Tillsyn, Region syd, Sektion 4 BESLUT 1(6) 2010-03-19 Diarienummer 989/2010 Vuxennämnden i Landskrona Stadshuset 261 80 Landskrona ÄRENDET Tillsyn enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) av handläggning av försörjningsstöd SOCIALSTYRELSENS BESLUT Socialstyrelsen riktar kritik för följande brister: Att nämnden har interna riktlinjer för kompetenshöjande verksamhet i samband med försörjningsstöd som är oförenliga med lagstiftningen. Att det inte framgår om nämnden har samrått med Arbetsförmedlingen innan krav har ställts på deltagande i kompetenshöjande insatser. Att nämnden i några fall har brustit i sin skyldighet att handlägga ansökningar om ekonomiskt bistånd över norm. Att nämnden inte har gjort utredningar om behovet av bistånd i två fall och har bristfällig dokumentation i flera ärenden. Vuxennämnden ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med bristerna, senast den 19 maj 2010. Redovisningen ska skickas till: Socialstyrelsen, Tillsynsavdelningen, Region Syd, Box 4106, 203 12 Malmö. BAKGRUND Mot bakgrund av att Länsstyrelsen mottagit flera klagomål från enskilda, både per telefon och skriftligt, beslutade Länsstyrelsen på eget initiativ att inleda en tillsyn av handläggningen av försörjningsstöd i Landskrona stad. Klagomålen har bl.a. riktat sig mot att socialtjänsten kräver deltagande i praktik som motprestation för att få försörjningsstöd, att man tillämpar en karensdag på försörjningsstödet vid sjukdom och vård av barn samt dåligt bemötande. Syftet med tillsynen är att kontrollera att verksamheten uppfyller krav och mål enligt lagar, förordningar och föreskrifter. SOCIALSTYRELSEN Telefon växel 075-247 30 00 Telegram Socialstyret Box 4106 Fax 040-30 78 79 Org nr 202100-0555 SE 203 12 MALMÖ E-post socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Plusgiro 15616-6 Besök: Slottsgatan 2 Internet www.socialstyrelsen.se
Socialstyrelsen 2010-03-19 Diarienummer 989/2010 2(6) Länsstyrelsen, som företräddes av socialkonsulenterna Marie Hörling och Gabriel Olsson, genomförde en inspektion på Vuxennämnden i Landskrona stad den 9 december 2009. Länsstyrelsen genomförde en gruppintervju med arbetsledare och handläggare samt granskade tolv akter rörande enskildas biståndsärenden. Några av de granskade ärendena redovisas med den sökandes initialer där det är aktuellt. Innan besöket hade Länsstyrelsen begärt in skriftliga rutiner och dokumentation kring hur handläggningen av försörjningsstöd är organiserad. Den 1 januari 2010 övertog Socialstyrelsen ärendet i samband med att ansvaret för tillsynen av socialtjänsten övergick från Länsstyrelsen till Socialstyrelsen. SKÄLEN FÖR BESLUTET Praktik och annan kompetenshöjande verksamhet Av inhämtat material i form av förvaltningens interna skriftliga riktlinjer framgår att Vuxennämnden har som mål att varje arbetsför person som uppbär försörjningsstöd ska vara i aktivitet minst 30 timmar i veckan. Socialstyrelsen har inte sett någon dokumentation om att samråd med Arbetsförmedlingen har gjorts i något av de granskade ärendena där den sökande sedan har deltagit i praktik eller annan verksamhet 30 timmar i veckan. Enligt 4 kap. 4 SoL får socialnämnden begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd och inte har fyllt 25 år, eller har fyllt 25 år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser. Verksamheten ska stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den ska utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden ska samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. Socialstyrelsen bedömer att socialtjänstens riktlinjer att alla arbetsföra personer som uppbär försörjningsstöd ska vara i aktivitet minst 30 timmar i veckan är orimlig. Socialtjänsten måste först utreda om den enskilde, över 25 år, av särskilda skäl, är i behov av kompetenshöjande insatser. Genom sina riktlinjer förutsätter socialtjänsten att alla arbetsföra personer som söker försörjningsstöd av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser. Det bör rimligen finnas ett antal sökande som inte av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser utan som klarar av att söka arbete på egen hand utifrån befintlig utbildning och erfarenhet. Socialstyrelsen bedömer att det är en brist att socialtjänsten inte har samrått med Arbetsförmedlingen innan de krävt deltagande i praktik eller annan verksamhet.
Socialstyrelsen 2010-03-19 Diarienummer 989/2010 3(6) Schabloniserat försörjningsstöd och karensdag Vuxennämnden i Landskrona tillämpar en s.k. schabloniserad norm för försörjningsstöd som är 200-300 kronor högre än riksnormen per vuxen och 50 kronor per barn. Den schabloniserade normen avser att täcka kostnader för akut tandvård, läkarvård, medicin, glasögon samt visst husgeråd. Vid frånvaro från praktik p.g.a. sjukdom eller vård av barn görs avdrag från schablonen för första dagen, en s.k. karensdag, med ett dagsbelopp motsvarande biståndet för en hel månad dividerat med 30,5. Om den sökande behöver ansöka om bistånd över norm, efter att ha fått avdrag för karensdagar, hänvisas den sökande till att ansöka vid en annan enhet, Mottagningen, eftersom inte alla handläggare i Arbetsmarknadsenheten har delegation för att handlägga ansökningar som överstiger normen. I ett av de granskade ärendena (J.O) hade den sökande gjort flera ansökningar om extra bistånd över norm, i juli 2006 till spjälsäng åt barnet och i mars och april 2008 till möbler, men hade inte fått något beslut. Däremot framgick det att hon hade fått tio dagars avdrag från sitt bistånd p.g.a. att hon varit sjuk mer än sju dagar utan att ha uppvisat läkarintyg. En kommun kan besluta att anta normer som utgör ett tillägg till det lagreglerade försörjningsstödet (Prop. 1996/97:124 s. 90). Enligt Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd Stöd för rättstillämpning och handläggning, är utgångspunkten för en bruttonorm eller en schablon att den ska vara ett hjälpmedel och inte en absolut regel. Det innebär t.ex. att en ansökan aldrig kan avslås enbart med hänvisning till kommunens normer eller riktlinjer. Har den biståndssökande en kostnad som är högre än schablonen måste socialtjänsten alltid göra en individuell bedömning av behovet av ytterligare bistånd. Socialtjänsten i Landskrona säger att de alltid gör en individuell prövning om någon ansöker om extra bistånd över schablonen eller bistånd över norm om schablonen har reducerats med en karensdag. Socialstyrelsen konstaterar att socialtjänsten har brustit i sin skyldighet att handlägga och fatta beslut efter ansökningar över norm. Socialstyrelsen bedömer också att det kan vara svårt för den enskilde att veta när han eller hon ska söka extra bistånd över norm då man lätt kan få uppfattningen att alla utgifter ska täckas av schablonen. Det bedöms också vara onödigt omständigt för den sökande att behöva vända sig till en annan sektion (Mottagningen) för att ansöka över norm. Handläggning och dokumentation I tre granskade akter (Z.S, H.Z, E.H) fanns inga grundutredningar. Det saknades alltså en utredning till varför bistånd beviljats från första början. I två akter (A.F och A.F) fanns handlingsplaner som inte var underskrivna av den enskilde. I ett ärende (C.K) hade det gjorts avdrag på försörjningsstödet men det fanns ingen journalanteckning om detta. I en akt (J.M) fanns inga journalanteckningar över huvudtaget.
Socialstyrelsen 2010-03-19 Diarienummer 989/2010 4(6) I ett ärende ringde en kvinna (I.M) från något som heter Qvinnofrid och ansökte om matpengar akut. Hon beviljades en rekvisition och ombads att ringa Mottagningen nästa dag. Det framgick att kvinnan redan hade försökt nå Mottagningen samma förmiddag men inte kommit fram och att hon hade en son med sig. Av socialtjänstens anteckningar framgick inte vad kvinnan blivit utsatt för, var hon befann sig, varför hon behövde matpengar eller hur hon och sonen mådde. Barnperspektiv saknades. Sammanfattningsvis kan sägas att journalanteckningarna var knapphändiga, det var svårt att utifrån anteckningarna förstå kopplingen till handlingsplanen och varför den enskilde beviljats bistånd eller inte. Det fanns ytterst sällan anteckningar i journalen kring barnperspektiv och barns situation i familjen. Utredningarna var ofta kortfattat skrivna i form av en journalanteckning och innehöll inte så mycket information om den enskildes situation. I de flesta journaler som granskats framgick inte fullständigt namn på handläggaren utan endast initialer. Enligt 11 kap. 5 SoL ska handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Enligt 1 kap. 2 SoL ska det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver när åtgärder rör barn. Socialstyrelsen bedömer att socialtjänsten har brustit i dokumentationen genom att det saknades grundutredningar i tre ärenden och journalanteckningar i ett ärende samt att beslutsunderlaget var bristfälligt i ett ärende. Det är även en brist att sökandens underskrift av handlingsplanen saknades i två ärenden och att barnperspektiv saknades eller var bristfälligt i samtliga ärenden. Motivering till beslut om bistånd I ett av de granskade ärendena (J.O) beslutades om avslag, med motiveringen att det saknades en handlingsplan, i övrigt saknades bedömning av hur den sökande bidragit till att bli självförsörjande. Det framgick inte heller vad för handlingsplan som avsågs. I samma ärende beslutades vid ett senare tillfälle om avslag p.g.a. att den sökande inte hade hört av sig till sin handläggare på Arbetsmarknadsenheten. Här saknades också en bedömning av hur den sökande bidragit till att bli självförsörjande. I ett av de granskade ärendena (E.H) följde socialtjänsten inte vad som sagts från början, om att skäligt rådrum skulle ges under tre månader för byte till en billigare lägenhet och att en ny bedömning sedan skulle göras. Efter tre månader satte nämnden ner biståndet utan att göra en ny utredning. Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende ska innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild (20 Förvaltningslagen).
Socialstyrelsen 2010-03-19 Diarienummer 989/2010 5(6) Socialstyrelsen bedömer att socialtjänsten har brustit i sin handläggning av två ärenden där det saknats ett tillräckligt beslutsunderlag med motivering till avslag respektive nedsättning av bistånd. Förhållningssätt och bemötande Socialstyrelsen vill avslutningsvis påtala att socialtjänsten ska bygga på demokratins och solidaritetens grund och främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Människor som söker sig till socialtjänsten för att de inte klarar sin försörjning har rätt att få sådan hjälp att de på sikt kan klara sig utan försörjningsstöd. Det är viktigt att framhålla att självförsörjning inte alltid är detsamma som försörjning genom arbete. Alla människor förmår inte att försörja sig själva genom förvärvsarbete. I sådana situationer måste socialtjänsten tillsammans med den enskilde försöka att hitta andra varaktiga lösningar. Socialtjänstens huvudsakliga uppgift är att bidra till att hitta långsiktiga lösningar på människors försörjningsproblem. Det är också viktigt att tänka på att kravet på att någon själv ska ta ansvar för sitt liv inte får drivas hur långt som helst. Möjligheterna kan i verkligheten vara begränsade. Det finns också personer som inte är i behov av socialtjänstens insatser förutom försörjning under en begränsad period mellan arbeten eller i avvaktan på ersättning från annat håll. Det är alltså inte socialtjänstens uppgift att i första hand agera arbetsgivare eller att bedriva verksamhet som arbetsgivare och ha regler för försörjningsstöd som likställs med hur reglerna är på den öppna arbetsmarknaden. Socialstyrelsen har mottagit telefonsamtal och anmälningar från enskilda som har fått uppfattningen att det till stor del är denna typ av verksamhet som nämnden bedriver. Klienter känner sig missförstådda/orättvist behandlade eller att de inte blir litade på i sina kontakter med nämnden, exempelvis att det krävs att de ska arbeta trots att de har läkarintyg avseende arbetshinder och att det görs avdrag för karens vid sjukdom och vård av barn. Socialstyrelsen uppfattar att skriftliga riktlinjer och skriftliga överenskommelser med klienter är fyrkantigt formulerade utan att ge utrymme för en individuell bedömning samt har en avsaknad av respekt för den enskilde. Detta kan vara en bidragande orsak till att klienter som befinner sig i en utsatt och trängd situation känner sig dåligt bemötta. Det är nämndens ansvar att klienter får ett bra och respektfullt bemötande, att ett gott samarbete med klienterna kommer till stånd och att de sökande får en individuell bedömning av just deras situation och förutsättningar.
Socialstyrelsen 2010-03-19 Diarienummer 989/2010 6(6) Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Heléne Dahl Fransson. I ärendets slutliga handläggning har inspektören Marie Hörling deltagit. Inspektören Gabriel Olsson har varit föredragande. För Socialstyrelsen Heléne Dahl Fransson Gabriel Olsson