Vallfrö står sig mot höstvete

Vallfrömarknaden del 1 - ekonomi: Vallfrö står sig mot höstvete Ekonomin i vallfröodlingen är starkt beroende av skördenivå och fröpris. Det gäller också att hitta rätt gröda för gårdens förutsättningar för att fröodlingen ska var konkurrenskraftig i jämförelse med höstvete. Det visar jämförelser på såväl gårds- som riksnivå. Text: Erik Moll, SFO Foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning Under 219 kommer Svensk Frötidning presentera tre artiklar som handlar om vallfrömarknaden ur olika aspekter. Denna 1:a artikel tar upp och jämför lönsamheten mellan vall fröoch höstveteodling på två svenska gårdar de senaste fem åren. Den 2:a artikeln kommer att handla om prisjämförelse av samtliga vallfröarter som odlats i Sverige för de olika fröföretagen de senaste åren. I den 3:e analyseras hur det nya branschavtalet (som gällt sedan skörd 216) påverkat avräkningen till odlarna. Fröodlingen är stark Vallfröodling har en stark tradition i Sverige. Vi har goda förutsättningar med låga till ringa förekomster av problem ogräs, gynnsamt klimat och en kompe tent odlarkår. De sista tio åren har odlingen expanderat kraftigt, inte minst på ekosidan, men även på den konventionella. Fröföretagen söker nu fler odlare av de flesta fröslagen. Framtiden för vallfröodling ser ljus ut på många sätt. Men hur ser det ut med ekonomin? Har vi ett bättre täckningsbidrag jämfört med höstvete? För att belysa detta har vi valt att jämföra TB 2 för de stora och viktiga frögrödorna timotej och rödsvingel med höstvete. Jämförelse på gårdsnivå och Sverigemedeltal Vi har valt att jämföra odlingen på två konventionella gårdar i Sverige där den ena gården odlar timotej och den andra rödsvingel. Båda gårdarna är lämpade för odling av dessa fröarter och drivs av mycket intresserade odlare. Skördarna på vallfrö ligger på gården med timotej något över genomsnittet i landet och på gården med rödsvingel något under. Höstveteskördarna får anses normala till något över normala för trakten. Gårdarna kan alltså anses representera typiska timotej- och rödsvingelodlande gårdar. Skördeuppgifterna har samlats in för de senaste fem åren för höstvete (kvarnvetekvalitet) och för respektive frögröda. Fröskördarna har lagts in i SFOs nyutvecklade vallfrökalkyler (som finns på hemsidan www.svenskraps.se) med uppdaterade grundpriser. Som jämförelse visas även riks genomsnittet för täckningsbidraget (beräknat utifrån snittskörd) för frögrödorna. Grundpriset på höstvete bygger på Lantmännens pool 2-pris för respektive år. För vallfrö bygger p riset på snittgrundpriser från de svenska fröföretagen de senaste fem åren. Eventuella tillägg och avdrag för renhet, protein, grobarhet etc. i vallfrö och vete är inte beaktade. Timotej bättre 5-årssnitt än höstvete Timotejodlingen pendlar i TB 2 mellan 8 175 och -528 kronor per hektar på den enskilda gården Tajt fajt. Vilken vagn fylls mest? Vilken är värd mest? Rödsvingelfrö till vänster och höstvete till höger konkurrera r ekonomiskt om en plats i växtföljden. Lyckas man med hög rödsvingelskörd kommer f ältet att fylla många frövagnar.» Svensk Frötidning 4/19 21

Ekonomi i timotej och höstvete på gårdsnivå Timotej, gårdsnivå, enskilda år Timotej gårdsnivå, medelvärde 214 218 Timotej, rikssnitt, enskilda år Timotej, rikssnitt, medelvärde 214 218 Höstvete gårdsnivå, enskilda år Höstvete gårdsnivå, medelvärde 214 218 TB 2 kr/ha 8 6 4 2 Figur 1. Jämförelse av skörd och TB 2 för timotej och höstvete på gårdsnivå och riksgenomsnitt, samt riksgenomsnitt för TB 2 i timotej. Riksgenomsnittet beräknas utifrån snittskörd i landet. medan riksgenomsnittet har ett spann mellan 3 582 och -2 37 (figur 1). Höstvete varierar mellan En höjdarodling. Timotej konkurrerar mycket bra mot höstvete i områden och på jordar där inte höstvete når toppskördar, men timotej däremot avkastar naturligt bra. -2 214 218 214 215 216 217 218 TB 2, timotej, gårdsnivå, kr/ha 3 3 6 68 8 175 1 87-55 -528 TB 2, timotej, rikssnitt, kr/ha 996 3 582 3 345 1 286-862 -2 37 TB 2, höstvete, gårdsnivå, kr/ha -71 1 756-1 676-1 69-93 -1 613 Skörd, timotej, gårdsnivå, kg/ha 822 857 1 5 782 743 678 Skörd, höstvete, gårdsnivå, kg/ha 6 314 7 94 6 56 6 47 6 6 4 1 756 och -1 676 kronor per hektar. Dessa TB 2 ska räcka till markkostnad och andra samkostnader. Man konstaterar snabbt att lönsamheten generellt sett är för svag för båda grödorna. Timotej har dock ett bättre TB 2 för 5-årssnittet jämfört med höstvete med 3 74 kronor per hektar för den enskilda gården vilket är bra. Ser man till riksgenomsnittet är timotej dock endast 1 697 kronor per hektar bättre jämfört med höstvete. Tesen att vallfröodling skiftar mer i skördar och TB än stråsäd stämmer väl. Lönsamheten för timotej kontra vete var god 214, 215 och 216 men klart sämre 217 och 218. En tydlig trend är också att lönsamheten för timotejfrö har försämrats drastiskt de senaste 2 åren, betydligt mer än för höstvete. Ett kraftigt minskat kilopris kombinerat med något lägre skördar är förklaringen. Tuffare för rödsvingel mot höstvete Rödsvingelodling är oftast belägen på slättgårdar i södra Sverige där höstveteskördarna generellt sett är höga. För att rödsvingel ska kunna konkurrera med höstvete krävs därför ett större netto jämfört med timotejgården där vete odlingen faktiskt hade ett negativt TB 2 de flesta åren. På rödsvingelgården pendlar TB 2 för höstvete mellan 4 711 och 2 575 kronor per hektar, i medel tal 3 37 kronor (figur 2). Röd svingel har ett TB mellan 6 58 och 191 kronor per hektar vilket ger ett snitt på 2 598 kronor. Således är röd svingel 772 kronor per hektar sämre än höstvete på den enskilda gården sett till femårsmedeltal. Vad gäller riksgenomsnittet ser det lite annorlunda ut med ett medel TB 2 på 4 99 kronor per hektar för rödsvingel vilket är 729 kronor per hektar bättre än för höstvete. Precis som vid timotej odlingen varierar TB mer i rödsvingel än i höstvete. Litet urval men väl beskrivande Självklart går det alltid att vända och vrida på resultaten. Det är endast två enskilda gårdar som är utvalda. Höstveteskördarna kan avvika mellan olika gårdar. Likaså bygger prisbilden av spannmål på Lantmännens Pool 2-pris. Vissa odlare skaffar sig ett bättre pris och vissa får sämre med hänsyn till olika prismodeller på spannmål. Inte minst gällde detta för 218. En stor post i kalkylerna är maskinkostnaden där varje åtgärd belastar grödan som en rörlig kostnad (maskinstationskostnad) och detta är troligen den enskilda kostnad som skiljer mest mellan gårdarna. I kalkylerna har inte tagits hänsyn till eventuella avdrag för minskad grobarhet, renhet, proteintillägg etc. utan de får ses som standard varor. Enskilda partier kan såklart avvika kraftigt. Sammanfattningsvis ger kalkylerna en bra grundläggande bild över marknaden. 216 fick vi en ny bransch överenskommelse, denna har vi tagit hänsyn till i beräkningarna. Vi kommer skriva mer om branschavtalet i kommande nummer. Hur står sig ekoodlingen? I artikelns två exempel har vi valt att använda oss av två konventionella gårdar. Naturligtvis går det att göra en kalkyl även på ekofrö. Generellt ska vi dock komma ihåg att ekofrö är svårare att kalkylera eftersom skör- 22 Svensk Frötidning 4/19

darna varierar än mer och genomsnittliga renheter och grobarheter är det svårt att sätta ett värde på. Hur ser framtiden ut vad lär vi oss? Generellt sett visar sammanställningarna på för svag lönsamhet i vallfrö jämfört med höstvete med tanke på de ökade risker fröodling medför. För timotej gäller den svaga lönsamheten de senaste två åren och för rödsvingel samtliga år. Skörde skillnaderna är dock stora och därför är det vanskligt att generalisera i allt för hög grad. För att långsiktigt motivera odlingen av vallfrö krävs ett ökat TB för genomsnittsodlaren. Detta måste komma från såväl större skördar som höjda kilopriser. När det gäller timotej har vi haft en prisnedgång de senaste åren från 16 till 1 kronor per kilo vilket pressat ekonomin. Figur 1 visar tydligt att åren 214 och 215 när vi hade högre fröpriser var TB-siffrorna goda jämfört med 217 och 218 med lägre fröpriser. På rödsvingelsidan har priserna ökat de senaste åren, men trots det har odlingen svårt att konkurrera med höstvete, inte minst då vid höga spannmålspriser och på gårdar med de högsta veteskördarna. Lägger vi in 8 kilo som snittskörd av vete på rödsvingelgården får vi ett helt annat resultat och röds vingelodlingen blir väldigt intressant. Som jämförelse ligger gårdsexemplet med timotej på cirka 3 7 kronor per hektar bättre TB jämfört med höstvete, vilket tydligt Ekonomi i rödsvingel och höstvete på gårdsnivå Rödsvingel, gårdsnivå, enskilda år Rödsvingel gårdsnivå, medelvärde 214 218 Rödsvingel, rikssnitt, enskilda år Rödsvingel, rikssnitt, medelvärde 214 218 Höstvete gårdsnivå, enskilda år Höstvete gårdsnivå, medelvärde 214 218 visar att det går att tjäna pengar på frö. Samtidigt visar det hur viktigt det är för god lönsamhet att ta höga skördar samt att odla den art som är anpassad och konkurrenskraftig med gårdens förutsättningar. Lyckas vi med anpassningen och samtidigt kan höja skördarna är vi en bra bit på vägen. Men det krävs också att fröföretagen tar sitt ansvar och höjer avräkningspriserna för att vallfröodling långsiktigt ska vara intressant. Självklart bidrar vallfröodlingen med ett förfruktsvärde samt arbetsfördelningsfördelar som inte är prissatta i kalkylen. Inte att förglömma. TB 2 kr/ha 6 5 4 3 2 1 214 218 214 215 216 217 218 TB 2, rödsvingel, gårdsnivå, kr/ha 2 598 191 6 58 5 139 947 654 TB 2, rödsvingel, rikssnitt, kr/ha 4 99 4 824 4 842 3 344 5 42 2 442 TB 2, höstvete, gårdsnivå, kr/ha 3 37 4 711 2 575 2 711 2 838 4 16 Skörd, rödsvingel, gårdsnivå, kg/ha 1 21 95 1 65 1 5 1 1 85 Skörd, höstvete, gårdsnivå, kg/ha 9 48 1 3 1 5 9 7 9 8 7 1 Figur 2. Jämförelse av skörd och TB 2 för rödsvingel och höstvete på gårdsnivå och riksgenomsnitt, samt riksgenomsnitt för TB 2 i rödsvingel. Riksgenomsnittet beräknas utifrån snittskörd i landet. Vallfrömarknaden: en artikelserie i 3 delar Under 219 kommer Svensk Frötidning presentera tre artiklar som handlar om vallfrömarknaden ur olika aspekter. Denna 1:a artikel tar upp och jämför lönsamheten mellan vallfrö- och höstveteodling på två svenska gårdar de senaste fem åren. Den 2:a artikeln kommer att handla om prisjämförelse av samtliga vallfröarter som odlats i Sverige för de olika fröföretagen de senaste åren. I den 3:e analyseras hur det nya branschavtalet (som gällt sedan skörd 216) påverkat avräkningen till odlarna. Svensk Frötidning 4/19 23

Vallfrömarknaden del 2 priser: Marknad med dålig transparens Prissättning av vallfrö är en fascinerande och mycket komplex process. Följ vägen från konferenser då omfattande internationella affärer görs upp, till det sortanpassade odlarpriset för lantbrukaren. Variationen är stor över tid och rum. Text: Gunilla Larsson och Anneli Kihlstrand, SFO Foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning Avlägset pris. Det kan ta upp till 2,5 år från fröavtal till besked om avsalupris samtidigt som det råder en leveransplikt av den kontrakterade varan. Detta system bygger på ett stort förtroende mellan odlare och fröföretag. Iföregående nummer av Svensk Frötidning jämförde vi lönsamheten i fröodling av ett par utvalda arter, med odling av höstvete på två olika gårdar. Nu ska vi borra lite djupare i de fröpriser som kommit odlarna till del de senaste nio åren. Hur har de olika fröföretagen prissatt de olika arterna? Skiljer det mycket mellan företagen? Följer odlarpriserna de priser som sätts på till exempel vallfröblandningarna på den svenska marknaden? Finns det ett världsmarknadspris på fröer som är relevant? Kort och gott: Hur vet vi som fröodlare att vi får rätt priser på de varor vi levererar? Långt mellan kontrakt och pris I denna artikel jämför vi vad olika fröföretag, som tecknat kontrakt med svenska odlare, betalat i grundpris år 21 till 218 för några av de fröslag som odlas i Sverige. Grundpriset avser en vara som uppfyller kraven för normalkvalitet i respektiv e företags villkor. Här har de svenska företagen enats om gemensamma branschriktlinjer, som dock inte är helt synkroniserade med exempelvis de danska. Som huvudregel har fröpriset satts preliminärt den 15 december skörde året för att sedan slutligt fast- ställas den 15 juni året därpå. De tre senaste åren har de svenska fröföretagen satt de slutliga priserna redan den 31 januari, medan de utländsk a företagen ligger kvar med den gamla modellen. Från den tidpunkt då man tecknar ett fröavtal kan det i själva verket röra sig om 2,5 år innan man får besked om avsalupriset, samtidigt som det råder en leveransplikt av den kontrakterade varan. Detta system bygger på ett stort förtroende mellan odlare och fröföretag och att frögrödornas lönsamhet och konkurrenskraft kan påvisas. Knepig men möjlig prisjämförelse Att redovisa fröpriser är något av en grannlaga uppgift. På den svenska marknaden får vi kännedom om artvisa, men inte sortvisa, priser. De olika sorternas avkastningsförmåga är bara delvis känd, eftersom inga regelrätta, eller officiella, sortförsök utförs. Kontraktsvillkoren är därtill inte fullständigt synkroniserade mellan företagen i de olika länderna. Den jämförelse vi gör här ger därför inte anspråk på att vara perfekt, men den ger en fingervisning om hur de olika fröföretagen prissatt fröarterna över åren. Fröprisernas konkurrenskraft gentemot andra grödor (höstvete) varierar över åren som vi visade i artikeln i förra numret av Svensk Frötidning (4/219). Det är vår uppfattning att frökalkylen över tid måste vara klart bättre än spannmål för att motivera det större risktagandet i odlingen. Dålig transparens i marknaden Fröpriset bestäms givetvis av till vilket pris det kontrakterande fröföretaget kan sälja den rensade och certifierade varan. I botten finns alltid ett internationellt pris som framförallt sätts i samband med den årliga ESA-konferensen i oktober (European Seed Association) samt den följande ISF-konferensen i maj (International Seed Federation), då omfattande internationella affärer görs upp. Det finns ingen börs eller officiell notering av fröpriser vilket innebär att det är en dålig transparens i denna marknad. Beroende på vilket fröslag vi tänker på, har priset på världsmarknaden större eller mindre betydelse. De fröslag som i huvudsak används i svenska vallfröblandningar är ofta inte lika styrda av priset på världsmarknaden, som exempelvis grönytegräs. Det är även skillnad på om man odlar listade sorter med ett mervärde eller säljer på en bulkmarknad för frö. Som odlarorganisation utgår vi från att varje fröföretag följer marknaden och anpassar odlingsutläggen samt finner köpare som gör att odlarna kan betalas med bästa möjliga pris. Fröodlingen bygger på förtroende När man som odlare tecknar ett fröodlingskontrakt förbinder man sig att odla och leverera en fröråvara under ett eller två år, beroende på vilket fröslag det är. Något pris på varan när den ska skördas och levereras vet man vanligtvis inte, utan den kommer att betalas med det marknadspris som gäller för sorten det aktuella skördeåret. Här lägger man som sagt ett stort ansvar och förtroende i fröföretagets händer. Hur kan jag som odlare vara säker på att det verkligen är det bästa marknadspriser som mitt fröföretag 18 Svensk Frötidning 5/19

betalar mig? Det finns ett växande intresse i odlarkåren av att ha möjligheten att producera till ett fastpris, eller till ett avtalat minimipris. Liksom för övriga grödor vill man ha möjlighet att göra en förkalkyl på hur frö odlingen står sig på den egna gården i konkurrensen med andra grödor. Det är då även viktigt att känna till avkastningspotentialen hos den sort man ska odla. Frökontrakteringen ser olika ut i ett internationellt perspektiv. Men bland annat i Danmark har man samma kontraktsförfarande som vi. Det finns dock en stor skillnad mellan våra länder när det gäller fröproduktion, där Danmark producerar i huvudsak för en exportmarknad medan Sverige fortfarande till större del producerat för en hemmamarknad. När den svenska fröodlingen nu expanderar är det dock främst med exportkontrakt, där det ibland förekommer varierande kontraktsvillkor, exempelvis avseende prissättningen. På den ekologiska sidan är svensk fröproduktion marknadsledande, vilket bör göra att de svenska fröföretagen har ett stort inflytande över de priser som sätts. 216 gjordes en större förändring av de svenska kontraktsvillkoren. De anpassades då till en mera internationell standard som skulle medge bättre jämförbarhet med internationella priser. Analysen av om så skett ska vi återkomma till. Fröpris och avkastning hänger ihop Inom varje art som odlas finns det ofta stora avkastningsskillnader mellan de olika sorterna. Dessa avkastningsskillnader avspeglas i priset till odlaren. De priser vi baserat de följande jämförelserna på är de lägsta inom respektive art, vilket normalt då representerar de mer högavkastande sorterna. Vi har som målsättning att kunna få fram underlag för sortvisa priser och avkastningssiffror för den svenska fröodlingen, men där är vi inte ännu. Prisutvecklingen i några arter I artikeln redovisas prisutvecklingen i diagramform för ett urval av fröslag odlade i Sverige hos olika företag. Av utrymmesskäl är inte Svensk Frötidning 5/19 alla arter med i denna artikel, men samtliga arter finns att studera på SFOs hemsida www.svenskraps.se. Priser finns från samtliga svenska fröföretag, (Lantmännen, Forsbecks, Skånefrö och Svenska Foder) samt från de utländska företag (Barenbrug och DLF) som haft odlingar i Sverige. Det är inte varje år och inte i alla fröslag som utländska fröföretag lägger ut kontrakt i Sverige. Hos samtliga företag gäller att utläggen anpassas efter efterfrågan på marknaden samt eventuell lageruppbyggnad. Som framgår av diagrammen finns det en stor följsamhet mellan de svenska fröföretagen när det gäller fluktuationer i priset mellan åren. Det är ganska ovanligt att ett företag sänker fröpriset radikalt och de andra höjer det. När så sker handlar det med största sannolikhet om de olika företagens lageruppbyggnad och marknadsandel av fröförsäljningen. RÖDKLÖVER Det finns flera olika sorttyper av rödklöver och priset mellan dessa varierar. Speciellt mellan diploida och tetraploida sorttyper är prisskillnaden stor. Vanligen är grundpriset kring 1 kronor per kilo högre för tetraploida sorter, vilket beror på att dessa ofta är lägre avkastande. Här har vi valt att redovisa priser för medelsen diploid rödklöver. Detta är den sorttyp som odlas på störst areal både eko och konventionellt och över hela odlingsområdet. Konventionell Företagens prissättning skiljer sig en del över åren (diagram 1). En förklaring till detta är med största sannolikhet den egna lagersituationen på klöverfrö. Under åren 21 213 fanns det en mindre areal av rödklöver utlagd av DLF. Priset låg inte över det svenska under dessa år. Ekologisk Lantmännen betalade under åren 212 216 klart mer för rödklöverfröet än övriga aktörer på marknaden, men låg de två senaste åren någon krona under (diagram 2). De övriga företagen följer varandra väldigt nära i priserna. 36 32 28 24 2 6 53 45 38 3 43 41 39 37 35 33 31 29 27 25 23 21 19 Klöver ger klöver. Företagens prissättning på rödklöverfrö skiljer sig en del över åren. En förklaring till detta är med största sannolikhet den egna lagersituationen på klöverfrö. RÖDKLÖVER, konventionell, medelsen, 2n 21 211 212 213 214 215 216 217 218 DLF RÖDKLÖVER, ekologisk, medelsen, 2n 21 211 212 213 214 215 216 217 218 VITKLÖVER, konventionell 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Barenbrug VITKLÖVER, ekologisk 62 6 58 56 54 52 5 48 46 44 42 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Diagram 1. Odlarpris kronor per kilo, konventionell röd klöver m e d els e n 2n, år 21 218. Diagram 2. Odlarpris kronor per kilo, ekologisk rödklöver medelsen 2n, år 21 218. Diagram 3. Odlarpris kronor per kilo, konventionell vitklöver, år 21 218. Diagram 4. Odlarpris kronor per kilo, ekologisk vitklöver, år 21 218.» 19

Diagram 5. Odlarpris kronor per kilo, konventionell timotej, år 21 218. Diagram 6. Odlarpris kronor per kilo, ekologisk timotej, år 21 218. TIMOTEJ, konventionell 24 22 2 18 16 14 12 1 21 211 212 213 214 215 216 217 218 DLF TIMOTEJ, ekologisk 24 22 2 18 16 14 12 1 21 211 212 213 214 215 216 217 218 VITKLÖVER Avkastningen i vitklöver är något nyckfull och kan variera rejält mellan åren. Ett par år med höga skördar ger ett lager som innebär att priset sjunker. De senaste åren har arealen ekologisk vitklöver varit betydligt större än den konventionella. Konventionell Vitklöverpriset är starkt beroende av priset på världsmarknaden eller egentligen priset och tillgången på frö från Nya Zeeland. Som en följd av detta var Barenbrug intresserade av svenska vitklöverodlare under ett par år och betalade mycket bra för fröet. Men när det åter var mer lönsamt att producera sitt frö på Nya Zeeland återgick man till att göra det och lämnade den svenska marknaden. De svenska fröföretagen följer i stort sett varandras kurvor, men vi kan konstatera att Lantmännen genomgående betalat lägre pris än privathandeln (diagram 3). Ekologisk Kurvorna för de olika företagen följer varandra väl i toppar och dalar, med något undantag 216 och 217, då Lantmännen betalade mer än övriga (diagram 4). TIMOTEJ Timotej är vårt största fröslag arealmässigt både vad gäller ekologisk och konventionell odling. Det är alltid stort fokus på timotejfröpriset. Inte minst för att stora arealer odlas i mellansvenska områden där kalkylen ska matcha en ganska stark höstvetekalkyl. Konventionell I södra Sverige fanns det under hela den redovisade perioden odlingar utlagda av danska DLF. Som diagram 5 visar låg priset betydligt högre än det svenska. Två saker ska man dock ha i minnet. Det är endast en mindre areal (ca 1 hektar) och att priset också är 2 Svensk Frötidning 5/19

en valutaeffekt. Odlarna avräknas i danska kronor och de senaste åren har detta varit en klar fördel. Timotejpriset har i princip sjunkit sedan 212. Flera år har det varit mycket höga fröskördar som byggt upp ett lager och detta innebär att priset sjunker. Sedan kan man ju alltid resonera kring varför inte företagen minskat sina arealer för att kunna bibehålla ett högre pris. 218 blev för många odlare ett besvikelsens år när det gäller både fröskördar och prissättning. Lantmännen och Forsbecks höjde sina priser med 1 krona medan Skånefrö-Svenska Foder endast gjorde en prishöjning på ca 35 öre. För 219 års skörd förväntar vi oss att priset stiger eftersom det omtalade lagret av timotejfrö nu bör vara förbrukat. Ekologisk Även här ser vi en prissänkning sedan 212, men inte lika omfattande som för konventionell timotej Svensk Frötidning 5/19 (diagram 6). Marknaden efterfrågar ekofrö och det avspeglar sig också i priset. Lantmännen som verkligen satsat på den ekologiska frömarknaden har hållit en jämnare prisbild över åren, men även Forsbecks och Skånefrö-Svenska Foder har ökat sina priser efter dippen 216. RÖDSVINGEL, konventionell 17 15 13 12 1 8 6 4 2 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Lantmännen Skånefrö+Svenska Foder Barenbrug RÖDSVINGEL Rödsvingel är det fröslag som idag odlas på störst areal (ca 3 hektar) efter timotej. Ett antal olika sorter odlas. Odlingen är nästan helt förlagd till Skåne. Det är bara Lantmännen och Skånefrö som förutom Barenbrug lägger ut rödsvingelareal. I diagram 6 ligger priskurvorna för Lantmännen och Skånefrö i stort sett parallella. Anledningen till detta kan vara att vi valt att redovisa företagens lägst betalda sorter. Skånefrö är det företag som har ett störst antal sorter bland sina odlingar och priset varierade 218 mellan 9:4 18:7 per kilo beroende på sort. Detta understryker vikten av att kunna presentera sortvisa priser inklusive information om avkastningsförmågan. Barenbrug har utlägg på ca 35 hektar i Sverige. Priset företaget betalar ligger varje år betydligt över det svenska. Viss valutaeffekt föreligger då Barenbrug avräknar sina odlare i danska kronor. Dålig följsamhet mellan odlarpris och fröpris i vallfröblandning Hur är det då med följsamheten mellan odlarpriset på frö och marknadspriset på vallfröblandningar på» Diagram 7. Odlarpris kronor per kilo, konventionell rödsvingel, år 21 218. 21

Tänkvärt om fröpriser Branschriktlinjerna är olika i Sverige och D anmark. Det kan ta 2,5 år mellan att avtal tecknas och avsalupriset fastställs. En perfekt jämförelse av priser firmor emellan är inte möjlig men ger en fingervisning om prissättningen. I denna artikel redovisas data för 4 fröslag. Samtliga svenska fröslag finns redovisade på www.svenskraps.se Det finns ingen börs eller officiell notering av fröpriser vilket innebär att det är en dålig transparens i denna marknad. Beroende på vilket fröslag det gäller, har priset på världsmarknaden dock större eller mindre betydelse. Det finns ett växande intresse i odlarkåren av att ha möjligheten att producera till ett fastpris, eller till ett avtalat minimipris. Det finns en stor följsamhet mellan de den svenska marknaden? Genom att studera prisutvecklingen på några svenska vallfröblandningar de senaste tre åren och jämföra dessa med priset på ingrediensen frö kan vi konstatera att de flesta svensk a fröföretagen när det gäller fluktuationer i priset mellan åren. De flesta åren finns det inte någon vidare överensstämmelse mellan odlarpriset på frö och marknadspriset på vallfröblandningar på den svenska marknaden. Det är anmärkningsvärt att de ekologiska frökomponenterna inte kompenserats med ett högre pris de år då det är brist på ekologiskt frö. Det är till sist odlaren som med sina odlingskalkyler på gårdsnivå kan avgöra om fröodlingen är konkurrenskraftig. Fröföretagen bör kunna ge ett bra underlag för avkastningsförmågan hos de sorter som läggs ut. Spännande diskussioner pågår med f röföretagen om mer dynamiska villkor när det gäller priser och villkor. SFOs utvärderingsarbete blir än viktigare framöver. åren finns det inte någon vidare överensstämmelse. Även om det inte är några stora höjningar på vallfröblandningarna, så har dessa höjningar gjorts samtidigt som fröodlarna fått ett lägre pris. Det är även anmärkningsvärt att de ekologiska frökomponenterna inte kompenserats med ett högre pris de år då det är brist på ekologiskt frö. Då kraven på andelen ekologiskt frö inom olika arter som ska ingå i vallfröblandningar sänks av Jordbruksverket borde det avspeglas i ett högre pris på de ekologiska frökomponenterna. Lönsamheten bedöms av odlaren Det är till sist odlaren som med sina odlingskalkyler på gårdsnivå kan avgöra om fröodlingen är konkurrenskraftig. Fröföretagen bör kunna ge ett bra underlag för avkastningsförmågan hos de sorter som läggs ut. Spännande diskussioner pågår också med fröföretagen om mer dynamiska villkor när det gäller priser och villkor. Odlarföreningens utvärderingsarbete blir än viktigare framöver. Fotnot: I denna artikel redovisas prisutvecklingen för 4 vallfröarter, konventionellt och ekologisk odlade. Av utrymmesskäl är alltså inte alla arter odlade i Sverige med, men samtliga arter finns att studera på SFOs hemsida www.svenskraps.se 22 Svensk Frötidning 5/19

Följande sidor innehåller diagram för samtliga fröslag (även de som tas upp i artikeln).

36 RÖDKLÖVER, konventionell, medelsen, 2n 32 28 24 2 21 211 212 213 214 215 216 217 218 DLF 6 Diagram 1. (Diagram 1 i artikeln). Odlarpris kronor per kilo, konventionell rödklöver medelsen 2n, år 21 218. RÖDKLÖVER, ekologisk, medelsen, 2n RÖDKLÖVER, ekologisk, medelsen, 2n 53 45 38 3 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Diagram 2. (Diagram 2 i artikeln). Odlarpris kronor per kilo, ekologisk rödklöver medelsen 2n, år 21 218. VITKLÖVER, konventionell Bilaga Svensk Frötidning nr 5 219 Vallfrömarknaden del 2 priser: Marknad med dålig transparens

RÖDKLÖVER, konventionell, sen, 2n 4 35 3 25 2 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Diagram 3. Odlarpris kronor per kilo, sen konventionell rödklöver 2n, år 21 218. RÖDKLÖVER, ekologisk, sen, 2n 7 6 5 4 3 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Diagram 4. Odlarpris kronor per kilo, sen ekologisk rödklöver 2n, år 21 218. Bilaga Svensk Frötidning nr 5 219 Vallfrömarknaden del 2 priser: Marknad med dålig transparens

RÖDKLÖVER, konventionell, medelsen, 4n 48 44 39 35 3 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Diagram 5. Odlarpris kronor per kilo, medelsen konventionell rödklöver 4n, år 21 218. RÖDKLÖVER, ekologisk, medelsen, 4n 7 63 55 48 4 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Diagram 6. Odlarpris kronor per kilo, medelsen ekologisk rödklöver 4n, år 21 218. Bilaga Svensk Frötidning nr 5 219 Vallfrömarknaden del 2 priser: Marknad med dålig transparens

RÖDKLÖVER, konventionell, sen, 4n 8 7 6 5 4 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Diagram 7. Odlarpris kronor per kilo, sen konventionell rödklöver 4n, år 21 218. RÖDKLÖVER, ekologisk, sen, 4n 8 75 7 65 6 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Diagram 8. Odlarpris kronor per kilo, sen ekologisk rödklöver 4n, år 21 218. Bilaga Svensk Frötidning nr 5 219 Vallfrömarknaden del 2 priser: Marknad med dålig transparens

VITKLÖVER, konventionell 43 41 39 37 35 33 31 29 27 25 23 21 19 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Barenbrug Diagram 9. (Diagram 3 i artikeln). Odlarpris kronor per kilo, konventionell vitklöver, år 21 218. VITKLÖVER, ekologisk 62 6 58 56 54 52 5 48 46 44 42 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Diagram 1. (Diagram 4 i artikeln). Odlarpris kronor per kilo, ekologisk vitklöver, år 21 218. TIMOTEJ, konventionell Bilaga Svensk Frötidning nr 5 219 Vallfrömarknaden del 2 priser: Marknad med dålig transparens

TIMOTEJ, konventionell 24 22 2 18 16 14 12 1 21 211 212 213 214 215 216 217 218 DLF Diagram 11. (Diagram 5 i artikeln). Odlarpris kronor per kilo, konventionell timotej, år 21 218. TIMOTEJ, ekologisk konventionell timotej, år 21 218. TIMOTEJ, ekologisk 24 22 2 18 16 14 12 1 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Diagram 12. (Diagram 6 i artikeln). Odlarpris kronor per kilo, ekologisk timotej, år 21 218. Bilaga Svensk Frötidning nr 5 219 Vallfrömarknaden del 2 priser: Marknad med dålig transparens

ALSIKEKLÖVER, konventionell 4 38 36 34 32 3 28 26 24 22 2 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Diagram 13. Odlarpris kronor per kilo, konventionell alsikeklöver, år 21 218. ALSIKEKLÖVER, ekologisk 43 42 4 39 37 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Diagram 14. Odlarpris kronor per kilo, ekologisk alsikeklöver, år 21 218. Bilaga Svensk Frötidning nr 5 219 Vallfrömarknaden del 2 priser: Marknad med dålig transparens

ÄNGSSVINGEL, konventionell 25 23 21 19 17 15 13 11 1 8 6 4 2 21 211 212 213 214 215 216 217 218 DLF Diagram 15. Odlarpris kronor per kilo, konventionell ängssvingel, år 21 218. ÄNGSSVINGEL, ekologisk 25 23 21 19 17 15 13 11 1 8 6 4 2 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Diagram 16. Odlarpris kronor per kilo, ekologisk ängssvingel, år 21 218. Bilaga Svensk Frötidning nr 5 219 Vallfrömarknaden del 2 priser: Marknad med dålig transparens

HUNDÄXING, konventionell 25 23 21 19 17 15 13 12 1 8 6 4 2 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Lantmännen Skånefrö+Svenska Foder Diagram 17. Odlarpris kronor per kilo, konventionell hundäxing, år 21 218. HUNDÄXING, ekologisk 25 23 21 19 17 15 13 12 1 8 6 4 2 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Diagram 18. Odlarpris kronor per kilo, ekologisk hundäxing, år 21 218. Bilaga Svensk Frötidning nr 5 219 Vallfrömarknaden del 2 priser: Marknad med dålig transparens

ENGELSKT RAJGRÄS, konventionell 25 23 21 19 17 15 13 11 1 8 6 4 2 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Barenbrug Diagram 19. Odlarpris kronor per kilo, konventionell engelskt rajgräs, år 21 218. ENGELSKT RAJGRÄS, ekologisk 25 23 21 19 17 15 13 11 1 8 6 4 2 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Diagram 2. Odlarpris kronor per kilo, ekologisk engelskt rajgräs, år 21 218. Bilaga Svensk Frötidning nr 5 219 Vallfrömarknaden del 2 priser: Marknad med dålig transparens

ÄNGSGRÖE, konventionell 28 21 14 7 21 211 212 213 214 215 216 217 218 DLF Barenbrug Diagram 21. Odlarpris kronor per kilo, konventionell ängsgröe, år 21 218. RÖDSVINGEL, konventionell 17 15 13 12 1 8 6 4 2 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Lantmännen Skånefrö+Svenska Foder Barenbrug Diagram 22. (Diagram 7 i artikeln). Odlarpris kronor per kilo, k onventionell rödsvingel, år 21 218. Bilaga Svensk Frötidning nr 5 219 Vallfrömarknaden del 2 priser: Marknad med dålig transparens

RÖRSVINGEL, konventionell 26 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Barenbrug Diagram 23. Odlarpris kronor per kilo, konventionell rörsvingel, år 21 218. RÖRSVINGEL, ekologisk 26 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Diagram 24. Odlarpris kronor per kilo, ekologisk rörsvingel, år 21 218. Bilaga Svensk Frötidning nr 5 219 Vallfrömarknaden del 2 priser: Marknad med dålig transparens

Inför 216 års fröskörd började ett nytt vallfrökontrakt att gälla. Huvudsyftet var att genom transparens underlätta för odlaren att jämföra firmornas villkor. Denna artikel går igenom u tfallet av den komplexa kontraktsförändringen med plus och m inus för odlaren vad gäller till exempel kvalitets reglering, lagringsersättning, analyskostnad och nolltolerans i grundutsädet. Radikal förändring. Lagringsersättningen har försämrats i det nya kontrakte t, men är överlag bättre för de svenska odlarna jämfört med för de danska. Text: Gunilla Larsson och Anneli Kihlstrand, SFO Foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning Vallfrömarknaden del 3 - kontrakt Blev det så bra som vi hade tänkt oss? I föregående två nummer av Svensk Frötidning har vi jämfört lönsamheten i fröodling för ett par utvalda arter med odling av höstvete samt borrat lite djupare i de senaste nio årens fröpriser. Nu är frågan: blev resultatet av de nya frökontrakten vad vi förväntat oss? Inför 216 års fröskörd började ett nytt vallfrökontrakt att gälla. Även om denna nya branschöverenskommelse och fröföretagens uppgraderade kontrakt inte lovade guld och gröna skogar avsåg de genom sin transparens och anpassning till internationella spelregler att ge odlarna bättre förutsättningar, som i slutänden skulle ge mer i börsen. Frågan är alltså om det verkligen blev så? Transparens och jämförbarhet Bakgrunden till det nya kontraktet var framförallt att skapa transparens och jämförbarhet mellan olika fröföretags kontrakt och därmed göra det enklare för odlaren att jämföra villkoren. Detta oavsett om det är svenska eller utländska företag som tecknar kontraktet. Det skulle också innebära att prissättningen blev mer jämförbar. Då var det mer än 1 år sedan det senast hade gjorts någon större revidering av kontrakten och 215/16 var det dags att se över villkoren. Tidigare hade frökontraktet varit gemensamt för alla svenska fröföretag. Så är det inte längre eftersom det kan anses kartellbildande. Det gemensamma kontraktet har därför ersatts av en branschgemensam överenskommelse utan några kronor och ören inskrivna för avgifter och ersättningar och utifrån detta har varje företag skrivit sitt eget kontrakt. Från och med skörden 216 började de nya villkoren att gälla. Som alltid när det görs förändringar är det bra att efter ett par år se tillbaka och utvärdera. Här har vi valt att peka på några punkter som justerades och ge kommentarer till dessa. Kvalitetsreglering och normalkvalitet För att ett fröparti ska vara avräkningsbart måste det uppfylla certifieringskraven, men kvaliteten ska också speglas i avräkningspriset. Därför omräknas värdena till vad vi kallar normalkvalitet, dvs en överenskommen procent rent grott frö respektive vikts-% av annan art. Via en formel räknas sedan fram en kvalitetsfaktor som används för omräkning av priset. Tanken bakom omräkning till normalkvalitet är att den som lämna r in en fröråvara med god kvalitet både vad gäller ogräsinnehåll och grobarhet också ska märka det i ett högre pris. Detta är» Svensk Frötidning 6/19 25

Högt och lågt. Den nya branschgemensamma överenskommelsen i vallfrö som infördes 216 är komplex med plus och minus för de svenska fröodlarna. ett system som funnits under många år, men i samband med kontraktsgenomgången gjordes en ytterligare anpassning till de danska kraven på normalkvalitet för de fröslag där det fortfarande fanns en mindre skillnad. Vi har alltså fått tuffare krav vad gäller n ormalkvalitet. Dock undantogs klöverarterna där vi i Sverige inte anser det rimligt att kräva lika hög procent rent grott frö som man gör i Danmark för att uppnå normalkvalitet. Försämrad ersättning för att lagra sitt frö Taxorna för lagringsersättning förändrades ganska radikalt i det nya kontraktet. I det gamla kontraktet var grundersättningen densamma för klöver och alla gräs (5 öre per kilo rensad och certifierad vara), förutom gröe där det var 6 öre per kilo. När det gäller tilläggsersättningen var den 1 öre per påbörjad månad och utgick från den 1 november. I den nya överenskommelsen Lagringsersättning i Sverige och Danmark Gammalt kontrakt Sverige har klöver och timotej fått en sänkning av grundersättningen till 4 öre per kilo, men för övriga gräs är ersättningen oförändrat 5 öre. Tilläggsersättningarna har sänkts till 5 öre per påbörjad månad för alla fröslag, men datumet för när tilläggsersättning börjar, har flyttats bakåt en månad till 1 oktober. Detta har inneburit en försämring för alla odlare som lagrar sitt frö, men framförallt för klöver- och timotejfröodlarna där lagringsersättningen idag är 2 procent lägre än tidigare vid en lagring till december. För övriga fröslag blir sänkningen cirka 7 procent för samma lagringsperio d. Fortfarande är det dock så att om vi jämför oss med Danmark under samma period är det en bättre affär för odlarna att lagra frö i Sverige, med undantag för ängsgröeodlarna. (tabell 1). Administrationsavgift och analyskostnader I de gamla kontrakten fanns det en Nytt kontrakt Danmark Klöver, timotej 7 öre 55 öre 39 öre Rajgräs 7 öre 65 öre 39 öre Ängssvingel, rörsvingel 7 öre 65 öre 5 öre Hundäxing, rödsvingel 7 öre 65 öre 6 öre Ängsgröe 8 öre 75 öre 79 öre Tabell 1. Lagringsersättning för frö i Sverige och Danmark, SEK/kg rensad vara. Lagringstid 1/9 15/12. startavgift för rensning på 1 kronor per parti och företaget stod för analyskostnader. I och med det nya tänket att varje odlare ska stå för sina egna kostnader och att det är viktigt med en anpassning till internationella kontrakt (läs danska) infördes därför att odlarna numera själva betalar Utsädes enhetens kostnad för certifieringsanalysen samt att en grundavgift tas ut per avtal. Avgiften täcker kostnaden för fältbesiktning samt startavgiften för rensning. Denna skiljer lite mella n företagen när det gäller klöver (2 2 2 4 kronor per avtal) medan den för gräs är densamma (3 4 kronor per avtal). I Danmark betalar man 3 kronor i grundavgift per parti plus en rörlig avgift som är arealbaserad. Till exempel är den rörliga avgiften för 1, 14,9 hektar 1 kronor per hektar. När vi tar hänsyn till valutan har vi f ortfarande en lägre grund avgift i Sverige. Nolltolerans i grundutsädet Det kan tyckas som att odlarna bara har drabbats av fler kostnader i och med det nya kontraktet, men det har också införts regler som är till stor nytta för odlarna. Idag ligger fokus på ogräs som renkavle och råttsvingel och vikten av att dessa inte sprids med utsädet. I nya kontraktet har därför införts en nolltolerans för förekomst av renkavle, råttsvingel och skräppa i grundutsädet. För att ytterligare förstärka säkerheten att det inte finns några av dessa ogräs i importerat grundutsäde har det införts en extra svensk 26 Svensk Frötidning 6/19

kontroll. Även om ett importerat grundutsäde har en godkänd analys från produktionslandet görs det ytterligare en analys av utsädet när det kommer till Sverige och dessutom med en utökad provmängd. Skärpta krav på kvaliteten För att ytterligare höja kvaliteteten på utsäde till vallblandningar och grönytor har odlare och fröföretag gjort en gemensam överenskommelse för avdrag vid förekomst av frön från renkavle, råttsvingel eller skräppa. Detta innebär tuffare krav på varan än vad certifieringsreglerna kräver. Enligt dessa får det finnas max,3 viktsprocent renkavle och 1, procent av råttsvingel i ett parti och det är ändå godkänt. Detta betyder att i ett godkänt parti kan det finnas 1-tals frön av till exempel renkavle. En frivillig skala har nu införts där avdrag görs redan från 1 upp till 2 frön av renkavle och för råttsvingel från 1 upp till 1 frön i den föreskrivna provmängden. I klöver finns en skala med avdrag från 1 frö upp till 1 av skräppa och därefter är fröpartiet enligt reglerna inte längre godkänt. Detta är hårda krav som visar på en gemensam ambition och ett ansvar för att minimera risken för att svåra ogräs sprids med utsädet. Odlaravgiften ger odlingsutveckling Som medlem i Frö- och Oljeväxtodlarna medger man att det dras en odlaravgift på fröavräkningen. Odlaravgiften är 1 procent på likviden efter att alla kostnader dragits ifrån. För oss som organisation är dessa avgifter mycket viktiga. De gör att vi kan bedriva en försöksverksamhet, utveckla odlingen ge ut Svensk Frötidning o.s.v. Slår vi ut avgiften per hektar betyder det att svenska fröodlare i genomsnitt under de senaste fem åren betalat 9 kronor per hektar. Variationen beror på vilka fröpriser som gällt för året och vilken avkastning frövallarna gett. Totalt får SFO in cirka 1,3 miljoner kronor per år i fröavgifter. I Danmark dras,4 procent i odlaravgift, men till skillnad från i Sverige räknas det på bruttot och Lägstapris för rödsvingel i Sverige för olika företag inte på nettot. Vid en uträkning med danskt medelpris och producerad kvantitet visar det sig att avgiften per hektar i och för sig blir lägre än i Sverige, men inte anmärkningsvärt mycket lägre utan den varierar mellan 7 och 8 kronor per hektar. Blev det plus i kassan? En övergripande tanke med de nya kontrakten var att odlarna tog på sig mer kostnader, men samtidigt skulle detta visa sig i ett högre avräkningspris än om vi fortsatt med det gamla kontraktet. Odlarna skulle alltså inte förlora något på förändringarna. Vid jämförelser av fröpriserna har det under årens lopp i stort sett alltid visat sig att utländska företag betalar ett högre pris till sina odlare än vad svenska gör. Tidigare har det många gånger framförts från våra svenska företag att odlarna i exempelvis Danmark får stå för mycket mer av sina kostnader än vad svenska odlare gör. När vi nu i stort sett på de flesta punkter i kontraktet gjort förändringar som innebär att förhållande är betydligt mer jämförbara hade man förväntat sig att även priserna skulle ligga närmare varandra än vad de gör. Sortens avkastning speglas i priset Det kan inte nog poängteras att man som odlare måste vara medveten om att avkastningsskillnaden mellan sorter kan vara stor och det är inte ett helt osannolikt antagande 214 215 216 217 218 Lantmännen 9: 8:75 9: 9: 9: Skånefrö 9:2 8:95 9:14 9:4 11: DLF 8:88 9:39 11:12 11:7 Barenbrug 11:75 11:66 14:61 14:42 16:2 Valutaomräkning DKK till SEK 1,2 1,26 1,31 1,38 1,43 Tabell 2 Företagens lägstapris för rödsvingel 214 218. Priser i svenska kronor. Att lägsta pris valts beror på antagandet att detta är företagens högst avkastande sorter och att det därför är ett pris som bör vara relativt jämförbart. Det finns rödsvingelsorter som betalas upp till 24:85 i Danmark och 18:7 i Sverige. att en sort med lågt pris har högre fröavkastning i genomsnitt och tvärtom. Speciellt gäller detta rödsvingel som det finns ett antal olika sorter av. I tabell 2 har vi därför gjort en 5-årig prisjämförelse av fyra företags lägsta pris på rödsvingel. Att vi valt lägsta pris beror på antagandet att detta är företagens högst avkastande sorter och att det därför är ett pris som bör vara relativt jämförbart. Det har gjorts en omräkning av den danska kronan till svenska kronor och givetvis gör en svag svensk krona att de utländska företagens odlare i Sverige får en extra bonus, men samtidigt borde en svag svensk krona varit en fördel för de svenska företagen när det gäller att skapa möjligheter för att exportera frö. Detta är dock lite svårt att se i odlarpriserna. Nya diskussioner följer När det gäller de gemensamma branschöverenskommelserna ska dessa gås igenom och diskuteras på nytt under kommande vinter. Det är vår målsättning att genom våra lokala föreningar samla in synpunkter på vad som bör förändras. Vissa villkor kan behöva justeras, men framförallt måste priserna vara konkurrenskraftiga för att fröodlingen ska försvara sin plats i växtföljden. Odlare kan i vissa fall även teckna speciella export- och fastpriskontrakt med särskilda villkor. Kontakta ditt företag för att höra vilka möjligheter som finns. Svensk Frötidning 6/19 27