Årsredovisning 2014
Innehållsförteckning VD har ordet... 3 Större insatser... 4 Vattentjänstfrågor... 6 Management... 6 EurEau... 7 Dricksvatten... 8 Rörnät... 9 Avlopp och miljö... 10 Utbildning... 12 Utveckling... 14 Kommunikation... 17 Stödprocesser... 20 Ekonomiska redovisningar... 25 Föreningen Svenskt Vatten... 25 Svenskt Vatten AB... 47 Omslagsfoto: Angelica Barat Valdes. Home is not what it used to be 2
VD har ordet I mitten av maj, när jag tillträdde som VD för Svenskt Vatten, var det första som slog mig vilken otroligt bred och omfattande verksamhet som Svenskt Vatten bedriver. Alltifrån kurser i svetsning av plaströr, teknikfrågor i reningsverk, läcksökning i rör, uppströmsarbete med kemikalieavveckling på agendan, samhällsplanering för minskad klimatpåverkan på vatten, kommunikation om vattnets värde och forskning om såväl framtida reningsverk som framtida organisationsformer. Samarbete i EU med andra länders motsvarande branschorganisationer, genomförande av Vattendirektivet, kunskapsöverföring med våra nordiska kollegor, påverkansarbete med deltagande i utredningar under 2014 framförallt dricksvattenutredningen kontakter med riksdagsledamöter, vattenrelaterade juridiska spörsmål, finan sieringsfrågor, ja listan kan göras hur lång som helst. Detta kräver en helt fantastisk bredd kombinerad med djup och det är imponerande att se att Svenskt Vatten klarar av det. Tydligt är också att för att klara av det behövs hela tiden en nära kontakt med medlemmarna. Det är svårt att sitta på ett kontor i Stockholm och ha fötterna i verkligheten om man inte har bra dialog med de som hela tiden jobbar med de praktiska frågorna. Det här har ju någon listat ut före mig och för att försäkra sig om att denna dialog sker och fungerar så finns Svenskt Vattens kommittéer. Utöver detta har vi nu också ett kommunikatörsnätverk som verkligen tagit fart under 2014 och en hel massa andra kontakter, t ex under 2014 via vår turné med P110:an Avledning av spill-drän- och dagvatten och även remissförfarandet med verksamhetsstrategin. Vattentjänstorganisationerna bedrivs kommunalt, men det är tydligt att mycket av förutsättningarna för verksamheterna avgörs nationellt eller på EU-nivå. Det är alltså mycket viktigt för våra medlemmar att ha en bra och sakkunnig representation på dessa arenor. Både detta arbete i sig och kommunikationen med medlemmarna i de här frågorna kan vi behöva förstärka under de kommande åren. Redan innan jag tillträdde hade jag möjligheten att komma in i arbetet med att ta fram en ny långsiktig verksamhetsstrategi för Svenskt Vatten. Resultatet av det arbetet och de många dialogerna med medlemmar runt detta har fallit väldigt väl ut. Vi har tydligt identifierat vad vi ska bidra med i samhället och till medlemmarna och jag känner mig trygg i att verksamhetsstrategin kommer utgöra en bra grund för de kommande fem årens arbete. Visionen Sverige ska ha friskt dricksvatten, rena sjöar och hav och tillgång till långsiktigt hållbara vattentjänster är en bra ledstjärna i det arbetet. Anna Linusson VD 3
STÖRRE INSATSER Politik och viktiga utredningar Svenskt Vattens deltagande i Miljömålsberedningens (MMB) uppdrag om att ta fram en Strategi för sammanhållen och hållbar vattenpolitik resulterade i bra förslag. Bl.a. ska lagstiftning som rör ansvar och styrning av klimatanpassning i tätorter ses över liksom systemet med miljökvalitetsnormer för vatten. Under året fortsatte vi engagera oss i Dricksvattenutredningen. Jörgen Johansson från Sydvatten har representerat Svenskt Vatten som expert i utredningen. När det stod klart att många osamordnade myndigheter arbetar med material i kontakt med vatten fick vi gehör för förslaget att Boverket ska hålla samman statens samlade arbete med material i kontakt med vatten. Svenskt Vatten avrådde Riksintresseutredningen från att göra mark för bostadsbyggande till riksintresse innan systemet med riksintressen setts över och framför allt utan att beakta dricksvattentäkter som ett balanserat riksintresse; det måste finnas vatten i bostäder. Det blev också utredningens förslag. Dricksvattenutredningen utreder bl.a. övervakning och kontroll av vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag som är dricksvattentäkter. Havs- och vattenmyndigheten fick ett parallellt uppdrag av regeringen att utreda genomförande och finansiering av övervakning och kontroll av sjöar och vattendrag utifrån kraven i ramdirektivet för vatten. Utredningarna har starka samband med varandra och båda kan påverka krav och kostnader samt nyttan för medlemmarna. Svenskt Vatten har som den enda branschorganisationen i landet fått en plats i Havsoch vattenmyndighetens referensgrupp. Svenskt Vatten tog med glädje emot förtroendet från ledamöter i Riksdagens nyinrättade vattennätverk att bistå dem praktiskt och med kontakter. Syftet med nätverket är att utan koppling till partipolitik förmedla kunskaper och fakta i frågor relaterade till vatten. Före Frukostseminarium i Riksdagen 4
valet hann nätverket med två seminarier. Det ena handlade om behov av och hinder för att inrätta vattenskyddsområden samt om material i kontakt med dricksvatten inkl. det hormonstörandet ämnet bisfenol-a. Seminariet lockade ledamöter från flera riksdagsutskott och flertalet partier. Representanter för VA-branschen och jordbruket samt forskare och myndigheter deltog. Ny verksamhetsstrategi Under 2014 har Svenskt Vatten tillsammans med styrelsen, kommittéerna, medlemmarna och personalen arbetat med att ta fram verksamhetsstrategin för den kommande femårsperioden 2015 2019. I förslaget till Verksamhetsstrategin fastslås Visionen för Svenskt Vatten till Sverige ska ha friskt dricksvatten, rena sjöar och hav och tillgång till långsiktigt hållbara vattentjänster och Missionen till Svenskt Vatten är branschorganisation för landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag VA-organisationerna. I syfte att nå visionen ovan ska Svenskt Vatten med spetskompetens: Aktivt företräda och vinna gehör för medlemmarnas intressen i nationella och internationella sammanhang Bidra till medlemmarnas utveckling Verksamhetsstrategin baseras på omvärldsanalysen som togs fram under våren och som diskuterades på styrelseseminariet tillsammans med kommittéordförande och kommittésekreterarna i mars. I maj började arbetet med att skissa på viktiga målområden för Svenskt Vatten. Som en start i detta arbete arrangerade Svenskt Vatten under Vattenstämman en workshop där de tre framtidsscenarierna presenterades. Vattenstämmans workshop blev mycket välbesökt med ca 100 deltagare i 20 grupper. De inspel på strategin som medlemmarna presenterade under workshopen innehöll både bredd och djup, samtidigt som många teman återkom. Efter det första utkastet som presenterades på styrelsemötet i juni har arbetet fortsatt med justeringar och förankring i kommittéerna och hos personalen. Förslaget till remissversionen av Verksamhetsstrategin för åren 2015 2019 sändes ut till medlemmarna i början av november. Remisstiden pågick till 31 januari 2015. 5
VATTENTJÄNSTFRÅGOR Management Hållbarhetsindex Hållbarhetsindex kördes för första gången som en underökning i VASS under hösten. Nittiosju kommuner deltog första året vilket var fler än väntat och intresset har varit stort. Lanseringen av verktyget har genomförts i nära samverkan med medlemmarna, bland annat genom fem ifyllnadsseminarier och ett återkopplingsseminarium. Två SVU-studier som använder sig av hållbarhetsindex har startat och vi har genom en särskild SVU-utlysning Från hållbarhetsindex till handling initierat ytterligare möjligheter till denna fördjupade tillämpning av hållbarhetsindex. VA-chefens verktygslåda Under året har ett antal utvalda testpiloter använt sig av en tidig version av VA-chefens verktygslåda. Baserat på deras input och synpunkter har både innehåll, design och användarvänlighet förbättrats och en färdig version ligger nu öppen på hemsidan. VA-chefens verktygslåda är tänkt att vara ett levande verktyg som uppdateras och blir därmed en viktig kanal för att föra ut tillämpningar av SVU-studier, lyfta fram goda exempel och på annat sätt se till att ny kunskap når branschens nyckelpersoner på ett effektivt och lättillgängligt sätt. Organisationsfrågan Organisationsfrågan är ständigt aktuell för våra medlemmar. För att skapa bra plattformar för erfarenhetsutbyte och diskussion behövs även nya studier, analyser och kunskapssammanställningar. Under 2014 har vi lagt mycket kraft på att initiera nya studier som ska bära frukt framöver. En studie av samverkansmöjligheter i Värmland är påbörjad och en annan studie med fokus på små kommunala förvaltningars utmaningar startades i slutet av året. Vidare är hållbarhetsindex ett nytt kraftfullt verktyg för att analysera vattentjänstorganisationernas utmaningar och behov av förstärkning. Resultatet av alla de initiativ som tagits är att nästa års vattenstämma kommer att få ett stort fokus på organisationsfrågan med inte mindre än fyra seminarier specifikt ägnade åt denna fråga. Nördseminarier VA-ekonomi Svenskt Vatten har sett ett stort behov av att ordna seminarier som är mer specialiserade. 2014 introducerade vi därför Nördseminarier lite smalare, lite djupare. Tanken är dels att behandla ett mer specialiserat område, men också att ge ett stort utrymme åt diskussioner och erfarenhetsutbyte. På nördseminarierna är både föreläsare och deltagare experter. Först ut var två seminarier i VA-ekonomi ( Redovisning av anläggningstillgångar respektive Exploateringsprojekt ). Slutsatser från diskussionerna användes även som underlag till VA-chefens verktygslåda och vi ser en intressant koppling mellan dessa båda nya satsningar framöver. Juridisk medlemsservice Svenskt Vatten fortsätter att arbeta för en god medlemsservice när det gäller juridisk rådgivning. Fokus är på att bevaka aktuella juridiska frågor och föra ut generisk information till alla medlemmar. Den tidskrävande telefonrådgivningen har visat sig fungera väl genom det nya bokningssystemet. Samtidigt fortsätter vi att utveckla och utbilda våra medlemmar i vattentjänstlagen och dess tillämpning. 6
Ersättningar vid rådighetsinskränkningar Med anledning av att dricksvattenutredningen inte fick arbeta med frågan huruvida ersättningar ska betalas ut till berörda markägare i samband med att vattenskyddsområden bildas har Svenskt Vatten och LRF och diskuterat förutsättningarna för hur ersättningar ska betalas ut i dessa sammanhang. Detta arbete kommer att fortgå under 2015. Kommunernas skyldighet att ordna vattentjänster Kraven på kommunerna att ordna allmänna vattentjänster har ökat och ser ut att fortsätta att öka. Svenskt Vatten stödjer medlemmarna i detta arbete. Svenskt Vatten har deltagit i länsstyrelsernas arbete med riktlinjer för tillsyn. Svenskt Vatten har även kontaktat SKL för att gemensamt reda ut kommunernas ansvar inför att trycket ökar på att bygga ut allmänt VA. Dagvattenjuridik Det finns behov av att tydliggöra juridiken på dagvattenområdet. Frågorna handlar om kommunernas skyldigheter och rättigheter för att förhindra exempelvis översvämningar. Detta är ett problem för kommunerna idag och kommer att öka i takt med klimatförändringarna. Svenskt Vatten arbetar för att förtydliga vad som ska gälla på detta område. Tre seminarier har planerats och kommer att hållas i början av 2015. Statistiska underlag (VASS) 2014 genomfördes fyra årliga undersökningar: VASS Taxor (där samtliga kommuner svarade), VASS Drift (där 240 kommuner svarade), VASS Revaq och VASS Biogas. Dessutom lanserades Hållbarhetsindex i VASS för första gången, med nittiosju svarande kommuner. En analys av taxeundersökningen presenterades på Svenskt Vattens hemsida efter sommaren. EurEau Dricksvatten Arbetet har fortsatt med att påverka revisionen av dricksvattendirektivets annex II och III som nu är i slutskedet med bl.a. ökat fokus på water safety plans (WSP). Här blir det sannolikt en fortsatt uppföljning av regler och riktlinjer kring WSP. Biocidförordningen har varit i fokus under året. Där det är viktigt att kloramin som används i Sverige kan registreras på samma sätt som ozon och klordioxid. Svenskt Vatten var värd för ett vårens EurEau-dricksvattenmöte möte. Mötet arrangerades i Stockholm den 22 23 maj. Avlopp & Miljö Uppströmsarbete är nu en central strategi för EurEau och en workshop hölls tillsammans med EU-kommissionen i september. För att snabba på utfasningen av farliga kemikalier har det under året varit i fokus att tillsammans med andra Europeiska aktörer öka antalet kemikalier som finns på kemikalielagstiftningens (REACH) kandidatlista. 7
Arbetet med EU-kommissionens kommande Watch-List och nya prioriterade ämnen har fortsatt under året. Arbetet har fortsatt med att få ett EU-förbud mot kadmium i hobby- och konstnärsfärger. Ett förslag till ny EU-strategi för läkemedel & miljö har tagits fram och presenterats för EU-kommissionen och Läkemedelsindustrin. Ett position-paper om fosfor och kretslopp har tagits fram under året. Juridik och ekonomi Svenskt Vatten har genom EurEau aktivt bevakat ECJ (European Court of Justice) bedömning av vad som ska anses vara vattentjänster enligt artikel 9 i Ramdirektivet för vatten. Frågan har stor betydelse för kostnadstäckningen för vattentjänster. EurEau har även arbetet med att ta fram data för att kunna jämföra de europeiska länderna på ett relevant sätt. Syftet med detta arbete är att få fram underlag i EurEau:s diskussioner med Europa Kommissionen och annat påverkansarbete. CEN Europastandardiseringen Svenskt Vatten har under 2014 varit engagerade Europastandardiseringen, CEN i: Analysmetoder för dricksvatten och avloppsvatten och Vattenverkskemikalier genom deltagande i den svenska spegelgruppen samt Avloppshantering Från reningsverk till brunnslock. Svenskt Vatten representerade SIS / Sverige vid två årliga plenarmöten. Dricksvatten Ökad säkerhet i produktion och distribution av dricksvatten Under året har vi uppdaterat enkätundersökningen från 2011 om vattenverkens beredningssteg och mikrobiologiska barriärer. Den nya enkäten visar att antal personer som får vatten från vattenverk med för få eller fel barriärer enligt Livsmedelsverkets rekommendationer har halverats sedan 2011. När de installationer som enligt enkäten är på gång genomförts, kommer antalet att halveras ytterligare en gång HACCP-seminarierna (Hazard Analysis and Critical Control Point) genomfördes i Göteborg och i Stockholm. Kursen utnyttjades för att få synpunkter på utkastet till den reviderade Handbok för egenkontroll med HACCP, publikation P111, som blev klar i december. Seminarier om att kommunicera kring vattenskydd har också genomförts. Ett seminarium i Stockholm handlade om hur man genomför samråd i en kommun då man arbetar med att införa vattenskyddsområden. Vid dricksvattenseminariet om reservoarer och material i kontakt med vatten presenterades resultat från projektet Material i kontakt med dricksvatten VA-verksamheternas praxis och erfarenheter. Projektet Material i kontakt med dricksvatten VA-verksamheternas praxis och erfarenheter genomfördes under 2014 och redovisades i en rapport som utkom i december och i tidningen Svenskt Vatten. Projektet genomfördes i form av en enkät för att klarlägga vilken praxis som tillämpas vid vattenverken och behovet av vägledning och stöd vid val av material 8
i kontakt med dricksvatten. Genomgången visade att det finns ett påtagligt behov av tydligt myndighetsansvar och konkret vägledning. Rapporten innehåller en redovisning av olika typer av material i olika installationer från vattenverk till konsument, hur man vid VA-verken inhämtar kunskap och vilka krav som ställs vid underhåll, reparation och nyanläggning, samt hur valet av material skulle kunna underlättas. Rapporten finns tillgänglig på Svenskt Vattens hemsida. Efter att verksamhetsplan 2014 skrevs har två SVU-projekt initierats via kanslibeslut. Det ena är en nationell kartläggning av PFAS i dricksvatten, vilket blivit ett aktuellt problem (SVU-rapport 2014-20). Vår undersökning kompletterar Livsmedelsverkets undersökning genom att vi till skillnad från deras samlar in analysvärden. Det andra SVU-projektet är att sammanställa en vägledning för arbetet med upprättande, handläggning och tillsyn av vattenskyddsområden (SVU-rapport 2014-17). Sammanställningen görs i första hand som en hjälp för Svenskt Vattens medlemmar, men har även sänts till utredningen En trygg dricksvattenförsörjning. Rapport Nr 2014 20 Nationell screening av perfluorerade föroreningar (PFAA) i dricksvatten Katrin Holmström Sandra Wetterstrand Gullvy Hedenberg Svenskt Vatten Utveckling Rörnät och klimat Hållbar nyanläggning av VA-ledningar För att få enhetliga kartsymboler i branschen sammanställs en Publikation om kartsymboler, P109, som har varit ute på remiss. Efter inarbetning av synpunkter samt färdigställande av symbolbilaga ligger publikationen som utkast på Svenskt Vattens hemsida. Publikationen beräknas bli fastställd under våren 2015. En ny version av P99, Betongrör för allmänna avloppsledningar togs fram i november och diskuterades i arbetsgruppen i december. P99 beräknas kunna färdigställas våren 2015. Hållbar dagvattenhantering och klimatanpassning Statlig utredning En långsiktigt hållbar markanvändning Under 2014 presenterades SOU 2014:50 Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten. Svenskt Vatten deltog i expertgruppsarbetet som låg till grund för utredningen. I SOU 2014:50 beskrivs den splittrade ansvarsfrågan för dagvattenhanteringen. Förslag har framförts om en utredning gällande lagstiftning för att kunna förebygga översvämningar i såväl ny som befintlig bebyggelse. SMHI föreslås få uppdrag att hantera VAbranschens högupplösta nederbördsdata Statlig utredning Kontrollstation 2015. Svenskt Vatten har varit engagerade i den statliga utredning Kontrollstation 2015 som drivits av SMHI. Syftet med utredningen var att beskriva vad som hänt i klimatanpassningsfrågan sedan 2007 då SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter presenterades. Resultatet kommer att presenteras under 2015. 9
Rörnät och Klimat 2014 Konferensen Rörnät och klimat genomfördes 1 2 april i Malmö och lockade drygt 400 deltagare. Konferensen som genomfördes för 4:e året i följd, har utvecklats till en spännande mötesplats för viktiga frågor inom Rörnät och Klimat. Under hösten 2014 togs programmet fram till Rörnät och Klimat 2015, vilken kommer att arrangeras 10 11 mars 2015 i Stockholm. PUBLIKATION P107 Oktober 2014 Remissturné och slutarbete med P110 Avledning av spill-drän- och dagvatten Färdigställande av P110 som remissversion var klar sommaren juni 2014 och sändes ut för synpunkter i början av aug 2014. Utskicket var mycket brett: Medlemmar, företagsabonnenter, myndigheter, klimatsamordnare på länsstyrelserna, intresseorganisationer, försäkringsbolag, tekniska högskolor, nordiska kollegor. Under hösten genomfördes en remissturné vid 10 tillfällen i Stockholm (2 st), Göteborg Läcksökning på vattenledningsnät Läckagekontroll och lokalisering av läckor (2 st), Hässleholm (2 st), Borlänge, Sundsvall, Luleå, Umeå. Totalt deltog mer än 530 personer. Remisstiden för P110 sattes till 30 jan 2015. Svenskt Vatten har också föreläst vid ett stort antal tillfällen på andra företags och organisationers konferenser och kurser om dagvatten och klimatanpassning. Effektiv förnyelse av VA-nät, inklusive drift och underhåll Publikation om läcksökning, P107 Publikation om läcksökning, P107, remissbehandlades våren 2014 och synpunkter inarbetats. Publikationen fastställdes i oktober 2014. Denna utgör också kursmaterial på Svenskt Vattens nya läcksökningskurs. Avlopp och miljö Det är viktigt att Havsmiljö- och vattenförvaltningen driver på effektiva och långsiktigt hållbara Vattentjänster. Under året fortsatte vi att påverka vattenmyndigheternas förslag till miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vattenförvaltningen och kvaliteten på underlagen. Samrådsdialogen om dessa startade i december och vi gav ut ett stödmaterial inför de lokala mötena med kommunala politiker och VA-chefer. Programmen kommer att driva på om åtgärder och kostnader fram till 2021. Det långsiktiga arbetet med att minska mängden oönskade ämnen till reningsverken fortsätter. Vi har arbetat med följande områden: Svenskt Vatten fick regeringen att ta ett EU-initiativ (ett s k begränsningsförslag) för att ta bort undantaget för kadmium i hobby- och konstnärsfärger i REACH. KemI fortsatte sitt arbete med att ta fram underlag och fick sin begränsningsrapport godkänd av Europeiska kemikalie-myndigheten ECHA. Dock var rapporten enbart inriktad på kadmium i slam 10
och kretslopp och tyvärr inte på kadmium i vatten ut till recipient. Då miljöbelastningen av kadmium via slam är väldigt låg enligt rapporten, kommer EU-kommissionen troligen inte att förbjuda kadmium i hobby- och konstnärsfärger. Vi ville få KemI att rekommendera silverförbud för konsumentprodukter inom ramen EU:s biociddirektiv. KemI har under året presenterat ett EU-förslag om förbud av den första antibakteriella silverföreningen i konsumentprodukter. Vi fortsatte arbetet i Svanens svenska miljömärkningsnämnd. Vi fortsatte arbetet i Chemsec Business Group angående sinlist.org. En ny lista med fler ämnen presenterades i oktober genom insatser från bl.a. Svenskt Vatten. Denna uppmuntrar i sin tur att EU:s kemikaliemyndighet och medlemsländerna att i snabbare takt ta upp fler ämnen på REACH kandidatlista. Vi fortsatte även vårt arbete med Mistrapharma 2 och Läkemedelsverket. Arbetet med Revaq fortsatte under 2014, mer än hälften av landets avloppsvatten behandlas nu i Revaq-certifierade reningsverk. Revaq-arbetet är idag en av landets de starkaste drivkrafter för praktiskt uppströmsarbete och utfasning av farliga ämnen. I Revaqs årsrapport för 2013 som vi fick medial uppmärksamhet med och ett reportage i SVT Rapport, kunde vi redovisa att Revaq på ett säkert sätt kunde återcirkulera 1 300 ton fosfor och 2 100 ton kväve till åkermark genom användning av slam från de Revaq-certifierade reningsverken. När ebola-katastrofen bröt ut i västra Afrika blev information om smittrisker via avloppsvatten och slam viktig. I samarbete med Folkhälsomyndigheten och andra berörda myndigheter kunde vi skyndsamt informera och lugna den oro som fanns och spred sig. Viruset dör snabbt utanför människokroppen och smittar inte via avlopp och slam. Vi fick också myndigheterna att informera på ett sätt som medlemmarna kunde förstå. God resurshushållning för tätorternas avloppsvattenrening I takt med att utsläppen från reningsverken minskat har andra källor till föroreningar ökat i relativ betydelse. En sådan källa är dagvatten. Vi samlade därför medlemmar för att under en dag diskutera kunskapsläget och samla in synpunkter och förslag på vilka behov som vi behöver möta och hur vi strategiskt bör ta oss an frågan. Vattnets värde Vår rapport om att vatten har ett mycket stort samhällsekonomiskt värde presenterades på Vattenstämman under maj och fick under hösten uppmärksamhet både medialt och av dricksvattenutredningen. SVT sände ett reportage i november om Svenskt Vattens studie som visar att samhällsnyttan av vattnet i sjön Mälaren uppgår till cirka 127 miljarder årligen och från vattnet i Vombsjön i Skåne till cirka 1,6 miljarder årligen. Samtidigt är de som åstadkommer det hållbara vattnet underfinansierade. Rapporten väckte intresse och presenterade också på ett internationellt seminarium arrangerat av NIVA (Norsk institutt for vannforskning). 11
UTBILDNING Från att 2007 ha bestått av ett fåtal kurser bidrar idag Svenskt Vattens utbildningsverksamhet till en stor del av medlemmarnas kompetensutveckling. Kursutbudet består nu av 29 kurser varav flera genomförs flera gånger per år. Under 2014 genomfördes 52 öppna kurser och 17 företagsinterna kurser.1 248 personer deltog på dessa kurser, varav 248 på de företagsinterna. Målet var 1 100 deltagare under året, så det målet uppfylldes. Vi försöker underlätta medlemmarnas möjlighet att delta på våra kurser och seminarier genom att genomföra dem på olika ställen i landet. Det mätetal som används är % av medlemmarna som har deltagit på någon eller några av våra kurser och seminarier. Målet för 2014 var 85 % och det blev i år 84 %. Nya kurser inom Rörnät och klimat Tre nya kurser genomfördes under året: Läcksökning Grunder genomfördes 5 gånger. Stockholm Vatten har vid Norsborgs vattenverk byggt en övningsanläggning för läcksökning, Sommarro. Denna anläggning användes för de praktiska övningarna under kursen. Rörnät Introduktion, som kommer att vara en inledande kurs till diplomkursen, genomfördes i september Schaktfritt renoverings- och ledningsbyggande Grundkurs Denna kurs har tagits fram i samarbete med SSTT Alla tre kurserna var mycket uppskattade av deltagarna. Vi hade även planer på att starta upp kursen Läcksökning Fortsättning, men detta senarelades till 2015 då intresset för grundkursen var så stort att vi lade in extra genomföranden av den kursen istället Sommarro, Stockholm Vattens övningsanläggning för läcksökning 12
Ny kurs inom Säker dricksvattenförsörjning Vi har fått flera förfrågningar från våra medlemmar om att ta fram en kurs i hygien vid arbete med ledningsnät. Det känns därför bra att vi i höstas kunde erbjuda medlemmarna den nya kursen Hygien vid arbete med vattenledningar, som genomfördes vid två tillfällen. Webbutbildning för förtroendevalda Utbildningen lanserades i mars 2014. Syftet med utbildningen är att ge nya förtroendevalda, och i viss mån nyanställda, en bra introduktion till vattentjänsterna. Efter kontakt med medlemmar fick vi önskemål om att lägga fokus på att informera om utbildningen under våren 2015. Detta för att flera av nämnderna, med sina nya ledamöter, inte har sina första möten förrän i början av 2015. Vi informerar kontinuerligt om utbildningen men då den i första hand vänder sig till nyvalda ledamöter beslöt vi att informera mer om den under våren 2015. Målet om 200 deltagare uppnåddes av denna anledning inte under 2014. Stöd för medlemmarna med deras kompetensförsörjning Vi fortsätter på olika sätt att främja de utbildningar med VA-inriktning som finns idag, bl a yrkeshögskoleutbildningarna. Yrkeshögskolemyndigheten har godkänt ansökningarna av befintliga utbildningar och en till varför antalet utbildningar har ökat. Gymnasieelever ska utföra ett s k gymnasiearbete sista året av utbildningen. Vi planerade att på Svenskt Vattens hemsida lägga ut förslag på teman, likt det Sydvatten har gjort inom projektet Drick kranvatten, som elever i hela landet kan använda. Denna plan reviderades under året då vi fick kontakt med Unga forskare. De arbetar mycket mot gymnasieskolor och är numera även arrangör av Juniorvattenpriset. Vi tror att det blir lättare att nå gymnasieelever via Unga forskare än via vår egen hemsida. Utbildningsstatistik Representation av medlemmar. Kurser: 62 % Seminarier: 54 % Kurser och seminarier: 73 % Kurser, seminarier, Vattenstämman: 84 % Enbart Vattenstämman: 32 % Geografisk spridning av deltagande medlemmar. Götaland: 49 % Svealand: 35 % Norrland: 15 % Deltagande medlemmar fördelat på storlek av kommun. Mindre än 20 000: 22 % 20 001 50 000: 31 % Fler än 50 001: 48 % 13
UTVECKLING Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är de kommunala vattentjänstleverantörernas eget FoUprogram för kommunal VA. Verksamheten ska till övervägande del vara inriktad mot tillämpad forskning och utveckling av intresse för Svenskt Vattens medlemmar. Målet är att främja utvecklingen av ny kunskap inom områdets alla delar, stödja branschens behov av kompetensförsörjning samt se till att framtagen kunskap sprids. SVU:s verksamhetsår 2014 kännetecknades av en fortsatt satsning på ökad FoU inom de prioriterade områdena samt en fortsatt satsning på projektprogram för högskolor och universitet. Under 2014 ledde Svenskt Vatten arbetet med att ta fram en ansökan för Strategiskt Innovationsprogram för vattensektorn (SWIP). Det strategiska innovationsprogrammet för vatten (SWIP) kommer att vara fokuserat på att utveckla innovativa, resurseffektiva och hållbara lösningar med avseende på: 1) säker och trygg vattenförsörjning, 2) klimatanpassad dagvatten- och avloppshantering 3) miljövänliga och resurseffektiva avloppssystem. Det strategiska innovationsprogrammet förväntas ha överblick över hela det strategiska området och arbeta med alla de verktyg som är lämpliga för att nå målen (inklusive egna utlysningar) samt komplettera andra satsningar för forskning och innovation. Satsningen på projektprogram, som inleddes 2008, är tänkt att bidra till att utveckla kompetenscentra vid olika högskolor och universitet samtidigt som programmen ska ge värdefull kunskap för Svenskt Vattens medlemmar. Följande program har haft finansiering med anslag för 2014: Dricksvattenprogrammet DRICKS: FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran. Chalmers. VA-teknik Södra: FoU inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken med fokus på södra Sverige. Lunds Tekniska Högskola. VA-kluster Mälardalen: FoU inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken med fokus på Mälardalsregionen. Uppsala universitet, KTH, SLU, Mälardalens högskola, IEA vid Lunds Tekniska Högskola. Dag&Nät: FoU om dagvatten- och ledningsnät, med utgångspunkt i samhällets behov, hållbarhet och klokt resursutnyttjande. Luleå Tekniska Universitet. Under 2014 genomfördes en omfattande utvärdering av Svenskt Vattens projektprogram för högskolor och universitet. Den viktigaste slutsatsen var att Etableringen av högskoleprogrammen inom SVU har blivit en stor succé. Dels har omfattningen och kvaliteten på svensk VA-forskning ökat betydligt, dels har kontakten mellan Svenskt Vattens medlemmar och FoU-miljöerna blivit väsentligt bättre sedan programmet startades. Svenskt Vattens styrelse beslutade under 2014 att göra en fortsatt satsning på högskoleprogrammen. För större projekt och program fördelas stödet ut över flera år. I redovisningen nedan presenteras därför både belopp och ämnesmässig fördelning för projekt som belastar 2014 års anslag samt information om projekt som tilldelats medel 2014. Under året påbörjades 27 nya projekt med ett totalt beviljat belopp på 7 829 577 kr varav 650 000 till Dricksvattenprogrammet (förlängning av innevarande program till och med 2015-04-30). Till detta kommer ovan nämnda utvärdering som finansierades med 400 000 kr från SVU. 14
Fördelning av 2014 års medel 2014 Program Projekt SUMMA Dricksvatten 1 612 500 2 859 877 4 472 377 Rörnät & Klimat 1 287 500 1 831 900 3 119 400 Avlopp & Miljö 4 650 000 2 977 800 7 627 800 Management 1 525 000 1 525 000 SUMMA 7 550 000 9 194 577 16 744 577 Rapporter från SVU och informationsspridning Under 2014 publicerades 34 SVU-rapporter. SVU-rapporter distribueras i en första omgång via riktade utskick till Svenskt Vattens medlemmar (850 mottagare) och i en andra omgång via Mynewsdesk (pressreleaser) till ytterligare ca 480 mottagare. Information om nya rapporter sprids även via vår hemsida och twitter. Under 2014 var antalet nedladdade rapporter 29 780 st. Vattenplattformen Svenskt Vatten har under 2014, tillsammans med övriga aktörer i vattensektorn och med finansiellt stöd från Vinnova, etablerat en nationell påverkansplattform. Syftet med Vattenplattformen är att: Skapa en nationell plattform för vatten med en bred förankring inom vattensektorn Utveckla och ta fram form, kommunikationsplan, riktning och plan för hur denna påverkans plattform kan arbeta för att öka medverkan i Horisont 2020 Innovationsupphandling används inom VA-sektorn. Vinnova och Energimyndigheten har fått regeringens uppdrag att genomföra innovationsupphandling inom miljöteknikområdet under 2012 2014. Ett av de områden som särskilt pekas ut är vattenförsörjning (i vid mening). Svenskt Vatten har under 2014 initierat en innovationsupphandling av kvicksilverfri COD-analys som finansieras av Vinnova. Internationellt samarbete och omvärldsbevakning Den ledande vattenorganisationen i världen är IWA, International Water Association. Svensk representant eller Governing Member är IWA Sverige, vars huvudman är Svenskt Vatten. Engagemanget syftar till att öka det internationella utbytet av kunskap och erfarenhet för svenskar i vattensektorn genom att dels hämta hem internationell kunskap till VA-sektorn, dels lyfta fram svensk VA-expertis internationellt. 15
Resultat januari december 2014 2013 INTÄKTER Utvecklingsavgifter 8 350 000 17 163 967 Övriga intäkter 34 677 4 270 Rörelsens intäkter 8 384 677 17 168 237 RÖRELSENS KOSTNADER Beviljade forskningsanslag under året -6 573 972-15 130 642 Över- resp. underskott från föregående år -56 712-213 165 SVU-kommittén -569 986-235 464 Personalkostnader -787 676-691 671 Övriga kostnader -1 346 063-1 708 295 Rörelsens kostnader -9 334 409-17 979 237 Rörelseresultat Avskrivningar -105 600-54 171 Ränteintäkter 433 332 379 171 SVU-resultat 184 709-56 712 Balans till nästa år -184 709 56 712 Årets resultat -622 000-486 000 Balansrapport 31 december 2014 2013 TILLGÅNGAR FoU- medel hos Svenskt Vatten 23 145 957 19 791 579 Pågående arbete 27 869 280 0 Fordran hos bolaget 184 709 0 Summa 51 199 946 19 791 579 SKULDER Förskott kunder 51 199 946 0 Beviljade ej utbetalda forskningsmedel 0 19 734 867 Skuld till bolaget 0 56 712 Summa 51 199 946 19 791 579 Redovisningsprinciperna har ändrats fr o m 2014. Jämförelsetalen har inte räknats om för 2013. 16
KOMMUNIKATION Kommunikationsenheten arbetar med såväl intern som extern kommunikation. Enheten ansvarar även för att införskaffa olika verktyg som kan användas av både kontoret och Svenskt Vattens medlemmar. Vidare ansvaras för vidareutvecklingsinsatser och vid behov utbildningsinsatser. Vattenstämman 2014 i Jönköping Vattenstämman handlar om att utveckla Svenskt Vattens årsmöte med föreningsstämma till ett bredare arrangemang, som innebär ett väsentligt större och innehållsrikare programutbud med flera samarbetsorganisationer involverade och ett bredare deltagande. Med Vattenstämman som diskussionsplattform vill Svenskt Vatten nå ökad synlighet av vattentjänstfrågorna i regional- och lokalpolitiken. Värdskap och deltagare: Totalt deltog cirka 562 personer, 103 deltagande medlemskommuner och 95 deltagande organisationer som representerade företag, myndigheter, organisationer samt utbildnings- och forskningsinstitutioner. Programupplägg: Seminarier hölls i tre parallella spår som gästades av cirka 20 talare. Utöver det fanns även 34 utställare på plats, utöver Svenskt Vatten. Utvärderingarna visade att Vattenstämman 2014 främst bidrog till att utvidga branschnätverk, ge ökad kunskap om utmaningarna inom vattentjänstsektorn och att ge förutsättningar för att lyfta vattenfrågorna en nivå i den politiska debatten. Maria Wetterstrand, moderator på Vattenmässan 2014 Föreningsstämman Vid föreningsstämmoförhandlingarna omvaldes Agneta Granberg, Göteborg till styrelsens ordförande och Per Manhem, Käppalaförbundet valdes till styrelsens vice ordförande. Föreningsstämman beslutade att uttagsfaktorn för årsavgiften 2015 behålls oförändrad liksom medlemsavgiftens andel av årsavgiften. Därutöver höjdes utvecklingsavgiften till 1,92 kr per invånare samtidigt som informationsavgiften behölls oförändrad om 30 öre per invånare. Mitt Vatten, en gemensam informationssatsning Mitt Vatten Sveriges kommuner för rent vatten, är Svenskt Vattens 3-åriga, gemensamma och nationella informationssatsning. Den primära målgruppen är allmänheten och den sekundära målgruppen är Svenskt Vattens egna branschmedlemmar, d.v.s. Sveriges 290 kommuner. Syftet är att synliggöra och öka kännedomen om vattentjänstbranschen och dess utmaningar. Vi vill öka medvetenheten om vikten att värna vattnets kretslopp i Sverige för att vi ska behålla ett rent vatten även i framtiden. Under 2014, år två av satsningens tre år, var syftet att bidra med fördjupad information om vattnets kretslopp och att lyfta branschen. Det har vi verkat för genom följande aktiviteter: Mitt Vatten-kampanjer Kretsloppstävlingen; en nationell skolsatsning inför Världsvattendagen 22 mars. Mellanstadieklasser, åk 4 6, erbjöds utbildningsmaterial: lektionsupplägg, quiz, experiment och en tävling om vattnets lokala kretslopp; från vattentäkt till kranen och tillbaka till naturen. 17
Initieringen av Stora Biltvättarhelgen i slutet av april, då vi uppmärksammade vikten av att skona miljön genom att tvätta bilen rätt. Kampanjen resulterade i ett stort mediegenomslag och att flera branschorganisationer anmälde sitt intresse av att sprida våra budskap vidare inför kommande års Biltvättarhelger. Almedalen; deltagande på Stora Miljöminglet där ca 500 miljöpolitiker och lobbyister bjöds på vattendrinkar med närproducerat vatten och smaksättning av lokalt odlade bär och kryddor. Årets frågeställning var: Vad är ditt vatten värt? Världstoalettdagen 19 november uppmärksammades genom att tre unga konstnärer fick skildra skräp, som inkommit till några av landets avloppsreningsverk, i ett digitalt Skitgalleri (konstgalleri). Därtill uppmuntrades medlemmarna att själva aktivera toalettdemonstrationer; vilket iscensattes på gator och torg, framför kommunhus, i skolor och till och med även i form av bajsbakelser vilket uppmärksammades av både lokal och nationell media. Här visade medlemmarna på ett stort kreativt engagemang och att gemensamma och nationella kampanjer ger utdelning. Två nationella nätverksträffar arrangerades i Stockholm på olika teman kopplat till kommunikationsfrågor. Medlemmarnas egna initiativ och aktiviteter kopplade till Mitt Vatten-kampanjer uppmärksammades, vilket bidrog med inspiration och erfarenhetsutbyte både inför arbetsvardagen och kommande kampanjaktiviteter. Mitt Vattens verktygslåda fylldes på med ytterligare exempel och kampanjmaterial och kommunikationsnätverket, som regelbundet tar emot information från Mitt Vatten, ökade till drygt 380 personer från cirka 300 personer 2013. Reklamfilmer: Mitt Vatten är ditt vatten (30sek) visades för drygt två miljoner personer på SF-biografer runt om i landet i två olika SF-bio-satsningar; en under sommaren 2014 samt en satsning under julhelgerna 2014/15, utöver digitala och lokala visningar. Det är lätt att spola rätt, en illustrativ kortfilm (30sek) togs fram inför Världstoalettdagen 19 november och spreds via medlemmarna nationellt och lokalt, främst via sociala medier. 18
Övrig kommunikation Tidningen Svenskt Vatten kommer ut med sex nummer per år och hade en TS-kontrollerad upplaga på 4 100 exemplar. Samtidigt visar undersökningar att tidningen läses av ca 12 000 personer. Under året har tidningen haft ambitionen att publicera minst två artiklar vardera om Svenskt Vattens åtta huvudbudskap. Denna ambition har fullföljts. Webbplatsen, www.svensktvatten.se, har under året genomgått en större genomlysning av webbplatsens funktion och design. Detta arbete syftar till att uppgradera hela plattformen till en modernare miljö samt att göra webbplatsen responsiv. Arbetet planeras bli klart under hösten 2015. Webbplatsen har årligen över 200 000 besök. Svenskt Vatten har ett twitterkonto och en Facebooksida som hela personalen kan använda gemensamt. Under 2014 har personalen twittrat 259 gånger och gjort 146 Facebookinlägg. Svenskt Vattens pressrum har under året i genomsnitt haft 1065 besökare i månaden. 14 pressmeddelanden skickades ut under 2014. Svenskt Vatten skickar varje månad ut ett elektroniskt nyhetsbrev, Svenskt Vatten informerar, som oftast innehåller en sammanställning över aktuella frågor, aktuella kurser och seminarier m.m. Nyhetsbrevet har ca 1800 mottagare. Under 2014 skickades utöver detta särskilda nyhetsbrev som handlade om att Livsmedelsverket angivit åtgärdsgränser, påminnelser om den kommande Vattenstämman, några riksdagspartiers åsikter inför valet, information om hållbarhetsindex, information om PFAA och information om Ebola. Vattenbokhandeln har under 2014 förbättrats bland annat genom att sökfunktioner för att söka efter gratisartiklar, pdf-filer samt på ämnesområde har lagts till. Startsidan har även designats om så att fler produkter presenteras direkt. Allt sammantaget gör webbshopen mer kundanpassad och användarvänlig. Under 2014 deltog Svenskt Vatten vid riksdagspartiers stämmor och kongresser eller kommun och landstingsdagar vid 4 tillfällen. De partier som besöktes med en monterutställning var Centerpartiet, Moderaterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Utställningen skedde i samarbete med Avfall Sverige, Energigas Sverige och Svenskt Fjärrvärme. I samarbete med Avfall Sverige, Energigas Sverige och Svenskt Fjärrvärme ordnades ett seminarium; Den hållbara staden ur olika perspektiv, som fokuserade på olika kommuners förutsättningar för att utveckla hållbara städer. Vissa städer har en ökad inflyttning som resulterar i mer avfall och transporter och behov av nya bostäder. Andra kommunerna kan drabbas av avfolkning och sitter då med investeringar i infrastruktur som blir olönsam när inkomsterna flyttar därifrån. Detta var den bild som Linda Scott Johansson från föreningen Klimatkommunerna gav i sin inledning av seminariet. Den följdes av ett samtal mellan politiker från olika stora kommuner. Panelen bestod av Per Ankersjö (C), Stadsmiljöborgarråd i Stockholm, Milan Obradovic (S), kommunalråd Malmö Stad, Anna Wiklund (M), kommunalråd i Enköping och Stig Henriksson (V), kommunalråd i Fagersta. 19
STÖDPROCESSER Medlemsnytta och medlemsengagemang Samtliga kommuner eller kommuners bolag är medlemmar i Svenskt Vatten, dvs 100 %. Målet om att minst 75 % av medlemmarna under verksamhetsåret deltar i någon aktivitet eller tjänst som Svenskt Vatten tillhandahåller, uppnåddes. Trivsel och effektivitet En genomgång av den fysiska arbetsmiljön och arbetsplatser har gjorts och eventuella problem har åtgärdats. En dag har ägnats åt att förstå våra olika drivkrafter och samtlig personal har erbjudits möjlighet att göra en egen drivkraftsanalys. Medarbetarundersökningen genomfördes i februari. Helhetsbetyg (7-gradig skala, inom parentes fjolårsresultat): Jag är som helhet nöjd med min arbetssituation 5,5 (4,24) +1,26 Jag är som helhet nöjd med min arbetsgivare 5,19 (4,38) +0,81 Svenskt Vatten är den ideala arbetsgivaren 4,63 (3,93) +0,70 Kontor och administration Målet om att medarbetarna ska ha de verktyg som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter är uppnått då frågan i medarbetarenkäten resulterat i 5,13 av 7 vilket var en ökning med 0,20 jämfört med föregående år. Ekonomi Resultatet 2014 för koncernen blev 0,4 Mkr. Det egna kapitalet 2014 för koncernen blev 20,6 Mkr. Styrelsen fattade under året beslut om att det egna kapitalet på sikt ska ligga i intervallet 9 12 Mkr. Vidare ska styrelsen anse sig få korrekt information om Svenskt Vattens finansiella ställning. I styrelseenkäten resulterade frågan avseende korrekt information i betyget 3,8 av 4. Miljöarbete Svenskt Vatten fick sitt miljödiplom förnyat i april 2014. Miljödiplomeringen innebär att organisationen har infört ett miljöledningssystem i enlighet med kraven i Svensk Miljöbas. Det innebär att Svenskt Vatten har en miljöpolicy med mål och handlingsplan, en aktuell miljöutredning där de betydande miljöaspekterna kartlagts, genomfört konkreta miljöförbättringar, utbildat samtliga medarbetarna i grundläggande miljökunskap, förankrat och redovisat miljöarbetet och godkänts vid en revision av såväl dokumenterat som praktiskt miljöarbete. 20
Styrelse Agneta Granberg, ordförande, Göteborg Stad Eva Andersson, Norrköpings Kommun Tomas Blomqvist, Umeva AB Tommie Eriksson, Norrtälje Kommun Hans Gillsbro, Norrvatten Mats Helmfrid, Lunds Kommun Per Johansson, Gävle Kommun Teresa Kalisky, Vara Kommun Henrik Kant, Göteborg Stad Peter Lindroth, Karlsborgs Kommun Per Manhem, Käppalaförbundet Liza-Maria Norlin, Sundsvalls Kommun Lena Olofsdotter, Laholms Kommun Birgitta Persson, Överkalix Kommun Ulf Thysell, NSVA AB Agneta Granberg, ordförande Valberedning Lars-Erik Salminen, sammankallande, Norrvatten Tommy Bernevång Forsberg (kd), Bankeryds Kommun Johanna Blomberg, Haninge Kommun Lenita Ericson (s), Luleå Kommun Tage Hägerman, Smedjebacken Energi & Vatten AB Jörgen Johansson, Sydvatten AB Anders Lago (s), Södertälje Kommun Dricksvattenkommittén(DRIK) Pehr Andersson, ordförande, Växjö Kommun Johanna Ansker, Stockholm Vatten AB Lubomira Eng, Habo Kommun Viktor Lund, Borås Energi och Miljö AB Markus Holm, Sydvatten AB Charlotte Lindstedt, Göteborg Stad Uno Schön, MittSverige Vatten AB Gullvy Hedenberg, Svenskt Vatten AB Per Manhem, vice ordförande Kommittén för Rörnät och Klimat (RÖK) Kenneth Johansson, ordförande, Karlskrona Kommun Elin Granberg, Köpings Kommun 21
Kennet Wester, Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund Erik Karlsson, Stockholm Vatten AB Cornelia Ljungerud, Ängelholms Kommun Elin Jansson, Uppsala Vatten Kristina Hall, VA SYD Christer Stenmark, Umeva AB Marie Falk, Kretslopp och Vatten Hans Bäckman, Svenskt Vatten AB Anne Adrup, Svenskt Vatten AB Avloppskommittén (VAK) Liselotte Stålhandske, ordförande, VA SYD Cajsa Wahlberg, Stockholm Vatten AB Katarina Tano, Kalix Kommun Malin Engström, Växjö Kommun Malin Tuvesson, MittSverige Vatten AB Pär Gustafsson, NSVA AB Susanne Tumlin, Gryaab AB Ulrika Olofsson, Umeva AB Peter Sörngård, Svenskt Vatten AB Utbildningskommittén (UK) Jörgen Westerlund, ordförande, Eskilstuna Energi & Miljö Carl Doverholm, Skaraborgsvatten Madeleine Malmros, Roslagsvatten Mats Norberg, NSVA AB Paulina Stenvall, Norrköping Vatten AB Petra Viklund, Luleå Kommun Anna-Karin Wickström, Sydvatten Ulrika Engvall, Svenskt Vatten AB SVU-kommittén Agneta Granberg, ordförande, Göteborg Stad Henrik Aspegren, VA SYD Per Ericsson, Norrvatten Tove Göthner, SKL Per Johansson, Gävle Kommun Stefan Johansson, Skellefteå Kommun Annika Malm, Göteborg Stad Lisa Osterman, Örebro Kommun Kenneth M Persson, Sydvatten AB Carl-Olof Zetterman, SYVAB Daniel Hellström, Svenskt Vatten AB 22
Managementkommittén (MAK) Hanna Dufva, Örebro Kommun Ewa Thorén, MittSverige Vatten AB Eva-Lena Beiron, Karlstad Kommun Bengt Svensson, Lycksele Kommun Eva Kristensson, VA SYD Mats Falås, Roslagsvatten Magnus Montelius, Svenskt Vatten AB Vattentjänstrådet Anna Linusson, Svenskt Vatten AB Henrik Aspegren, VA SYD Pehr Andersson, Växjö Kommun Kenneth Johansson, Karlskrona Kommun Jörgen Westerlund, Eskilstuna Energi & Miljö Hanna Dufva, Örebro Kommun Stefan Marklund, Luleå Kommun Daniel Hellström, Svenskt Vatten AB Personal Anna Linusson,VD sedan maj 2014 Åsa Hammar Wallin, tf. VD jan maj, enhetschef Stödprocesser Kristina Swärd, ekonomi Pia Svärdinger, adminstration, ekonomi Maria Wedberg, kursadministration Bo Gärde, vaktmästare Ulrika Engvall, utbildning Gilbert Nordenswan, juridik Daniel Hellström, enhetschef utveckling Anne Adrup, rörnät Hans Bäckman, rörnät, statistik, CEN Magnus Montelius, managementfrågor Gullvy Hedenberg, dricksvatten Catharina Eriksen, redaktör till september 2014 Victoria Sundgren, kommunikatör Kristina Melander, kommunikationsstrateg Fredrik Vinthagen, enhetschef kommunikation Anders Finnson, avlopp och miljö, REVAQ Peter Sörngård, avlopp och miljö 23
24
25
47
Svenskt Vatten övergripande mål 2014 är sista året i gällande flerårsplan (verksamhetsstrategi). Devisen kraftsamla och slutföra var därför ledord för vårt arbete under 2014. Ett arbete påbörjades för att i nära samverkan med våra medlemmar ta fram en ny verksamhetsstrategi. Nedanstående fokusområden och huvudbudskap fortsatte att gälla under året: Fokusområden Ökad synlighet av vattentjänstfrågorna i regional- och lokalpolitiken. Övergripande benchmarking av medlemmarna. Vattentjänsternas organisation. Huvudbudskap Säkrare dricksvatten. Klimatsäkra samhället. Box 14057 167 14 Bromma Tfn 08-506 002 00 Fax 08-506 002 10 svensktvatten@svensktvatten.se www.svensktvatten.se