Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika som fattiga länder. Ungefär 7 400 kvinnor per år får diagnosen bröstcancer i Sverige. Det finns flera typer av bröstcancer, däribland: Hormonkänslig bröstcancer: ungefär 80 procent av all bröstcancer HER2-positiv bröstcancer: ungefär 10-15 procent av all bröstcancer Trippelnegativ bröstcancer: cirka 10-15 procent av all bröstcancer Bröstcancer kan ibland vara ärftligt betingad, cirka 5-10 procent. Över 1 500 avlider varje år Trots att Sverige har kommit långt när det gäller överlevnad i bröstcancer avlider varje år ungefär 1 500 kvinnor i Sverige av spridd bröstcancer. Det motsvarar en kvinna var 6:e timme. De har vanligen behandlats för bröstcancer tidigare och drabbats av återfall med spridning till andra delar av kroppen, men kan ibland ha spridd sjukdom redan vid första diagnos. Patienter med spridd bröstcancer betraktas har i median knappt tre år kvar att leva, men 25 procent lever fortfarande efter fem år. Somliga lever många, många år med god livskvalitet. Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation 2011-09-21
2 (9) Åtta av tio kvinnor får hormonkänslig bröstcancer Majoriteten av de som får bröstcancer, cirka 6 000 kvinnor per år, har hormonkänslig bröstcancer. Det innebär också att majoriteten av de som får spridd bröstcancer har hormonkänsliga tumörer. Insatser för att förebygga att kvinnor får spridd bröstcancer är angelägna, liksom forskning för att förlänga överlevanden med bibehållen livskvalitet. Hormonkänslig bröstcancer kallas även hormonreceptorpositiv bröstcancer. Det innebär att cancercellerna har hormonreceptorer och att cellernas tillväxt stimuleras av kvinnligt könshormon, framför allt östrogen men också progesteron. Kvinnligt könshormon har stor betydelse för kvinnans menstruationscykel, sexuella utveckling, fruktsamhet, graviditet och barnafödande. Kvinnligt könshormon fortsätter att produceras även efter att menstruationen har upphört, men i mindre mängd. För att kunna välja behandling är det avgörande att man tar reda på om tumörcellerna har dessa hormonreceptorer. Om så är fallet kan antihormonell behandling användas för att hindra hormonernas påverkan på celltillväxten. Antihormonella läkemedel verkar antingen genom att minska mängden östrogen i kroppen, eller genom att blockera östrogenets möjlighet att binda till cancercellens receptorer. Det i sin tur minskar cancercellernas möjlighet att överleva. Andra läkemedel som kan ingå i behandlingen av spridd hormonkänslig bröstcancer är cytostatika antikroppar och bisfosfonater. Behandlingarna kan ges i olika kombinationer. Många kvinnor med spridd bröstcancer lever ett bra liv under många år samtidigt som de genomgår flera olika behandlingar.
3 (9) Antikroppar Monoklonala antikroppar är konstgjorda varianter av de antikroppar som kroppen producerar naturligt för att skydda sig mot virus- och bakterieinfektioner. Idag används tre olika antikroppar för behandling av spridd bröstcancer. De kan antingen binda till tillväxtstimulerande ämnen i blodbanan eller direkt på cellernas yta där de hämmar tillväxtsignalerna. Bisfosfonater Bisfosfonater är läkemedel som motverkar nedbrytning av skelettet, däribland benskörhet till följd av cancer som har spridit sig till skelettet. Cytostatika Cytostatika, eller cellgifter, används både för att förebygga återfall och för att behandla cancer som spridit sig. Olika cytostatika angriper cellerna på olika sätt. Vissa påverkar arvsanlagen i DNA-molekylen i cellkärnan, andra angriper cellens transportsystem eller molekyler som är av betydelse för cellens överlevnad. Oftast kombineras flera cytostatika för att maximera behandlingseffekten samtidigt som man försöker minimera biverkningarna.
4 (9) Andra bröstcancerformer HER2-positiv bröstcancer Ungefär 10-15 procent av de kvinnor som drabbas av bröstcancer får HER2- positiv bröstcancer. HER2 är ett protein som normalt reglerar cellväxt och celldelning. Men ibland kan de gener som framställer HER2 bli för många. Det leder till för mycket HER2-protein och en okontrollerad celldelning. Alla bröstcancertumörer ska HER2-testas. Hälften av HER2-positva tumörerna är dessutom hormonkänsliga. Trippelnegativ bröstcancer Mellan 10 och 15 procent av all bröstcancer beräknas vara trippelnegativ. Det innebär att tumören saknar receptorer för östrogen, progesteron och HER2. Cancerformen är vanligare bland yngre kvinnor (före klimakteriet), kvinnor som har en ärftlig form av bröstcancer med mutation i bröstcancergenen BRCA1 och kvinnor med afrikanskt ursprung. Denna typ av tumör består egentligen av flera undergrupper och kan ofta ha en särskilt dålig prognos. Ärftlig bröstcancer Mellan 5-10 procent av all bröstcancer har ärftlig bakgrund. Man kan misstänka ärftlig cancer om en ung kvinna drabbas och det finns flera fall av bröstcancer i släkten. Hos ett fåtal av dessa kvinnor kan man hitta en förändring i någon av generna BRCA1 och BRCA2. Hos dessa kvinnor är risken för att även insjukna i äggstockscancer förhöjd. Det går att göra en utredning för att kartlägga om en kvinna bär på dessa genetiska förändringar.
Att förebygga spridning av bröstcancer 5 (9) Mammografi tidig upptäckt avgörande Socialstyrelsen rekommenderar mammografi regelbundna kontroller genom bröströntgen för alla kvinnor mellan 40 och 74 år. Syftet med dessa kontroller är att möjliggöra tidig upptäckt, det vill säga innan cancercellerna har spridit sig till andra delar av kroppen. Ungefär hälften av alla fall av bröstcancer upptäcks genom mammografi. År 2010 genomförde BRO en undersökning via Novus Opinion: 19 av 21 landsting/regioner skickar bara en kallelse till mammografi 18 procent av kvinnorna kommer inte De som uteblir får ingen påminnelse Landstingen följer inte alltid kriterierna i EU:s riktlinjer för kvalitetssäkring av mammografi, nämligen att bilderna ska granskas av två av varandra oberoende experter. Varje expert ska granska minst 5 000 bilder årligen för att upprätthålla kompetensen. Mammografi är en fråga som har högsta prioritet för BRO. Viktigt att ta sin medicin Vid hormonkänslig bröstcancer är antihormonell behandling av stor vikt. För att ge bästa möjliga skydd ska behandlingen pågå i minst fem år, många forskare menar att behandlingstiden mycket väl skulle kunna fördubblas. Trots att antihormonell behandling bidrar starkt till att minska risken för återfall i bröstcancer avbryter många kvinnor behandlingen. Effektiva läkemedel hjälper inte om inte kvinnorna tar dem, menar BRO, som vill bidra till att öka kunskapen om vikten av att följa läkarnas behandlingsrekommendationer.
6 (9) I en skotsk bröstcancerstudie fullföljde inte ens hälften av kvinnorna sin behandling med antiöstrogenläkemedlet tamoxifen i fem år. I genomsnitt tog de sina mediciner i strax under två och ett halvt år. Somliga tog inga tabletter alls. De kvinnor som inte ens påbörjade behandlingen hade hela 50 procent högre risk att dö av bröstcancer än de som fullföljde hela femårsperioden. Var tionde kvinna hämtade ut färre än 70 procent av sina recept. Studien visade att dessa kvinnor löpte över 16 procent större risk att dö av bröstcancer än dem som hämtat ut alla sina recept.
7 (9) Att leva med spridd bröstcancer Skriftlig behandlingsplan Att få ett cancerbesked är en chockartad och omskakande upplevelse. Det är väl belagt att en majoritet av patienterna i ett sådant läge har svårt att ta till sig information och att komma ihåg vad som egentligen har sagts. Därför är det av högsta prioritet att alla kvinnor får skriftlig information om vad diagnosen innebär och vilken behandling som planeras för det egna minnet, men också för de anhörigas skull. En undersökning som BRO genomförde år 2008 bland närmare 400 medlemmar visar att endast var femte kvinna hade fått en skriftlig behandlingsplan (20 procent). I det nationella vårdprogrammet Omvårdnad vid bröstcancer från 2011 står det att en skriftlig behandlingsplan bör upprättas för varje patient. Frågan är högprioriterad av BRO. Att delta i kliniska studier rätten till remiss För många kvinnor med bröstcancer innebär deltagande i en medicinsk studie att de får hopp. De får vanligtvis träffa läkare och sjuksköterskor lite oftare genom den uppföljning som krävs. Men de kliniska studierna i Sverige minskar. År 2004 deltog 16,3 procent av alla svenska cancerpatienter i någon form av klinisk prövning. Förra året hade det sjunkit till 6,6 procent. Fyra av tio kvinnor med bröstcancer (39 procent) kan tänka sig att medverka i en medicinsk studie om de blir tillfrågade. Nästa lika många (37 procent) vill veta mer för att kunna ta ställning. Samtidigt uppger sju av tio (71 procent) att de inte har fått information om möjligheten att delta i studier. Det visar en undersökning som Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO, genomförde år 2007 bland sina medlemmar (4 971 svar).
8 (9) Om man uppfyller kriterierna för att delta i en klinisk studie kan man begära en remiss till det sjukhus som genomför studien. Men det är svårt för patienter att få information om vilka studier som pågår och vilka som skulle kunna vara aktuella att delta i. Det finns inga gemensamma informationsdatabaser och ingen informationstjänst som vänder sig till patienter. Förnyad medicinsk bedömning second opinion BRO menar att det är orimligt att patienter på grund av bostadsort kan nekas behandlingar som är godkända av Läkemedelsverket, och att vissa landsting åsidosätter nationella behandlingsriktlinjer. Bröstcancerpatienter måste få information om rätten att begära en förnyad medicinsk bedömning, så kallad second opinion. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är landstingen i vissa lägen skyldiga att ge patienter en förnyad medicinsk bedömning: Vid livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. I de fall vetenskap och beprövad erfarenhet inte ger entydig vägledning och det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet. Om man är osäker på eller missnöjd med sin behandling kan begära en medicinsk bedömning som utförs av en annan läkare. Bedömningen kan göras av läkare vid ett annat sjukhus eller i ett annat landsting. Läkarna gör inga nya undersökningar, utan bedömningen baseras på befintliga underlag, oftast patientjournaler. Lagen säger vidare att patienten ska erbjudas behandling i enlighet med den förnyade medicinska bedömningen. Den som önskar en förnyad medicinsk bedömning kan tala med sin läkare eller kontaktsjuksköterska, eller om det känns svårt kan man vända sig till sjukhusets kurator. För att få en second opinion av en läkare i ett annat landsting krävs en specialistvårdsremiss, annars måste man själv stå för kostnaderna.
9 (9) Vård utomlands Ibland kan man vilja söka vård utomlands. Antingen för att få komma till en särskild klinik eller att få en särskild behandling eller för att väntetiden är kortare i det andra landet. Som regel är det dock svårt att få planerad vård finansierad, men i vissa fall kan landstinget eller staten stå för kostnaderna: 1. Om landstinget/regionen remitterar till vård utomlands. 2. Om man får förhandstillstånd för utlandsvård av Försäkringskassan och staten betalar vårdkostnaden. 3. Om man själv söker vård i ett annat land och i efterhand ansöker hos Försäkringskassan om ersättning för vårdkostnaden. Om reglerna anses vara uppfyllda står staten för vårdkostnaden. Mer information finns på Försäkringskassans webbplats: www.forsakringskassan.se