedan början av nittiotalet har vi aldrig haft en arbetslöshet under 4 %. Den nyliberala politik som ledde in Sverige i 90-talskrisen fortsätter att vara styrande och arbetslösheten fortsätter att vara normaliserad. Att börja arbeta och kunna räkna med en stabil inkomst är för de flesta en förutsättning för att steget ut i vuxenlivet. Den otrygghet som unga möter på arbetsmarknaden hindrar många unga vuxna från att på allvar ta det steget. I valrörelserna 2006 och 2010 gick högeralliansen till val på att bekämpa arbetslösheten, och återställa den fulla sysselsättningen. Knappt åtta år efter deras tillträde kan vi konstatera att Sverige präglas av massarbetslöshet. Det är tydligt att arbetslösheten är hög under såväl hög- som lågkonjunktur. UNGAS SITUATION PÅ ARBETSMARKNADEN Svensk arbetsmarknad har genomgått stora förändringar. Unga vuxna har drabbats hårt av högerregeringens politik. Regeringen har prioriterat att gynna rika istället för att investera i välfärd och jobb. Försämringar av arbetslöshetsförsäkringen (a-kassan) har gjort att stora grupper nu står utan försäkring vid arbetslöshet. Fackföreningsrörelsen har pressats tillbaka genom politiska beslut som kraftigt påverkat medlemsantalen. Regelverket kring anställningsformer har förändrats och gjort det lättare att anställa på otrygga anställningar. Allt detta har slagit hårt mot oss unga. 1

Samtidigt höjs röster från i princip alla borgerliga partier om att trycka ner ungas löner och anställningsvillkor. Utgångspunkten i argumentationen är att unga med jobb har alltför höga löner och trygga anställningsvillkor. Det i sin tur anges som orsak till hög ungdomsarbetslöshet och därmed som skäl för att hålla tillbaka ungas löner och villkor. Synsättet att unga med jobb har det för bra och att det leder till hög ungdomsarbetslöshet är uppenbart felaktigt. Sverige har sedan 1990-talskrisen hög arbetslöshet, i synnerhet bland unga. Vi har också stora problem med otrygghet på arbetsmarknaden, i synnerhet bland unga. Otrygga anställningar har blivit mer regel än undantag för stora grupper. Anställningar som kännetecknas av en osäkerhet kring om anställningen kommer att förlängas, om chefen kommer erbjuda mer arbete. Varannan ung person på arbetsmarknaden har tidsbegränsad anställning, ofta på mycket korta kontrakt. Om otrygghet hade varit lösningen mot arbetslöshet hade vi inte sett dagens höga nivåer. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Att vara ung idag innebär att du får sitta och vänta på jobb-sms från chefen, och stå ut med kassa villkor. Fasta jobb med löner som går att leva på borde vara en rättighet, men idag utnyttjas unga som slit och släng-varor på arbetsmarknaden. Många kan inte planera och vet inte om de kan betala räkningarna när månaden är slut. Vi vägrar vara en andra klassens arbetskraft som chefen tar in när det passar och som kan få sparken när som helst. De flesta arbetslösa ungdomarna är nya på arbetsmarknaden. När det gäller ingångslöner är det redan så att kollektivavtal har ingångslöner som är lägre än vad de med några års yrkeserfarenhet tjänar. Inom exempelvis detaljhandeln, där många ungdomar arbetar, tjänar en 35-åring ca 30 % mer än vad en 18-åring gör. Det är dessutom så att det bland länder med högre ungdomsarbetslöshet än Sverige finns de som har lägre löner för ungdomar, och bland de med betydligt lägre ungdomsarbetslöshet finns det länder som Norge med högre löner än i Sverige. Högerns förslag om att försämra lagen om anställningsskydd, (LAS), och sänka ingångslönerna handlar inte om att skapa jobb, utan enbart om att försämra våra rättigheter och sänka våra löner. Debatten kring ungas situation på arbetsmarknaden präglas av en verklighetsbild definierad av personer som själva sällan är unga eller har erfarenheter otrygga anställningar. Denna föreställning om hur arbetsmarknaden ser ut stämmer inte överens med den verklighet vi faktiskt möter. Vi unga idag möter en arbetsmarknad där otryggheten bli- 2

vit norm. Av samtliga anställda under 25 år på svensk arbetsmarknad är idag en majoritet, 53 %, visstidsanställda. Inom kvinnodominerade branscher som handelsbranschen, inom vård och omsorg samt hotelloch restaurangnäringen är andelen av de unga med tidsbegränsade anställningar i absolut majoritet. OTRYGGHETENS KONSEKVENSER Många unga upplever också att de ständigt måste vara tillgängliga och tacka ja till att ta ett arbetspass om chefen ringer. Dels för att få ihop en tillräcklig inkomst och dels av rädsla för att chefen ska sluta ringa och erbjuda arbete. En person som arbetar på korta tidsbegränsade anställningar kan aldrig räkna med att få arbeta kvar när anställningen löper ut. Ovissheten finns alltid där. Otryggheten i arbetslivet går på så vis ut över hela ens tillvaro. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Att vara ung idag innebär att du får sitta och vänta på jobb-sms från chefen, och stå ut med kassa villkor och låga löner. Det gör det svårt att planera, betala räkningarna och söka bostad. Högerns så kallade arbetslinje har gjort det ännu otryggare för unga på arbetsmarknaden och istället gynnat de som äger företagen med sänkta skatter. Vi vill stärka våra rättigheter på jobbet så att vi inte kan utnyttjas som slit och släng-varor av arbetsgivarna. En annan viktig aspekt av den utbredda otryggheten är att det blir svårt att påtala missförhållanden och felaktigheter på jobbet. Genom att ta strid mot sin arbetsgivare riskerar visstidsanställda att upplevas som obekväma och inte erbjudas fortsatt anställning. På så vis försvagas den fackliga styrkan samtidigt som risken är stor att missförhållanden inte kommer upp till ytan och kritiseras. En trygg anställning ofta också ett krav för ett hyreskontrakt eller för att bli beviljad lån till en bostad. Otrygga anställningar gör det svårt för många att på allvar ta steget ut i vuxenlivet. Unga anställs bara i undantagsfall på fasta heltidsanställningar. Trots att unga har de otryggaste anställningarna och lägre löner än andra åldersgrupper är ungdomsarbetslösheten i Sverige högre än EU-genomsnittet (SCB. Ungdomsarbetslöshet - jämförbarhet i statistik mellan ett antal europeiska länder. 2013). 3

Det sprids föreställningar om att unga skulle föredra visstidsanställningar. Det är en generell bild som inte stämmer överens med verkligheten. LO släppte 2011 en rapport som visar att 65 % av de tillfrågade ungdomarna skulle vilja ha en tillsvidareanställning på heltid. Framförallt är det relativt få som, om de kunde välja, skulle föredra en visstidsanställning. Under högeralliansens regeringstid har våra rättigheter på arbetsmarknaden försvagats. Otryggheten på arbetsmarknaden har ökat samtidigt som den höga ungdomsarbetslösheten har normaliserats. Vanliga ungdomar står som förlorare, överklassen som vinnare. UNGA KVINNOR DUBBELT UTSATTA Den största andelen av unga arbetstagare, sett till fördelning per bransch, arbetar inom vård och omsorg, handelsbranschen, med administration samt inom hotell och restaurangnäringen. Inom privat detaljhandel är drygt 40 % av de anställda 26 år eller yngre. Inom Hotell och restaurangbranschen handlar det om drygt 50 %. Det är också branscher där andelen kvinnor och otrygga anställningar är bland de högsta. Det är viktigt att lyfta upp de tydliga könsstrukturer som finns mellan män och kvinnors anställningstrygghet på svensk arbetsmarknad. Skillnaderna i anställningsformer är stor mellan män och kvinnor. Statistik från statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning (AKU) visar att nästan varannan oorganiserad arbetarkvinna är visstidsanställd (alla åldrar) För samma kategori män är siffran knappt 30 %. Av samtliga anställda är 16 % av kvinnorna respektive 13 % av männen visstidsanställda. Unga kvinnor är mest utsatta för otrygga anställningar. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Att vara ung tjej på arbetsmarknaden innebär att man är dubbelt utsatt. Otrygga jobb är vanligast bland kvinnor som jobbar i LOyrken. Det är i hög utsträckning unga tjejer som får ta smällen för en arbetsmarknad där otryggheten breder ut sig. Det slår hårt mot kvinnors arbetsmiljö, kvinnors inkomster och kvinnors position på arbetsmarknaden i stort. Vi kräver fasta jobb med löner som går att leva på, så att kvinnor får makten över sina liv. 4

Ungas otrygga anställningsvillkor är också en faktor som kan bidra förklara problem med ökad psykisk ohälsa bland unga vuxna. I synnerhet unga tjejer är drabbade. Arbetsmarknaden ur ett feministiskt perspektiv Kvinnors arbetsmarknad kännetecknas av otrygga anställningar, låga löner och en stressig och hård arbetsmiljö. Under den borgerliga regeringen har ojämlikheten på arbetsmarknaden ökat resurser har flyttats från kvinnodominerade arbetsplatser i offentlig sektor till skattesänkningar som framförallt gått till rika män. Inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor har ökat och i många kvinnodominerade yrkesgrupper slår man larm om att stressen och arbetsmiljön är ohållbar. Kvinnor utnyttjas i större utsträckning än män på arbetsmarknaden, och problem med osäkra anställningar, deltider och låg facklig anslutningsgrad är som störst i kvinnodominerade branscher. Därför behövs en feministisk arbetsmarknadspolitik, som förstår att kvinnoförtrycket legitimerar ett hårdare utnyttjande av kvinnors arbetskraft och att könsroller och obetalt hemarbete också får stora konsekvenser för kvinnor som grupp på arbetsmarknaden. I den här valrörelsen driver vi framförallt frågan om att rensa upp bland osäkra anställningar, och att alla ska ha ett fast jobb med lön som går att leva på. Det är i allra högsta grad en feministisk fråga. Det finns också många andra feministiska arbetsmarknadsåtgärder. Det handlar om rätt till heltid, delad föräldraförsäkring och om en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Läs mer om arbetsmarknaden ur ett feministiskt perspektiv i valfaktahäftet om feminism. ANSTÄLLNINGSFORMER OCH ANSTÄLLNINGSSKYDD Andelen tidsbegränsat anställda har ökat de senaste tjugo åren (LO, Arbetslivsenheten. Anställningsformer 2011). Trenden är att andelen visstidsanställda i Sverige ökar på bekostnad av andelen tillsvidareanställda. Det finns två typer av anställningar enligt lagen om anställningsskydd (LAS). Med 1) tillsvidareanställning avses en anställning som löper tillsvidare och som kan avslutas i enlighet med reglerna om anställningsskydd i LAS. I dagligt tal kallad fast anställning. 2) Tidsbegränsad anställning avser en mängd olika anställningar som gäller för en viss tid. 5

Det är viktigt att skilja på olika tidsbegränsade anställningar. Dels finns exempelvis provanställning och vikariat med en tydlig reglering och begränsning kring hur dessa anställningar får användas. Dels finns också allmän visstidsanställning som sedan 2007 kan användas helt utan att arbetsgivaren behöver uppvisa skäl. De benämns ibland som behovsanställningar, korta tidsbegränsade anställningar. Ung Vänster använder samlingsbeteckningen; otrygga anställningar. Den då nyligen tillträdda högerregeringen införde 2007 möjligheten att anställa på allmän visstidsanställning på upp till två år utan behöva uppvisa skäl. Dessutom har möjligheten att i praktiken stapla olika visstider på varandra snabbat på utvecklingen mot allt fler tidsbegränsat anställda. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Under högerregeringen har ungas situation på arbetsmarknaden blivit värre. De säger att vi ska få in en fot på arbetsmarknaden men istället har vi hela tiden en fot utanför. Den som inte vet när den får jobba kan inte skaffa lägenhet eller planera sitt liv. Det blir inte fler jobb för att det är lättare att ge oss sparken. Högern har gett arbetsgivarna mer makt på vår bekostnad. Vi kräver fasta jobb med löner som går att leva på. Allmän visstidsanställning används ofta för att anställa under korta tidsbegränsade perioder. Det är vanligt med dag- och veckokontrakt eller liknande, helt utan möjlighet att räkna med sysselsättning när anställningen löper ut. I praktiken är många personer med allmän visstidsanställning bara anställda när de de facto arbetar. En arbetsgivare kan avstå från att förlänga den tidsbegränsade anställningen. De behöver bara sluta ringa, sluta erbjuda jobb. På så vis omfattas stora grupper på arbetsmarknaden inte i praktiken av anställningsskyddet i LAS. När högerdebattörer säger att unga med jobb har det för tryggt kan vi peka på att vi knappt omfattas av LAS pga otrygga anställningar. Enligt TCO (Las gör inte ungdomar arbetslösa, 2010) är det enbart 2,5 % av alla arbetslösa ungdomar, som har blivit arbetslösa i situationer där turordningsreglerna i LAS kan ha använts. Den vanligaste tidsbegränsade anställningen i Sverige är, med mycket stor marginal, allmän visstidsanställning (LO, Arbetslivsenheten. Anställningsformer 2011). Allmän visstidsanställning som har ökat kraftigt medan vikariaten minskat i antal. Av alla anställda är idag omkring 14 % visstidsanställda. 19 % av de som brukar definieras som arbetare och 11 % av tjänstemännen har 6

en visstidsanställning. Det syns det tydligt att fackligt oorganiserade är visstidsanställda i markant högre utsträckning än organiserade. Branscher med en hög andel unga, kvinnor och invandrare anställda sticker särskilt ut. Den eskalerande utvecklingen av visstidsanställningar under de senaste 20 åren har inneburit att Sverige nu ligger under EU-rättens minimikrav (EU-kommissionens formella underrättelse. 2007/4835). I synnerhet de försämringar som högerregeringen genomfört av anställningstryggheten sedan tillträdet 2006 har haft stor effekt. Högerregeringen har dock valt att inte rätta sig efter EU-kommissionens kritik. Något som riskerar att leda till att Sverige fälls efter rättslig prövning i EU-domstolen. Otrygga anställningar påverkar långt fler än enbart de som är visstidsanställda. På arbetsplatser där det råder en hög grad av tillfällig bemanning finns större problem med stress, brist på bemanning och tilltro till arbetsledning (Handels, utredningsgruppen. Utarbetad eller utbytbar? 2012). Förutom en otrygghet för de tidsbegränsat anställda upplever den tillsvidareanställda personalen en ökad press och ansvar. På arbetsplatser med hög andel visstidsanställda är det klart fler som uppger att de ofta eller alltid kommer hem utmattade än på arbetsplatser med högre andel tillsvidareanställd personal. Svenska modellen Den svenska modellen står på tre ben. Partsmodellen på arbetsmarknaden, socialförsäkringar med aktiv arbetsmarknadspolitik och en generell välfärd. Ytterst bygger modellen på en maktbalans mellan arbete och kapital, en maktbalans mellan arbetarrörelsen och företagsägarna. Våra löner och arbetsvillkor avgörs av vilken facklig styrka som finns. Det beror på att ganska få av våra rättigheter på jobbet bestäms i lagstiftning, utan finns istället i kollektivavtal som förhandlas fram mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Till skillnad från många andra länder har vi t.ex. inte någon lagstadgad minimilön. Regeringen har mycket effektivt försämrat för arbetare på arbetsmarknaden genom att försvaga facket och undergräva den svenska modellen. Det har lett till mer pressade löner och arbetsvillkor. 7 Högerregeringen har försvagat facket genom att de angripit socialförsäkringarna och arbetsmarknadspolitiken, skapat fler otrygga anställningar och genom att undergräva välfärden. Socialförsäkringarna har angripits genom att bland annat a-kassan och sjukförsäkringen kraftigt försämrats. Arbetsmarknadspolitiken har monterats ner genom att vuxenutbildning och andra stödåtgärder för arbetslösa försvagats.

De otrygga anställningarna har ökat mycket snabbt på grund utav att regeringen gjort det fritt fram för arbetsgivare att anställda på tidsbegränsade anställningar. Välfärden har urholkats med privatiseringspolitik och underfinansiering. Allt detta undergräver den svenska modellen. De nya Moderaterna försöker framställa sig som försvarare av den svenska modellen men de har bara ändrat taktik från de gamla moderaterna. Istället för frontalangrepp undergräver de den svenska modellen underifrån genom att attackera de tre benen och maktbalansen mellan arbete och kapital. Överklassens ställning har stärkts kraftigt. EKONOMISK POLITIK FÖR FULL SYSSELSÄTTNING Arbetslösheten är inte hög för att det saknas arbetsuppgifter som behöver utföras. Den finns för att några tjänar på den. När många konkurrerar om jobben pressas löner och arbetsvillkor tillbaka. Högern försöker ge sken av att arbetslösheten beror på att det inte lönar sig tillräckligt att arbeta, men de hundratusentals människor som nu är arbetslösa sitter inte hemma och väntar på ytterligare ett jobbskatteavdrag. Den som är arbetslös vill ha ett jobb och väntar därför på en politik som skapar nya arbetstillfällen. Den borgerliga regeringens arbetslinje har aldrig handlat om att bekämpa arbetslösheten, utan om att använda arbetslösheten som förevändning för att driva igenom skattesänkningar. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Det sitter inte 400 000 arbetslösa och väntar på ett nytt jobbskatteavdrag och det saknas inte jobb för att det inte finns arbetsuppgifter som behöver utföras. De arbetslösa väntar på en politik som faktiskt skapar jobb. Det behövs investeringar i bostadsbyggande och fler händer inom vården. Högerns skattesänkningar har bara gjort de rika rikare. Idag är det överordnade målet för den ekonomiska politiken det så kallade inflationsmålet som riksbanken, efter politiska beslut, har att arbeta efter. Det överordnade målet för den ekonomiska politiken är alltså inte längre full sysselsättning. Det innebär att inflationen ska hållas till ca 2 %. Genom olika redskap, främst den så kallade repo-räntan, håller riksbanken ekonomin i ett läge anpassat till inflationsmålet. Riksbanken har länge sett till att inflationen till och med ligger betydligt lägre än 2 %. Det har lett till högre arbetslöshet än vad som annars hade varit fallet. Ett stabilt värde på förmögenheter och investeringar 8

prioriteras före full sysselsättning. Ung Vänster vill överordna inflationsmålet med målet om full sysselsättning. Högeralliansen har sänkt skatten med omkring 140 miljarder per år. Det är enorma summor som skulle kunna användas för att investera i jobb i välfärdssektorer, infrastruktur och bostadsbyggande. Det skulle skapa jobb direkt genom nyanställningar för att utföra arbetet, indirekt genom att ekonomin påverkas positivt av att fler arbetar samt en samhällsnytta i välfärden, infrastrukturen eller när det kommer till bostadsbyggande. Genom en aktiv arbetsmarknadspolitik går det också att förkorta tiden i arbetslöshet för personer som förlorat sina jobb i sektorer som går mindre bra. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Högerns ungdomsrea har inte skapat nya jobb utan är en skattesänkning som gynnat McDonalds och andra som redan har unga anställda. Pengarna som gått ner i deras fickor skulle istället kunnat användas till riktade satsningar mot unga som faktiskt är arbetslösa eller på fler anställda i vården där det verkligen behövs.. Lösningen på den rådande massarbetslösheten är inte lägre löner eller sämre villkor så som överklassen vill få det att låta. Företag anställer de personer de behöver för att utföra arbetsuppgiften, inte för att lönen är låg. Vi har tydligt sett att subventioneringen av ungas löner genom arbetsgivaravgifterna inte har lett till fler jobb. Svenska företag har aldrig gått bättre än vad de gör idag. Trots det har vi hög arbetslöshet. Sverige behöver öka efterfrågan på arbete som ska utföras, inte utbudet på billig arbetskraft. Vi behöver en politik för full sysselsättning. ARBETSGIVARAVGIFTER Högerregeringen har sänkt lönekostnaden för att ha unga under 25 år anställda genom att subventionera arbetsgivaravgiften med ca 50 %. Det innebär att företag inte behöver anställda unga för att få del av subventionen utan alla unga subventioneras oavsett ställning på arbetsmarknaden. 9 Fackförbundet Handels har i flera omgångar undersökt reformen sedan den genomfördes 2007 för att se vad det gett för effekter inom handeln. Den senaste rapporten släpptes förra sommaren, där facket tittat på en femårsperiod. Medan regeringens sänkning gjort det be-

tydligt billigare att anställa unga har det inte skapat några fler jobb. Snarare har både andelen unga och andelen arbetade timmar för unga i detalj- och partihandeln minskat under de fem år sedan reformen genomfördes för första gången. Reformen har tidigare dömts ut av flera andra aktörer. Bland andra IFAU, regeringens egen expertmyndighet, som räknade ut att sänkningen gett max 10 000 nya jobb till en kostnad på 1,0 till 1,6 miljoner kronor per jobb. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? A-kassan är en försäkring för alla som jobbar. Den gör oss tryggare och vi slipper konkurrera om jobben genom att sänka lönerna. Högerregeringen har slagit sönder a-kassan. De sa att det skulle bli fler jobb om man pressade arbetslösa hårdare. Idag ser vi resultatet tvärtom vad de hoppades på så är arbetslösheten högre och det enda som har hänt är att människor har blivit otryggare och fattigare. Vi vill se en upprustad a-kassa som inte gör arbetslös till det samma som fattig. Det är viktigt inte bara för den som är arbetslös utan också för alla som jobbar. Företagsägare och högerdebattörer gör allt för att försvara subventioneringen av arbetsgivaravgifterna genom att påstå att oppositionen vill straffbeskatta unga. De vill slå vakt om de 18 miljarder kronor som regeringen räknar med att sänkningen ger företagen i mindre kostnader, miljarder som går direkt till deras egna aktieägare i första hand. De kan inte säga att det är till för att höja sina vinster utan använder därför den här typen av argument. Ung Vänster tycker att pengarna istället ska läggas på andra insatser, som faktiskt minskar ungdomsarbetslösheten och skapar en samhällsnytta. Fackförbundet Handels har räknat ut vad 17 miljarder kronor motsvarar: 37 778 nya heltidsanställningar till en lön på 25 000 kronor per månad 263 111 platser i vuxenutbildningen 162 501 till 266 566 platser i arbetsmarknadsutbildning 184 783 nya högskoleplatser Arbetslösheten i siffror I Sverige är det Statistiska centralbyrån (SCB) som mäter arbetslösheten. I begreppet arbetslösa ingår bland annat personer som är heltidsstuderande men som aktivt söker arbete. Om man är intresse- 10

rad av att göra jämförelse, är den mest intressanta jämförelsen hur ungdomsarbetslösheten i Sverige har förändrats över tid. Just nu ligger arbetslösheten på drygt 8 %. Ungdomsarbetslösheten ligger på ca 24 %. Det är mycket höga och allvarliga siffror. Antalet långtidsarbetslösa är 70 000. Det är tre gånger så många som när högeralliansen tog över makten. Omkring 100 000 fler är arbetslösa idag än 2006. A-KASSAN Omgående efter att den borgerliga regeringen tillträdde genomförde de stora förändringar av arbetslöshetsförsäkringen (a-kassan). Dessa förändringar innebar sammantaget att försäkringen blev både dyrare och gav en lägre ersättning. Regeringen gjorde medlemsavgiften högre och differentierade den beroende på arbetslösheten inom den aktuella a-kassan (den så kallade arbetslöshetsavgiften togs bort under 2013). De införde förändringar som innebar att ersättningen vid arbetslöshet trappades ner stegvis beroende på hur länge man var arbetslös. Dessutom förändrade regeringen kvalificeringsreglerna så att betydligt färre arbetslösa överhuvudtaget får ersättning från a-kassan. Dessa förändringar var ett led i regeringens arbetslinje, det skulle löna sig mer att arbeta och därmed bli mindre lönsamt att inte arbeta. Pengarna som staten fick in användes för att genomföra de första jobbskatteavdragen. Tvärtemot vad som ibland hävdas finns det inget stöd i svenska data om att en försämrad a-kassa ger lägre arbetslöshet. Sammantaget innebar nedmonteringen av a-kassan att ungefär en halv miljon valde att gå ur a-kassan mellan 2006 och 2010 (Källa: IFAU) Om a-kassan efter regeringens nedmontering: FAKTA 11 - Andelen av arbetskraften som är medlem i en a-kassa har under regeringens tid vid makten minskat från 80 till under 70 procent. - När många arbetslösa står utan ersättning från a-kassan ökar behovet av ekonomiskt bistånd ( socialbidrag ). År 2011 fick närmare 265 000 personer ekonomiskt bistånd. 40 procent av dessa var arbetslösa och borde därför fått ersättning från a-kassan. - I juni 2013 skulle endast en av tio heltidsarbetande få ut 80 procent av sin tidigare lön i a-kassa. - Endast 37 procent av de som är arbetslösa får ersättning från a-kassan - Andelen arbetslösa unga som får ersättning från a-kassan är ca 10 procent, och har minskat med 76 procent sedan 2006.

Ersättningen från a-kassan kan som mest utgöra 80 procent av den tidigare lönen upp till ett tak på 680 kronor i månaden. Ersättningen trappas ned till 70 procent efter 200 dagar och till 65 procent efter 300. Taket betyder att den högsta månadsersättningen är 14 960 kronor före skatt, vilket motsvarar en månadslön på 18 700 kronor. Detta gör att många på arbetsmarknaden (ca 90 procent av de heltidsarbetande) är underförsäkrade. Taket i a-kassans ersättning har inte höjts sedan 2002. Att höja taken är den viktigaste förändringen för att arbetslöshetsförsäkringen fortfarande ska vara en generell och inkomstbaserad försäkring. Dels av anledningen att också högavlönade som ofta har en lägre risk för arbetslöshet ska vara medlemmar men också för att ingen ska behöva lämna hus och hem bara för att man blir arbetslös. I grund och botten är a-kassan en försäkring för alla som arbetar. Den är lika viktig för den som har ett jobb som den är för den som är arbetslös. Det var fackförbunden som en gång i tiden startade a-kassorna, med insikten om att det fackliga löftet att ingen ska ta jobb till löner som ligger under kollektivavtalen alltid var hotat om den som blev arbetslös förlorade sin försörjning. Regeringens försämringar av a- kassan har handlat om att sätta press nedåt på lönerna. Vi vill inte se någon lönekonkurrens bland arbetare och vill därför ha en a-kassa som möjliggör att tacka nej till jobb med låga löner. Ung Vänster vill att taket i a-kassan höjs och indexeras. Minst 80 procent av löntagarna ska ha ut 80 procent av sin tidigare lön i a-kassa. När man säger att man vill att taket indexeras handlar det om taket ska skrivas upp årligen i takt med att priserna stiger. Vi vill förändra kvalificeringsreglerna så att fler kan få ersättning från a-kassan, bland annat ta bort 75-dagarsregeln som försvårar för deltidsarbetande. För att unga som inte uppfyller arbetsvillkoret ska få ersättning vill vi göra det lättare att få a-kassans grundbelopp. Vi vill sänka medlemsavgifterna, så att ingen betalar mer än 100 kronor i månaden, och återinföra avdragsrätten på skatten för medlemsavgiften i en a-kassa. Vad händer utan a-kassa? Omfattas man inte av arbetslöshetsförsäkringen hänvisas man till att förlita sig på sin familj eller i sista hand det kommunala behovsprövade försörjningsstödet (socialbidrag). Försörjningsstödet ökar i de flesta av landets kommuner pga försämringarna i a-kassan. Akademikerförbundet har konstaterat att på 115 000 arbetslösa tvingas förlita sig på försörjningsstöd för att arbetslöshetsförsäkringen inte längre fungerar. Arbetsmarknadspolitik Den aktiva arbetsmarknadspolitiken har varit viktig för att kunna bibehålla den svenska modellen. Tanken har varit att man, om man blir arbetslös, ska få stöd från samhället för att snabbt kunna få ett nytt 12

jobb. Ofta har det handlat om arbetsmarknadsutbildningar. Högern har under sin tid vid makten dragit in på arbetsmarknadspolitiken. Regeringen har kraftigt minskat möjligheterna till att få en arbetsmarknadsutbildning. Under perioden från oktober 2006 till februari 2009 minskade antalet platser från 12 200/månad till 3 400. I oktober 2006 var det den största högkonjunkturen sedan 1960-talet, och i februari 2009 stod vi mitt i finanskrisen. Därefter har regeringen ökat antalet platser något, men vi är fortfarande långt ifrån nivåerna från 2006. Under samma period som ovan minskade dessutom praktikplatserna från 12 000/månad till 1 600. Istället har högerregeringen satsat på FAS 1-3, innehållande verkningslösa åtgärder som jobbcoachning och totalt meningslösa aktiviteter. Ung Vänster vill satsa mer på praktik och arbetsmarknadsutbildningar, så att man har en möjlighet att skola om sig eller få arbetslivserfarenhet om man är arbetslös. Vi vill dessutom avskaffa den förnedrande åtgärden Fas 3. 2007 införde den borgerliga regeringen Jobbgarantin för ungdomar. Denna åtgärd syftade till att ersätta alla andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar. För att få delta i jobbgarantin måste man först ha varit inskriven på arbetsförmedlingen i tre månader, d v s under den perioden får man ingen som helst stöd annat än hjälp med att söka jobb. Efter tre månader följer en ny tremånadersperiod period av intensifierat stöd till den arbetslöses jobbsökande. Först därefter kan det bli aktuellt med utbildning eller praktik. Jobbgarantin innebär en försvagning av unga arbetslösas ställning på arbetsmarknaden. Av de som i september 2009 var inskrivna i Jobbgarantin för ungdomar var det bara ungefär 2 % som fick utbildning, och enbart 7 % fick praktik. (Nitton diagram om ungas arbetslöshet, LO 2009) Ung Vänster vill avskaffa jobbgarantin, och istället satsa på snabba insatser med möjligheter till utbildning och praktik. 13 ARBETSFÖRMEDLINGEN I många debatter kommer högerns ungdomsförbund att hänvisa till förändringar av Arbetsförmedlingen som viktiga åtgärder för att göra något åt ungdomsarbetslösheten. Det är riktigt att Arbetsförmedlingen inte är en myndighet som har fungerat särskilt väl. För oss är det viktigt att understryka att vi inte ser dagens Arbetsförmedling som välfungerande, samtidigt som vi inte ska underblåsa högerns svartmålning som i förlängningen handlar om att väcka opinion för en privatisering av Arbetsförmedlingen. Det som är viktigt att komma ihåg är att Arbetsförmedlingen har varit ett av högerregeringens flaggskepp och en myndighet som man har designat för att genomföra sin så kallade arbetslinje. Även om Arbetsförmedlingen inte fungerar bra är det högerregeringens arbetspolitik som är huvudproblemet.

Arbetsförmedlingen lyckas idag inte matcha de arbetslösa med de lediga jobb som faktiskt finns. Svenskt Näringsliv har rapporterat om att var femte rekryteringsförsök misslyckas för att arbetsgivaren inte kan få tag i anställda som har den kompetens behövs. Detta hade inte fungerat annorlunda om Arbetsförmedlingen var privat. Återigen är problemet den förda arbetsmarknadspolitiken. Mer resurser måste läggas på arbetsmarknadsutbildningar så att arbetslösa kan få en starkare ställning. Regeringen har satsat stort på kompletterande privata aktörer och privata jobbcoacher. Efter åtta år med den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik är det tydligt att dessa åtgärder inte har inneburit en lägre arbetslöshet. Bland de privata jobbcoacherna har det sedan regeringsskiftet regelbundet kommit skräckrapporter om hur dessa bolag bland annat ordnar kurser i New Age-tappning med arbetslösa. TV4 gick 2011 igenom alla jobbcoachförtagen och hittade ekonomiska oegentligheter i vart sjätte av dem, till exempel att de saknar F-skattsedel, inte är momsregistrerade eller har skulder som bevakas av Kronofogden. Därutöver har det också kommit rapporter om privata kompletterande aktörer som gör enorma vinster. Samtidigt är inte grundproblemet med jobbcoacherna att deras företag missköts, utan det stora problemet är att den här typen av åtgärder inte kan lösa arbetslösheten. Arbetslöshet är inget livsstilsproblem som går att coacha bort, för att bekämpa arbetslösheten måste vi ha en ekonomisk politik som skapar nya arbetstillfällen. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Det är märkligt att högern fokuserar så mycket på Arbetsförmedlingen. Det är ju högerns politik som Arbetsförmedlingen under åtta år har varit tillsatta att genomföra. För att Arbetsförmedlingen ska fungera bättre, för att alla arbetslösa ska få åtgärder som ger en starkare ställning på arbetsmarknaden, krävs det politiska förändringar. Det behövs mer arbetsmarknadsutbildningar, och inga miljoner till privata jobbcoacher som tror att arbetslöshet är ett livsstilsproblem som går att coacha bort. Sedan borgarna tog över regeringsmakten har det alltså skett en omfattande privatisering av Arbetsförmedlingens verksamhet. När högern idag lyfter krav på privatisering föreslår de alltså mer av samma misslyckade arbetsmarknadspolitik. Problemet är inte Arbetsförmedlingens driftsform utan den politik som regeringen instruerar myndigheten att administrera. När förmedling av arbeten kombineras med privata vinstintressen är det dessutom troligt att kvaliteten på matchningen försämras. 14

Ung Vänster vill se en arbetsmarknadspolitik som fokuserar på aktiva åtgärder. Det förutsätter i sin tur en Arbetsförmedling som har resurser och möjligheter att skräddarsy åtgärderna till den arbetslöses erfarenheter och kunskaper, samt till de kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden. Högern har gått i motsatt riktning och istället detaljstyrt arbetsförmedlarnas arbete, inte minst genom de stelbenta garantiprogrammen. Vi vill se en sammanhållen arbetsförmedling som har möjlighet till nationell överblick och som har möjlighet att göra individuella bedömningar. Bemanningsföretag Sedan bemanningsföretag tilläts i Sverige på 90-talet har deras andel av arbetsmarknaden ökat successivt. Förespråkare av bemanningsföretag argumenterar att de behövs för att företag ska klara toppar och dalar i efterfrågan, men idag är användandet av bemanning satt i system. Att hyra in arbetskraft har visat sig väldigt populärt i så vitt skilda branscher som post, industri och sjukvård. Trots att det ofta kostar mer att anställa via bemanningsföretag väljer arbetsgivarna detta framför en vanlig anställning eftersom de får flexiblare arbetskraft. Undersökningar har på senare år visat att många bemanningsanställda är uthyrda till en och samma arbetsplats under längre tid. Men hela idén med uthyrning är att man ska kunna flytta snabbt till arbetsplatser där behovet finns. SVT rapporterade under våren 2013 om att Arbetsförmedlingen sedan 2008 betalat ut 4,7 miljarder kronor till kompletterande aktörer. SVT granskade de bolag som hade fått mest pengar utbetalda under perioden 2010-2012 och att flera av dessa hade vinstmarginaler på 25 procent. FAKTA Villkoren för bemanningsansanställda är drastiskt sämre än för andra. Av dem var 47 % visstidsanställda medan samma siffra för tillverkningsindustrin var 6 % (Källa: SCB). Andelen ungdomar är tre gånger så stor som på den övriga arbetsmarknaden; nästan hälften av alla bemanningsanställda har ännu inte fyllt 29 år. Enligt arbetsmiljöverket upplevde endast 36 procent av inhyrda tjänstemän med tillsvidareanställning att de hade anställningstrygghet 2013. Bland dem som hade traditionella anställningskontrakt var det 68 procent. Arbetsmiljöverket presenterade 2013 en tillsynsrapport av bemanningsbranschen, där just riskerna för de unga lyfts fram. Slutsatsen av den tvååriga granskningen är att antalet anmälda arbetsplatsolyckor är dubbelt så många där jämfört med den övriga arbetsmarknaden. Vanligast är att det förebyggande arbetsmiljöarbetet brister. 15

Ett av de främsta problemen med bemanningsbranschen är att den fackliga anslutningsgraden är låg och att facket har svårt att bedriva tillsynsarbete exempelvis gällande löner och avtal. En person som är visstidsanställd och som får arbeta på olika arbetsplatser under korta perioder kan inte i samma utsträckning snacka ihop sig med kollegorna, ställa krav på sin arbetsmiljö eller känna trygghet. Det finns ett otal skräckexempel och skandaler som är kopplade till bemanningsbranschen. Allra kändast är de fall där företag valt att säga upp hela sin personal för att istället hyra in från bemanningsföretag, på så sätt kringgår man Lagen om Anställningsskydd och kan välja vilka som får stanna kvar. De som bråkar får helt enkelt gå. Ung Vänster vill förbjuda bemanningsföretagen. Samtidigt förhindras detta idag av EU:s bemanningsdirektiv. Vi tycker att det ska vara upp till varje land att själv avgöra hur bemanningsföretag ska tillåtas/ regleras och vill därför ändra bemanningsdirektivet. Av denna anledning kräver vi dessutom att lagändringar som förhindrar arbetsgivare från att använda sig av bemanningsföretag för att ersätta permanent arbete. Vi stödjer självfallet också försök från facken att begränsa användandet av bemanningsföretag avtalsvägen När vi argumenterar för ett förbud mot bemanningsföretag brukar vi mötas med invändningar om att en massa jobb då skulle försvinna. Det är en löjeväckande argumentation, behovet av arbetskraft blir inte mindre bara för att bemanningsföretagen försvinner. Jobben kommer ändå att behöva göras, men den avgörande skillnaden är att jobben då utförs med schyssta och trygga villkor. Rätt till heltid Den ofrivilliga deltiden, det vill säga att man jobbar mindre än man vill, är ett stort problem på arbetsmarknaden. I Sverige arbetar ungefär en miljon människor deltid, och det är allra vanligast bland LO-medlemmar där 28 % arbetar deltid. Men skillnaden mellan könen är stor. Bland LO-medlemmarna är det bara 9 % av männen som har deltid, medan 50 % av kvinnorna har det. Även bland medlemmarna i SACO och TCO är skillnaden mellan män och kvinnors arbetstider stora. Av de deltidsarbetande LO-medlemmarna säger två tredjedelar att de vill arbeta mer än de gör. (Arbetstider år 2009, LO). Läs mer om deltidsarbete i valfaktahäftet om feminism. Sex timmars arbetsdag 1919 infördes 8 timmars arbetsdag i Sverige och 1970 infördes 5 dagars-veckan. Sedan dess har mycket lite hänt med arbetstiden trots fortsatt tillväxt. Att korta arbetstiden är i själva verket ett sätt att se till att en större andel av mervärdet ska tillfalla arbetarna, eftersom kravet på 6 timmars arbetsdag förutsätter bibehållen lön. Högern hävdar att en kortare arbetsdag skulle vara orealistiskt, men i takt med teknikut- 16

vecklingen och företagens ökande vinster är det inte orimligt att tänka sig att vi ska jobba mindre. När vi dessutom har massarbetslöshet, ofrivillig deltid och ohälsan ökar bland de som jobbar är det tydligt att en kortare arbetsdag skulle ha flera fördelar. Med en kortare arbetsdag skulle makten över den egna tiden öka. Kortare arbetstid innebär mer fritid och en möjlighet till mer tid med familj och fritidsaktiviteter. Försök som har gjort med förkortad arbetstid har visat att det leder till att män utför en större andel av det obetalda hemarbetet, men samtidigt är det i grunden inte brist på tid som gör att män gör mindre hemarbete idag. Med kortare arbetstid skulle fler orka hela vägen fram till pensionen och tiden för återhämtning mellan arbetspassen skulle bli längre. Vi producerar allt mer och allt effektivare varje år, en del av den ökade produktiviteten måste kunna växlas in i kortare arbetstid. LAVALDOMEN, ARBETSRÄTTEN OCH VAXHOLMSKONFLIKTENarknaden. Vaxholmskonflikten var en konflikt mellan fackförbundet Byggnads på den ena sidan och det lettiska företaget Laval un Partneri under 2004-2005. Bolaget hade vunnit en upphandling om att bygga om en skola i Vaxholm och företaget hade i det läget inget kollektivavtal. Byggnads ställde krav på kollektivavtal och förhandlingar inleddes. Under hösten 2004 tecknade bolaget ett lettiskt kollektivavtal, där lönerna låg långt under nivån i de svenska kollektivavtalen. Från och med november 2004 satte Byggnads företaget i blockad. I början av december anmälde bolaget Byggnads hos Arbetsdomstolen, man menade att Byggnads stridåtgärder var diskriminerande och inte stod i proportion till EU-rätten. Arbetsdomstolen meddelade i februari att man inte kunde ta ställning fullt ut innan EU-domstolen sagt sitt. I december 2007 dömde EU-domstolen till bolagets fördel. Domstolen ansåg att Byggnads krävt mer än vad direktivet för utstationering av arbetskraft gav dem rätt till och att den svenska lagstiftningen måste ändras. Domstolen tyckte att de svenska avtalen var så otydliga att det var omöjligt för företaget att veta vad de skulle rätta sig efter. EU-domstolens beslut innebar på ett tydligt sätt att fackliga rättigheter underordnade den inre marknaden. Fackförbunden Byggnads och Elektrikerna i Arbetsdomstolen att betala drygt en halv miljon kronor i skadestånd. 17 För fackföreningsrörelsen var konflikten i Vaxholm en viktig konflikt att ta. Om man tillåter att utstationerad arbetskraft i Sverige får arbeta för löner som ligger långt under svenska kollektivavtal sätter det i förlängningen press på allas löner. Vem kommer vilja anställa en svensk byggnadsarbetare så länge som de lettiska är billigare? EU-

domstolens beslut och den svenska regeringens lagändringar har fått stora konsekvenser för den svenska modellen. Fackförbunden är idag förhindrade att ta strid för att svenska kollektivavtal ska gälla alla på svensk arbetsmarknad. Istället för att försvara den svenska kollektivavtalsmodellen så presenterade regeringen en lagstiftning som dessutom enligt många gick längre än vad som var nödvändigt. Lagstiftningen innebär att den fackliga konflikträtten inskränks, och att ett fackförbund enbart får vidta stridsåtgärder mot ett utländskt företag om vissa villkor föreligger. De kollektivavtalsvillkor som fackföreningarna får ta strid för måste vara hämtade från ett centralt avtal och får bara avse minimilön eller andra minimivillkor. Fackförbundet får inte vidta stridsåtgärder om arbetsgivaren visare att de utstationerade arbetarna redan har villkor som är minst lika förmånliga. Det sistnämnda är många gånger i praktiken omöjligt för facket att kontrollera. Lavallagen innebär en stor inskränkning av konflikträtten i Sverige och öppnar upp för låglönekonkurrens och social dumpning. ILO:s expertkommitté har slagit fast att de inskränkningar av konflikträtten som är en följd av EU-domstolens tolkning av Vaxholmskonflikten utgör en inskränkning av grundläggande mänskliga och fackliga rättigheter. I februari 2013 konstaterade ILO att Lavallagen strider mot föreningsfriheten och rätten att organisera sig. Också Europarådets kommitté för sociala rättigheter har under förra året slagit fast att lagen strider mot strejkrätten. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? För oss är det enkelt. Alla som jobbar i Sverige ska ha bra löner och schyssta arbetsvillkor. Det ska gälla oavsett om man är från Lettland eller Leksand, Rumänien eller Råcksta och Bulgarien eller Bromölla. I Sverige ska svenska kollektivavtal gälla för alla Under de senaste åren har vi kunnat se gott om exempel på hur utstationerade arbetare utnyttjas på svensk arbetsmarknad. Med löner som ligger långt under svenska kollektivavtal, där man saknar skyddsutrustning, lastbilschaufförer som tvingas bo i sina hytter under transporter i Sverige. Ung Vänster vill att Lavallagen rivs upp. På svensk arbetsmarknad ska ingen oavsett nationalitet betalas mindre än någon annan som gör samma jobb. Det handlar om att försvara rättigheterna för utstationerad arbetskraft men också om insikten att om vi tillåter låglönekonkurrens kommer det i slutändan slå mot alla som arbetar i Sverige. 18

FRÅGOR OCH SVAR Vad vill ni göra för att minska arbetslösheten? Det bästa sättet att bekämpa arbetslösheten är med en ekonomisk politik för full sysselsättning. Idag är inte att bekämpa arbetslösheten huvudprioritet för den ekonomiska politiken i Sverige, och det vill vi att den ska vara. Arbetslösheten i Sverige beror inte på att det inte skulle finnas tillräckligt med arbetsuppgifter som behöver utföras. Vi behöver fler lärare i skolan, fler sjuksköterskor och fler som jobbar i äldrevården. Det är också så att det finns flera problem som vi kommer att behöva åtgärda i framtiden. Vi måste göra klimatinvesteringar, som exempelvis bygga ut järnvägen så att fler transporter kan gå på tåg istället för på lastbilar. Vi behöver bygga fler lägenheter, så att man kan flytta hemifrån när man har gått ur gymnasiet. Detta är exempel på åtgärder som inte bara skulle lösa de här problemen utan också skapa jobb! Vi vill investera bort arbetslösheten och prioritera just investeringar framför skattesänkningar och subventioner för rika. Det största problemet man har som ung idag om man vill jobba efter gymnasiet, är att man inte har tillräckligt med arbetslivserfarenhet. För att stärka ungdomars position på arbetsmarknaden vill vi ha bättre yrkesförberedande utbildningar i gymnasiet, med mer praktik och arbetsplatsförlagd utbildning. Men är det inte så att LAS diskriminerar unga? LAS finns för att begränsa arbetsgivarnas möjlighet att godtyckligt säga upp vem de vill. LAS diskriminerar inte unga, utan turordningsreglerna, alltså principen sist in först ut, är dispositiva. Det betyder att arbetsgivarna kan komma överens med facket om att göra avsteg från dem om någon har kompetens som behövs för att företaget ska överleva. En undersökning från TCO, har visat att enbart 2,5 % av de arbetslösa ungdomar som är inskrivna på arbetsförmedlingen, har blivit uppsagda i situationer där turordningsreglerna kan ha använts. Unga omfattas i de allra flesta fall inte av turordningsreglerna i LAS därför att vi har otrygga anställningar. Arbetsgivaren behöver ofta bara sluta ringa. 19 Företag vågar inte anställa folk eftersom det är så svårt att sparka dem om de är dåliga. Något sådant samband finns inte. Under de senaste tjugo åren har reglerna om anställningstrygghet gjorts mer flexibel och ändå är arbetslösheten idag betydligt högre. Det är också så att ungdomar redan idag har det sämsta anställningsskyddet,eftersom det oftast är vi som är visstidsanställda, trots det är arbetslösheten bland ungdomar högre än bland andra grupper. Om någon missköter sig på jobbet är det klart att det finns möjlighet att avskeda personen. Det enda sättet att