Varför inte en åretruntbostad på den spanska solkusten eller eget hus i Thailand?

Världen är så stor så stor Världen är så stor så stor Lennart Weibull Varför inte en åretruntbostad på den spanska solkusten eller eget hus i Thailand? Annonser på resesidorna lockar fram drömmar men pekar också på möjligheter. Vore det inte skönt att lämna den kyliga Norden i varje fall på vintern? Och kanske jag som pensionär kan leva ett bättre och billigare liv i ett annat land? De senaste decennierna har världen öppnats för betydligt fler än det privilegierade flertalet att semestra eller arbeta i andra länder och även att bosätta sig utomlands. Svenskarna har också gjort bruk av möjligheten. Sedan 1970 har mer än en miljon svenskar flyttat från Sverige och mellan 2006 och 2010 har ca 50 000 svenskar årligen lämnat landet för att bo utomlands under minst ett år (Westling, 2012). 1 Men då är det inte boende på Medelhavskusten som dominerar utan det är övriga nordiska länder och metropoler som London och New York som attraherar. 2 Och det rör sig inte heller om semester eller pension utan även om yrkesarbete eller studier. Frågan har också kommit på den politiska agendan under benämningen cirkulär migration. Intresset är främst knutet till de svenskar som återvänder hem, eftersom det bedömts viktigt att Sverige kan ta tillvara den kompetens som längre utlandsvistelser innebär (SOU 2010:0). De svenskar som idag bor utomlands har alltså valt att för kortare eller längre tid lämna Sverige. Men frågan är hur det ser ut bland svenskarna i allmänhet. Vilka tankar finns det på att flytta till något annat land? Är detta överhuvudtaget något man funderar på? Och vart skulle man i så fall tänka sig att flytta och varför? Det är frågor som med varierande utformning regelbundet har ställts i den nationella SOM-undersökningen (Weibull och Rosengren, 1992, 1993, 1995; jfr Weibull och Lithner, 2001; Weibull, 2008). Frågan om flyttningsbenägenhet som ställts på samma sätt vid flera tillfällen avser inte främst att förutse svenskarnas intresse att flytta utomlands utan mera att få en bild av hur svenskarna ser på omvärlden. 3 Flyttningsbenägenhet och länderpreferenser har således använts som indikatorer på svenskarnas omvärldsorientering. I den nationella SOM-undersökningen 2011 har frågan ställts på nytt. Syftet med det följande är att på grundval av de tidigare ställda frågorna studera den aktuella omvärldsorienteringen i Sverige och få en bild av förändringar under de gångna två decennierna. Flyttningsfunderingar Den fråga om utlandsflytt som ställts i SOM-undersökningarna har två steg. Den första delen gäller om svarspersonen någon gång har funderat på att flytta från Sverige till ett annat land. De som svarar ja på frågan ska i andra steget ange vilket Weibull, L (2012) Världen är så stor så stor i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) I framtidens skugga. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 513

Lennart Weibull land man funderat att flytta till. Den delen av frågan är öppen. Det ska understrykas att frågan om man har funderat på att flytta inte är avgränsad i tiden utan gäller om man någon gång funderat på det. Det visar sig att 28 procent svarar ja alltså att de någon gång funderat på att flytta utomlands medan 69 procent svarar nej och 3 procent inte alls svarar på frågan. Procentandelarna är anmärkningsvärt lika dem som framkom exakt 20 år tidigare: 1991 var det 25 procent av svenskarna som uppgav att de funderat flytta utomlands, alltså endast tre procentenheter lägre än 2011. Det är svårt att värdera om det är mycket eller lite att nästan 30 procent har funderat på att bosätta sig i ett annat land. Mycket talar för att det för flertalet mest är allmänna funderingar något som frågan också avser och inte några realistiska planer. 5 Att det ändå finns något mer i svaren framgår då vi studerar hur flyttningsbenägenheten ser ut i olika grupper (tabell 1). Medan det enbart finns en marginell skillnad mellan kvinnors och mäns intresse att flytta utomlands visar sig ålder vara en klart utslagsgivande faktor. Bland ungdomar mellan 16 och 29 år är det närmare hälften som har eller har haft sådana funderingar, bland pensionärerna bara en tiondel. Den andra gruppen som sticker ut är de högre tjänstemännen (9 procent), medan övriga sociala grupper ligger klart lägre mellan 26 (tjänstemän) och 3 procent (företagare). Det finns även ett visst samband med utbildning, men skillnaderna mellan utbildningskategorierna är mindre än förväntat; det är främst de lågutbildade, där de äldre är överrepresenterade som avviker med en låg andel (15 procent). Mera förväntat är att de som inte är svenska medborgare i större utsträckning har funderat att flytta från Sverige. Det senare gäller också dem som vuxit upp utanför Sverige i Norden och Europa, medan det däremot inte gäller dem som vuxit upp utanför Europa; de senare grupperna är dock alltför små för att några säkra slutsatser ska kunna dras. Inom Sverige är det framför allt boende i storstäderna som haft flyttningsfunderingar. Det finns även vissa partipolitiska skillnader i flyttningsfunderingarna. Sympatisörer med Kristdemokraterna och Centerpartiet är de minst flyttningsintresserade, medan det omvända gäller för Sverigedemokraternas och i någon mån Miljöpartiets sympatisörer. En förklaring till skillnaderna är delvis partiernas ålderssammansättning, men denna kan inte helt förklara flyttningsintresset hos Sverigedemokraternas sympatisörer. En multivariat analys visar att ålder, social familjeklass och medborgarskap samtliga ger signifikanta bidrag till att förklara skillnader i intresset att flytta utomlands. Åldersfaktorn har den enskilt klart största förklaringskraften. 6 Det sammantagna mönstret är detsamma som 1991, men särskilt i de yngre åldersgrupperna har flyttningsfunderingarna ökat. År 1991 var andelen som funderat på att flytta till något annat land bland 15-19-åringarna 9 procent, bland 20-29-åringarna 38 procent och 30-39-åringarna 26 procent. Andelarna ska jämföras med 55, 7 respektive 0 procent år 2011. Det är relativt stora nivåskillnader som ger klart stöd för tanken att de yngre generationerna idag är mer internationellt orienterade än tidigare. Däremot finns det ingen skillnad i den äldsta åldersgruppen. 7 Bakom skillnaderna mellan 1991 och 2011 ligger troligen de yngres ökade utlandsresande, men kanske också ökade internationella utbyten inom skola och högskola. 51

Världen är så stor så stor Tabell 1 Andel som någon gång funderat på att flytta från Sverige till ett annat land 2011 (procent) Ja Nej Ej svar Totalt Antal svar Alla 28 69 3 100 1 597 Kvinnor 29 68 3 100 85 Män 27 70 3 100 752 16 29 år 8 9 3 100 253 30 9 år 36 61 3 100 86 50 6 år 2 7 2 100 2 65 85 år 11 8 5 100 33 Lågutbildad 15 83 2 100 308 Medellågutbildad 29 70 1 100 75 Medelhögutbildad 3 65 1 100 355 Högutbildad 35 6 1 100 365 Subjektiv familjeklass Arbetarhem 27 70 3 100 652 Tjänstemannahem 26 72 2 100 501 Högre tjänstemannahem 9 50 1 100 123 Företagarhem 3 6 2 100 118 Uppväxt i Landsbygd Sverige 18 79 3 100 377 Mindre tätort Sverige 31 67 2 100 392 Stad/större tätort Sverige 30 68 2 100 339 Stockholm/Göteborg/Malmö 3 65 1 100 223 Norden utom Sverige 2 53 5 100 5 Europa utom Norden 5 55-100 7 Land utanför Europa 29 71-100 1 Svensk medborgare 27 71 2 100 1 72 Utländsk medborgare 7 7 6 100 51 Dubbelt medborgarskap 55 3 2 100 V 33 66 1 100 76 S 20 77 3 100 380 MP 36 61 3 100 167 C 21 7 5 100 82 FP 26 71 3 100 10 M 29 69 2 100 92 KD 15 82 3 100 39 SD 8 51 1 100 79 Kommentar: Frågan lyder: Har du någon gång funderat på att flytta från Sverige till ett annat land? Om ja, till (landetsnamn) Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011. 515

Lennart Weibull Prefererade länder Det andra steget i frågan var vilket land som svarspersonen funderat på att flytta till. Svarspersonerna fick själva skriva in landet. Av dem som funderat på att flytta från Sverige anger mer än 90 procent ett specifikt land. De tio länder som markerades av minst fyra procent av dem som funderat på att flytta finns redovisade i figur 1. Dessa tio länder täcker in tre fjärdedelar av de svarande. De länder som kommer därefter anges av en procent eller färre; Kanada och Grekland är störst bland dessa med drygt en procent. Figur 1 De tio mest nämnda länderna bland dem som angivit att de funderar på att flytta till ett annat land 2011 (procent) USA 17 Spanien 1 Storbritannien 9 Norge Italien 6 6 Australien Danmark Frankrike Thailand Tyskland Kommentar: Frågan redovisas i anslutning till tabell 1. Anm: Andelen flyttbenägna är 28 procent (n=8). Av dessa har nio procent inte angivit något land. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011. Bland de tio mest nämnda är det två länder som dominerar med vardera cirka 15 procent av angivna länder: USA och Spanien, medan Storbritannien ligger på knappt 10 procent. 8 Av de tio oftast nämnda länderna ligger sju i Europa och tre är icke-europeiska - förutom USA även Australien och Thailand. Det finns tre engelskspråkiga länder som tillsammans valts av 30 procent av de flyttningsintresserade. Bland de tio finns även de nordiska länderna Norge och Danmark med. Att stanna vid de tio mest nämnda länderna är något för begränsat. Intressantare är att gruppera de sammanlagt 57 nämnda länderna efter världsdelar (figur 3). Det 516

Världen är så stor så stor vi kan se är att vissa världsdelar helt saknar intresse bland de flyttningsfunderande svenskarna. I Syd- och Mellanamerika och i Afrika söder om Sahara nämns bara några få länder. Det gäller delvis även Asien, eftersom Thailand där svarar för över hälften av den redan relativt låga andelen. När det gäller Europa finns det en relativt stor spridning över länderna, men ytterst få nämner länder i östra Europa. Utfallet av svenskarnas länderpreferenser är knappast överraskande. Det är områden som svenskar genom både resande och medieexponering rimligen har en ganska god bild av. Det finns i urvalet av länder även en geografisk (Norden och Europa) och en språklig (Nordamerika och Australien) närhetsfaktor (Weibull och Rosengren, 1991). I jämförelse med 1991 finns det både klara likheter och tydliga skillnader. Det är i huvudsak samma länder som är de tio mest nämnda. De enda skillnaden är att Kanada har lämnat tio-i-topplistan och ersatts av Thailand. Samtidigt finns det vissa tydliga förskjutningar. Intresset för Nordamerika och Australien ligger 2011 klart under vad som observerades 1991: USA har tappat och gått från 23 till 17 procent, Australien från 18 till procent. Också deras respektive grannländer Kanada och Nya Zeeland uppfattas som mindre intressanta 2011 än de var 1991. Istället är det Norden och Europa som blivit mer attraktivt. Enskilda länder som särskilt ökat är Spanien (från 8 till 1 procent) och Norge (3 till 6 procent). Solkust respektive arbetsmarknad är troliga förklaringar till de senare ökningarna. Men frågan är om det går att se något mönster i preferenserna för enskilda länder. Det enda sättet vi har att få ett underlag till vad som ligger bakom är att studera de enskilda länderpreferenserna i olika grupper (tabell 2). Det visar sig att Italien ligger högre bland kvinnorna och Thailand högre bland männen, medan det i övrigt inte är några större skillnader. I fråga om ålder uppträder dock mycket tydliga mönster. USA är framför allt i fokus bland de yngsta som funderat på att flytta utomlands: drygt en fjärdedel anger USA, i jämförelse med en dryg tiondel bland de medelålders. Tendensen är densamma för Storbritannien. Det omvända förhållandet gäller för Spanien. Andelen som nämner Spanien som flyttmål är dubbelt så hög bland pensionärerna som bland ungdomarna och tre gånger så hög bland personer i övre medelåldern. Ett motsvarande mönster men på en lägre nivå finns för Thailand, medan Medelhavsländer som Frankrike och Italien inte uppvisar ett sådant åldersmönster. Utbildningsfaktorn speglar delvis åldersskillnaderna. Bland lågutbildade som funderat på flytt till annat land ligger Spanien och Thailand klart högst. Bland högutbildade är det relativt störst övervikt för Storbritannien, Frankrike och Norge. Den höga siffran för USA bland personer med medelhög utbildning har att göra med att utbildningsnivån dominerar bland 16-29 åringar. Den samlade bilden överensstämmer till stor del med den för två decennier sedan. Också då var USA och Storbritannien i topp bland de yngsta, medan Spanien låg högst bland de äldre men på en något lägre nivå än det gör 2011. Den starka preferens som då fanns för Australien har blivit lägre i alla grupper men särskilt bland de yngre. 517

Lennart Weibull Tabell 2 Länderpreferenser efter kön, ålder och utbildning 2011 (procent) Land Kv M 16-29 30-9 50-6 65-85 LU MLU MHU HU USA 16 18 26 13 11 17 7 28 9 16 Spanien 1 1 7 12 2 15 26 12 17 9 Storbritannien 10 7 15 10 3 2 2 7 10 12 Norge 7 5 9 6 3 9 7 5 9 Italien 8 3 3 9 7 2 9 7 5 5 Australien 3 3 5 6 7 2 7 Danmark 5 3 2 3 6 6 2 3 5 Frankrike 3 1 5 2 1 5 6 Thailand 1 6 2 3 9 13 3 1 Tyskland 5 2 2 6 9 3 2 5 Antal 22 206 122 175 10 7 6 136 122 128 Kommentar: Tabellen är beräknad på samtliga inom varje grupp som angivit att de funderar på att flytta från Sverige till ett annat land. Utbildning är delad i LU = Lågutbildad, MLU = Medellågutbildad, MHU = Medelhögutbildad, HU = Högutbildad. Den slutsats vi kan dra av 2011 års studie i jämförelse med den tidigare är att svenskarnas omvärldsorientering är i stort sett densamma. Det är i stort sett samma länder som man funderar på. Den anglosaxiska världen utanför Europa har dock tappat i attraktivitet och det är särskilt Australien som inte spelar samma roll som tidigare. Mycket talar för att uppmärksamheten för ett land som ligger längre bort i större utsträckning påverkas av olika trender, inte minst inom populärkulturen, t ex film, tv-serier och popband. När det gäller varför man funderat på att flytta ger ålders- och utbildningsskillnaderna en antydan om att det rör sig om både arbete och fritid. De yngres preferenser för USA och Storbritannien men också för Norge kan säkert föras tillbaka till ett intresse för att kunna göra karriär/skaffa sig ett arbete. Spanien och Thailand är valda av främst äldre och har sin bakgrund i ett intresse för främst avkoppling; i fråga om Spanien är det intressanta att det är just gruppen som är på väg mot pensionen som framför allt funderat på att flytta dit. Accepterade länder Vi har tidigare visat att knappt 30 procent av svarspersonerna funderat på att flytta till ett annat land. Det handlar alltså om något som aktivt övervägts. Frågan är då vilka länderpreferenser som kan finnas bland dem som inte gjort sådana överväganden. För att belysa det har det ställts en uppföljningsfråga som avser vilket land man skulle välja om man var tvungen att flytta från Sverige. Det senare skulle kunna 518

Världen är så stor så stor beskrivas som länderacceptans, alltså länder som man kan tänka sig att bo i, låt vara att frågan kan uppfattas något konstruerad att tvingas flytta från Sverige är knappast något som en majoritet svarspersonerna brukar reflektera över. 9 Det framträder även indirekt i att 18 procent av svarspersonerna inte har angivit något land; de har antingen inte kunnat ta ställning, säkerligen beroende på att frågeställningen känts främmande, eller bara hoppat över frågan. Det är i stort sett samma nivå som när motsvarande uppföljningsfråga ställdes 1991 (15 procent). De länder som väljs när man svarar på frågan om tvångsflytt är i stort desamma som när det gäller funderingar att flytta till ett annat land. Samtliga tio länder som i det senare fallet är de mest frekventa ryms bland de elva som här ligger högst men nivåerna har ändrat sig ganska påtagligt (figur 2). Den största skillnaden gäller de nordiska länderna. Det är framför allt Norge som får en betydligt större andel men också Danmark och Finland ökar sin andel. Däremot tappar både USA och Storbritannien. Spanien ligger på samma nivå i båda fallen. Figur 2 Om man var tvungen att lämna Sverige, vilket land skulle man välja? 2011 (procent) Norge 25 Spanien 13 USA 10 Danmark 8 Storbritannien Italien 6 6 Australien Finland Tyskland Frankrike Thailand 3 3 3 3 Antal svar 1 297. Kommentar: Frågan lyder: Om du var tvungen att flytta från Sverige till ett annat land, vilket land skulle du då välja? Procentandelarna är beräknade på dem som angivit ett land eller ett område. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011. 519

Lennart Weibull Figur 3 Angivna länder fördelade efter världsdel/område bland dem som har funderingar på att flytta respektive om man är tvungen att flytta till ett annat land 2011 (procent) Prefererade områden bland dem som haft funderingar att flytta till ett annat land Nordafrika och Mellanöstern 1% Afrika söder om Sahara 1% Syd- och Mellanamerika 3% Inget givet land 9% Australien/Oceanien 5% Asien 7% Nordamerika 18% Norden 13% Övriga Europa 3% Valda länder om man är tvungen att flytta till ett annat land Afrika söder om Sahara 1% Syd- och Mellanamerika 1% Nordafrika och Mellanöstern 1% Asien 5% Nordamerika 12% Australien/Oceanien 6% Norden 36% Övriga Europa 38% Kommentar: När det gäller vilka länder man funderat på att flytta till bygger procentandelarna på dem som uppgivit sådana funderingar (28 procent av de svarande). I fråga om valda länder om man är tvungen att flytta till ett annat land bygger procenttalen på de 82 procent som angivit något land. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 520

Världen är så stor så stor Det vi således kan se är att den geografiska närhetsfaktorn inte oväntat spelar en betydligt större roll om man skulle tvingas flytta: de nordiska länderna samlar här en dryg tredjedel, i jämförelse med drygt tio procent då det gäller flyttningsfunderingar. Om vi gör en jämförelse med länderpreferenserna bland dem som haft funderingar att flytta blir det tydligt att särskilt övriga Europa och Nordamerika tappar i betydelse bland dem som tvingas flytta (figur 3). Det är till närområdet man vänder sig. Bilden är emellertid inte entydig. Procentandelarna för övriga områden ligger kvar på sin relativt låga nivå. 10 Det finns också ett annat intressant mönster i svaren. Den grupp som angivit att de haft funderingar på att flytta till något annat land ändrar sina länderpreferenser något då frågan gäller en situation där de skulle bli tvungna att flytta. Då förändras preferenserna i denna grupp främst genom att andelen för Norge ökar medan flertalet andra länder minskar en eller ett par procentenheter. Resultaten från 1991 års undersökning pekar i samma riktning. När frågan gäller tvångsflytt ökar de nordiska länderna sin andel och Norge framträder som det helt dominerande alternativet. Attraktionskraften hos Norge var dock inte lika stark 1991 som den är 2011, medan både USA och särskilt Australien hade lägre andelar 1991 än 2011. En liten del av skillnaden kan förklaras av att den äldsta åldersgruppen inte ingick i 1991 års studie. Den mer sannolika förklaringen ligger dock snarast i att Norge allmänt ökat sin attraktionskraft ett land som lockar med en stark arbetsmarknad. Nedgången i intresse för Australien har redan tidigare påvisats. Internationalisering av både arbete och fritid När det gäller främmande länders attraktionskraft dominerar de anglosaxiska länderna klart, särskilt bland yngre människor. I fråga om vad som kallats acceptans ligger dock Norden bättre till, främst genom att detta bland de äldre är ett prioriterat område. Mycket talar för att detta inte är en fråga om åldrar utan en fråga om generationsbetingade synsätt. Dessa meningar utgjorde kärnan i slutsatserna från 1991 års undersökning av svenskarnas omvärldsorientering (Weibull och Rosengren, 1992). Frågan är hur den slutsatsen förhåller sig till det vi nu sett i motsvarande studie två decennier senare. För det första stämmer det allmänna mönstret. USA och Storbritannien har en stark ställning när det gäller länder som man har funderat på att flytta till, medan de nordiska länderna står starkare då man måste flytta till ett annat land. Men det finns också klara förändringar. Den anglosaxiska världen har försvagats något genom att Australien blivit betydligt mindre attraktivt att flytta till än det var 1991. En andra avvikelse är att länder som står för en fritidskultur Spanien och Thailand har fått ökad betydelse både i fråga om preferens och om acceptans. Fritidskulturen kan vara en faktor med ökad betydelse bakom svenskarnas omvärldsorientering, sannolikt som en följd av det ökade resandet. 521

Lennart Weibull Också åldersmönstren är desamma men det finns en påtaglig ökning av funderingarna på att flytta utomlands i de yngre åldersgrupperna men också bland medelålders. För de yngre är det sannolikt arbete och studier utomlands som hägrar, bland äldre fritidsintresset. Det visar sig också finnas ett visst stöd för den generationshypotes som formulerades 1991, eftersom vi ser att intresset för att flytta idag ligger högre bland medelålders än vad det gjorde då. Det allmänna mönstret är emellertid att det generellt skett en ökad internationalisering i alla åldersgrupper, om än mycket lite bland de äldsta. Förklaringen till ökningen bland de äldre ligger i stor utsträckning i fritidskulturens ökade internationalisering, alltså äldres funderingar på åretruntboende på spanska solkusten eller det egna huset i Thailand. Noter 1 Det beräknas att ca två tredjedelar av de utvandrade svenskarna återinvandrar inom fem år, medan en tredjedel blir kvar utomlands (Westling, 2012). 2 Den svenska statistiken är bristfällig när det gäller vilka länder svenskarna bosätter sig i (Westling, 2012). 3 Frågan ställdes första gången inom ramen för det så kallade Balticom-projektet (1990), finansierat av Kungliga Vetenskapsakademin, i syfte att studera om förändringar i Östeuropa påverkade svenskarnas bild av dessa länder (Weibull och Rosengren, 1992; jfr även Weibull och Lithner, 2001) Det ska understrykas att populationen år 1991 bara omfattade personer mellan 15 och 75 år, vilket drar upp flyttningsbenägenheten något eftersom den är klart högre bland yngre än bland äldre. Se vidare not 1 om åldersskillnader. 5 En liknande undersökning har genomförts på uppdrag av mäklarfirman Fastighetsbyån i form av en webbenkät med 1000 svenskar mellan 20-65 år. Den visade att 65 procent av de tillfrågade funderat på att flytta till ett annat land. Av dem hade hälften ett varmare klimat som viktigaste skäl, drygt var fjärde motiverade det med miljöombyte och var tionde med jobb (Svenska Dagbladet 2012-05-23). 6 Den linjära regressionsanalysen med kön, ålder, utbildning, familjeklass och medborgarskap som oberoende variabler visade på följande betavärden för de tre signifikanta faktorerna: ålder -.28, social familjeklass.10 och medborgare.10. Den totala förklarade variansen var dock enbart tio procent. 7 Talen/skattningarna är dock inte helt jämförbara, eftersom åldersgruppen 76-85 år inte ingick i undersökningen 1991. Intresset att flytta till annat land begränsar sig i denna grupp till procent, vilket drar ner genomsnittet för 2011 års undersökning (se not ). 522

Världen är så stor så stor 8 Till Storbritannien har även förts de som angivit England, Skottland eller Wales. 9 Som framgår av den tidigare frågan är det en mindre andel som har eller har haft några såda funderingar. 10 Om vi ska göra en strikt procentuell jämförelse borde möjligen också länderpreferenserna bland dem som funderat på att flytta bara räknas på dem som uppgivit något land. I så fall skulle de öka något, men den samlade bilden skulle inte förändras. Referenser SOU 2010:0. Cirkulär migration och utveckling. Stockholm Weibull, Lennart (2008) En förändrad världsbild?. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Skilda världar: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Weibull, Lennart, Lithner, Anders (2001) Grannar på avstånd om Sverige och Polen. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Land, Du välsignade? Göteborg: SOMinstitutet vid Göteborgs universitet. Weibull, Lennart, Rosengren, Karl Erik (1992) Svenskarna och omvärlden. Några resultat från Balticom-projektet. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Trendbrott? Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Weibull, Lennart, Rosengren, Karl Erik (1993) Svenskarnas omvärldsorientering. Svenskarnas syn på andra länder 1990-1992. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Perspektiv på krisen. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Weibull, Lennart, Rosengren, Karl Erik (1995) Svenskarnas omvärldsorientering 1990-199. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Det gamla riket. Göteborg: SOMinstitutet vid Göteborgs universitet. Westling, Folke (2012) Svenskar bosatta utomlands. Sammanfattning. SOM-institutet vid Göteborgs universitet. 523