MILJÖHÄLSOVÅRDENS TILLSYNSPLAN 2015-2017

Bilaga A 54 TSN 16.12.2014 VÄSTKUSTENS MILJÖENHET MILJÖHÄLSOVÅRDENS TILLSYNSPLAN 2015-2017 Godkänd av Västkustens tillsynsnämnd 16.12.2014 54

Innehåll 1 Inledning... 4 2 Allmänt om miljöhälsovården... 4 2.1 Planens innehåll och uppbyggnad... 4 2.2 Miljöhälsovårdens uppgifter och övervakningsmetoder... 4 2.3 Inspektioner... 5 2.4 Provtagning och undersökning av prov... 6 2.5 Riskbedömning och inspektionsfrekvens... 6 2.6 Kostnader för övervakningen... 6 2.7 Behandling, lagring och rapportering av uppgifter... 7 2.8 Personalresurser och arbetstidbehov... 8 2.9 Skolning... 10 2.10 Beredskap för exceptionella situationer... 11 2.11 Information... 12 2.12 Utvärdering av tillsynen... 12 3 Hälsoskyddstillsyn... 13 3.1 Tyngdpunktsområden för hälsoskyddstillsynen... 13 3.2 Inspektionernas innehåll... 13 3.3 Förverkligandet av inspektionerna... 16 3.4 Provtagning... 17 3.4.1 Hushållsvatten och badvatten... 17 3.4.2 Badvatten vid allmänna badstränder... 17 3.4.3 Övriga prover inom hälsotillsynen... 17 3.4.4 Kontroll i samband med provtagning... 18 4 Plan för tobakstillsynen... 18 4.1 Allmänt... 18 4.2 Planenlig tillsyn och tyngdpunktsområden... 18 4.3 Inspektionernas innehåll... 19 4.4 Inspektionsbehov och arbetstid som används för inspektionerna... 19 4.5 Övriga uppgifter i tobakstillsynen... 19 5 Tillsyn över konsumentsäkerheten... 20 5.1 Uppgifter... 20 5.2 Inspektionernas innehåll... 20 5.3 Resursbehov och inspektionsfrekvens... 21 5.4 Exceptionella situationer... 22 5.5 Tillgripande av tillsynsmetoder... 23 6 Livsmedelstillsynen... 24 6.1 Livsmedelstillsynens målsättning och uppgifter... 24 6.2 Riskbedömning och kontrollfrekvens... 24 6.3 Kontrollernas innehåll... 26 6.4 Offentliggörandet av tillsynsresultatet, kommunikation... 27 6.5 Kartläggning av objekten... 27 6.6 Prioritering inom livsmedelstillsynen... 28 6.7 Tyngdpunktsområden i livsmedelstillsynen... 28 6.8 Livsmedelstillsynens kontrollplan... 28 6.9 Plan för provtagning och projekt... 29 6.10 Administrativa tvångsåtgärder och straffpåföljder... 29 6.11 Resurser inom livsmedelstillsynen... 30

Bilaga 1. Tabell över tillsynsbehovet för den regelbundna hälsoskyddstillsynen Bilaga2. Tabell över tillsynsbehovet för tobaksövervakning och övervakning av detaljhandelsförsäljning av nikotinersättningspreparat Bilaga 3. Tabell över tillsynsbehovet för objekt som ingår i konsumenttjänsters och konsumentvarors säkerhet Bilaga 4. Tabell för objekt och kontroller inom livsmedelstillsynen Bilaga 5. Planerade projekt/provtagningsprojekt inom livsmedelstillsynen

1 Inledning Miljöhälsovård är förebyggande folkhälsoarbete. Västkustens tillsynsnämnd ansvarar för miljöhälsovården i kommunerna Korsholm, Vörå, Malax, Korsnäs samt städerna Närpes, Kristinestad och Kaskö. Den kommunala tillsynsmyndighetens övervakningsområde har drygt 51 000 invånare. Korsholms kommun fungerar som värdkommun för miljöhälsovårdsamarbetet. 2 Allmänt om miljöhälsovården 2.1 Planens innehåll och uppbyggnad Syftet med miljöhälsovårdens tillsynsplaner är att öka planenligheten, effektiviteten och kvaliteten i tillsynsarbetet. Genom en förordning av statsrådet (665/2006) har bestämmelser om tillsynsplanen och utvärderingen av tillsynsplanens genomförande utfärdats. För tillsynsplanen gäller också bestämmelserna för de olika verksamhetsområdena (Livsmedelslagen 47, Konsumentsäkerhetslagen 22, lagen om ändring av hälsoskyddslagen 4a och Tobakslagen 14 ). Enligt 3 i statsrådets förordning ska tillsynsplanerna innehålla följande: 1. definition av innehållet i inspektionerna 2. inspektionsfrekvenser för tillsynsobjekten samt genomsnittliga inspektionstiden 3. provtagning och provanalyser som utförs av kommunen 4. utvärdering av tillsynsplanens genomförande 5. godkända laboratorier som tillsynen stödjer sig mot. De riksomfattande tillsynsprogrammen har beaktats i kommunens tillsynsplan. I planen beaktas också lokala förhållanden och näringsstrukturen. Bl.a. har beaktats de genomsnittliga inspektionsfrekvenserna som angetts i statliga myndigheternas riksomfattande tillsynsplaner, men i vissa fall har inspektionstiderna anpassats till lokala förhållanden. Tillsynsplanen skall godkännas av den kommunala hälsoskyddsmyndigheten eller Västkustens tillsynsnämnd och före utgången av året innan det planerade verksamhetsåret sändas till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland för kännedom. Den kommunala myndigheten följer upp hur planen förverkligas. Tillsynsplanen skall ses över vid behov men dock minst vart tredje år. Miljö- och hälsoskyddschefen är ansvarig för tillsynsplanen. 2.2 Miljöhälsovårdens uppgifter och övervakningsmetoder Miljöhälsovårdens uppgift är att upprätthålla och främja befolkningens och individens hälsa samt förebygga, minska och undanröja sådana i livsmiljön förekommande faktorer som kan förorsaka sanitär olägenhet. Faktorer som inverkar på individens hälsa och välmående inom ramen för miljöhälsovården är bl.a. tillgången på rent dricksvatten, ren och näringsrik föda och ren luft utomhus och inomhus. Tryggandet 4

av konsumtionsvarors och omgivningens säkerhet hör även det till miljöhälsovårdens ansvarsområde. En viktig del av det förebyggande hälsoskyddsarbetet utgör verksamhetsidkarna, som är förpliktade att göra anmälningar eller tillståndsansökningar till hälsoskyddsmyndigheten för sina verksamheter och verksamhetslokaler. Övervakning genom provtagning och regelbundna inspektioner samt rådgivning för kommuninvånare, företag och andra instanser är viktigt förebyggande hälsoskyddsarbete. Livsmedelslagens 41 föreskriver att tillsynsmyndigheterna skall avfatta ett för verksamheten lämpligt kvalitetssystem samt upprätthålla och tillämpa detta. Lagen ställer dock inget krav på kvalitetssystemets form eller certifiering. Inom Västkustens miljöenhet utövas tillsynen utgående från en godkänd tillsynsplan och tillsynen utvärderas årligen. Yterva-kvalitetssystemet tillämpas som grund i tillsynen. Ytervakvalitetssystemet uppdateras och kompletteras med centralmyndigheternas tillsynsanvisningar och blankettmodeller med målsättningen, att tillsynen i enheten ska vara enhetlig och likvärdig. För hälsoskyddets del upprätthålls Ytervakvalitetssystemet av Valvira. 2.3 Inspektioner En inspektion kan göras enligt flera miljöhälsovårdslagar samtidigt. På det viset sparar man också in resurser och gör tillsynsarbetet smidigare både för tillsynsmyndigheten och för verksamhetsidkaren. Vid specificering av genomsnittlig tid som åtgår för inspektion av en typ av tillsynsobjekt bör man åtminstone beakta syftet för inspektionen, förberedelsen av den, dess innehåll samt uppläggandet av inspektionsberättelsen. Arbetstiden för resor är inte medräknad i inspektionstiden. Över varje inspektion upprättas en inspektionsberättelse med uppgifter om syftet med kontrollen, använda lagrum och metoder, kontrollresultat och vid behov de åtgärder som krävs av aktören i fråga. Inspektionsberättelsen skrivs i eller kopplas till TerveKuu-programmet. Inspektionsberättelsen uppgörs i två exemplar varav det ena skickas till tillsynsobjektet och det andra sparas på respektive miljöavdelning. Vid behov kan berättelsen delges också andra myndigheter. Om det vid en inspektion konstateras allvarliga bristfälligheter som bör åtgärdas ges verksamhetsidkaren en tid inom vilken åtgärderna bör utföras. En uppföljningsinspektion bör sedan göras. Också över den förnyade inspektionen utarbetas en inspektionsberättelse. Vid behov kan administrativa tvångsåtgärder enligt den aktuella lagstiftningen tillgripas för att missförhållandena ska rättas till. I och med att tillsynen ska utvecklas till att bli mera kvalitativ och systematisk ökar inspektionernas totala arbetstid. Mera tid behövs till förberedandet av inspektionerna och upprättandet av en inspektionsberättelse. I tillsynsenhetens kvalitetspärm finns inspektionsanvisningar för miljöhälsovårdens olika typer av inspektioner. 5

2.4 Provtagning och undersökning av prov Myndighetsprov kan tas av miljö- och hälsoinspektörerna, veterinären eller av utomstående experter som den lokala tillsynsmyndigheten har godkänt. Myndighetsprover tas t.ex. i samband med klagomål från konsumenter och då man misstänker livsmedels- eller vattenburna epidemier. Ifall utomstående sakkunniga anlitas för att ta prover eller utföra utredningar, ska de visa dokument som intygar kompetens. Undersökningsresultaten tillställs alltid tillsynsobjektet. Myndighetsprov skickas till laboratorier som är godkända av Evira (Vasa stads miljölaboratorium, Maintpartner Oy i Karleby, SeiLab, PoriLab, Arbetshälsoinstitutet Mikrobiologiska laboratoriet i Kuopio). Andra prover kan även skickas till andra laboratorier än de som är godkända av Evira. Prov som bekostas av verksamhetsidkare och privatpersoner är bl.a. 1. livsmedelsprov som tas för säkerställande av egenkontrollen 2. vattenprov från stora och små vattenverk 3. vattenprov från simbassänger och badstränder samt vinterbadplatser 4. privata dricksvattenprov och brunnsvatten 5. prover för undersökning av inomhusklimat enligt hälsoskyddslagen 6. luftprov i enlighet med tobakslagen. Om kvaliteten på ett myndighetsprov konstateras vara klart försvagad eller dålig, tar man normalt ett nytt prov. Provtagningen kan då vara mer omfattande än den ursprungliga. Om det nya provet eller proven uppvisar försvagad, klart försvagad eller dålig kvalitet, gör man ett inspektionsbesök för att utreda orsakerna till de dåliga resultaten. Västkustens miljöenhet använder samma laboratorier som i normala fall, ifall det finns behov av laboratorietjänster på kvällar eller helger under exceptionella situationer. 2.5 Riskbedömning och inspektionsfrekvens I lagstiftningen och i de statliga myndigheternas riksomfattande tillsynsplaner betonas riskbedömningens betydelse. Riskbedömning utgår från hot mot hälsa från verksamheten eller från förhållanden i den kontrollerade lokalen som kan skapa sanitärt förfång. Risker kan vara mikrobiologiska, kemiska eller fysikaliska faktorer. Tillsynsmyndighetens arbete inriktas på, att alla övervakningsobjekt ska känna till sina egna risker och veta hur dessa kan förebyggas. Övervakningsobjekt riskbedöms enligt centralmyndighetens anvisningar och enligt riskbedömningsmodellen i TerveKuu-programmet. Vid riskbedömningen beaktas verksamhetens art och omfattning. Inspektören som är ansvarig för objektet utför slutlig riskbedömning. 2.6 Kostnader för övervakningen Kommunen ska ta ut en avgift av verksamhetsutövare för regelbundna kontroller, provtagningar och undersökningar som följer den tillsynsplan som godkänts av kommunen och som utförs av tillsynsmyndigheten. Också godkännande av objekt, handläggning av anmälan om nya objekt och tillsyn som gäller underlåtenhet att 6

iaktta bestämmelser är avgiftsbelagt. Efter att anmälan om en ny livsmedelslokal har tagits emot kan tillsynsmyndigheten ta ut en avgift för tillsynen. Avgiftsbelagda är också sådana extra offentliga kontroller som görs på företagarens egen begäran som en följd av att tillsynen offentliggörs enligt livsmedelslagen. Kommunen kan börja ta ut avgifter först efter att den har godkänt tillsynsplanen och avgiftstaxan. Om kommunala avgifter stadgas i följande lagar inom miljöhälsovården: Livsmedelslagen (23/2006) 71 Konsumentsäkerhetslagen (920/2011) 16 Hälsoskyddslagen (763/1994) 50 Tobakslagen (693/1976) 25 a Läkemedelslagen (396/1987) 54 d. Inom miljö- och hälsoskyddet finns det fortfarande myndighetsuppgifter som inte kan planeras i förväg och för vilka det inte får tas ut avgifter. Sådana är till exempel epidemiutredningar, klagomål från invånare och anknytande utredningar och tillsynsåtgärder. Västkustens tillsynsnämnd har godkänt den taxa som gäller för miljöhälsovården vid sammanträde 21.9.2011 23. Miljöhälsovårdens avgiftstaxa har uppdaterats för år 2014 10.12.2013 50. Taxan uppdateras regelbundet. 2.7 Behandling, lagring och rapportering av uppgifter Samtliga avdelningar som ingår i Västkustens miljöenhet har i sin användning TerveKuu-databehandlingsprogrammet, där tillsynsobjekten registreras (KUTI - YHTI). I programmet förs register över tillsynsobjekten med kontaktuppgifter, verksamhetsidkare och verksamhetsområde samt gjorda inspektioner, provtagningar, beslut, rådgivning osv. I TerveKuu ska också föras register över inkomna anmälningar och klagomål från allmänheten. Från TerveKuu-programmet fås även t.ex. årsrapporter över gjorda inspektioner och provtagningar. KUTI är tillsynsdatasystemet för landets livsmedelstillsyn. KUTI2, insamling och direktrapportering av tillsynsdata till centrala myndigheter, har tillämpats i Västkustens miljöenhet från och med 1.1.2013. YHTI är tillsynsdatasystemet för hälsoskydds-, konsumentsäkerhets- och tobakstillsynen. YHTI-systemet fungerar på samma sätt som KUTI-systemet. Den första fasen med objektklassificering och registrering har påbörjats år 2013 och blir klar år 2014 i Västkustens miljöenhet. Den tillsyn som utförs under 2014 kommer att rapporteras via YHTI-systemet i Tervekuu. Rapportering av resultaten av undersökningar av hushålls- och badvatten ska rapporteras via YHTI från år 2016 och år 2015 är ett övergångsår för ibruktagandet. Tillsyn som utförs i samband med nationella eller regionala projekt rapporteras också till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Varje tillsynsobjekt har också en egen mapp i ett manuellt hängmappsarkiv, där alla handlingar som rör objektet sparas. 7

Databehandlingsprogrammet TerveKuu, som Västkustens miljöenhet använder, är kompatibelt med centralmyndigheternas datasystem. Resultatet av den kommunala livsmedelstillsynen har enligt livsmedelslagen börjat offentliggöras på det sätt som Livsmedelssäkerhetsverket bestämmer. Från 1.5.2013 har tillsynsresultaten offentliggjorts för serveringsställen och detaljhandeln. VYHA är datasystemet för hantering av uppgifter om tillsynsenheter inom miljö- och hälsoskyddet. Uppgifter om personalresurser, tillsynsplanens verbala bedömning och andra uppgifter om tillsynsenheten rapporteras via VYHA. 2.8 Personalresurser och arbetstidbehov Inom Västkustens miljöenhet arbetar för närvarande 12 miljö- och hälsoinspektörer och 5 veterinärer med uppgifter inom miljö- och miljöhälsoskyddet under ledning av Västkustens tillsynsnämnd. Dessutom finns 1 tjänst i chefsuppgifter för miljöhälsovård och miljövård. En stor del av beslutanderätten har delegerats till tjänstemännen. En deltidstjänst som miljö- och hälsoinspektör är avdelad för skötsel av luftkontroll i Närpes. Dessutom sköter personalen i Närpes, Kristinestad och Korsholm miljövården i Närpes, Kaskö, Kristinestad och Korsholm. Miljö- och hälsoskyddschefen är ansvarig för miljöhälsoövervakningen och miljövården. En ny deltidstjänst som miljö- och hälsoinspektör är planerad till år 2015. I tabell 1 presenteras Västkustens tillsynsenhets personal samt de dagsverken som finns till förfogande för skötseln av uppgifter inom miljö- och miljöhälsovård. Beräkningen av antalet dagsverken har skett utgående från fördelningen av lönekostnaderna mellan uppgiftsområdena miljöhälsovård och miljövård och utgående från fördelningen i det praktiska arbetet. Person och tjänstebeteckning Resurser Arbetsuppgifter Avdelningen i Kristinestad Irmeli Sillantaka Kommunveterinär 42 dagsverken Miljöhälsovård Eila Sarvela Miljö- och hälsoinspektör 220 dagsverken Miljöhälsovård Johan Wickman 66 dagsverken Miljöhälsovård Miljö- och hälsoinspektör 154 dagsverken Miljövård Sonja Grönholm Miljö- och hälsoinspektör 220 dagsverken Miljövård Avdelningen i Närpes Liisa Schreibmaier Kommunveterinär 77 dagsverken Miljöhälsovård Harriet Perus-Marander 165 dagsverken Administration MHV Miljö- och hälsoskyddschef 55 dagsverken Administration MV Maria Nylund 66 dagsverken Miljöhälsovård Miljö- och hälsoinspektör 33 dagsverken Administration MHV 33 dagsverken Administration MV 88 dagsverken Luftkontroll Sten-Erik Kulp 176 dagsverken Miljöhälsovård Miljö- och hälsoinspektör Anna-Maria Mattfolk Miljö- och hälsoinspektör Jens Hannus Miljö- och hälsoinspektör 44 dagsverken Miljövård 44 dagsverken Miljöhälsovård 176 dagsverken Miljövård 110 dagsverken Miljöhälsovård 110 dagsverken Miljövård 8

Avdelningen i Malax Sofia Skog Kommunveterinär 24 dagsverken Miljöhälsovård Tommy Stenlund Miljö- och hälsoinspektör 220 dagsverken Miljöhälsovård Enheten i Korsholm Anne Niemi Kommunveterinär 24 dagsverken Miljöhälsovård Bernice Solstrand Miljö- och hälsoinspektör 220 dagsverken Miljöhälsovård Alexandra Rosendal Miljö- och hälsoinspektör 220 dagsverken Miljöhälsovård 52 dagsverken Miljöhälsovård Ny miljö- och hälsoinspektör 58 dagsverken Miljövård Emma Bäck Miljö- och hälsoinspektör 220 dagsverken Miljövård Lisa Martens Byråsekreterare Avdelningen i Vörå 161 dagsverken Administration MHV 54 dagsverken Administration MV Pentti Kunnas Kommunveterinär 24 dagsverken Miljöhälsovård Uno Holmström Miljö- och hälsoinspektör 220 dagsverken Miljöhälsovård Tabell 1. Personresurser och arbetsfördelning. De totala personresurserna för tillsyn inom miljöhälsovården är planerat till 1805 dagsverken eller 8,2 personarbetsår. Av dessa är 1614 dagsverken/7,3 personarbetsår miljö- och hälsoinspektörer och 191 dagsverken/0,87 personarbetsår veterinärer. Veterinärresurserna behövs för myndighetsuppgifter inom veterinärvården och används till liten del för övriga uppgifter inom miljöhälsovården. I beräkningen har inte beaktats semestrar, sjukfrånvaro eller andra ledigheter. Utöver den regelbundna och planenliga tillsynen som ingår i den kommunala tillsynsplanen ska man dessutom i planen beakta annan tillsyn som tillfaller kommunen, och för den reservera arbetstids- och personresurser. Sådan annan tillsyn som inte kräver regelbundenhet är handläggningen av ansökningar som gäller nya tillsynsobjekt samt olika överraskande tillsynsfall som inte ingår i planen, t.ex. inspektioner och mätningar förknippade med boendehälsa, epidemiutredningar, klagomål av kunder och dithörande utredningar och tillsynsåtgärder. Arbetstidsbehovet för tillsyn presenteras i nedanstående tabell 2. Resursbehovet är uträknat på basen av de centrala myndigheternas anvisningar om tillsynsbehovet. Dagsverken enligt plan är uträknat utgående från tillsyn som planerats för år 2015. Tillräckliga resurser ska också reserveras för uppföljningsinspektioner inom Oiva. Antalet uppföljningsinspektioner uppskattas motsvara 5-15% av de inspektioner som planerats inom Oiva (uppdateringen av EVO för år 2014). I avsnittet 7.10. finns beskrivet hur resurserna inom livsmedelstillsynen beräknas. 9

Tillsynsområde Livsmedelstillsyn (godk./anmälningsskyldiga objekt) planmässig tillsyn Antal objekt Planlagd tillsyn (tidsåtgång för inspektionsbesök och rapportskrivning) dv Planlagd tillsyn tid inkl. förberedelser och körtid) dv Resursbehovet för tillsyn (dv) 460 281 422 844 Produktsäkerhetstillsyn planmässigtillsyn 164 78 78 78 Hälsoskyddstillsyn planmässig tillsyn 631 135 203 406 Tobakstillsyn planmässig tillsyn 138 19 28 28 Totalt 1356 Tabell 2. Arbetstidsbehov 2014 Det beräknade resursbehovet för att fullfölja tillsynsplanen är 1356 dagsverken eller 6,2 personarbetsår. Allmänt beräknas att ungefär hälften av arbetstiden åtgår till planenlig eller annan tillsyn. Resten av arbetstiden används till studier, skolning och information till kunder, olika möten samt administrativa uppgifter. Dessutom kräver verksamheten som rådgivare och styrande i miljöhälsofrågor resurser, liksom även utvecklandet av verksamheten och olika rapporteringsuppgifter. Denna arbetstid har inte beaktats i tabell 2. Det återstår således 900 dagsverken eller 4,1 personarbetsår för att fullfölja tillsynsplanen. Den beräkningen bygger på att veterinärerna deltar i tillsynen och att den nya tjänsten som miljö- och hälsoinspektör besätts. Semestrar och andra ledigheter har inte heller beaktats. Tillsynsplanen kan således inte förverkligas helt. 2.9 Skolning Miljö- och hälsoinspektörerna och veterinärerna deltar i mån av möjlighet i de arbetsmöten och skolningstillfällen som arrangeras av Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Miljö- och hälsoinspektörerna deltar dessutom i de regionala utbildningsdagarna i miljöhälsovård som arrangeras årligen. Utbildningsdagarna arrangeras av de centrala myndigheterna. Personalens uppgiftsfördelning beaktas vid deltagandet i olika kurser. 10

Deltagande i övrig utbildning som ordnas inom miljöhälsovårdens arbetsområden görs efter behov och möjlighet. I enheten finns beredskap att delta i skolning som ordnas. Föreläsningsmaterialet samlas i elektronisk form i datasystemet (gemensamma filer, kursmaterial) och därmed har hela personalen tillgång till material. Man strävar efter att den som har deltagit i en kurs ska berätta efteråt om innehållet på följande personalmöte. På gemensamma filer finns en lista över de kurser som personalen har deltagit i, samt vem som deltagit. En skolningsplan för Korsholms kommun är under arbete och Västkustens miljöenhet ingår i den. Målsättningen är att Västkustens miljöenhets personal har åtta utbildningsdagar per år och person. Som utbildningsdagar räknas förutom egentliga utbildningsdagar även arbetshandledningsdagar och teammöten som främjar yrkeskunskapen. 2.10 Beredskap för exceptionella situationer Hälsorisksituationer ska utredas på tillsynsenhetens bekostnad. Sådana situationer kan vara livsmedels- eller vattenburna epidemier. Farosituationer kan uppstå av biologiska, fysikaliska och kemiska orsaker. Västkustens miljöenhet har utfärdat en beredskapsplan för exceptionella situationer oktober 2013. Planen uppdateras årligen. I planen finns handlingsförfarande för situationer som är indelade enligt: Strålning o Ex. strålningsolyckor som kärnexplosioner, kärnkraftsolyckor, olyckor vid transport av kärnbränsle eller kärnvapenolyckor. Exceptionella mikrobiologiska situationer o Ex. större smittsamma epidemier, omfattande vattenepidemier, matförgiftningar i större skala samt livsmedelsinfektioner samt allvarliga djursjukdoms- och zoonosepidemier eller vittomfattande sjukdomar som förorsakas av mikrober eller deras toxiner. Exceptionella kemiska situationer o Ex. brand, explosion eller läckage i processen vid produktionsanläggningar eller lager, olyckor i import- eller hamnlager, olyckor i samband med transport, kemikalier som hamnar i livsmedel eller osakligt undanröjande av kemikalier. Det är kommunens uppgift att utreda epidemier. De kommuner som hör till Västkustens miljöenhet har tillsatt utredningsgrupper vid hälsocentralerna i Korsholm (Korsholm och Vörå), Malax (Malax och Korsnäs), Närpes och Kristinestad. Gruppernas sammansättning är enligt Statsrådets förordning 1365/2011. I arbetsgruppen för utredning av epidemier skall enligt Statsrådets förordning 1365/2011 följande personer ingå: 1. chefläkaren vid hälsovårdscentralen eller den som enligt instruktionen för 11

hälsovårdscentralen är ansvarig läkare i fråga om smittsamma sjukdomar 2. hälsovårdscentralens kontaktperson för smittsamma sjukdomar 3. den tjänsteinnehavare som leder den tillsyn som avses i livsmedelslagen (23/2006) och i hälsoskyddslagen (763/1994) 4. kommunens tjänsteveterinär 5. den kommunala tjänsteinnehavare som övervakar kvaliteten på livsmedel, hushållsvatten och badvatten 6. en företrädare för den instans som svarar för vattentjänsterna i området. Utredning av eventuella livsmedels- eller vattenburna epidemier ges högsta prioritet inom hela miljöhälsotillsynen såväl tidsmässigt som kostnadsmässigt. För utredningar av livsmedels- eller vattenburna epidemier finns budgetmedel (vid behov finns möjlighet att äska om tilläggsanslag) för eventuella analyskostnader. Budgetmedel finns även för övriga analyskostnader som hänför sig till livsmedelsövervakningen. Grupperna samlas 1 2 gånger årligen. 2.11 Information Miljöhälsovården står till tjänst med kundrådgivning och handledning. Man strävar alltid till att ge en smidig, snabb och sakkunnig service. Kommunikation med verksamhetsidkare och invånare sker vid personliga träffar och per telefon, e-post och post. Verksamhetsidkare informeras i samband med inspektionsbesök om hur krav som ställs i lagstiftningen ska följas samt om hur man kan trygga en hälsosam och säker livsmiljö. Man försöker ge ut information om viktiga ändringar i lagstiftningen eller övervakningsrutinerna i så god tid som möjligt. För att snabbt få ut information till en viss grupp av tillsynsobjekt får man såväl objektslistor som kontaktuppgifter från datasystemet för tillsynen. Vid speciella förhållanden skickas information ut främst via lokala tidningar och radio. Beroende på situationens art bestäms hur information ges och vem som ansvarar för informeringen. Miljöenheten har en kommunikationsplan. 2.12 Utvärdering av tillsynen Miljöenheten följer internt upp förverkligandet av planen halvårsvis. Årligen bereds även en utvärdering av planens förverkligande till tillsynsnämnden. I utvärderingen besvaras följande frågor enligt statsrådets förordning om kommunala tillsynsplaner för miljö- och hälsoskyddet (665/2006): 1. antalet inspektioner enligt typ av tillsynsobjekt 2. inspektionernas omfattning 3. antalet provtagningar enligt typ av tillsynsobjekt 4. fördelningen av inkomsterna från inspektionerna. Tillsynen enligt tobaks-, konsumentsäkerhets-, och hälsoskyddslagen för året 2014 redovisas via YHTI-datainsamlingen förutom för provtagningar av hushålls- och badvatten, som redovisas till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. 12

Tillsyn av livsmedel redovisas för året via KUTI-datainsamlingen samt provtagningar via ELTU. Allmänna uppgifter redovisas via VYHA-datasystemet. 3 Hälsoskyddstillsyn 3.1 Tyngdpunktsområden för hälsoskyddstillsynen Hushållsvatten Under programperioden 2015 2019 inriktas hushållsvattentillsynen på uppdatering av tillsynsundersökningsprogrammet och anpassning av tillsynen och provmängderna så att de uppfyller kraven i förordningen. Samt uppgörandet av tillsynsenhetens egna plan för exceptionella situationer inom vattenförsörjning. Skönhetssalong eller annan behandling av huden Tillsynsresurser inriktas på skönhetssalonger eller andra behandlingar av huden som har ingrepp som penetrerar huden Övervakning av sanitära förhållanden Tillsynsresurser inriktas på övervakning av hälsomässiga förhållanden, genom att utföra högklassiga inomhusluftundersökningar. Anlitande av utomstående sakkunniga främjas vid inomhusluft utredningar. Det ska göras saminspektioner av skolor tillsammans med andra instanser. I de kommuner som saknar ett fungerande system för saminspektionerna ska hälsoskyddsmyndigheten ta initiativ till att saminspektionerna ordnas. Hälsoskyddet inom intressentgrupperna Utvärderingen av de miljörelaterade hälsoriskerna ska ingå i all planering och allt beslutsfattande, t.ex. i planläggning och miljötillstånd. 3.2 Inspektionernas innehåll Syftet med de kontrollinspektioner som avses i hälsoskyddslagen är att utreda huruvida verksamheten medför hälsoskador eller huruvida det inspektionsobjektet finns sådana faktorer eller omständigheter på grund av vilka en hälsoskada kan uppstå. I samband med inspektionen utförs sensorisk granskning och bedömning samt eventuella mätningar och provtagningar för fortsatta undersökningar. Vid inspektioner utfärdas nödvändiga föreskrifter och anvisningar om förebyggande av skador och korrigering av missförhållandet. Enligt hälsoskyddslagen utförs även inspektioner enligt 44a i strålskyddslagen 592/1991. Inspektioner görs normalt på en på förhand överenskommen tidpunkt; på så sätt försäkrar man sig om att den som är ansvarig för verksamheten finns på plats. Uppföljningsinspektioner behöver man inte alltid meddela om i förväg. Objekten för planenlig tillsyn indelas i tre riskklasser, enligt vilka definieras kontrollfrekvensen för respektive typ av tillsynsobjekt. Specificeringen av kontrollfrekvenser utgår från antagandet att objektet redan fungerar och att dess verksamhetssätt är kända. För ett nytt objekt krävs ofta en inspektion i anslutning till förfarandet för anmälan eller godkännande. På basen av den första inspektionen bestäms inspektionsfrekvensen. 13

Utifrån riskbedömningen kan den objektspecifika kontrollfrekvensen utökas i nödvändig utsträckning, eller minskas till högst hälften från den objektspecifika kontrollfrekvensen som definieras i tillsynsprogrammet. Kontrollfrekvensen ska dock alltid vara minst 0,2. Riskbedömningen bygger på hälsorisker som verksamheten medför och/eller på omständigheter i den kontrollerade lokalen som kan medföra hälsoskador. En objektspecifik riskbedömning har inte ännu blivit gjord på alla hälsoskyddsobjekt utan kontrollfrekvensen bygger på Valviras rekommendationer. Viktiga faktorer för riskbedömning är: mängden människor som utsätts och särskilda grupper (barn, unga, handikappade, sjuka) definitioner på exponeringsfaktorer (sjukdomsalstrare, giftighet) exponeringens varaktighet och/eller frekvens speciellt objekt, för vilket det inte finns tillsynsanvisningar eller praxis resultat av tidigare kontroller, har korrigerande åtgärder vidtagits är verksamheten förenlig med beslutet om anmälan eller godkännande verksamhetsutövarens inställning och sakkunnighet tillgängliga resurser information och beredskap inför exceptionella situationer andra faktorer som möjligen medför hälsoskador. Den planenliga tillsynen inom hälsoskyddet har förenklats för programperioden 2015 2019. Från den planenliga tillsynen har utelämnats sådana objekt i vilka vistelsen är kortvarig och som sannolikt inte orsakar hälsoskada. De objekt som utelämnats från den planenliga övervakningen omfattas fortfarande av anmälningsskyldighet, och om anmälningarna utfärdas beslut (HSL 13 ). Typer av objekt och innehåll i inspektioner samt faktorer vid riskbedömning Objekt i HSL 13 1 mom. 1 punkten (arbetslokaler) Allmänna nöjes- och möteslokaler Allmänna inkvarteringslokaler 1. Hotell 2. Vandrarhem och annan inkvartering 3. Lägercentra eller motsvarande inkvarteringsobjekt Allmänna bastur Allmänna simhallar, simbassänger, friluftsbad, allmänna badstränder eller närheten till bebyggelse, antal invånare, invånarnas risk för exponering, verksamhetens kontinuitet, buller och andra utsläpp allmän prydlighet, toaletter och övriga sociala utrymmen, kvaliteten på inomhusluften och ventilationen, buller från verksamheten (antal kunder, arten av utövad verksamhet) nivå på utrustning, inkvarteringslokaler, allmänna lokaler, toaletter och tvätt- och bastulokaler, allmän prydlighet, städarrangemang, kvalitet på inomhusluft, ventilation (antal kunder) bastulokaler, tvätt- och omklädningsrum, toaletter, ventilation, kondition av ytor och inventarier, allmän prydlighet och städarrangemang (antal kunder) Simhallar, badinrättningar m.m.: personalens kompetens för 14

badanläggningar 1. simhallar 2. simbassänger, friluftsbad 3. badanläggningar 4. EU- badstränder 5. övriga allmänna badstränder och vinterbadplatser Skydd och inhägnader eller liknande för djur på detaljplaneområde Skolor eller läroanstalter 1. grundskolor 2. gymnasier, universitet, medborgarinstitut 3. olika läroanstalter på mellanstadiet Daghem, familjedaghem eller gruppfamiljedaghem, lokaler för förskoleundervisning Äldrehem, servicehus och övrig boendeservice Skönhetssalonger eller andra platser för hudbehandling eller -vård, solarier Allmänna gym eller motionssalar Andra anläggningar och lokaler, där bassängvattenhygien, kontrollundersökningsprogram och dess verkställande, kontroll av efterlevnad av krav på bassängvattnets kvalitet, resultaten finns till påseende för kunderna, funktion, underhåll och driftskontroll av reningsapparater, ventilation, allmän prydlighet och städarrangemang, bastu- och tvättutrymmen, kondition av inventarier och ytor, avfallshantering (antal kunder) Badstränder: städning och avfallshantering på stranden, toaletter och omklädningsrum avsedda för allmänt bruk, undersökningsresultat av prover tagna av tillsynsmyndigheten finns på för dem reserverad anslagstavla, tavla med förbud mot hundar och andra keldjur på badstranden, risker för badvattnets kvalitet, antal besökande Inhägnad, motionsplats och omgivning hålls prydliga, hantering av dynga, urin och foder (djurart och antal djur, avstånd till rågrannar, närområden, annat användningssyfte och störningsbenägenhet) Risken för kontamination av hushålls- och badvatten. allmän prydlighet och konstruktionernas kondition, städprogram och -utrustning, toaletter, tvätt- och omklädningsrum, belysning, kvalitet på inomhusluft, buller, avfallshantering, gårdsområden (antal elever) allmän prydlighet och kondition av konstruktioner, städprogram och -utrustning, toaletter, tvätt- och omklädningsrum, hantering av kläder, belysning, kvalitet på inomhusluft, buller, avfallshantering, gårdsoch lekområden (antal barn) allmän prydlighet och kondition av konstruktioner, städprogram och -utrustning, toaletter, tvätt- och omklädningsrum, belysning, kvalitet på inomhusluft, buller, avfallshantering, gårdsområden (antal kunder, lokalernas lämplighet) prydlighet och renhet av lokaler och utrustning, ventilation, städarrangemang, tvätt- och omklädningsrum, toaletter prydlighet och renhet av lokaler och utrustning, ventilation, städarrangemang, tvätt- och omklädningsrum, toaletter verksamhetens art och omfattning definierar 15

den verksamhet som bedrivs kan orsaka användaren hälsoproblem Anläggningar som levererar hushållsvatten (minst 5 000 användare eller över 1 000 m 3 /d) Anläggningar som levererar hushållsvatten (minst 50 men under 5 000 användare eller minst 10 men under 1 000 m 3 /d) eller annat objekt enligt förordningen 461/2000 Anläggningar som levererar hushållsvatten (under 50 anv. eller under 10 m 3 /d) eller annat objekt enligt förordningen 401/2001 kontrollverksamheten, (antal exponerade, exponeringsfaktor) kontrollundersökningsprogram och bedömning av dess verkställande och av undersöknings-resultat, personalens kompetens för hushålls-vattenhygien, kontroll av vattenupptag och deras omgivning, beredskap för exceptionella situationer, anläggningens egen driftskontroll, prydlighet i och kondition av anläggningens lokaler, bruk och lagring av kemikalier kontrollundersökningsprogram och bedömning av dess verkställande och av undersöknings-resultat, personalens kompetens för hushålls-vattenhygien, kontroll av vattenupptag och deras omgivning, beredskap för exceptionella situationer, anläggningens egen driftskontroll, prydlighet i och kondition av anläggningens lokaler, bruk och lagring av kemikalier tillämpande samma som ovan verksamhetens omfattning (företag i livsmedelsbranschen, offentlig eller kommersiell verksamhet) Tabell 3. Objekttyper inom den planenliga tillsynen, deras riskklass, inspektionsfrekvens och genomsnittliga tid för inspektionen. Riskklasser: Klass 3 omfattar objekt, för vilka det är sannolikt att verksamheten kan orsaka hälsoskada, ex. antalet exponerade är stort, verksamheten är känslig för störningar, effekterna på hälsa är betydliga, exponeringstiden är lång (hög risk). Klass 2 omfattar objekt, för vilka det är möjligt att verksamheten kan medföra hälsoskador, men hälsoeffekten är inte betydande (medelstor risk). Klass 1 omfattar objekt i vilka det är sannolikt verksamheten inte medför hälsoskador (låg risk). 3.3 Förverkligandet av inspektionerna I bilaga 1 framkommer olika typer av objekt som ska övervakas regelbundet, riktgivande antal årliga inspektioner, riktgivande tidsbehov och antal inspektioner som planeras utföras inom Västkustens miljöenhets område samt den tid som behövs för att utföra inspektionerna. För den regelbundna hälsoskyddstillsynen ska 201 inspektioner göras under 2015. Det innebär 135 dagsverken. I tillsynen prioriteras allmänna badstränder, 16

simbassänger, anläggningar som levererar hushållsvatten och objekt som hör till tyngdpunktsområdena. 3.4 Provtagning Hälsoskyddslagen och med stöd av den utfärdade regelverk definierar nödvändiga mängder prover och analyser som ska tas. Miljö- och hälsoinspektörerna sköter om lagstadgade provtagningar från badstränder och simbassänger. Provtagningar från vattenverk sköts antingen av en miljö- och hälsoinspektör eller av verksamhetsidkaren själv. I Västkustens miljöenhet tas ca 242 myndighetsprover, 150 badvattenprover, 30 bassängvattenprov och 70 hushållsvattenprover. 3.4.1 Hushållsvatten och badvatten För hushållsvatten definieras kvalitetskrav och provtagningar i följande regelverk: 1. SHM:s förordning (461/2000) om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten 2. SHM:s förordning (401/2001) om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten i små enheter. För badvatten definieras kvalitetskrav och provtagningar i följande regelverk: Bassängvatten 1. SHM:s förordning (315/2002) om kvalitetskrav på och kontrollundersökningar av bassängvatten i simhallar och badanläggningar. 3.4.2 Badvatten vid allmänna badstränder 1. Social- och hälsovårdsministeriets förordning 177/2008 om kvalitetskraven och övervakningen i fråga om vattnet vid allmänna badstränder 2. Social- och hälsovårdsministeriets förordning 354/2008 om kvalitetskraven och övervakningen i fråga om vattnet vid små allmänna badstränder. För dessa objekt uppgörs årligen objektspecifika provtagningsplaner. För vattenverken finns planerade provtagningar definierade i verkens program för kontrollundersökningar. Om ett provresultat inte uppfyller fastställda kriterier tas nya prov och åtgärder vidtas för att korrigera situationen. Om mikrobiologiska kvalitetskrav i hushållsvatten överskridits ska omedelbara åtgärder vidtas redan innan resultaten av de förnyade analyserna har blivit klara. 3.4.3 Övriga prover inom hälsotillsynen Annan provtagning som är förknippad med planenlig tillsyn kan vara renhetsprover för att kontrollera städaktiviteternas funktion hos tillsynsobjektet. Renhetsprover (för mikrobiologiska undersökningar) kan tas från exempelvis bastur, tvättrum och toaletter samt skönhetssalonger och övriga hudvårdslokaler (utrustning, textilier). 17

3.4.4 Kontroll i samband med provtagning En inspektion kan innefatta provtagning, men endast utförd provtagning är inte en inspektion om andra tillsynsåtgärder saknas. 3.5. Fartygsgranskningar Västkustens miljöenhet sköter om beviljandet av de intyg som avses i artiklarna 20 och 39 i WHO:s internationella hälsoreglemente. Miljöenheten verkställer inspektioner och utfärdar föreskrifter om saneringsåtgärder på fartyg i Kaskö hamn. Kaskö hamn är en av de hamnar som den statliga myndigheten auktoriserat för beviljande av intyg (Valviras beslut DNr 179/11.02.02.06/2009). 4 Plan för tobakstillsynen 4.1 Allmänt Avsikten med tobakstillsynen är att förhindra hälsorisker och olägenheter orsakade av tobaksrökning. Till tobakstillsynen hör inspektioner av lagrings- och försäljningsplatser för tobaksprodukter samt övervakning av hur tobaksprodukter och rökdon säljs och hålls framlagda vid försäljningsdisken. Till tillsynen hör också att granska egenkontrollen av försäljningen av tobaksprodukter och rökdon, reklam och annan säljbefrämjande verksamhet som gäller tobaksprodukter och rökdon samt iakttagandet av rökförbud och -restriktioner. Tillsynen genomförs på miljöenhetens eget initiativ eller utgående från inkomna klagomål och ansökningar. Utvärdering av tillsynen och rapportering behandlas i avsnitt 2.12. 4.2 Planenlig tillsyn och tyngdpunktsområden I enlighet med den riksomfattande tillsynsplanen för åren 2015-2019, som uppgjorts av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) har den planenliga tillsynen förenklats. De objekt som omfattas av den planenliga tillsynen är: restauranger som har separata rökrum detaljhandelsställen för tobaksprodukter och rökdon partihandel med tobaksprodukter Tyngdpunktsområden åren 2015 2019: År 2015 2016 2017 2018 2019 Försäljning och reklam Framläggande av tobakssurrogat och tobaksimitationer i reklamsyfte Rökförbud och - begränsningar Rökförbud under stora offentliga tillställningar som anordnas utomhus. I samband med tobakstillsynen övervakas även försäljningen av nikotinpreparat sker i enlighet med tillståndsbeslutet och läkemedelslagen (395/1987, ändring 22/2006). 18

4.3 Inspektionernas innehåll Målet med en inspektion enligt tobakslagen är att utreda huruvida inspektionsobjektets lokaler och verksamhet uppfyller kraven i tobakslagen. I samband med inspektionen utförs en sensorisk granskning och bedömning. Vid behov ges anvisningar, åtgärdsuppmaningar och föreskrifter så att lagens villkor ska uppfyllas. Valviras anvisningar och blanketter används vid inspektionerna. Inspektionerna sker i huvudsak i samband med övriga inspektioner enligt livsmedelslagen och hälsoskyddslagen. Vid inspektionerna kontrolleras: detaljhandelstillståndet och dess synliga placering skyltar om försäljningsförbud och deras synlighet tobaksprodukternas och rökdons placering vid försäljningspunkten egenkontrollplanen och dess tillämpning reklam eller annan säljbefrämjande verksamhet följande av rökförbud och begränsningar. I tobakstillsynen ingår normalt inte provtagning. Vid behov kan prov tas t.ex. för att kontrollera rökfria utrymmens rökfrihet. I tillsynen av tobakslagen används arbetshälsoinstitutets laboratorier. 4.4 Inspektionsbehov och arbetstid som används för inspektionerna Vid beräkningen av inspektionsbehovet för den planmässiga tillsynen har Valviras riksomfattande plan för åren 2015-2019 och objektens tillsynshistoria använts. Vid beräkning av tidsåtgången har följande beaktats: förberedelser (tidigare inspektionsrapporter, lagstiftning) inspektion sammanställande av inspektionsrapport. Restiden till och från inspektionsobjektet ingår inte. Inspektionsplanen för övervakningen av försäljning av tobaksprodukter och nikotinpreparat finns i bilaga 2. 4.5 Övriga uppgifter i tobakstillsynen Enligt den riksomfattande planen ska tillsynsmyndigheten reservera tillräckligt med tid- och personresurser för annan än den planenliga övervakningen. Övriga uppgifter som kräver resurser är handläggningen av detaljhandelstillstånd, och upprätthållandet av register över de objekt som har detaljhandelstillstånd. Andra uppgifter som inte hör till den planerade tillsynen är inspektioner och åtgärder som vidtas på grund av klagomål, som t.ex. försäljning av tobaksprodukter till minderåriga, tobaksprodukternas placering vid försäljning och brott mot rökförbud. Enligt tobakslagen är tillsynen avgiftsbelagd. För handläggningen av försäljningstillstånd tas en avgift. Av tillståndsinnehavarna uppbärs en årlig tillsynsavgift. Av 19

övriga objekt, som tillhör den planenliga tillsynen, uppbärs en avgift i samband med inspektion. 5 Tillsyn över konsumentsäkerheten 5.1 Uppgifter Konsumentverkets uppgifter inom konsumentsäkerhetstillsyn har sedan 1.1.2011 skötts av Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes). Tukes har utformat ett nationellt tillsynsprogram för 2015 2019 gällande konsumentsäkerhet. 2015 års tillsynsplan för miljöhälsovården inom Västkustens miljöenhet, grundar sig på det nationella programmet. Enligt konsumentsäkerhetslagen (920/2011 22) förutsätts att kommunerna gör upp en tillsynsplan så att tillsynen är av hög kvalitet, sker regelbundet och förebygger risker som är förenade med konsumtionsvaror och konsumenttjänster. Konsumentsäkerhetsverkets anvisning om exceptionella situationer i kommunens produktsäkerhetstillsyn (nr 6/2006) samt de förnyade tillsynskriterierna från Tukes har beaktats i tillsynsplanen för 2015. Kommunen ska inom sitt område övervaka att konsumentsäkerhetslagen (920/2011) och de bestämmelser och beslut som har utfärdats med stöd av den följs. Konsumentsäkerhetstillsynen övervakar säkerheten i erbjudna konsumenttjänster. Övervakningen gäller kundens säkerhet och hur säkerheten upprätthålls, utvecklas samt förbättras. Enligt arbetsfördelningen inom konsumentsäkerhetstillsynen bär kommunerna (tillsynsenheterna) det huvudsakliga ansvaret för tillsynen över konsumenttjänsters säkerhet. Vid behov ska kommunerna samarbeta och be om experthjälp hos Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Kommunerna har uppmanats att inrikta de begränsade tillsynsresurserna på att övervaka konsumenttjänster. Tillsynen över kosmetiska produkter har överförts till Tukes. Tillsynen över konsumtionsvaror ska också centraliseras till Tukes eftersom det ofta krävs testning av produkterna samt kännedom om den internationella lagstiftningen. Kommunerna har fortfarande behörighet att utföra tillsyn över konsumtionsvaror, men anmälningar som fås angående varutillsynen över lokalt tillverkade leksaker och ljusprodukter kan överföras till Tukes. 5.2 Inspektionernas innehåll Tillsynen över tjänsters säkerhet tar mycket tid i anspråk när den görs kvalitativt bra. I en inspektion av konsumenttjänsters säkerhet ingår bl.a. att komma överens om tidpunkten för inspektionen, studera verksamhetsutövarens säkerhetsdokument/- planer på förhand, inspektera objektet, vilket bl.a. går ut på att kontrollera att utrustningen och lokaliteterna som utnyttjas för tjänsten är säkra, diskutera med verksamhetsutövaren och i mån av möjlighet med personalen samt vid behov följa utförandet av tjänsten på ort och ställe. Dessa åtgärder tar i allmänhet lång tid. Sålunda är det i allmänhet inte möjligt att införliva inspektioner som hänför sig till produktsäkerhetstillsynen som en del av övrig tillsyn. En inspektion kan vara bl.a. följande: 20

En på förhand överenskommen s.k. rutininspektion, som gäller kontroll av säkerheten hos konsumenttjänster. Inspektionen görs vanligtvis hos tjänsteleverantören eller på den plats där tjänsterna ges. Inspektionen kan också innebära granskning av dokument som hör till objektets egenkontroll. En sådan inspektion kan göras på miljöavdelningen. En uppföljningsinspektion, som kan vara avtalad på förhand eller ske utan förvarning, t.ex. för att konstatera hur simövervakningen i en simhall i verkligheten genomförs. En uppföljningsinspektion kan också gå ut på att t.ex. begära att få se säkerhetsdokumentet, om det tidigare har varit bristfälligt. En inspektion utan förvarning, t.ex. för att konstatera en konsumentanmäld säkerhetsbrist i sådana förhållanden att verksamhetsutövaren inte på förhand kan förbereda sig på inspektionen. Över utförda inspektioner ska utan dröjsmål avfattas en skriftlig inspektionsberättelse, dvs. ett inspektionsprotokoll (39 förvaltningslagen). Som hjälp vid inspektionerna används konsumentverkets/tukes tillsynsanvisningar, checklistor, dokumentmallar och arbetsanvisningar. Om förslag till åtgärder ingår i protokollet med fastställd tid för detta, görs en ny inspektion när tiden förlöpt. Kommunen utför provtagning på begäran av Tukes i samband med projekt. Inspektioner görs för att säkerställa att tjänsteleverantören har ordnat så att tjänsten är säker för konsumenterna och att kundsäkerheten faktiskt upprätthålls och utvecklas. Inspektionerna ska i första hand rikta in sig på den övergripande säkerheten vid tillsynsobjektet. Istället för att granska enskilda anordningars tekniska säkerhet ska tillsynen riktas mot egenkontroll och administration av tjänsten. Stickprovs-liknande inspektioner görs för att kontrollera att egenkontrollen genomförs i praktiken. 5.3 Resursbehov och inspektionsfrekvens Genom konsumentsäkerhetslagen nr 920/2011 åläggs anmälningsskyldighet för tjänsteleverantören som tillhandahåller en konsumenttjänst. Motsvarande anmälan ska göras också före en väsentlig förändring i verksamheter enligt 1 mom. Byte av tjänsteleverantör ska anmälas till den kommunala tillsynsmyndigheten. Efter att ha mottagit en anmälan ska den kommunala tillsynsmyndigheten utan dröjsmål skicka en mottagningsanmälan till tjänsteleverantören. På grund av konsumentsäkerhetslagstiftningens vida tillämpningsområde har man på riksplanet fastställt enhetliga tyngdpunktsområden för tillsynen (se tabell). Objekt som finns utanför förteckningen övervakas med hjälp av lokal riskbedömning och vid mottagna anmälningar. Objekt som finns utanför tyngdpunktsområdena kan vid behov upptas i den planmässiga tillsynen. För att bedöma tillsynsbehovet har Tukes förnyade tillsynskriterier använts. Tillsynskriterierna definierar det s.k. minimibehovet av resurser för den kommunala tillsynsmyndigheten. Tillsynskriterierna bygger på en bedömning av de risker som olika objekt medför och den arbetstid som krävs för en tillräcklig konsumentsäkerhetstillsyn. 21

Tillsynsbehovet för objekt som ingår i tyngdpunktsområdena. Tillsynsbehovet för objekt som ingår i tyngdpunktsområdena är 78 dagsverken (se bilaga 3). Tillsynsbehovet för objekt utanför tyngdpunktsområdena och övrigt arbete som stöder konsumentsäkerhetstillsynen. Resursbehovet för tillsynen av objekt utanför tyngdpunktsområdena och för annat arbete som stöder konsumentsäkerhetstillsynen beräknas med en koefficient. Det estimerade preliminära värdet på koefficienten är 1,7. Västkustens miljöenhet kan ändra värdet på koefficienten i intervallet 1,5 2,0 till exempel årligen beroende på hur behovet av konsumentsäkerhetstillsyn antas förändras. Summan av tillsynsbehovet från objekten inom tyngdpunktsområdena multipliceras med koefficienten och som resultat fås en uppskattning över det totala tillsynsbehovet. Till övrigt arbete räknas förutom den arbetstid som åtgår till de övriga tillsynsobjekten (frisörer, skidspår m.m.) också konsumentsäkerhetstillsyn som utförs i samband med bl.a. inträffade exceptionella situationer, nya tjänsteleverantörer inom området, rådgivning och handledning till tillsynsobjekten, informationsverksamhet och samarbete med medierna, provtagning, m.m. 5.4 Exceptionella situationer Västkustens miljöenhet har uppgjort en beredskapsplan för exceptionella situationer. En exceptionell situation inom konsumentsäkerhetslagstiftningens tillämpningsområde kan vara t.ex. 1. En olycka i samband med utförandet av en konsumenttjänst (t.ex. en allvarlig olycka i ett programtjänstföretag eller en offentlig tillställning). I samarbetsområdet finns en del konsumenttjänster inom tyngdpunktsområdena, såsom ridstall, gym, lekparker, programtjänstföretag, badstränder, vinterbad och simbassänger. 2. Annan allvarlig olycka som behandlas i medierna och i samband med vilken det uppstår misstankar om försummelse av ålägganden som hänför sig till konsumentsäkerheten. T.ex. en brand på en plats där konsumenttjänster utförs, följd av en misstanke om omständigheter som berör kundernas säkerhet, t.ex. om det fanns tillräckligt med personal med tanke på kundernas säkerhet. 3. En riskfaktor i samband med en konsumtionsvara som plötsligt uppdagas (t.ex. förgiftning på grund av en förändring av produktens sammansättning, fel i ett råvaruparti, kontaminering av produktionslinjen eller bristfällig egenkontroll hos näringsidkaren). Det finns inga tillverkare av leksaker eller ljusprodukter inom Västkustens miljöenhets område. På samarbetsområdet ska det reserveras tillräckliga personalresurser med tanke på exceptionella situationer. Vid behov ska allmänheten informeras om en exceptionell situation. Informationen sköts via t.ex. lokaltidningarna och lokalradio. Informationen ges av miljö- och hälsoskyddschefen. 22