Budget 2010 med flerårsplan för 2011 2012 En populärversion
Vision och mål Landstinget Kronobergs vision är: Ett gott liv i ett livskraftigt län. Målet är att vara ett kvalitetsstyrt landsting. Grundläggande värderingar All verksamhet i landstinget ska utgå från God vård och från våra grundläggande värderingar: Patient-/kundorientering Långsiktighet Samverkan Faktabaserade beslut Engagerat ledarskap 2
För att möta kraven på utveckling och de förutsättningar som hälso- och sjukvården står inför kommande år, krävs en långsiktig planering. Utvecklingen av hälso- och sjukvården styrs av: Medicinsk kunskapsutveckling Medborgarnas krav och förväntningar på inflytande och tillgänglighet Medarbetarnas förväntningar på att få vara delaktiga i utvecklingen på den egna arbetsplatsen. Den strategiska utvecklingsplanen 2009 2015 och den årliga budgeten är våra viktigaste styrdokument. Skriften du håller i din hand är en populärversion, som sammanfattar de viktigaste punkterna för den övergripande inriktningen kommande år. Dokumenten som helhet finns att läsa på www.ltkronoberg.se/styrdokument. Börje Lindqvist, landstingsdirektör
Innehåll Budget och strategisk utvecklingsplan anger riktningen 5 Regional utveckling för ett livskraftigt län 5 Resurserna ska användas där behoven är störst 6 Vardagsrationaliseringar Prioriteringar Strukturförändringar Finansiering God vård en röd tråd i allt vi gör 0 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker vård Patientfokuserad vård Effektiv vård Jämlik vård Vård som ges i rimlig tid Prioriterade områden i Landstinget Kronoberg Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Forskning och utveckling Vård- och behandlingsgarantin Vårdval Entreprenörskap Samverkan Hållbar utveckling Strategisk personal- och kompetensförsörjning Läkemedel Barn och ungdomars psykiska hälsa Vuxnas psykiska hälsa Äldres hälsa Cancersjukvård Stroke Akutvårdskedjan och ambulansverksamheten Rehabilitering 2 En ekonomi i balans 17 Satsningar i budget 2010 8
Budget och strategisk utvecklingsplan anger riktningen Landstinget Kronoberg styrs och leds övergripande utifrån två viktiga dokument: budget 2010 med flerårsplan 2012 samt den strategiska utvecklingsplanen för Landstinget Kronoberg 2009-2015. De strategiska målen ska följas upp på alla nivåer. Kopplat till landstingets ledningsgrupp finns styrgrupper och en medicinsk kommitté/läkemedelskommitté. Varje grupp ska inom sitt område ta fram olika beslutsunderlag för hur Landstinget Kronoberg ska agera ur ett koncernperspektiv. (Det kan handla om exempelvis policyskrifter, riktlinjer, strategidokument och förslag till åtgärder och handlingsprogram.) Markaryd Ljungby Älmhult Alvesta Växjö Tingsryd Uppvidinge Lessebo Ytterst handlar det om att arbeta för att vi ska uppfylla Socialstyrelsens föreskrifter om god vård. Regional utveckling för ett livskraftigt län Landstinget Kronoberg är en aktiv part och medfinansiär till olika verksamheter inom Regionförbundet Södra Småland det vill säga länstrafiken, forskning och utveckling för framtidens välfärd, kultur och IT-utveckling. Landstinget Kronoberg har också ett engagemang i kulturinstitutioner som Kulturparken AB, är huvudägare till Smaland Airport och bedriver viss utbildning genom Grimslövs folkhögskola och RyssbyGymnasiet AB. Att utveckla dessa områden bidrar till att Kronoberg blir ett livskraftigt län. 5
Resurserna ska användas där behoven är störst Framtiden är ljus när det gäller utvecklingen inom hälsooch sjukvården. Den medicinska kunskapsutvecklingen gör att allt fler kan få hjälp, och möjligheten ökar att förebygga ohälsa. Samtidigt finns utmaningar med ökad andel äldre, nya sjukdomar och ökade krav. Grupper inom varje subspecialitet på medicinkliniken fick tid avsatt för att diskutera prioriteringar. Det visade sig vara en nyttig möjlighet att prata ihop sig kring hur man gör och varför. Medvetenheten ökade om att varje medicinskt beslut har en konsekvens för vår ekonomi. När resurserna inte växer i samma takt måste vi hitta nya arbetssätt för att veta att vi använder resurserna på rätt sätt, där behoven är som störst. Som stöd i detta arbete finns den strategiska utvecklingsplanen för 2009 2015. Tanken är att om vi arbetar enligt planen i alla verksamheter får vi en långsiktigt hållbar ekonomi och utrymme att själva styra utvecklingen av vården. I den strategiska utvecklingsplanen finns fyra huvudområden: vardagsrationaliseringar, prioriteringar, strukturförändringar och finansiering. Per-Henrik Nilsson, verksamhetschef på medicinkliniken, Centrallasarettet Växjö 6
För att kunna använda våra resurser på bästa sätt måste vi ha kontroll över vår ekonomi. Då vet vi vad vi har för Foto: Tommy Bernesson handlingsutrymme, kan planera vården långsiktigt och se till att vi har råd att införa nya behandlingsmetoder och läkemedel framöver. Vi blir också bättre rustade att möta det som är oförutsägbart och som landstinget inte kan påverka till exempel högre elpris, dyrare läkemedel eller en stor olycka med många svårt skadade. Gunilla Johansson, ekonomidirektör 7
Genom att ändra våra scheman så att vi arbetar tre av fem helger istället för två av fem har vi kunnat Foto: Tommy Bernesson frigöra personalkapital och omfördela våra personalresurser. Vi kunde därmed tillsätta vakanta tjänster utan att anställa fler personer. Vi har också kunnat sänka kostnader för bland annat kost och transport, genom att göra uppföljningar av kostnader, sätta upp riktlinjer och ta över vissa vardagliga göromål själva. Vardagsrationaliseringar Landstinget Kronoberg ska ha en kultur där alla medarbetare ständigt strävar efter förbättringar. Det kan handla om att ta tillvara kreativitet, entreprenörskap och idéer om hur vi ska arbeta bättre. Genom rationaliseringar i det dagliga arbetet kan resurserna användas effektivare och frigöras till att utveckla verksamheten till exempel arbeta enligt nya och bättre medicinska och medicintekniska rön. Prioriteringar Att arbeta med prioriteringar handlar om att systematiskt gå igenom metoder och arbetssätt, för att se att resurserna används så att de ger mest nytta där behoven är störst. Vi måste hela tiden pröva och ompröva vårt sätt att arbeta, och ta bort vissa åtgärder till förmån för andra, mer prioriterade. Anita Åkesson, verksamhetschef, rättspsykiatriska regionkliniken 8
Strukturförändringar För att kunna utveckla en god kvalitet i vården måste det finnas rätt kompetens, och en verksamhet med tillräcklig omfattning och volym av patienter. Strukturarbetet handlar också om tydlig uppgiftsfördelning och att samverka med andra. Bland annat har Landstinget Kronoberg inlett ett långsiktigt samarbete med landstingen i Blekinge, Kalmar och Halland, samt Region Skåne. För att utnyttja resurserna bättre har landstinget startat genomgångar av några olika processer. Bland annat ska vissa verksamheter inom länssjukvården koncentreras till ett av sjukhusen. I framtiden ska landstinget ha en jourorganisation med tryggad kompetens i primär- och bakjourskedjan. Inom det administrativa området fortsätter utvecklingsarbetet för att nå bättre samordning, högre kvalitet och effektivare resursutnyttjande. (Ett exempel är sammanslagningen av landstingsservice och gemensam administration.) Finansiering För att kunna göra nödvändiga investeringar ska Landstinget Kronoberg ha en stabil ekonomi, som är långsiktig och hållbar. Förutom skatter och avgifter kan finansiering handla om att utveckla samverkan med andra landsting inom vissa utpekade områden. När all verksamhet på länets akutkliniker får samma målbild förbättras möjligheterna att ge akutsjukvård till rätt patienter i rätt tid. En samlad akutverksamhet betyder också att samarbetet med övriga verksamheter inom och utanför landstinget förenklas, eftersom gemensamma medicinska och administrativa rutiner kommer att utvecklas. Jonas Löf, avdelningschef, akuten/ambulansen, Centrallasarettet Växjö
God vård en röd tråd i allt vi gör 10 Landstinget Kronoberg ska vara ett kvalitetsstyrt landsting som erbjuder god hälso- och sjukvård. Enligt Socialstyrelsens definitioner på God vård innebär detta: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet. Den formas för att på bästa möjliga sätt möta enskilda patienters behov på rätt vårdnivå. Den medicinska kommittén har en viktig roll för den långsiktiga medicinska utvecklingen i landstinget, bland annat genom att arbeta med att föra in riktlinjer, läkemedel, diagnostik och behandlingsmetoder. Systematiskt utvecklings- och förbättringsarbete, liksom uppföljning och utvärdering, ska finnas i alla delar av vår verksamhet. Olika nationella kvalitetsregister ger viktig kunskap och gör det möjligt att jämföra oss med andra. Att vara med i registren är en del av kvalitetsutvecklingen, och vi ska sträva efter en ökad täckningsgrad. Förhoppningsvis blir det snart möjligt att rapportera alla uppgifter direkt från patientjournalen till kvalitetsregistren. Landstinget Kronoberg mäter: Täckningsgrad i nationella kvalitetsregister Mål: Ökad täckningsgrad Indikationer i öppna jämförelser Mål: Placering 1 7 inom alla indikatorer Säker vård Arbetet med patientsäkerhet handlar om att uppmärksamma risker och förebygga tillbud och negativa händelser. Det gör man genom ett metodiskt arbete i vardagen. Det är viktigt att rapportera och diskutera avvikelser, som kan vara både tillbud och negativa händelser. Patientsäkerhetsarbetet i Landstinget Kronoberg omfattar: Säkerhetskultur Förebyggande arbete Risk- och avvikelsehantering Identifiera och utreda negativa händelser, och åtgärda identifierade brister. Landstinget Kronoberg mäter: Antal vårdrelaterade infektioner Mål: minskat antal Antal vårdskador Mål: minskat antal Andel registrerade avvikelser som avslutats inom tre månader Mål: ökat antal Patientfokuserad vård Alla möten ska kännetecknas av ett gott bemötande. Varje medarbetare har ett personligt ansvar för att underlätta möten och behandla andra människor med respekt. Vården ska ges med respekt och lyhördhet för patientens behov, förväntningar och värderingar. Genom dialog kan vi samordna insatser på ett ändamålsenligt sätt. Landstinget Kronoberg mäter: Patientnöjdhet bemötande Mål: 100 procent Patientnöjdhet information Mål: 100 procent Patientnöjdhet delaktighet Mål: 100 procent
Effektiv vård De resurser som finns ska utnyttjas på bästa sätt för att nå de mål som är uppsatta. Olika aktörer ska samverka och utgå från olika tillstånds svårighetsgrad, och hur kostnadseffektiva åtgärderna är. Landstinget Kronoberg mäter: Nettokostnad per verksamhetsområde Mål: Ej överstiga budget Sjukvårdskostnad per invånare Mål: Placering 1 7 i öppna jämförelser Kostnad per DRG-poäng (diagnosis related groups) Mål: Placering 1-7 i öppna jämförelser Jämlik vård Vården ges på lika villkor för alla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, hälsotillstånd, geografi, inkomst, utbildning, civilstånd, sysselsättning och yrke. De etiska värderingar som styr är de principer för prioriteringar som regeringen har fastställt: människovärde, behov, solidaritet samt kostnadseffektivitet. Vård som ges i rimlig tid Patienten ska inom rimlig tid få den vård som han eller hon behöver. Det handlar om såväl förväntningar som faktiska väntetider och tillgänglighet. Om vi planerar vår produktion effektivt och utvecklar processer ska tillgängligheten bli god, både inom planerad och akut vård. Målet är en vård utan köer. 11
Prioriterade områden i Landstinget I budgeten finns ett antal områden som ska prioriteras de kommande åren. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården ska utvecklas så att den är en hälsoresurs för medborgarna i länet. Den ska också främja en positiv hälsoutveckling hos landstingets medarbetare. Insatser som är bra för hälsan ska starta redan hos små barn, omfatta alla åldersgrupper och ingå i vårdens alla processer. Äldre personer är dock en särskilt prioriterad målgrupp. Landstinget ska fortsätta vara aktiva medlemmar i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Vi ska också fortsätta det påbörjade arbetet med exempelvis fysisk aktivitet på recept, övervikt och fetma samt alkohol- och tobaksförebyggande arbete. Andra viktiga områden inom det hälsofrämjande arbetet är självmordsprevention och att motverka och förebygga våld i nära relationer. Landstinget Kronoberg mäter bland annat: Ohälsotal Mål: lägst ohälsotal i Sverige Andel tillfrågade patienter om rök- respektive alkoholvanor Mål: 60 procent Andel gravida som är rökare vid inskrivning på MVC Mål: minskad andel Andel hel eller delvis ammade barn vid sex månaders ålder Mål: ökad andel Forskning och utveckling Forskning och utveckling har en självklar plats i en kunskapsorganisation. Forsknings- och utvecklingsarbetet i Landstinget Kronoberg ska stödja genomförande, uppföljning och utvärdering av våra strategiska utvecklingsområden, som vårdval, tillgänglighet och entreprenörskap. Landstinget ska också samverka med andra för att förbättra utbildningarna inom hälso- och sjukvård. Landstinget Kronoberg mäter bland annat: Antal disputerade per profession Mål: ökat antal Antal doktorander Mål: ökat antal Vård- och behandlingsgarantin Alla patienter ska erbjudas besök och behandling inom vårdgarantins tidsramar. Aktuella tider är: 0: Kontakt med primärvården samma dag 7: Läkarbesök i primärvården inom 7 dagar 90: Besök hos specialist inom 90 dagar 90: Behandling inom 90 dagar Vårdval Tanken med vårdval är att stärka patientens ställning, öka mångfalden i vården och stimulera utvecklingen inom primärvården utifrån medborgarnas behov. 12
Kronoberg De prioriterade områdena ska bidra till att nå målet om att vara ett kvalitetsstyrt landsting och erbjuda god vård. För att lyckas måste chefer och medarbetare på alla nivåer aktivt medverka i ett sammanhållet utvecklingsarbete inom dessa områden. Börje Lindqvist, landstingsdirektör Foto: Sofia Ernerot 13
Entreprenörskap Entreprenörskap i Landstinget Kronoberg handlar om att skapa förutsättningar för att ta tillvara kreativitet och stimulera entreprenörsanda bland chefer och medarbetare. Stödet ska utvecklas till dem som vill starta en intraprenad, privat företag eller har goda idéer till innovationer. Samverkan Samverkan leder till utveckling. Genom samverkan med andra landsting får hälso- och sjukvården tillgång till hög kompetens och tillräckligt stora volymer inom områden som onkologi, barnsjukvård och ortopedi. Under 2010 kommer landstingets IT-stöd att ge nya möjligheter att utveckla samverkan över organisationsgränser med andra landsting, kommuner och privata rådgivare. Hållbar utveckling Alla inom landstinget ska arbeta så att påverkan på miljö och klimat blir minimal. Vi ska också bidra till att uppnå nationella, regionala och lokala miljömål. Strategisk personal- och kompetensförsörjning Landstinget Kronoberg måste uppfattas som en attraktiv arbetsgivare för att klara framtida behov av personalförsörjning. Grunden för den strategiska personalförsörjningen är en säkrad bemanning och att vi kontinuerligt arbetar med kompetensutveckling. Andra viktiga frågor är till exempel att utveckla moderna och goda ledare, bra AT- och ST-utbildningar och ett bra PTP-program för psykologer. Landstinget Kronoberg mäter bland annat: Total sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Mål: minskad sjukfrånvaro med 0,7 procent/år Andel avdelningschefer/verksamhetschefer som gått landstingets interna ledarskapsutbildning Mål: 100 procent Andel enheter med minst ett förbättringsarbete enligt definierade metoder Mål: 100 procent Läkemedel Landstinget Kronoberg har förhållandevis höga kostnader för läkemedel: år 2008 ökade läkemedelskostnaderna med 8,7 procent jämfört med rikets snitt på 5,7 procent. Landstinget ska arbeta för bättre styrning och ledning inom läkemedelsområdet, bland annat via den medicinska kommittén och läkemedelskommittén. När nya och kostnadsdrivande läkemedel ska införas ska det göras enligt en särskild rutin: Rutin för introduktion av nya kostnadskrävande terapier. Ett viktigt strategiskt mål är att minska andelen personer över 80 år som tar fler än tio läkemedel. Landstinget Kronoberg mäter bland annat: Andel med fler än tio läkemedel bland personer äldre än 80 år Mål: minskad andel Andel med tre eller flera psykofarmaka bland personer äldre än 80 år Mål: minskad andel Förskrivna läkemedel enligt läkemedelskommitténs riktlinjer Mål: ökad andel 14
Barn och ungdomars psykiska hälsa För att minska risken för barns och ungdomars psykiska ohälsa krävs förebyggande arbete och tidigt stöd och behandling när ett barn mår dåligt. En viktig del är att stärka föräldraskapet. Det handlar till exempel om att stötta föräldrar i anknytningsprocessen, och att stärka det psykologiska stödet inom mödra- och barnhälsovården. Dessutom ska landstinget samverka med länets skolor och förskolor för att tillsammans med dem utveckla föräldraskapet. Barn och ungdomar ska enligt den förstärkta vård- och behandlingsgarantin erbjudas vård och behandling vid barn- och ungdomspsykiatrin inom 30 dagar. Vuxnas psykiska hälsa Vid psykisk ohälsa och sjukdom ska vården vara lätttillgänglig, och det ska vara tydligt för patienterna vart de kan vända sig. Landstinget ska stimulera en ökad mångfald av aktörer inom den psykiatriska öppenvården. Den specialiserade psykiatrin i länet ska utvecklas till en kvalitetsstyrd verksamhet med en gemensam ledning. Viktiga åtgärder under de närmaste åren är att öka tillgängligheten till utredning och behandling för personer med neuropsykiatriska diagnoser, och att utveckla vård och behandling av särskilt vårdkrävande patienter. Äldres hälsa Gruppen multisjuka, det vill säga äldre med stort behov av vård och flera olika diagnoser, kommer att öka under de närmaste åren. Det behövs ett övergripande vårdprogram med behandlingsstrategier som är gemensamma för alla verksamheter. Ett arbete har startat för att utreda hur en framtida struktur av vården av äldre multisjuka skulle kunna se ut. Även utvecklingen av äldres psykiska ohälsa ska bevakas, så att landstinget kan uppfylla framtida vårdbehov. Cancersjukvård Antalet personer som lever med cancer väntas fördubblas fram till år 2030. För att möta utvecklingen finns en nationell cancerstrategi. Den omfattar bland annat förebyggande vård, diagnostik, behandling och palliativ vård. Cancersjukvården i Kronoberg samarbetar med Landstinget Blekinge, och den samverkan ska fördjupas. Landstinget Kronoberg ska bland annat förstärka den palliativa vården, garantera patienter med misstänkt cancer korta ledtider (behandlingsgaranti på 30 dagar) och erbjuda robotkirurgi vid prostatacancer. 15
Stroke Öppna jämförelser 2007 och 2008 visade att Landstinget Kronoberg behöver förbättra sin strokevård på vissa områden. Vården har kartlagts, och några förslag på åtgärder är att alla patienter ska vårdas på en strokeenhet och att det förebyggande arbetet ska öka bland annat genom informationskampanjer. Landstinget Kronoberg mäter: Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke Mål: minskad dödlighet Andel strokepatienter som vårdats på strokeenhet Mål: 100 procent Genom att samla rehabiliteringen i en gemensam organisation för hela Landstinget Kronoberg skapar vi en jämlik vård där det inte spelar någon roll var i länet man bor. Vi kan ge alla patienter rätt insatser på rätt vårdnivå i rätt tid. En samordnad rehabilitering ska också öka patienternas möjlighet till delaktighet. Lena Nazzal, projektledare Samordnad rehabilitering (tjänstledig verksamhetschef paramedicin, Lasarettet Ljungby) Akutvårdskedjan och ambulansverksamheten Under 2009 startade arbetet med att omstrukturera akutsjukvården i Landstinget Kronoberg. Syftet är att säkra tillgänglighet och kvalitet. Akutmottagningarna i Ljungby och Växjö blir tillsammans med länets ambulansverksamhet en gemensam klinik, som utnyttjar sina resurser gemensamt och har gemensamma riktlinjer. Rehabilitering All verksamhet inom rehabilitering i länet ska samlas i en länsgemensam organisation. Prioriterade förbättringsarbeten är bland annat att minska antalet sjukskrivningar. Sjukskrivningsprocessen ska vara säker och det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska vara vägledande för läkarna vid sjukskrivning. Kronobergs län har landets näst lägsta ohälsotal, men det finns vissa skillnader mellan kommunerna framför allt när det gäller kvinnors ohälsa. Det krävs fortsatta insatser för att nå målet: landets lägsta ohälsotal. 16
En ekonomi i balans Landstingsfullmäktiges resultatmål för 2010 säger att landstinget ska göra ett positivt resultat på 70 miljoner kronor. Men prognosen säger något annat: -47 miljoner för 2010. Det betyder att vi måste fortsätta jobba hårt för att nå en ekonomi i balans. Landstingets ekonomi påverkas i hög grad av förutsättningar som vi inte kan påverka, till exempel konjunktursvängningar som i sin tur medför ett förändrat skatteunderlag. Även statliga beslut kan påverka ekonomin betydligt. Men det finns också mycket vi inom landstinget kan styra över själva. För att hålla ekonomin inom anvisade ramar är det viktigt att lyckas hantera landstingets tre största kostnadsslag: personal, läkemedel och köpt vård. Det gäller att använda våra tillgängliga resurser så effektivt som möjligt. Några sätt att göra detta är: Vardagsrationaliseringar på 0,5 procent: 20 miljoner kronor Prioriteringsarbete: 20 miljoner kronor Förändrad vårdstruktur (som innebär exempelvis minskad jour och beredskap och samordnad rehabilitering): 10 miljoner kronor Kostnadseffektiviseringar för läkemedel Landstingets totala driftbudgetram för 2010 är 4011 miljoner kronor. Den totala investeringsramen är 303,7 miljoner kronor. Hur ska vi bäst nyttja de fyra miljarder som Landstinget Kronoberg förfogar över i form av resurser och kompetens, för att kunna erbjuda medborgarna en God vård? Börje Lindqvist, landstingsdirektör 17
Satsningar i budget 2010 Fortsatta satsningar Landstinget Kronoberg fortsätter sin tidigare satsning på följande prioriterade områden: Befrämja folkhälsa Forskning och utveckling Kvalitets- och verksamhetsutveckling Entreprenörskap Strategisk kompetensutveckling Trygga kompetensförsörjningen Utveckla vårdprocessen äldre Stärka mödra-/barnhälsovården Vård- och behandlingsgarantin Sjukskrivningsprocessen Rehabiliteringsprocessen Nya satsningar 3 mkr 1,5 mkr 2 mkr 1 mkr 2,5 mkr 5 mkr 1,5 mkr 1 mkr Inför 2010 har Landstinget Kronoberg tillsatt extra medel i budgeten för följande satsningar: Vårdval, befolkningsökning, bättre rehabilitering 10,9 mkr Cancersjukvård, palliativ och kurativ vård Läkemedel Ögonsjukvård Lucentis Ambulansverksamhet Kravmärkta livsmedel Neuropsykiatrisk vård Våld i nära relationer Länstrafiken 2 mkr 8 mkr 7 mkr 2,2 mkr 1,1 mkr 1 mkr 0,5 mkr 9 mkr Några kommentarer till de nya satsningarna: Införandet av vårdval betyder att budgeten behöver förstärkas med 2 miljoner kronor för befolkningsökning. Hälso- och sjukvårdspengen får extra medel för att täcka hyran av vårdcentralen i Alvesta. I pengen ingår medel som hämtas ur den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Läkemedelskostnaderna ökar mer än den generella prisuppräkningen. Det beror bland annat på fler nya särläkemedel. Budgeten för läkemedel förstärks därför med 8 miljoner kronor. Landstinget ska satsa på att tidigt utreda och behandla neuropsykiatriska sjukdomar. Därför förstärks det så kallade NP-teamets budget med 1 miljon kronor. Landstinget Kronoberg ska i samverkan med länets kommuner skapa ett länsövergripande resurscentrum för våld i nära relationer. Till det avsätts 500 000 kronor. Anslaget till länstrafiken utökas med 9 miljoner kronor, bland annat därför att kostnaderna för Öresundstågen ökat. 18
Med dagens osäkra ekonomiska förutsättningar krävs en fortsatt stram ekonomisk hushållning. Genom att använda de cirka fyra miljarder kronor som står till vårt förfogande rätt, och genomföra den strategiska utvecklingsplanen, kan vi utveckla angelägna vårdområden och samtidigt behålla personal utan att varsla om uppsägning. Vi satsar också på att skapa ett klimat som stimulerar kreativitet och goda förbättringsidéer. Vi fortsätter arbetet för att alla verksamheter ska bedriva ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete och satsar på forskning, entreprenörskap och att genomföra handlingsplanen för vårdgarantin. Suzanne Frank (M), ordförande i landstingsstyrelsen 19
www.ltkronoberg.se Landstinget Kronoberg 351 88 Växjö E-post: landstinget@ltkronoberg.se Telefon: 0470-58 80 00 september 2009 20 Produktion: Informationsavdelningen, Landstinget Kronoberg Tryck: Löwex Trycksaker AB Omslagsbild och foto där ej annat anges: Hans Runesson