STAFFANSTORPS KOMM UN KONTROLL- OCH TILLSYNSPLAN FÖR MILJÖENHETEN 2014

STAFFANSTORPS KOMM UN KONTROLL- OCH TILLSYNSPLAN FÖR MILJÖENHETEN 2014

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Miljökvalitetsmål 3. Kvalitetsarbete 4. Uppföljning av kontroll- och tillsynsplan 5. Vad är tillsyn och kontroll? 6. Behovsutredning 7. Kontroll- och tillsyn 2014 7.1 Nationella och regionala projekt 7.2 Tillsynsområden 7.3 Övrigt 8. Slutsats Bilaga 1, Kontrollplan för livsmedelskontrollen

2 KONTROLL- OCH TILLSYNSPLAN FÖR MILJÖENHETEN 2014 l. Inledning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden fullgör kommunens lagstadgade uppgifter inom en rad lagstiftningar gällande bl.a. livsmedel, strålskydd, miljöskydd och hälsoskydd. En viktig förutsättning för att miljöbalkens mål och syften, de antagna miljökvalitetsmålen och i förlängning en hållbar utveckling, ska kunna uppnås är att efterlevnaden av bestämmelserna i miljölagstiftningen kontrolleras genom tillsyns- och uppföljningsverksamhet Myndighetsutövningen planeras utifrån behov och resurser och årligen görs en uppdatering med hänsyn till de förutsättningar som kan ha ändrats. Myndigheten ska föra register över de verksamheter som fodrar återkommande tillsyn. Kontroll- och tillsynsplanen för 2014 beskriver den verksamhet som miljöenheten planerar att bedriva under året. Utöver de i miljöbalken angivna ansvarsområden har bl.a. inkluderats livsmedelslagen, strålskyddslagen och lag om tillsyn över handel med receptfria läkemedel. 2. Miljökvalitetsmål Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 miljömål som riksdagen har antagit. De nationella och regionala miljökvalitetsmålen är vägledande för miljö- och samhällsbyggnadsnämndens miljöarbete. I vårt tillsynsarbete berör vi alla miljömålen förutom Storslagen fjällmiljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård. 3. Kvalitetsarbete Miljöenhetens arbete ska präglas av objektivitet, effektivitet och god service med kunden i fokus utan att ge avkall på rättsäkerheten. skriftliga rutiner, processchema, mallar och checklistor är en viktig del av kvalitetsarbetet. Rutiner finns för omkring 55 olika typer av ärenden. När nya typer av inspektioner görs som omfattar många kontrollpunkter bör nya checklistor upprättas. Miljöenheten har även ett internt mål att varje handläggare ska gå igenom sin ärendelista i miljöreda första måndagen i månaden. Detta för att avslutade ärenden ska avregistreras samt för en extra kontroll att ärenden har handlagts färdigt. Arbetet med att ta fram kvalitetsdeklarationer påbörjades 2012 och beslut om deklarationerna togs under år 2013. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har besluta om tre kvalitetsdeklarationer (livsmedel, miljöskydd och hälsoskydd). K valitetsdeklarationerna kommer att utvärderas under år 2014. Enligt mandatperiodsbeställningen ska samtliga nämnder göra NKI-NöjdKundlndex mätningar. Någon kundenkät har inte tagits fram. Miljöenheten har dock tagit fram

3 ett vykort där inspekterade verksamheter ges möjlighet att anonymt ge feed-back på besöket. 4. Uppföljning av kontroll- och tillsynsplan Kontroll- och tillsynsplanen kommer att följas upp och red ovisas för nämnden genom en delårsredovisning Gan-aug) och en redovisning för hela året. Eventuella avvikelser mot planen kommer att följas upp. 5. Vad är tillsyn och kontroll? Tillsyn är både en administrativ och en operativ metod för att säkerställa att demokratiskt fattade beslut genomförs på det sätt som beslutsfattaren har avsett. Tillsynen och kontrollen ska bidra till att lagar, förordningar och föreskrifter tolkas på ett likartat sätt oberoende av var i landet som en verksamhet eller åtgärd äger rum. I miljötillsynsförordningen anges att en operativ tillsynsmyndigh et ska för varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan som omfattar tillsynsmyndighetens ansvarsområde enligt miljöbalken. Tillsynsarbete är en myndighetsuppgift och kan alltså endast utföras av en tillsynsmyndighet, kontroll- och tillsynsplanen är därför styrande för vårt arbete. Tillsynen är en kontinuerlig, kontrollerande och förebyggande verksamhet. Den operativa tillsynen ska underlätta för verksamhetsutövare att fö lja lagstiftningen och styra mot en hållbar utveckling. Tillsynen omfattar både direkt kontroll av att lag och regelverk efterföljs och förebyggande åtgärder för att hindra lagöverträdelser. Det förebyggande arbetet består bl.a. av handläggning av tillståndsansökningar, anmälningsärende enligt miljöbalken samt ansökningar/anmälan om registrering av livsmedelsföretag. Ä ven klagomål på verksamhetsutövare m.fl. som inte sköter sin verksamhet är en del i tillsynen. En stor del av tillsynen är även inriktad mot att via kunskapsförmedling och information motivera och stödja verksamhetsutövare att bedriva en bra och genomtänkt egenkontroll Tillsynen sker dels på plats hos verksamhetsutövare dels via muntliga och skriftliga kontakter. I tillsynsarbetet ingår även bl.a. ritningsgranskning, planering, administration, samråd, samverkan med andra myndigheter, inläsning av material m.m. Beträffande livsmedelsområdet används inte längre begreppen tillsyn och tillsynsmyndighet i de nya EG-förordningarna. Där används begreppen kontroll och kontrollmyndighet. 6. Behovsutredning Enligt 6 miljötillsynsförordning (2011:13) ska det hos en operativ tillsynsmyndighet finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt

4 miljöbalken. Behovsutredning ska avse en tid om tre år. Utredningen ska ses över vid behov och minst en gång varje år. Miljöenheten har gjort en behovsutredning för hela nämndens ansvarsområde vilket utöver miljöbalken inkluderar livsmedelslagen, strålskyddslagen och lag om handel med receptfria läkemedel. Utredningen ska ligga till grund för tillsynsplanen så att tillsynsinsatserna styrs till de mest angelägna områdena. Utredningen utgår från ett register (Miljöreda) över tillsynsobjekt samt uppföljning och utvärdering av erfarenheter från föregående års tillsynsarbete. Miljöenheten består av 4,5 tillsvidaretjänster varav tre miljöinspektörer, en miljöchef samt en administrativ tjänst på 50% för fakturering, diareföring, arkivering m.m. En detaljerad behovsutredning finns att tillgå på miljöenheten. På livsmedelstillsynen år 2014 saknas 378 timmar enligt planerat tillsynsbehov. Detta delvis en skuld från år 2013 då tiden för livsmedelskontroll bl.a. reducerade av att livsmedelsinspektören under två månader varit tillförordnad miljöchef. Mer tid än beräknat har lagts på händelsestyrd tillsyn, förfrågning från verksamheter och RASFF meddelanden (rapid alert systerns of food and feed). Mer tid än planerat har också lagts på Östersjöprojektet (Focus on Food) vilket haft en påverkan. Projektet upphör vid utgången av år 2013. Ett antal verksamheter kornmer inför år 2014 att placeras i grupp A (verksamheter som har en mycket väl fungerande egenkontroll). Detta innebär en halvering av tillsynstiden för dessa objekt. Till vis del kommer detta att påverka (reducera) tillsynsskulden i antal timmar. För att uppfylla de krav som ställs på en operativ kontrollmyndighet inom livsmedelskedjan finns som en särskild bilaga "Kon trollplan för livsmedelskontrollen i Staffanstorp", bilaga l. 7. Kontroll- och tillsyn samt övrig verksamhet under 2014 Det är viktigt att kommunen planerar sin kontroll- och tillsynsverksamhet. Det är en förutsättning för att arbetet ska kunna bedrivas effektivt och målinriktat. En stor del av tillsyns- och kontrollarbetet är händelsestyrt, d.v.s. när vi inte kan påverka inflödet av ärende. 7.1 Nationella och regionala projekt Här redogörs för nationella och regionala projekt som planeras under 2014 av bl.a. olika statliga myndigheter. Nationella projekt 2014 Nationella projekt drivs av Socialstyrelsen, Naturvårdsverket, Kernikalieinspektionen, Jordbruksverket och Livsmedelsverket.

5 Nationella projekt som är inplanerat för Miljöenheten under 2014: -Smycken i detaljhandeln (SMID 2014) som drivs av Kemikalieinspektionen med inriktning mot innehåll i smycken som säljs i detaljhandeln. -Socialstyrelsen ska driva ett nationellt tillsynsprojekt om inomhusmiljön i skolan, med fokus på egenkontrollen som gäller städning och ventilation. Regionala projekt 2014 Miljösamverkan Skåne är ett samarbetsprojekt mellan miljökontoren (motsvarande) i Skånes 33 kommuner, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen i Skåne. Det övergripande målet med Miljösamverkan Skåne är att förbättra vår miljö samt uppnå miljökvalitetsmålen. Samverkan och gemensamma tillsynskampanjer förväntas medföra att den samlade effekten av tillsynen blir större och resultera i en synbar miljönytta inom Skåne som helhet. Syftet är att genom stöd till i första hand myndighetsutövning stärka kommunernas möjlighet att hålla en hög kvalite på sin tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt att effektivisera tillsynen genom ett bättre resursutnyttjande. Styrgruppen för Miljösamverkan Skåne har fastställt vilka delprojekt som skall ingå i verksamhetsplanen 2014-2015. Projekten är: l. Ledningsnät 2. Idrottshallar/gym 3. Livsmedel (kosttillskott) 4. Naturvård (Strandskydd och kommunala naturreservat) 5. Dricksvatten Miljöenheten planerar att delta i projekt om ledningsnätet (2014), projekt idrottshallar/gym (2014-2015). Övriga projekt Miljöenheten kommer också att medverka i Länsstyrelse i Skåne läns och Energikontoret Skånes "Projekt för energieffektivisering i skånska företag genom tillsyn och rådgivning" PROEFF III. Syftet med projektet är att öka energieffektiviseringsarbetet ute på företagen så att klimatbelastningen från industrisektorn minskar. Förhoppningen är att detta kommer leda till en minskad klimatbelastning från industri- och företagssektorn, vilket blir ett bra bidrag till att nå uppsatta lokala, regionala och nationella klimat- och energimål 5-Yes utbyte Miljöenheten träffar kollegor från övriga 5-Yes kommuner några gånger per år. Dels träffas cheferna dels handläggare inom olika områden. Un der 2014 planeras bl.a. ge-

6 mensamma livsmedelsprojekt (här deltar även Landskona och Vellinge) gällande allergikost, gemensam genomgång av checklistor inom hälsoskyddsområdet mm samt en fortsättning på ett projekt gällande avfall. 7.2 Tillsynsområden Miljöenheten har delat upp arbetet i olika tillsynsområden. Inom respektive område beskrivs hur arbetet bedrivs inom området och vilken tillsynsinriktning som är planerad samt koppling till miljömålen. Generellt för samtliga områden har tid avsatts för händelsestyrd (ej periodisk) tillsyn, vilket innebär: handläggning av klagomål, anmälningar och ansökan om tillstånd information och rådgivning rapportering och besvarande av remisser m.m. till andra myndigheter Miljöskydd Skyddet av den yttre miljön och människors hälsa är i fokus för verksamhetsområdet. Området omfattar bl.a. tillsyn enligt miljöbalken på så kallad miljöfarlig verksamhet gällande industrier, växthus, lantbruk m.m. Utöver detta ingår även handläggning av enskilda avlopp, förorenade områden, köldmedieanläggningar, värmepumpar, oljecisterner m.m. Arbetet bedrivs genom uppsökande tillsyn i enlighet med tillsynsplanen. Utöver den planerade verksamheten ingår hantering av anmälningar, klagomål, remisser m.m. Miljöfarlig verksamhet Med A-verksamhet avses tillståndspliktig verksamhet, tillstånd söks hos mark- och miljödomstolen. Med B-verksamhet avses tillståndspliktig verksamhet, tillstånd söks hos länsstyrelsen. Med C-verksamhet avses anmälningspliktig verksamhet, anmälan görs till kommunen (miljö- och samhällsbyggnadsnämnden). U- verksamheter är inte anmälningspliktiga, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har ansvar för tillsyn. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har tillsyn över miljöfarlig verksamhet som inte är tillståndspliktig. Länsstyrelsen kan överlåta tillsynen över tillståndspliktig verksamhet men Staffanstorps kommun har inte övertagit tillsynen. Med miljöfarlig verksamhet avses bl.a. utsläpp av avloppsvatten, användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön. Tillsynsinriktning Ett urval (ca 5 st av totalt 37) av anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter (C-verks.) inspekteras. Tillsyn kommer också att sker genom handläggning av miljörapporter (ca 30 st).

7 Tillsyn av U-verksamheter: (ca 22 st av totalt 150) fördelat bl.a. på 6 växthus, l tandläkare, 15 mekaniska verkstäder mm Tillsyn på lantbruk med växtodling (ca 21 av totalt 72) Handläggning av ärende som rör prövningspliktig miljöfarlig verksamhet, vägar, industrier m.m. där miljö- och samhällsbyggnadsnämnden är remissm yndighet. Handlägga ärende gällande användning av slam på åkermark. Handlägga ärende om anmälan av värmepumpar. Miljökvalitetsmål Bl.a.- Begränsad klimatpåverkan, ingen övergödning och giftfri miljö. Avfall och producentansvar A v fall ska tas om hand på ett sådant sätt, så att det inte orsakar hälsoproblem eller miljöstörningar. Flera materialslag, t.ex. bildäck, bilar, förpackningar ska tas om hand av den som producerar varan eller förpackningen när den ~änat ut, s.k. producentansvar. Tillsynsinriktning Tillsyn av återvinningsstationer (7 av totalt 7) Handläggning av avfallsfrågor enligt miljöbalken. Dispenshantering enligt kommunens renhållningsordning. Handläggning av anmälningar om kompostering. Handläggning av ärende gällande nedlagda deponier (Vesum, Sockerbruket) Miljökvalitetsmål God bebyggd miljö - (precisering avfall) A v fallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljön minimeras. Giftfri miljö - (precisering förorenade områden)förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Enskilda avlopp m.m. A v loppsvatten från hushåll innehåller en mängd föroreningar bl.a. bakterier, kväve och fosfor. Utsläpp kan orsaka förorening av dricksvatten och grundvatten samt övergödning av hav och sjöar. Därför är det viktigt att reningen fungerar tillfredsställande. Kraven på en reningsanläggning ställs nu mera i relation till vad mottagande recipienten förväntas klara av. I kommunen finns det cirka 180 enskilda avloppsanläggningar. Under 2009 påbörjades åter handläggning av de enskilda avlopp som ej uppfyller krav på rening (dvs endast slamavskiljning). Totalt finns det 30 anläggningar kvar som inte uppfyller de

8 gamla råden. A v dessa är ca 13 fastigheter bebodda. Miljöenheten avvaktar med att ställa krav på nya avloppsanläggningar på de obebodda fastigheterna. Under 2014 ska avloppsanläggningar med slamavskiljning och markbäddar/infiltration, som anlades under 80-90 talet prioriteras. Eventuellt ytterligare reningsåtgärder kan krävas där markbäddens funktion troligtvis inte erbjuder tillräcklig fosforrening. Nya avloppsanordningar måste anordnas om de befintliga anläggningarna inte fungerar. Stora Mölleberga ska under 2014 anslutas till kommunala avloppsnätet då ett antal underkända avlopp kommer att åtgärdas. Övriga underkända avlopp som inte kan få kommunalt avlopp, har nämnden vitesförelagts där dessa avlopp kommer följas upp. Miljöenheten avvaktar med att ställa krav på underkända avlopp i Särslöv då dessa fastigheter kan få kommunalt avlopp på längre sikt. Tillsynen över ledningsnätet har sedan några år tillbaka övergått från länsstyrelsen till kommunen. Tillsynen omfattar bl.a. uppföljning av saneringsplan för avloppsledningsnätet Under 2014 kommer medverkan ske i projekt om ledningsnätet, ett projekt som drivs av Miljösamverkan Skåne. Tillsynsinriktning Handlägga inkommande avloppsärenden. Medverkan i projekt samt tillsyn-uppföljning av tekniska nämndens saneringsplan för avloppsledningsnätet, handläggning driftsstörningar. Uppföljning av avlopp i Stora Mölleberga Fortsatt handläggning av enskilda avloppen i kommunen som vitesförelagts Handläggning av ca 20 enskilda avlopp med markbäddar/infiltration. Miljökvalitetsmål Ingen övergödning- halterna av gödande ämnen i mark ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Föroreningsskador Föroreningsskador kan ha uppstått genom att industriverksamheter och annan miljöfarlig verksamhet har lämnat efter sig föroreningar. Många ämnen är långlivade och kan ansamlas och spridas i miljön på ett sätt som inte kan förutses. Människor, djur och växter kan skadas bl.a. genom kontakt med föroreningar via mark eller indirekt via vatten från förorenade områden.

9 Tillsynsinriktning Handlägga ärende om anmälan av avhjälpande åtgärder med anledning av föroreningsskador. Med verka i projekt Sockerbruket. Ansvarsutredning för f.d. Grevie jaktskyttebana är genomförd och ansökan om statliga medel har skickats in. Beroende på utfallet kommer mer eller mindre tid att åtgå för tillsyn. Fortsatt arbete med tillsyn på övriga prioriterade förorenade områden där kommunen är tillsynsmyndighet. Ev. använda metod för inventering av förorenade områden i samband med tillsyn på C-verksamheter. Miljökvalitetsmål Giftfri miljö - förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Kemiska produkter Inom industrin och handeln hanteras ofta stora mängder kemikalier. Vid felaktig hantering, lagring eller vid olyckor/haverier kan kemikalierna komma ut i miljön och orsaka stora risker för människan och miljön. Ä ven hushållens kemikalieanvändning är idag uppmärksammad eftersom många små källor sammanlagt leder till stora utsläpp. Det är därför viktigt att både industri och samhälle väljer rätt sort och rätt mängd kemikalier till r ä t t ändamål. Tillsynsinriktning Handlägga ärende som rör anläggningar och anordningar med ozonnedbrytande ämnen (ca 50 ärende, samtliga med rapporteringskrav). Handlägga anmälningar/ansökningar om spridning av bekämpningsmedel. Handlägga ärende gällande skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (kontrollrapporter cisterner - ca 30). Delta i projekt, SMID 2014 (ca 5 verksamheter). Miljökvalitetsmål Skyddande ozonskikt- ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV -strålning. Giftfri miljö- Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfa lden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och dess påverkan på människors hälsa och ekosystem är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Skydd av naturen Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för prövning och tillsyn enligt miljöbalken inom naturvården. Från och med den l juli 2009 gäller nya strand-

lo skyddsregler som bland annat innebär att kommunerna får huvudansvaret för att pröva frågor om strandskyddet. Några områden är undantagna, bl.a. naturreservat och biotopskyddsområden, inom dessa områden är det länsstyrelsen som prövar strandskyddsdispenser. Tillsynsinriktning Pröva ansökningar om dispenser från strandskydd. Handlägga ärende om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken inom strandskyddsområden. Tillsyn av att bestämmelser och beslut inom strandskyddsområden efterlevs. Miljökvalitetsmål Ett rikt växt och djurliv - Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Hälsoskydd Människors hälsa är i fokus för verksamhetsområdet. Hälsoskydd är ett omfattande verksamhetsområde, med klagomål på t.ex. bristande ventilation, mögel och buller vilket kan ge upphov till olägenhet för människors hälsa. Inom området finns ett stort antal objekt bl.a. skolor, förskolor och lokaler för hygienisk behandling. Nämnden är tillsynsmyndighet och ska bl.a. via förebyggande arbete, inspektioner och rådgivning minska risken för olägenheter samt undanröja störningar som kan vara skadliga för människors hälsa. När det gäller solarier omfattar tillsynen kontroll av att det finns uppsatta informationsanslag med skyddsråd, att rätt utrustning används samt hygienaspekterna. Tillsynsinriktning Tillsyn solarier (4 st). Tillsyn av skolor genom deltagande av Socialstyrelsen Nationella tillsynsprojekt (ca 17 st). Tillsyn Bråhögsbadet. Hantering av klagomål. Handlägga ärende om tillstånd för djurhållning inom planlagda områden. Tillsyn av offentliga lokaler inom Miljsamverkan Skånes projekt Idrottshallar/Gym (ca 25 st fördelat på 2014-2015). Miljökvalitetsmål God bebyggd miljö - Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Byggnader

Il och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Läkemedel Enligt 20 lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel ska den kommun där sådan detaljhandel bedrivs kontrollera efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen. Kommunfullmäktige har beslutat att det är miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som ska utöva tillsynen. Tillsynsinriktning -Ingen tillsyn 2014, fokus vartannat år. Miljövervakning Miljöövervakning handlar om att genom mätningar och undersökningar kontrollera tillståndet i miljön och följa trender. Miljöövervakning ska beskriva tillståndet och jämföras med uppsatta lokal, regionala och nationella miljömål Var 7:e månad gör miljöenheten mätning av bakgrundsstrålning i två bestämda referenspunkter i kommunen (Esarps kyrka och Staffansvallen). Syftet med mätningarna är dels att träna rutinerna för mätning d els att få information om bakgrundsstrålningen. Tillsynsinriktning Mäta bakgrundsstrålning i kommunens mätpunkter var 7:e månad. Delta i Luftvårdsförbundets årskonferens. Livsmedel Människors hälsa är i fokus för verksamhetsområdet. Syftet med livsmedelskontrollen är att säkerställa den hygieniska kvaliten och redligheten vid hantering av livsmedel. Tillsynen sker genom regelbunden kontroll av livsmedelsanläggningarna. Kontrollintervallet baseras på de risker som är förknippade med verksamheten samt nämndens erfarenhet av verksamheten. Under 2014 kommer ca 10 verksamheter att granskas med kontrollmetoden revision. Revision bör ske med ca 3 års mellanrum och omfatta de verksamheter som finns i de högre riskklasserna. Revision innebär en djupare och mer omfattande granskning av verksamheten jämfört med en inspektion. Tillsynsinriktning Fortlöpande kontroll av verksamheterna (ca 90 st av totalt ca 150 st). Hantering av klagomål och matförgiftningar. Delta i projekt inom 5-yes samverkan, t ex allergikost Fortlöpande publicering av resultat från kontroller på webbsidan.

12 7.3 Övrigt Miljöenheten medverkar i samarbetsorganet Malmö Airport och deltar även aktivt i planering där miljö- och hälsoskyddsfrågor eller andra frågor inom nämndens ansvarsområde berörs. Enheten deltar även i arbetsgrupp kring 4-spår Flackarp-Arlöv. Tillsynsinriktning Granska planer och bygglov med avseende på hälso- och miljöaspekter. Delta i samråds- och planeringsmöten. Delta i arbetsgrupp 4-spår Flackarp-Arlöv. Delta i samarbetsorganet Malmö Airport. Nya miljöprövningsförordningen får konsekvenser för klassning, taxa och delegationsordning, i vilket omfattning detta kräver omarbetning är fortfarande oklart. EDP Miljöred a -Vision, kommande upphandling och uppgradering. Kan komma att ta tid från tillsynen men vi kan idag inte beräknas hur mycket tid som kommer att tas i anspråk. 8. Slutsats Inom livsmedelstillsynen år 2014 saknas 378 timmar enligt planerat tillsynsbehov. Detta en ackumulerad skuld från tidigare år, denna kommer till viss del att kunna reduceras under 2014. Inom övriga verksamheter bedöms planerad tillsyn samt övrig planerad verksamhet kunna genomföras med tillgängliga timmar.

Bilaga 1 201 3-11-18 l ( 12) Kontrollplan för livsmedelskontrollen i statfanstorps kommun

Bilaga 1 20 13-11 -18 2 (12) l n n e hållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. MAL FÖR DEN OFFENTLIGA KONTROLLEN... 3 2. 1 Övergripande mål för kontroll inom livsmedelsområdet........ 3 2.2 Staffanstorps kommuns övergripande mål för kontroll inom livstnedelsområdet... 3 3. ANSVARSFÖRDELNING INOM LIVSMEDELSOMRADET... 4 3. 1 Nationell ansvarsfördeln ing............4 3.2 Ansvarsfördelning inom Staffanstorps kommun....4 4 SAMORDNING......... 4 4. 1 Delegering av uppgifter inom den offentl iga kontrollen....4 5 BEFOGENHETER OCH RESURSER FÖR KONTROLLEN... 5 5. 1 Staffanstorps kommuns befogenheter... 5 5.2 Kontrollpersonal och utrustning...... 5 5.3 Finansiering av den offentliga kontrollen... 6 5.4 Kompetenskrav och utbi ldning... 7 6. ORGANISATION OCH UTFÖRANDE AV KONTROLLEN... 7 6. 1 Registrering och godkännande av kontrollobjekt...? 6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet- riskbaserad kontroll... 8 6.3 Rutiner för utförande av kontroll... 8 6.4 Provtagning och analys................. 9 6.5 Rapportering av kontrollresultat... 9 6.6 Öppenhet i kontrollen...... )O 7. SANKTIONER - ÅTGÄRDER VID BRISTANDE EFTERLEVNAD... 10 8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV KONTROLLEN... 11 8. 1 Uppföljning............ ) J 8.1.2 Likriktning i kontrollen......... 11 8.2 Revisioner.............. ) ) 9. BEREDSKAP... 11 1 O. FLERÅRIG NATIONELL KONTROLLPLAN... 12 11. REVISION AV KONTROLLPLANEN... 12

KONTROLLPLAN 2012-11-12 3 (12) 1. Sammanfattning Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets forordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll for att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Staffanstorps kommun är enligt lagstiftningen tillsynsmyndighet for de livsmedelsverksamheter som bedrivs i kommunen. Nämnden utför kontrollen utifrån gällande lagstiftning och vägledningar framtagna av livsmedelsverket. Intern uppföljning av arbetet sker regelbundet för att säkerställa att kontrollen uppfyller de krav som finns. 2. Mål för den offentliga kontrollen De gemensamma målen för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan är att: Konsumenterna har trygga livsmedel, fortroende for kontrollverksamheten och en god grund for val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade. Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. Kontrollmyndigheten har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sina arbetsuppgifter inom livsmedelskontrollen. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. 2.1 övergripande mål för kontroll inom livsmedelsområdet Målet för den offentliga kontrollen av livsmedel i Sverige är att: - livsmedelskontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell, - livsmedelsföretagen är kompetenta och tar ansvar för att maten är säker och rätt märkt, - den offentliga kontrollen och kontrollmyndigheterna uppfattas av konsumenterna, media och företag som trovärdig. 2.2 statfanstorps kommuns övergripande mål för kontroll inom livsmedelsområdet Livsmedelskontrollens huvudsakliga syfte är att se till att konsumenterna har tillgång till säkra livsmedel. För att kunna säkerställa detta och att lagstiftningen efterföljs görs kontroller hos livsmedelsobjekten i kommunen. statistik förs över kontrollerna och resultaten presenteras på kommunens webbplats. Offentlig kontroll av livsmedel ska vara riskbaserad, utföras regelbundet och kontrollfrekvensen ska stå i proportion till riskerna i aktuell

KONTROLLPLAN 2012-1 1-1 2 4 (12) verksamhet och med hänsyn tagen till resultaten av livsmedelsforetagarens egenkontroll 3. Ansvarsfördelning inom livsmedelsområdet 3.1 Nationell ansvarsfördelning För den nationella ansvarsfordelningen hänvisas till "Sveriges fleråriga kontrollplanför livsmedelskedjan 2010-2013, Informationfrån Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Slafens veterinärmedicinska anstalt, Länsstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting" l Artikel 4.1 förordning (EG) nr 882/2004 3.2 Ansvarsfördelning inom statfanstorps kommun I Staffanstorp ligger ansvaret for livsmedelskontrollen enligt kommunens reglemente hos miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Delegationsordningen for nämnden finns att läsa i Delegationsordning för miljöverksamheten enligt miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut den 6 oktober 20 l O 99. 4 Samordning För samordningen mellan och inom behöriga myndigheter hänvisas till "Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan 20 l 0-2013, Information från Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Länsstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting" Artikel 4. 3 förordning (EG) nr 882/2004 Artike/4.5 förordning (EG) nr 882/2004 4.1 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Ekologisk produktion och ekologiska livsmedel är de enda kontrollområden där uppgifter i den offentliga kontrollen är delegerade till särskilda kontrollorgan. Detta är inte aktuellt for Staffanstorps kommun, delegationen är beslutad enligt artikel 5 förordning (EG) nr882/2004. Miljöenheten medverkar, i mån av resurser och om projekten bedöms relevanta för de verksamheter som finns i kommunen, i de riksprojekt som anordnas av Livsmedelsverket samt i regionala projekt anordnade av Miljösamverkan Skåne. l Artikel 5 förordning (EG) nr 882/2004

KONTROLLPLAN 2012-11 -12 5 (12) 5 Befogenheter och resurser för kontrollen 5.1 statfanstorps kommuns befogenheter Kommunens befogenheter och uppgifter i livsmedelskedjan regleras av Livsmedelslagen (SFS 2006:804) och livsmedelsförordningen (SFS 2006:813) samt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. l Artike/8.2förordning (EG) nr 88212004 5.2 Kontrollpersonal och utrustning 5.2.1 Personalresurser För 2014 bedöms personalresurserna för livsmedelskontrollen inte helt nå upp till behovet. En preciserad behovsutredning finns att tillgå på miljöenheten. Utöver en inspektör finns verksamhetsstödjande personal som administratör och chef. 5.2.2 Utrustning och utrymme För livsmedelkontrollen finns bl.a. följande utrustning/material tillgängligt som kan behövas i kontrollen: sterila provburkar och flaskor Engångsverktyg för provtagning Kyl- och frysskåp Kylväskor och isklampar Termometrar Digitalkamera skyddskläder 5.2.3 Rutiner för jäv, bisysslor och mutor Kontoret Opartiskhet och lika inför lagen är ledord för en myndighet. Livsmedelskontrollerna ska precis som atman myndighetsutövning vara opartisk ochjävsfri. Frågan är viktig och aktualiseras regelbundet. Likheten inför lagen innebär att alla livsmedelsverksamheter, såväl näringsverksamheter som konm1unala verksamheter bedöms utifrån samma kriterier. Om det i något fall skulle bedömas att jäv föreligger tillämpas reglerna om jäv som finns i 6 kap. 24-27 kommunallagen. Ä ven Finansdepartementet och Sveriges kommuner och Landstings vägledning om mutor och jäv - en vägledning för offentligt anställda tillämpas. Beträffande begreppet bisyssla ska arbetsgivaren ta upp fråga om bisyssla vid anställningsintervju. I samband med introduktion av nyanställd medarbetare redogör chefen för regler och rutiner för bisyssla. Personalen på miljöenheten ska varje år fylla i en blankett där eventuella bisysslor ska redovisas.

KONTROLLPLAN 2012-11 - 12 6 (12) Nämnden Då nämndpolitikerna i de flesta fall har andra uppdrag och arbeten än det politiska förtroendeuppdraget skulle jävssituationer och intressekonflikter kunna uppstå. I de ärenden där det föreligger risk för jäv eller intressekonflikt medverkar den aktuella ledamoten inte i ärendediskussionen eller beslutet. Inför varje ny mandatperiod utbildas samtliga förtroendevalda i kommunal vardagsjuridik där det bl.a. information i dessa frågor. Artike/4.2 förordning (EG) nr 88212204 Artikel 4. 4 förordning (EG) nr 88212004 5.3 Finansiering av den offentliga kontrollen Enligt artikel 27 punkt l, förordning (EG) 882/2004 får medlemsländerna ta ut avgifter eller pålagor för att täcka kostnaderna för offentli g kontroll. Detta är också den metod till finansiering av kontrollen som Sverige har valt. Man bör i detta sammanhang notera att det handlar om kontroll. När det gäller rådgivning och information, som inbegrips i det vidare begreppet tillsyn och som finns krav på enligt bland annat förvaltningslagen, föreligger ingen laglig möjlighet att ta ut avgifter. Detta innebär att livsmedelstillsynen inte kan bli självfinansierande och att den delen av verksamheten som handlar om information måste finansieras via skatter. Finansieringen av den offentliga livsmedelskontrollen sker i enligt med: förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, förordning (2006: 11 66) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel. Livsmedelsverkets vägledning om ri skklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter. Taxa för offentlig kontroll av livsmedel, (Kommunfullmäktige 2011 151 ). Kortfattat tas avgifter ut enligt fö lj ande: Avgift för registrering- för registrering av livsmedelsanläggning tas en avgift ut som motsvarar kostnaden för l timmes kontrolltid. Avgift för godkännande- för prövning av godkännande tas en avgift ut som motsvarar kontrollavgiften för anläggningen enligt beslutad riskklassificering och erfarenhetsklass B. Årlig kontrollavgift- avgiften baseras på den kontrolltid nämnden tilldelar anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen bestående av en ri skklassificering med hänsyn till typ av företag och verksamhet, produktionens storlek, konsumentgrupper samt en erfarenhetsklass i ficering.

KONTROLLPLAN 2012-11 -12 7 (12) Avgift för extra offentlig kontroll - när verksamhetsutövaren bryter mot regelverket t.ex. vid upptäckta brister eller befogade klagomål tas timtaxa ut motsvarande den nedlagda kontrolltiden. Artikel 26 och artike/27 forordning (EG) nr 88212004 Bilaga fl iförordning (EG) nr 88212004 5.4 Kompetenskrav och utbildning För att arbeta med offentlig kontroll av livsmedel i kommunen eftersträvas kompetent personal med adekvat utbildning/erfarenhet inom området. Egenskaper som är viktiga är noggrannhet, självständighet och att vara utåtriktad. Vidareutbildning och kurser diskuteras löpande under året. Om behovet finns eftersträvas att personalen får gå på vidareutbildning/kurs. l Artikel 6 förordning (EG) nr 882/2004 6. Organisation och utförande av kontrollen 6.1 Registrering och godkännande av kontrollobjekt I Staffanstorp finns hittills inga animalieanläggningar som kommunen utövar kontroll över. Totalt finns ca 150 anläggningar. Dessa finns främst inom restaurangbranschen, butiker, storhushåll, grossister och matmäklare. Samtliga kontrollobjekt är registrerade i MiljöRedas databas. Kommunen uppdaterar kontinuerligt detta register vid förändringar. 6.1.1 Lagstiftning vid registrering och godkännande av kontrollobjekt Registreringar och godkännanden sker i enhetlighet med: förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, förordning (EG) nr 854/2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel. Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005 :20) om hygien Livsmedelsverkets föreskrifter (SL VFS 2001 :30) om dricksvatten Livsmedelsverkets vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar

KONTROLLPLAN 2012- ll -12 8 (12) Livsmedelsverkets vägledning om dricksvatten 6.1.2 Registerhållning Register över verksamheter förs i ärendehanteringssystemet Miljöreda. Registret uppdateras löpande när nya uppgifter inkommer. Inkommande handlingar och kopior på beslut och skrivelser sparas i arkiv. 6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet- riskbaserad kontroll Riskklassificeringen av livsmedelsanläggningar sker i kommunen med hjälp av livsmedelsverkets vägledning "Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter". Varje år tar nämnden beslut om en kontroll- och tillsynsplan för hela nämndens område där bl.a. livsmedelskontrollen ingår. Till planen finns en behovsutredning där kontrollintervallen m.m. framgår. Planen beskriver även eventuella projekt som planeras under året. 6.3 Rutiner för utförande av kontroll Vid kontroll används bl.a. följande vägledningar framtagna av livsmedelsverket: Dricksvatten, Godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar, Hygien, Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar samt Offentlig kontroll vid små förskolor, fritidshem och särskilt boende m.m. Då nya vägledningar kommer eller gamla uppdateras anpassas kontrollen till dessa. Vid kontroll av alla typer av livsmedelsobjekt används en kontrollrapport De kontrollmetoder som används är: Revision - som används för att kontrollera att livsmedelsverksamheter och dessas resultat överrensstämmer med planerade åtgärder. Samt att dessa åtgärder har genomförts på ett effektivt sätt och är lämpliga för att nå kraven i livsmedelslagstiftningen. En revision är alltid föranmäld hos verksamhetsutövaren och kan kombineras med kontrollmetoden inspektion. Inspektion - är en undersökning på plats i verksamheten för att kontrollera om livsmedelsföretagaren följer de egna rutinerna och kraven i livsmedelslagstiftningen. Inspektioner är i huvudsak oanmälda för att få en reell bild av hur verksamheten fungerar. Inspektioner kan vara planerade enligt den årliga kontrollplanen eller oplanerade (oplanerade besök genomförs vid klagomål, matförgiftningsutbrott eller andra missförhållanden). Vid inspektion kan vissa områden väljas ut för granskning t.ex. märkning eller hygien. Som en komplettering till Livsmedelsverkets vägledningar finns nedan en lista över rutiner som är framtagna av kontoret som förtydligande i vissa ärenden: Rutin vid misstänkt matförgiftning Rutin för provtagning av vatten i enskild brunn Rutin för provtagning av livsmedel Rutin för planerad livsmedelstillsyn, detaljhandel

KONTROLLPLAN 2012-11-12 9 (12) Rutin för förvaring vid omhändertagande av livsmedel Rutin for RASFF meddelande (Rapid Alert System for Food and Feed) Rutin for registrering av livsmedelsforetag Rutin för särskilda händelser Rutin for delgivning med hjälp av polisen Artikel 3.1 förordning (EG) nr 88212004 Artikel 8.1 förordning (EG) nr 88212004 Artikel JO forordning 88212004 6.4 Provtagning och analys Staffanstorps kommun har tidigare haft avtal med laboratorieföretaget Eurofins. När avtalet gick ut har vi valt att avvakta med att teckna ett nytt avtal. Detta for att kunna ha en större frihet att ha möjlighet att välja det laboratorium som passar bäst vid varje tillfålle. Miljöenheten kan välja mellan att lämna in prover på Gullåkrareningsverk i Staffanstorp varje torsdag for distribution till Eurofins alternativt lämna in på ALeontroi i Malmö. Miljöenheten är kund hos båda företagen. Eurofins och Aleontroi tillhandahåller sterilt provtagningsmaterial, kylväskor och isklampar. l Artikel Il förordning 88212004 6.5 Rapportering av kontrollresultat 6.5.1 Rapportering till verksamhetsutövare Då inspektion eller revision genomforts på en verksamhet skickas en kontrollrapport ut enligt förordning (EG) Nr 882/2004 om offentlig kontroll for att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. Kontrollpersonalens kompetens är avgörande for kontrollen. Den kan inte ersättas av låsta bedömningar i en checklista eller automatiserade bedömningar av t ex en summering av antal brister. Kontrollen ska vara effektiv, ändamålsenlig och likvärdig och ge tillräckliga grunder för de bedömningar som behöver göras inom kontrollen. Idag används en kontrollrapport som är framtagen enligt en mall. Kontrollresultat skickas ut till verksamheten oavsett om det funnits avvikelser eller inte och fungerar även som kommunikation mellan myndighet och livsmedelsforetagare.

KONTROLLPLAN 2012-11-12 l o ( 12) 6.5.2 Rapportering tilllivsmedelsverket Kontrollresultatet för livsmedelsanläggningar i kommunen ska enligt SLVFS 2000:25 rapporteras årligen till Livsmedelsverket. Rapporteringen sker via rapportmallar som finns på www.livsteck.net. Underlaget till rapporteringen kommer att hämtas från ärendehanteringssystemet i Miljöreda som har funktioner för att underlätta rapporteringen till Livsmedelsverket. l Artikel 9 förordning (EG) nr 88212004 6.6 Öppenhet i kontrollen I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framforallt av Tryckfrihetsförordningen ( 1949: l 05) och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligtvis for diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapp011er. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling. Se också avsnitt 3.2.2 i Sveriges fleråriga kontrollplan for livsmedelskedjan, 20 l 0-2013. Resultat från livsmedelskontrollerna har från och med 2009 publicerats på kommunens webbplats, www.staffanstorp.se. Efter en kontroll ges ett omdöme grundat på checklistans kontrollområde. När ett projekt inom livsmedelskontrollen avslutas och redovisats till nämnden sammanställs resultatet i en rapport som finns tillgänglig på kommunens hemsida. l Artikel 7 f örordning (EG) nr 88212004 7. Sanktioner- åtgärder vid bristande efterlevnad I "Livsmedelsverkets vägledning om sanktioner i livsmedelslagstiftningen" finns beskrivet vilka åtgärder som kan vidtas om lagstiftningen inte folj s. Nämnden arbetar efter denna vägledning. För att säkerställa att sanktionsåtgärder vidtas har inspektörerna delegation på att meddela foreläggande och forbud. Redovisning av delegationsbeslut sker till nämnden vid varj e nämndssammanträde.

KONTROLLPLAN 2012-11-1 2 Il (12) Artikel 54 förordning (EG) nr 88212004 Artikel 55 förordning (EG) nr 88212004 8. Uppföljning och utvärdering av kontrollen 8.1 Uppföljning För periodenjanuari-augusti sker en delårsredovisning till nämnden och i februari sker en årsredovisning till nämnden vilka är en avstämning mot den årliga kontroll- och tillsynsplanen. 8.2 Likriktning i kontrollen Kontroll sker enligt fastställda rutiner för att få samsyn i livsmedelskontrollen inom den egna kommunen. Minst två gånger per år sker gemensamma möten i Skåne då olika livsmedelsfrågor diskuteras och där planering av för länet gemensamma projekt (PIK-projekt) sker. Vid dessa möten medverkar Länsstyrelsen och personal från Livsmedelsverket. Möten sker även inom kommunsamarbetet 5-Yes där samsynsdiskussioner sker med andra närliggande kommuner. l Artikel 4.2 förordning (EG) nr 88212004 8.3 Revisioner Den kommunala livsmedelskontrollen revideras av länsstyrelserna. Varje Länsstyrelse ansvarar för att upprätta en revisionsplan för kommunerna inom det egna länet. Revisionsplanen ska vara riskbaserad och innebära att länets kommuner revideras inom en period på fyra till fem år. Länsstyrelsen ansvarar även för uppföljning av att kommunen vidtar åtgärder fö r att avhjälpa eventuella avvikelser. Om Länsstyrelsen bedömer att kommunen inte vidtar tillräckliga åtgärder kan länsstyrelsen begära att Livsmedelsverket förelägger kommunen att vidta rättelse. Länsstyrelsen utförde den 19 september 20 12 en revision av livsmedelskontrollen. Vid revisionen kontrollerades 16 områden och en avvikelse konstaterades. Åtgärdsplan har inlämnats till Länsstyrelsen i november 201 2. Artikel 4.2 f örordning (EG) nr 88212004 Artikel 4. 6 f örordning (EG) nr 88212004 9. Beredskap Vid utbrott av matförgiftningar hänvisas till "Rutin för matförgiftningar" som finns tillgänglig i rutinpärm på kontoret samt på g:\stadsbyggnad\miljöinternt\rutinerförmiljökontoret. Artikel4.2 f örordning (EG) nr 88212004 Artikel 13 f örordning (EG) nr 88212004

KONTROLLPLAN 2012-1 1-12 12 (12) 1 O. Flerårig nationell kontrollplan I Sveriges fleråriga kontrollplan får livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd sker. Kontrollplanen finns bl.a. på Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se. 11. Revision av kontrollplanen Kontrollplanen ska årligen revideras och antas i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i samband med den årliga tillsynsplanen.