Vägen till ett jämlikt samhälle hälsa, välfärd och solidaritet Socialdemokraterna i Östergötlands kommission för jämlik hälsa 2012 2013 Sammanfattning Oktober 2013 Sammanställning av Birgitta Larsson
Bakgrund Människors hälsa är en ingång till frågor om framtid, utveckling och hållbarhet. I grunden handlar hälsa om mänskliga rättigheter och är en förutsättning för förverkligandet av andra rättigheter. Hälsan är dock ojämlikt fördelad och det finns stora hälsoklyftor inom och mellan befolkningsgrupper, kommuner och städer. Med detta som politisk drivkraft har vi velat utveckla möjligheterna att skapa jämlikhet i hälsa. Vi har därför tillsatt en kommission som bestått av 9 fristående och politiskt oberoende forskare och 12 företrädare för Socialdemokraterna i Östergötland (bilaga 1). En viktig utgångspunkt för vårt arbete har varit WHO - rapporten Closing the gap in a generation (2008); (Marmotkommissionen). Syfte Kommissionens syfte har varit att bidra med kunskap och vägledning i arbetet med att utforma en socialdemokratisk politik som leder till jämlikhet i hälsa. Målsättningen är att politiken ska stödjas av vetenskapliga underlag, vara långsiktig och hållbar i sin utformning och se människan ur ett helhetsperspektiv. Kommissionen har också velat medverka till att lyfta fram forskare och den forskning som genomförs inom Linköpings Universitet och Landstinget i Östergötland. Tillvägagångssätt Kommissionens arbete har pågått under ett år under perioden september 2012 till och med september 2013. Arbetet har genomförts i fyra steg genom seminarier och workshop. Vid varje steg och seminarium har en specifik fråga riktats till forskarna som redovisats vid seminariet. Kommissionen första steg bestod av en analys av hälsoläget i Östergötland. Det andra seminariet behandlade framtidens utmaningar för jämlik hälsa. Vid det tredje seminariet redovisades förslag till insatser för jämlik hälsa. Vid det fjärde och avslutande seminariet diskuterades och beslutades forskarnas rekommendationer och insatser för jämlik hälsa. Resultat Genom forskargruppens fristående position och tvärvetenskapliga perspektiv från medicin, samhällsvetenskap och humaniora har forskningsfält kunnat kopplas samman och berikande och fruktsamma diskussioner har skapats såväl mellan forskarna som mellan forskargruppen och förtroendevalda. Kommissionens arbete har resulterat i en kunskapsbaserad och åtgärdsinriktad rapport om jämlik hälsa med betoning på de strukturella faktorernas betydelse och vikten av att se på hälsa ur ett helhetsperspektiv. I rapporten har var och en av forskarna beskrivit orsaker till ohälsa samt förutsättningar och förslag till insatser för jämlik hälsa utifrån det egna forskningsfältet. Sammantaget har forskargruppens förslag formats till 67 åtgärder indelat efter områdena folkhälsa, livscykelperspektiv och organisation. Forskargruppens 9 rekommendationer innehåller de punkter som gruppen identifierat som särskilt betydelsefulla. Här följer en redovisning av forskarnas rekommendationer och förslag till åtgärder samt socialdemokratiska mål och strategier för jämlik hälsa.
Forskarnas rekommendationer för jämlik hälsa 1. Skapa förutsättningar för alla att kunna påverka sin tillvaro. Alla oavsett talang, intresse, yrkesval eller boendeplats ska ges möjlighet att utvecklas och leva i sociala och ekonomiska sammanhang där man kan känna gemenskap, arbetsglädje, hopp och framtidstro. 2. Förstärk kunskapsutvecklingen om hur kategorier som kön, klass, sexualitet, etnicitet etc. bidrar till att forma förutsättningar för hälsa/ohälsa. I grunden handlar detta om mänskliga rättigheter och rättvisa. 3. Arbeta med existentiella frågor som tillit och livsproblematik för att skapa delaktighet och trygghet samt göra tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull. 4. Motverka klasskillnader i hälsa genom att stärka utsatta individers livsbetingelser och hälsobeteenden i den sociala miljö som individen lever i. 5. Skapa likvärdig utbildning för alla barn och ungdomar och ge äldre chanser till livslångt lärande för att kunna möta samhällsförändringar. 6. Minska ojämlikhet för barn och ungdomar genom att arbeta med psykosociala faktorer, exempelvis föräldrars utbildningsnivå, ekonomi och familjesituation. 7. Förbättra villkoren i arbetslivet genom att inkludera hälsofrämjande aspekter, se över organisationen av arbetet och utvecklingen av ledare. Friska och nöjda medarbetare ger en bättre produktion och därmed en bättre lönsamhet. 8. Bygg morgondagens samhälle för äldre så att det är lätt att leva nära människor, nära aktiviteter och service. Genom att skapa ett hållbart samhälle för de äldre skapar vi ett hållbart samhälle för alla. 9. Välj organisatoriska styrsystem genom att se till konsekvenser, gränser och helhet. Detta gäller såväl vid val av huvudmannaskap, finansiering, reglering som produktionsutförande.
Forskarnas förslag till åtgärder för jämlik hälsa indelat efter områden Folkhälsa o Påvisa de strukturella faktorernas betydelse i förhållande till individen med hjälp av existerande kunskap och forskning. o Arbeta för ett ökat helhetstänkande på människors hälsa och livsvillkor. o Genomför riktade insatser för att stärka utsatta grupper och individer. o Satsa på likvärdig utbildning för alla barn och ungdomar och ge äldre chanser till livslångt lärande för att kunna möta samhällsförändringar o Anpassa samhällssystemen för att minska människors, särskilt de yngres och resurssvagas, hinder att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden. o Använd det nationella folkhälsomålet och de 11 delmålen för att påverka hälsa och livsvillkor. Arbeta för att ett mål om psykisk hälsa ska läggas till de 11 delmålen. o Utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. o Arbeta genom små och nära sociala nätverk för att ändra beteenden hos människor. o Arbeta underifrån istället för med generella kampanjer. o Stärk den psykosociala omgivningen runt människor, särskilt sociala nätverk. o Arbeta mot bostadssegregation för att minska riskerna för sociala skillnader, utsatthet och utanförskap (stärk människors bostadsmiljöer). o Utveckla goda kommunikationer för att få lokalsamhället att fungera på ett bättre sätt. o Utveckla människors levnadsvanor genom ökad kunskap. o Utveckla generella indikatorer på kommunal nivå som kan tillämpas på lokal nivå för att skapa en helhetsbild över människors levnadsvillkor avseende både sociala och hälsomässiga förhållanden. o Utveckla bättre samarbetsformer mellan olika aktörer för att stärka hälsan för den enskilde och särskilt för socialt utsatta individer. o Initiera ett kvalitetsarbete på alla kliniker och vårdcentraler för jämlik hälso- och sjukvård. o Öka resurserna till forskning för att belysa hur psykosocial miljö påverkar biologiska förlopp och utveckling av sjukdomar, ökad samhälls- och självreflektion m.m. Livscykelperspektiv Barn och ungdomar o Skapa en likvärdig utbildning för alla barn och ungdomar. Förstärk insatserna för elever med sämre språkkunskaper och/eller svag utbildningsnivå samt i geografiskt segregerade områden. o Arbeta med existentiella frågor som tillit och livsproblematik prestationssamhälle, media reklam förebilder, stor valfrihet, osäker jobbframtid, skolstress, mobbning skapar stress. o Använd en medveten ekonomisk fördelningspolitik för att stärka familjers ekonomiska situation. o Stärk barnbidrag och flerbarnstillägg.
o Ta bort RUT-avdrag för läxläsning och inför i stället obligatorisk läxhjälp i skolan. o Ge ensamstående föräldrar med socioekonomiska svårigheter rätt till fullt RUT-avdrag för hushållsnära tjänster. o Ge stöd till föräldrar genom att erbjuda gratis barnpassning som ett led i föräldrautbildningen. o Ta fram kriterier för vad som karaktäriserar en framgångsrik skola, en skola som kännetecknas av god pedagogisk ledning, låg psykisk ohälsa bland eleverna och goda skolprestationer. o Minska klasstorleken och gör det enklare för barn med särskilda behov att få stöd i skolan. o Utveckla anti-nätmobbningsstrategier för skolor och föräldrar liksom utbildning i nätetik bland barn och ungdomar. o Motverka sexuella övergrepp genom att införa en årlig obligatorisk utbildning för alla nyanställda som arbetar med barn om barn som far illa, fysisk barnmisshandel och sexuella övergrepp vad göra när du misstänker att ett barn far illa. o Genomför en särskild utbildning för förskolelärare och lärare med syfte att med olika typer av pedagogiska hjälpmedel öka barns självkänsla och förmåga att säga nej till oönskade beröringar. o Medverka aktivt till etablering av ett Barnahus i Norrköping med en bemanning och enligt den arbetsmodell som utvecklats i Linköping. o Arbeta med psykosociala faktorer som stärker barn och ungdomar livssituation. o Öka föräldrautbildning och familjerådgivning. o Stärk barnavårdcentralernas verksamhet. o Stärk skolhälsovården exempelvis genom fler skolsköterskor. o Vidta insatser mot fetma - förbättra matvanor med hjälp av förskolor och skolor. o Öka möjligheten till fysisk aktivitet i skolan. o Öka tillgängligheten för motion avgifterna bör vara låga. o Gör skolvägar säkra och trygga för eleverna. o Stärk fritidsgårdarna. o Stöd ideella organisationer. o Gör alkohol, tobak och droger svårtillgängligt. o Utred socker- och eventuell fettskatt. Vuxna o Utveckla ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital (inklusive utbildning) på både individ och gruppnivå för att stärka människors resurser. o Skapa hälsofrämjande organisationer - friska och nöjda medarbetare ger en bättre produktion och därmed bättre lönsamhet. o Förbättra sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i arbetslivet. o Förstärk individanpassningen på arbetsmarknaden så att hinder för etablering och utslagning minskar särskilt med tanke på den yngre generationen. o Möjliggör individuellt anpassade åtgärder för sjuskrivna.
Äldre o Öka de preventiva insatserna för äldre genom att främja äldres sociala kontakter, fysisk aktivitet m.m. o Skapa en sammanhållen geriatrisk vårdprocess med ett holistiskt vårdprocessperspektiv, där delprocesser som boendet, primärvården, specialistvården/geriatriska vården samverkar. o Identifiera verkligt sjuka individer genom att använda Health intelligence - en geriatrisk riskmodell. o Utveckla kvalitets- och processparametrar för att underlätta utveckling och styrning av vården. o Sök nya funktionella strukturer som binder samman äldre i eget boende, med omsorg, primärvård och olika typer av specialistvård. Organisation Jämställdhet o Minska det ökande glappet mellan olika grupper vad gäller utbildning (kön, klass, etnicitet). o Fördela ansvaret för hem och barn mer jämlikt mellan män och kvinnor. o Förstärk kunskapsutvecklingen om hur kategorier som kön, klass, sexualitet, etnicitet etc. bidrar till att forma förutsättningar för hälsa/ohälsa. o Föreskriv jämställdhetsintegrering i alla delar av hälso- och sjukvården. o Möjliggör fortbildning för personal inom hälso- och sjukvården om intersektionella/genus perspektiv på hälsa/ohälsa. o Problematisera och motverka mäns risktagande. o Förbättra villkoren för kvinnodominerade arbetsplatser som präglas av stigande sjukfrånvaro, vilket kan ses som en konsekvens av mer pressande arbetsförhållanden. Organisation o Öka kraven på att arbetslivet/arbetsgivare i högre grad inkluderar hälsofrämjande aspekter i sin organisation av arbetet och i sin utveckling av ledare. Friska och nöjda medarbetare ger en bättre produktion och därmed en bättre lönsamhet. o Förbättra organisationen för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen och lägg krav på arbetsgivarens deltagande och engagemang. o Möjliggöra individuellt anpassade åtgärder för sjukskrivna i rehabiliteringsprocessen som bygger på den enskildes livssituation, resurser och behov, istället för rutinmässiga åtgärder som inriktas på symptom och besvär. o Genomför inte organisatoriska förändringar, och inrätta inte nya organisationer, utan att gör uppskattningar av vem och vilka som kommer att beröras och hur. Ta med dem i arbetet. o Genomför inte styr- och kontrollsystem utan att göra uppskattningar av vem och vilka som kommer att beröras och hur. Ta med dem i arbetet. o Inför inte nya begrepp utan att analysera och diskutera vad begreppsbytet innebär för individer och organisationer
Övergripande mål och strategisk inriktning för jämlik hälsa Som övergripande mål för det fortsatta arbetet har betydelsen av att integrera jämlikhet i hälsa i all socialdemokratisk politik och beslutsfattande vuxit fram. Med hjälp av forskarnas underlag har också ett antal strategier för det fortsatta arbetet kunnat identifieras. Strategierna handlar om att betona de strukturella faktorerna i förhållande till individens eget ansvar och arbeta för ett ökat helhetstänkande på människors hälsa att utgå från det nationella folkhälsomålet och de 11 delmålen för att påverka hälsa och livsvillkor. att genomföra jämställdhetsintegrering i kommunernas och landstingens verksamhetsområden att utveckla samarbetsformerna mellan olika aktörer för att stärka hälsan för individer och grupper att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom kommuner, landsting och bland andra aktörer att öka resurserna till forskning för mer kunskap och samhälls- och självreflektion Politisk slutsats Med forskarnas kunskapsunderlag, 67 åtgärdsförslag och 9 rekommendationer som grund går det fortsatta arbetet för jämlik hälsa vidare. Kommissionens arbete har visat att vägen till ett jämlikt samhälle går genom hälsa, välfärd och solidaritet.
Bilaga 1 Ledamöter i Socialdemokraterna i Östergötlands kommission för jämlik hälsa Ordförande: Mats Johansson, oppositionsråd och gruppledare, Landstinget i Östergötland Kommissionärer Professor Kerstin Ekberg, Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, Linköpings Universitet. Forskningsområde: arbetslivsinriktad rehabilitering Professor Tomas Faresjö, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet. Forskningsområde: Twincities Research Group Docent Roger Klinth, Tema Genus, Linköpings Universitet. Forskningsområde: jämställdhet Professor Margareta Kristenson, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet Forskningsområde: folkhälsa Professor Emeritus Johnny Ludvigsson, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings Universitet. Forskningsområde: pediatrik Professor Jan Marcusson, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings Universitet. Forskningsområde: geriatrik Professor Emerita Elisabeth Sundin, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings Universitet. Forskningsområde: företagsekonomi Professor Emeritus Jan Sundin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet. Forskningsområde: historia Professor Carl-Göran Svedin, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings Universitet. Forskningsområde: barn- och ungdomspsykiatri Socialdemokratiska ledamöter Oppositionsråd Christoffer Bernsköld, Landstinget i Östergötland Kommunalråd Camilla Egberth, Motala kommun Europaparlamentariker Göran Färm Politisk sekreterare Matilda Johansson Oppositionsråd och gruppledare Mats Johansson, Landstinget i Östergötland ordförande Förbundsstyrelseledamot SSU Kaisa Karro Landstingsledamot Birgitta Larsson, Landstinget i Östergötland - samordnare av kommissionen Kommunalråd Eva Lindh, Linköpings kommun Kommunalråd Lena Micko, Linköpings kommun, ordförande Socialdemokraterna Östergötland, ledamot i verkställande utskottet nationellt Kommunalråd Lars Stjernkvist, Norrköpings kommun Riksdagsledamot Anna-Lena Sörensson Riksdagsledamot Lena Hallengren, talesperson för hälso- och sjukvårdsfrågor har följt kommissionen
För mer information om kommissionens arbete och resultat kontakta gärna: Kommissionens ordförande Mats Johansson, e-post mats.e.johansson@lio.se, mobil 0705 71 75 89. Kommissionens samordnare Birgitta Larsson, e-post birgitta.m.larsson@lio.se, mobil 070638 0384.