Ledarskap Innovation Socialchefsdagarna 2009

låt ingen stoppa din dröm lappad och lagad lag måttet på lycka ojämlikheten dödar upplyst egenintresse stödjer solidaritet hur kan vi vara så ovetande? det får inte skava inuti mig när jag gör ett uttalande. värd sin vikt i guld inom vård och omsorg de vet inte om de får skratta eller inte Ledarskap Innovation Socialchefsdagarna 2009

Välbesökt konferens trotsade lågkonjunkturen Trots besparingstider var det så många som 338 deltagare och hela 150 representanter från 39 utställare som samlades på Socialchefsdagarna 2009 om ledarskap och innovation. Det är vi enormt stolta och glada över. Stolta och glada är vi också över de inspirerande och kloka föreläsare som under tre dagar delade med sig av sina tankar, passioner och drivkrafter. Micke Genberg är visionären som vill bidra till en bättre värld genom att sätta en röd liten stuga på månen. Jan Eliasson, som personifierar diplomati, framåtsynthet och god vilja, talade om hur det som händer på en global arena har sina paralleller i det som socialsekreteraren möter i sitt dagliga arbete. Dokumentärfilmaren Tom Alandh berättade att det ibland kan göra ont när en svår historia ska berättas, men att man aldrig får skada någon. Hans uppriktighet och respekt för människorna han gör reportage om är en skön motvikt till de snabba, dömande och ytliga budskap som sköljer över oss i media. Det är den här typen av andningshål i tillvaron som gör att man under resten av året får lust att prestera ännu lite mer, får inspiration till att skruva upp kreativiteten ännu ett snäpp, sa en kvinna i fikaminglet till mig. Nytta, nätverk och nöje Visst handlar det om att fylla på energi, kunskap, nya idéer, höra hur andra inom förvaltning och det privata löser sina utmaningar för att utveckla välfärden. Men det handlar också om att få en paus. Att stanna upp, reflektera och diskutera tillsammans med kollegor, kunder och leverantörer från hela landet. Bygga och utveckla relationer. Socialchefsdagarna 2009 har inte lagts till handlingarna ännu, kvar har vi utvärderingen för att se vad vi kan göra för att öka behållningen av konferensen ytterligare nästa år. Läs förresten om Utvärderingsmonstret på sista sidan och handen på hjärtat are you saving the world, or paving the road to hell? I Socialchefen har vi samlat artiklar och bilder från konferensen. Fylligare dokumentation finns att hämta på www. socialchefer.se. Maila gärna synpunkter till mig. Mycket nöje! Kerstin Öhman, redaktör för Socialchefen och kommunikationsansvarig för FSS, kerstin@immix.se. I sitt inledningstal gladde sig Lotta Persson åt att så många kommit till Socialchefsdagarna 2009, trots ekonomisk kris och budgetkris. Hon berörde de strategiska frågor som FSS arbetar med idag: prioriteringar inom socialtjänsten, evidensbaserade metoder, kompetensutveckling, social bostadspolitik och det internationella utbytet. Lotta Persson varnade också för att en uppdelning av socialtjänstlagen, som bl.a. föreslås i Barnskyddsutredningen, kan resultera i att perspektiven försnävas och den viktiga helhetssynen försvinner i kontakten med människor som behöver hjälp. Elisabeth Unell, kommunstyrelsens ordförande, berättade att Västerås är i förvandling från bruksort till framtidsstad. Trots lågkonjunktur anställer industrin nytt folk och staden gör kultursatsningar. Västerås som har ca 600 000 invånare växer med 1 000 personer per år en lagom tillväxttakt som bidrar till den ekonomiska stabiliteten.

foto kerstin öhman Ordföranden har ordet På årsmötet i Västerås fick styrelsen ett antal uppdrag som vi redan har tagit oss an och i november börjar planeringen av Socialchefsdagarna 2010 i Luleå. Vilken utmaning att matcha årets konferens! Nu vill vi att du är med och formar konferensens innehåll och utformning. Skriv till info@socialchefer.se och berätta vad just du önskar. EU:s rundabordskonferens om utanförskap och fattigdom ägde rum i Stockholm i oktober. Tydliga mål och politisk vilja efterlystes för att bekämpa fattigdomen som ökar i takt med den ekonomiska krisen. Här kan FSS, främst genom den europeiska socialchefsföreningen ESN, spela en roll. Vi kan ta initiativ till erfarenhetsutbyte och påtryckningar. Hemlösheten och bostadsbristen ökar i spåren av lågkonjunkturen. Enligt mitt sätt att se handlar det inte bara om tak över huvudet. Det handlar om att människor ska kunna bo tryggt, att minska segregationen och erbjuda fler bostäder som människor har råd med. Behovet är stort av en bostadspolitik med sociala förtecken. Få vill ha den situation vi ser i t.ex. Frankrike, där 15 procent av ungdomarna bor i social housing. Frankrike planerar att lösa bristen på ungdomsbostäder med att öka andelen social housing. Det tror FSS leder till ökat utanförskap och problem på sikt. För att utveckla välfärden under de kommande åren måste vi bevaka att allt för stora orättvisor inte uppstår och att klyftorna inte ökar ännu mer. Skulle det ändå hända måste vi påpeka det med hög röst. Ett ojämlikt samhälle är spiken i kistan för välfärden. Det orsakar både otrygghet, orättvisa och ohälsa. God kompetens inom socialtjänsten är en självklarhet. Det ska bli spännande att se resultatet av Högskoleverkets granskning av socionomutbildningen. Att socialt arbete blir ett obligatoriskt huvudämne förutsätter jag. Samhällsutvecklingen ger upphov till många funderingar. Hur ska det gå för dem som blir utförsäkrade och helt plötsligt ska stå till arbetsmarknadens förfogande? De kan ha varit sjukskrivna länge och ska in på en arbetsmarknad där det råder stor konkurrens om jobben. Hur mår barn och unga som exploateras i media för att de ska pröva inlåsning som en konsekvens? Barn som intervjuas på teve om sina bekymmer kan de verkligen överblicka konsekvenserna av detta? Verkligheten blir allt svårare för många människor. Jag är glad att vi har nätverket FSS. Det råder inte brist på frågor att engagera oss i och att spegla på våra kommande socialchefsdagar. Det behövs röster som hörs och som får genomslag i olika sammanhang. FSS vill vara den vassaste och tydligaste rösten i välfärdsdebatten. För det behövs ditt engagemang och dina ideér. Jag ser fram emot dina synpunkter på info@socialchefer.se. Lotta Persson, ordförande PS: Boka in Socialchefsdagarna 2010 i din almanacka, konferensen går i Luleå den 29 september till 1 oktober. 5 Mänskligare vård med robotar Adam Hagman 6 Hälsosamt att vara totalt mångalen Micke Genberg 8 Aktuellt från regeringen Maria Larsson 10 Deltagarintervjuer 12 Lyckan, livet och hälsan i Förväntnings samhället Micael Dahlén 14 En faktabaserad världsbild med Gapminder Hans Rosling 16 Några möten med människor jag aldrig glömmer Tom Alandh 18 Sverige i världen och världen i Sverige Jan Eliasson 20 Mingel och fest 20 Vad betyder mod i ditt politiska liv? 22 Seminarienotiser 24 Tänk som en Rumpnisse Lena Lindgren Socialchefen www.socialchefer.se, info@socialchefer.se Redaktör Kerstin Öhman, kerstin@immix.se Form G Lulich Grafisk Form, Uppsala, georg@lulich.se Omslagsbild Västerås domkyrka. Foto Georg Lulich. Tryck PR-Offset, Mölndal 2009

4

Roboten kan vara värd sin vikt i guld, sa Adam Hagman. Läs mer på www.robotdalen.se den kan ge oss tid för att ta hand om varandra Mänskligare vård med robotar Under årens lopp har vi alla pendlat mellan övertygelse och skepticism om huruvida teknik är lösningen på vissa av världens problem. Adam Hagman är processledare i hälsorobotik vid Robotdalen i Västerås, där de utvecklar robotteknologi med fokus på människans behov. Tekniken kan inte lösa alla våra problem, men rätt använd kan den hjälpa oss på många sätt. En robot till exempel en apparat som fysiskt kan interagera med sin omgivning kan vara värd sin vikt i guld inom vård och omsorg. Den demografiska utvecklingen gör att vi behöver hitta smarta lösningar för att kunna ge fler människor vård och omsorg och samtidigt klara personalsituationen. Hälsorobotik kan faktiskt vara en lösning. Roboten är väl lämpad att stå till människans tjänst och den kommer att bli en naturlig del av vardagen. Vissa menar att den inte hör hemma i vård och omsorg. Men vi ser att robotar är en fantastisk möjlighet, sa Adam Hagman. Den kan minimera tunga lyft, utföra slitsamma uppgifter, skapa effektiva metoder för träning och rehabilitering. Den kan hjälpa oss att bli självständiga, känna oss tryggare, bo hemma längre. Men en sak kan roboten aldrig göra. Den kan inte ta hand om människor. Däremot kan den ge oss tid för att ta hand om varandra. Giraff är en servicerobot för bland annat äldrevården. foto giraff ab 5 Robotdalens ätrobot beter sig betydligt vettigare än den parodi på robot vi fick se från förra seklet.

6 Hälsosamt att vara totalt mångalen foto luna resort Micke Genberg har lyckats engagera Rymdstyrelsen, KTH, Robotdalen, NASA och många fler i det tankekittlande projektet. Västeråskonstnären Micke Genberg tog oss bort från den härliga atmosfären och värmen i Aros Congress Center. Han tog oss tre år framåt i tiden, till månens yta: Det är kargt, kallt och ogästvänligt. Plötsligt kommer en månlandare. Den kastar ut ett litet femkilospaket som börjar veckla ut sig till ett rött hus med vita knutar. Det låter helt sinnessjukt, eller hur?, sa Micke Genberg som är motor i det tankekittlande projektet att sätta en röd liten stuga på månen. Arbetet har pågått sedan 1999. Röda stugor har han erfarenhet av. Efter att som konstnär ha arbetat med de vita rummen, som började kännas som en kvävning, ville han beröra mer och skapa en upplevelse för betraktaren som räcker längre än ett galleribesök. Låt ingen stoppa din dröm Han började med installationen alternativa boendemiljöer och placerade två röda hus med vita knutar i Västerås: 1998 invigdes Hotell Hackspett, 13 meter upp i Vasaparkens största ek och 2000 invigdes Hotell Utter Inn ute i Mälaren, där man övernattar under vatten. Konstnären måste få ta en lite viktigare roll i samhället. Idén om ett hus på månen testade Micke Genberg för första gången 1997. Tapio Hovebro, dåvarande kulturchef i Västerås hade klart besked: En underbar grej! Det där kommer du aldrig att få igenom. Nåja. Man måste ju börja någonstans. Och Micke Genberg är inte känd för att ge upp. Särskilt inte när det gäller något som han säger syftar till att skapa en bättre värld. Hur då? Projektet handlar om mod, visioner och kompetens och om att inte låta egna eller andras tankebegränsningar sätta stopp för våra drömmar. Han menar att om han lyckas med bedriften att engagera så många personer och organisationer att huset på månen till slut blir en verklighet (och det tvivlar han inte på) ja då kan vem som helst i hela världen klara vad som helst. Nu är det inte bara det idealistiska som driver Micke Genberg. 1999 såg han rubriken Nu åker Sverige till månen. Svenska Rymdbolaget hade fått i uppdrag att bygga ESA:s (European Space Agency) första rymdsond med vår egen måne som destination. Sonden Smart 1 sköts upp 2003 och samlade in måndata i tre år. En så stor grej för Sverige och nästan ingen vet om det! Jag ville hjälpa till att sätta Sverige på rymdforskningskartan. Micke Genberg berättade hur han 2002 tog mod till sig och pratade med Rymdstyrelsens generaldirektör utan att få respons. Däremot tyckte Institutet för rymdforskning i Uppsala: Precis vad vi behöver i Sverige! Sedan följde fyra års nätverkande för att skapa ett kontaktnät och förankra idén. Gemenskap ger styrka Det var viktigt att alla som gick med gjorde det av egen vilja, och framför allt med passion och engagemang. Därför äskade de inte pengar utan sa alltid vi är inte här för att tigga någonting utan för att berätta om ett projekt. Därefter var det dags att vinna förtroende hos Rymdbolagets tekniska direktör Sven Grahn. Alla sa att utan honom skulle projektet inte gå att driva vidare. Han var extremt negativ när han tog emot mig, en politiker och en forskare. Förde små anteckningar på baksidan av ett visitkort. Men plötsligt efter ungefär en timme sa han för första gången vi. Efter ytterligare en kvart sa han vi i varannan mening.

vi vill förändra gamla tankemönster, stimulera passion, gränsöverskridande samarbeten, kompetensutveckling och gemenskap foto luna resort 7 Det är just det projektet handlar om: Tillsammans klarar vi det omöjliga. Omöjligt låter det verkligen som när man hör prislappen: 480 miljoner kronor för att göra det som ett helsvenskt projekt. Men priset blev plötsligt betydligt lägre. Förra vintern träffade Micke med en delegation om fem personer NASA:s forskningscenter i San Francisco. Efter fem minuter säger högste chefen Pete Worden att det är läckert med internationellt samarbete och det konstnärliga. Nu har projektet Luna Resort ett samarbetsavtal med NASA. Men hallå. Varför ett hus på månen? Ingen kan ju någonsin vara där? Jo, alla som vill kan flytta in i huset, genom att skicka med sitt innersta, personliga budskap. Med projektet vill vi förändra gamla tankemönster, stimulera passion, gränsöverskridande samarbeten, kompetensutveckling och gemenskap. Nästa hållplats Månen I somras placerades en röd stuga på Globen vilken reklam! Och reklam tyckte Micke Genberg att det var när någon sprängde de båda månkullarna som byggdes upp i Västerås i samband med Christer Fuglesangs besök. En mindre vidsynt person kanske skulle säga skadegörelse För några veckor sedan hölls Tekniska Mässan, där besökarna bland annat fick se en prototyp till roboten Roony, som ska transportera huspaketet på månens yta innan det vecklas ut. Roboten har skapats av en grupp robotikstudenter vid Mälardalens högskola. På mässan hölls också en workshop om konstruktionen av månhuset, ett projekt som KTH arbetar med. På workshopen var bland andra Sven Grahn med. Ja, han som för ett antal år sedan motvilligt förde anteckningar bakpå ett visitkort. Det som började som en (mån)galen idé av en ensam västeråskonstnär är idag ett globalt samverkansprojekt. Så putsa teleskoplinsen och var beredd under vintern 2012! På www.thehouseonthemoon.com kan du följa bloggen, läsa mer i detalj om projektets alla delar och lära känna konstnären lite bättre. Yes, nu står det ett hus på Globen! Det hade vi aldrig fått göra om vi inte hade haft målet att sätta ett hus på månen, berättade Micke Genberg.

8 Aktuellt från regeringen Välfärden ska inte vara en budgetregulator, sa Maria Larsson. För att klara krisen krävs vilja, både i verksamheten och inom politiken. varje person ska få fortsätta vara den person man har varit och mötas av värdighet När folkhälso- och äldreminister Maria Larsson mötte deltagarna på Socialchefsdagarna 2009 sa hon att det var jätteroligt att få mötas igen efter två år. Hon berömde också utbudet på konferensen som hon tyckte var brett och intressant. Att inte låta tanken begränsa sig utan vara kreativ och spänna bågen det är precis vad ni gör i era dagliga verksamheter. Ni vågar den flexibla lösningen även om det inte är hus på månen, sa Maria Larsson, som hade passet före Micke Genberg som hon kallade framtidsambassadör. De kärva tiderna drab bar kommuner, företag och enskilda. Värst är det för dem som förlorar sina jobb, blir beroende av försörjningsstöd och känner oro inför framtiden. Vilja före förmåga För att klara krisen krävs vilja, förmågan är många gånger underordnad. Politik handlar också om vilja. Vi menar att välfärden inte ska vara en budgetregulator. Det syns tydligt i statistiken att kostnaderna för försörjningsstödet skjuter i höjden. Därför är det angeläget för staten att skrapa ihop alla resurser och ställa dem till kommunernas förfogande, menade Maria Larsson. I höstpropositionen ligger 10 miljarder för att mildra effekterna av den ekonomiska krisen, varav 70 procent går till kommunerna. Vi måste behålla personal inom omsorgen och få tillbaka folk från arbetslöshet. Ministern tyckte att användbara metoder och forskning har varit en bristvara inom den sociala sektorn. Hon menar inte att egna arbetsmetoder och förvärvad erfarenhet är mindre viktig. Men hon vill att kunskapsstödet ska vara bättre än idag. En nationell plattform för kunskapsutveckling inom socialtjänsten lanseras om ungefär ett år. Den ska innehålla förslag på regionala strukturer för kunskapsutveckling, implementering av ny kunskap och verksamhetsutveckling. Hon berörde även arbetet med nationella riktlinjer och tackade publiken för deras engagemang och vilja att ta till sig riktlinjerna. På framtidsspaning Demografin sätter press på äldrevården. Visst är det gott betyg på välfärden att vi blir äldre. Men de sista åren kan också innebära en komplex sjukdomsbild. Min vision för äldreomsorgen är att varje person ska få fortsätta vara den person man har varit och mötas av värdighet. Svensk hälso- och sjukvård har utvecklat ett sjukdomsinriktat synsätt. Men de äldre behöver ett situationsanpassat arbetssätt. Oplanerade vårdtillfällen måste minimeras. Maria Larsson frågar sig hur vi får till det holistiska perspektivet. Vi behöver multidisciplinära vårdteam över huvudmannaskapsgränser. Hur kan de anhöriga bidra? Ses de som en del i medarbetarteamet? Här är jag på framtidsspaning i hela landet. förlovning 200 kommuner utreder införandet av LOV. Varför, kan man undra, när öppna jämförelser visar att 72 procent av dem som använder hemtjänst tycker att den är bra eller mycket bra. De övriga 28 procenten kan vi inte strunta i. En viktig del av livet är att välja. Valmöjligheten måste gälla hela vuxenlivet det är grunden till lagstiftningen, menar Maria. Stimulansmedel för äldreomsorgen Ett utvecklingsarbete pågår för att stärka det hälsofrämjande, minska läkemedlen, utveckla förebyggande hembesök och stimulera innehållet i omsorgen. Maria Larsson ber om förståelse för all dokumentation kring de öronmärkta stimulansmedlen som måste redovisas. Jag vet att det är besvärligt, särskilt i mindre kommuner. Dessvärre måste det göras.

9 Hon berättar att regeringen skjuter till 8 miljarder under mandatperioden, det största tillskottet någonsin. Nästa år ges 1 miljard i stimulansbidrag. Så småningom kommer detta att läggas över till ett prestationsbaserat system. Omläggningen görs med Socialstyrelsen och SKL eftersom verksamheterna behöver förberedelsetid. Syftet är att få tydligare nationella mål att mäta resultaten mot. Lappad och lagad lag Maria Larsson tar upp fragmenteringsresonemanget om socialtjänstlagen som FSS debatterat under året. Den socialtjänstlag vi har, som redan efter några år började lappas och lagas, har efter 30 år börjat bli svåröverskådlig. Det finns grupper som inte kommer till sin rätt inom ramlagen. Tillsyn Tillsyn är som bilbesiktningen, sa Maria Larsson, alltid lite darrigt i förväg men skönt efteråt när man vet att det inte var några större fel. Eller så har man hittat fel som kunnat göra stor skada oupptäckta. Den är nödvändig för att höja kvaliteten, inte minst med många utförare. Från årsskiftet flyttar länsstyrelsernas tillsyn till Socialstyrelsens regionala myndigheter. Största skillnaden blir att den samordnas med hälso- och sjukvården. Tiden var knapp men ministern hade tid att rikta ett varmt tack till yrkeskåren för gott samarbete och det stora intresset för nya metoder och riktlinjer. Med en offensiv kår inom socialtjänsten finns det en oerhörd potential för att utveckla Sveriges välfärd. Maria Larsson berömde utbudet på konferensen som hon tyckte var brett och intressant.

Deltagarintervjuer Konferensdokumentation hittar du på www.socialchefer.se foto kerstin öhman Rektorerna Eva Månsson (till vänster) och Christina Johansson från Sjöbo kommun har nyss mötts efter ett seminariepass. Eva hade lyssnat på Cecilia Modig som problematiserade kring avståndet mellan praktik och politik. Christina är märkbart tagen efter att ha lyssnat på Åsa Linderborg. Hon berättar engagerat och diskret. Gör inte så stor affär av uppväxten och förmedlar den på ett kärleksfullt sätt. Det är tredje gången vi är på Socialchefsdagarna. Behållningen är att man för en stund får lyfta blicken från sin egen verksamhet. De är överens om att konferensens innehåll kan bli ett gemensamt stoft som knyter samman arbetsgruppen. Petra West Stenkvist sa också: Den får oss att lyfta blicken. Nu kan gamla tankar och passioner återuppväckas, det är särskilt viktigt om man har jobbat många år. Man måste släppa gammalt som man inte längre behöver, sa Gunnel. Men med hjälp av ny inspiration och påfyllnad av idéer kan man också återanvända mycket av gamla teorier och tankar på ett kreativt sätt. Hur bra är man på att mingla och träffa andra när man som ni åker en hel grupp?jag träffade två andra från Sjöbo kommun i går. Att snacka med varandra är minst lika viktigt som att träffa nya, menade Sofi. Jag som har jobbat i 30 år möter hela mitt yrkesliv här på konferensen, berättade Petra. Det är kul! foto kerstin öhman foto kerstin öhman Eva Lotta Lindskog, Mariestads kommun (till vänster) Eva Thimfors, Gullspångs kommun. Från vänster till höger: Gunnel Bengtsson, rektor särskola och förskola, Petra West Stenkvist, chef för Råd och Stöd, Sofi Lauenburg, utredningssekreterare med övergripande ansvar samt kvalitetssamordnare. Alla från Sjöbo kommun. Här får man bredden och känslorna berörs. Storföreläsningarna har varit oerhört bra men jag hade förväntningar på storytellingseminariet som inte infriades, sa Sofi Lauenburg. Att man kan ha ett gott liv på många sätt tycker de kom fram i Åsa Linderborgs seminarium och i Tom Alandhs föreläsning om människoöden han mött. Både Micael Dahlén och Micke Genberg hade intressanta budskap, om man bara vågar formulera om tankarna till sin egen verksamhet. Genberg sa också att man måste skaffa sig rätt kontakter. Även om du sår ett frö hos en eller flera kollegor spelar det ingen roll om fröet inte också gror hos rätt beslutsfattare. Man måste ha transparenta beslutsfattande organisationer, resonerade Gunnel Bengtsson. Vad händer efter en sån här konferens? Blir den bara ett glädjegupp från 5,6 till 5,8 på lyckoskalan? Jag har många höjdare från dessa dagar, sa Eva Thimfors från Gullspång. Tom Alandh till exempel. Jag fascinerades av Micael Dahlén med silverskorna som förmedlade känslan att allt går för fort. Och seminariet utvärderingsmonstret var en upplevelse utan dess like. Det måste upplevas på plats, går inte att återberätta! Vi möttes av en kvinna utan uppenbar utstrålning, en liten grå mus. Men sedan levererade hon sitt budskap på ett sådant sätt att hon fick spontana applåder. Jag gillar utvärdering men vi gör det i för stor utsträckning. Lena Lindbergs budskap var att vi utvärderar utan att veta varför, till villken nytta och vad vi ska förändra. Jag var också på utvärderingsseminariet, berättade Eva Lotta Lindskog från Mariestad. Massor av data samlas in som aldrig efterfrågas. Det är du som ska bestämma vad utvärderingsmonstret ska äta. Jag slås av att det är så hög kvalitet på allt. Det är en bra kombination av föreläsare som har ett intressant innehåll samtidigt som de är estradörer. Jag hämtar energi härifrån, får bekräftelser och ögonöppnare som Hans Roslings föreläsning. Herregud är det på det här viset och jag hade ingen aning om det?

11 Teknik kan inte ersätta mänsklig närhet Därför behöver du vår teknik Tunstall är marknadsledande leverantör av avancerade IT- och telekomlösningar för vård och omsorg. Nu lanserar vi Smith Lock ett mobiltelefonbaserat system som halverar kostnaden för nyckelfria lås. Smith Lock stärker ekonomin inom hemtjänsten och hemsjukvården. Framför allt bidrar det till att personalen inom äldreomsorgen får mer tid att vara där de behövs som mest nära människorna. Du hittar oss på tunstall.se

12 Lyckan, livet oc i Förväntningss Micael Dahlén beskriver sig själv som professor i ekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, tvåbarnsfar och avdankad tyngdlyftare i Socialchefens blogg beskrev Yngve Sundin honom som en avsminkad medlem i Kiss i spagettiform. Hur det än är med kroppsformen hade han ett intressant budskap och konferensens galnaste skor. Sommarhit Han inledde lugnt småpratande och frågade om Sveriges socialchefer haft en skön sommar och lyssnat på musik. En som slet hårt för att få en sommarhit var Madonna. Som hon satsade, tog sig till och med till Sverige. Men hennes Celebration är inget mot den här, sa Micael Dahlén och klickade igång countrylåten United breaks guitars. Den får betydligt fler träffar än Madonnas låt och toppade itunes-listan i juni i år. Vi blir lyckligare av att förvänta oss något men återgår snabbt till normalläge. Så vi lyckostudsar genom livet! Somhelst-världen Årets sommarhit är gjord av ett amerikanskt källarband. De skulle spela på bröllop på andra sidan landet men gitarren var trasig när de kom fram. Flygbolaget United säger nä vi är inte säkra på att det är vårt fel, bandet går hem och skriver en låt som de lägger ut på Youtube och blixtsnabbt får de miljoner lyssnare. Måste kännas surt för United och för etablerade Madonna. Fenomenet illustrerar somhelst-världen, som följer naturligt av dagens internetkommunikation. Vem som helst, var som helst, när som helst kan skapa årets sommarhit. På några sekunder kan man ha den mest nedladdade låten och hamna i tevesoffor i hela världen. Det är den värld vi lever i idag. Global räckvidd för vem som helst, var som helst, när som helst. Ett annat fenomen är att med de globala dörrarna vidöppna finns foto kerstin öhman

h hälsan amhället 13 det så mycket nytt att ta till sig. Man är på språng mot nästa upplevelse hela tiden. Förväntningssamhället Ekonomiprofessorn berättade att svenskarna har levt i en extrem BNP-utveckling, i genomsnitt 2,5 procents ökning per år. En utveckling som vi dessutom har vant oss vid. Därför blev det ramaskri när BNP bara ökade med 1,5 procent. Det uppåtgående har blivit normalläge. Vi har fått mer fritid, men de flesta tycker inte att tiden räcker till. Vårt dygn skulle bli 43 timmar långt om vi gjorde allt seriellt. Micael Dahlén har sett exempel på lösningar. The Minisode Network klipper bort alla oväsentligheter från ett teveavsnitt och kokar ner det till fem minuter. Då hinner vi se tio avsnitt av favoritserien på datorn när andra ser ett på teven. Vem som helst, var som helst, när som helst kan hitta eller göra ett teveklipp. En het grej på Youtube är femsekundersvarianter av filmer. Vem behöver tre timmar Titanic för att fatta vad som händer? undrade Micael Dahlén och fick publiken att skratta när han visade världens kortaste variant av filmen. Vi är fruktansvärt otåliga idag, förväntar oss att kunna styra och ställa om allt. På thepoint.com kan vem som helst, var som helst, när som helst starta en insamling för vem som helst, var som helst, när som helst. Ett exempel är gruppen chicagobor som har tröttnat på det kalla klimatet och vill glasa in staden. Och inom loppet av någon månad hade de samlat in miljoner! Måttet på lycka Mäter man livsnöjdhet är svaret oavsett kultur eller levnadsstandard i stort sett alltid 5,8 på en sjugradig skala. Men svenskarna snittar på 5,6. Det är något speciellt med svenskar! Ibland kommer vi dock till lyckogupp i livet. Vi blir lyckligare av att förvänta oss något. Så vi lyckostudsar genom livet: Inleda ett förhållande, bli gravid, köpa nytt hus/bil, bli befordrad. Det är BLI som är nyckelordet! Micael Dahlén illustrerade med jämfotahopp över scenen så att håret flög och skorna glänste. Inte så konstigt att amerikanarna, som annars personifierat begreppet plusmeny, är tokiga i miniburgare. De har insett att den fantastiska känslan är när du har burgaren på armlängds avstånd, inte i munnen. Den bästa burgaren är den nästa. Befriande Det största idag är att vara en förväntis. Och den största förväntisen i vår tid måste vara Barack Obama. Han drog snabbt om Bush i popularitet, ja han blev faktiskt tidernas mest uppskattade president redan innan han hade intagit presidentstolen. Men så fort han hade svurit eden fick han ett tapp på 28 procent. Det enda som hade hänt var att han gått från kommer att bli till är. Du är aldrig bättre än din nästa grej. Med den oerhörda framåtriktning som finns i omvärlden idag är det lätt att undra hur man ska hinna med. Micael Dahlén vänder på resonemanget: Tänk i stället vilka möjligheter! För i förväntningssamhället stannar vi inte upp. Visst, det är jobbigt att du aldrig kan vila på det du gjort men också befriande. När du väl är färdig med ditt projekt är det kanske inte perfekt. Gräm dig inte över det utan gå vidare till nästa. Ingen bryr sig om det perfekta längre, utan om det som är spännande och intressant. Vem som helst, var som helst, när som helst Global räckvidd för vem som helst, var som helst, när som helst är en naturlig följd av vår uppkopplade vardag, sa Micael Dahlén, ekonomiprofessor på Handels. Man är på språng mot nästa upplevelse hela tiden

14 En faktabaserad världsbild med Gapminder Så länge det finns människor som kastar syra i ansiktet på flickor som vill gå i skolan kan vi inte bara gå in med social hjälp Vad har Hans Rosling och Skalman gemensamt? Jo, båda har utsetts till Årets Folkbildare. Med tanke på Hans Roslings beskrivning av sig själv som workoholic tror jag dock inte att hans mat- och sovklocka ringer lika ofta som Skalmans. Vi och dem Hans Rosling är professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet. Dessutom leder han verksamheten i stiftelsen Gapminder, som med hjälp av en egenutvecklad mjukvara kan animera statistik. Statistiken används för att beskriva förhållanden och utvecklingsskeenden och på ett enkelt sätt jämföra länder med varandra. Vadan detta? Statistik har vi väl i överflöd? Förvisso, men vi är inte så bra på att ta till oss den. Vi lever med fördomar och förutfattade meningar om andra länder, delar in världen i vi och dom. Hans Rosling liknar den världsbilden vid att ha en igenisad vindruta när man med full fart kör in i framtiden. Även Roslings studenter pratar om vi och dom, och översätter denna tvådelning av världen med rika och fattiga, i-länder och u-länder. På uppmaningen att definiera det svarade en student en dag: I-land är långt liv i liten familj och u-land är kort liv i stor familj. Då måste vi med statistikens hjälp ta reda på hur världen ser ut, sa han och klickade igång gapminderprogrammet och jämförde Sverige med Iran. X-axeln visade antal barn och y-axeln livslängd. Jag har förresten solidifierat strålen på laserpekaren, sa han och hivade upp en flaggstångslång pekpinne som skramlade betänkligt. Hur kan vi vara så ovetande? Jaha, tjejen hade faktiskt rätt! Titta på de två grupperna av länderbubblor. Problemet är att studenternas syn på dagens globala verklighet överensstämmer med hur världen såg ut år 1948, när jag föddes. Då hade en iransk familj 7 barn och knappt 40 års livslängd och en svensk familj 2,5 barn och 70 års livslängd. Dagens siffror är 1,8 barn och 70 år i Iran jämfört med 1,8 barn och 81 år i Sverige. Världen är full av moderna familjer med moderna värderingar. Varför kan vi alla inte det här? sa Hans Rosling förundrat, som till och med har fått Al Gore att rusa upp på scenen och skaka om honom och säga I didn t have the slightest idea about the progress of Vietnam som reaktion på att Vietnams hälsoläge idag är lika med det som rådde i USA på 1980-talet. Det makabra i världsekonomins utveckling, enligt Hans Rosling, är att trots tillväxt är den fattigaste miljarden fortfarande lika fattiga. Jag har ofta sagt att fattigdom orsakar sjukdom. Numera är det mer rätt att säga att sjukdom orsakar fattigdom. Socialbidrag exist erar inte där de fattigaste befinner sig. Blir någon skadad eller sjuk förlorar familjen oftast allt för att få råd med behandlingen. Rosling fortsatte statistikvisningen och gjorde världen mer komplex genom att lägga in mått på barnöverlevnad och inkomst per person. 80 procent av barnens chans att över