Svallvåg 2013. Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda

Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda

Svallvåg är en strategisk innovationsagenda för det maritima klustret i Sverige. Den har tagits fram av klustrets intressenter i samverkan, för att svara på VINNOVAs utlysning kring strategiska forsknings- och innovationsagendor, med delfinansiering från VINNOVA. Projektledare Björn Södahl (Chalmers & Lighthouse) Projektgrupp Andreas Hanning (Chalmers & Lighthouse) Carl Hult (Sjöfartshögskolan Linnéuniversitetet) Karl Garme (KTH) Kerstin Hindrum (SP) Kontakt info@svallvag.se www.svallvag.se Referensgrupp Anders Carlberg (Västra Götalandsregionen), Anna Risfelt Hammargren (Sjöfartsforum), Carl Carlsson (Sveriges Redareförening), Carl Fagergren (Wallenius Marine AB), Evorn Mårtensson (Försvarsmakten), Fredrik Hjorth (Linnéuniversitetet), Göran Rudbäck (Sjöfartsverket), Jan Bergstrand (Trafikverket), Jerker Sjögren (CLOSER), Karina Linnér (Svenskt Marintekniskt Forum), Karin Malmcrona (Högskolecentrum Bohuslän), Klas Brännström (Institutionen för sjöfart och marin teknik Chalmers), Lars-Göran Malmberg (Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet), Magnus Sundström (Sjöfartsverket), Per Stefenson (Stena Rederi AB), Per-Erik Holmberg (Viktoriainstitutet), Susanna Hall Kihl (Vattenbussen), Susanne Abrahamsson (SSPA), Tommy Hertzberg (SP)

Innehållsförteckning Sammanfattning Agendan Svallvåg 2013 1 1. Inledning 3 2. Varför ska Sverige satsa på den maritima näringen? 7 2.1 Nyttan med sjöfart 7 2.2 Den svenska sjöfarten det maritima klustrets kärna och motor 8 2.3 Samhällsutmaningar 8 2.4 Nuläge, trender och förutsättningar 9 2.5 Havet som resurs och den maritima näringens potential 11 3. Visioner och mål 13 3.1 Vision 2050 13 3.2 Vägen till Vision 2050 14 4. Behov av satsningar 15 4.1 Utvecklingsområden och nyckelkompetenser 16 4.2 Strategi för genomförande 18 5. Rekommenderade insatser 19 5.1 Insatser för agendans utvecklingsområden 19 5.2 Plattform för samverkan och kunskapsutbyte 20 5.3 Rambetingelser 20 Definitioner och begrepp 21 Referenser 22

Sammanfattning: Svallvåg 2013 Svensk maritim Förutsättningar Insatser Resultat Innovationsområde med potential Den svenska maritima näringen möter viktiga samhällsbehov genom att; leverera hållbara intermodala transporter, avlasta fast infrastruktur, vara en framgångsrik exportindustri, möjliggöra annan konkurrens kraftig exportindustri, utvinna förnybar energi, och möjliggöra hållbar utvinning av havets resurser. Nationell kraftsamling kring gemensam vision och mål Vision 2050: Världsledande svensk maritim näring utan emissioner till vatten och luft Mål 2020: Konkurrenskraftig svensk sjöfart med god miljöprestanda Förankrad strategi och ledarskap för att förverkliga målen Forsknings- och innovationsprogram För att säkerställa ett fungerande innovationssystem krävs insatser som stärker hela tillämpningskedjan från basforskning till samhällsnytta. Samverkan Gemensam nationell samverkansplattform för maritim forskning och innovation Kunskap och kompetens som omsätts i konkurrenskraftiga produkter och metoder inom: Energieffektivisering Miljöteknik och miljöanalys Säkerhet och risk Informatik Human factors Affärsmodeller och juridik Logistik, ekonomi och organisation Mötesplatser för kunskaps- och tankeutbyte, nationell och internationell samverkan Regelbunden uppdatering av F&I-agenda och program Tre gemensamma satsningsområden: Fartygssystem för energieffektiv, miljöanpassad och säker drift Intermodala transportsystem Avancerade maritima operationer Stöd till beslutsfattare Rambetingelser Offentilga satsningar för konkurrensneutralitet och ökad innovation, såsom: Funktionsbaserade och innovationsfrämjande regelkrav Harmoniserade regelverk, skatte- och avgiftssystem mellan trafikslagen Nationella näringsvillkor som stödjer internationell konkurrenskraft

forsknings- och innovationsagenda Effekter Effektmål Hållbart nyttjande av vattenvägar, kustområden och havets resurser, inklusive: Globala såväl som lokala transporter Havsbaserad energi (vind, våg, tidvatten) Rekreation och hållbar turism Närings- och födoämnen mm Stärkt hållbar tillväxt Minskad klimat- och miljöpåverkan från transportsystemet Minskad belastning på infrastruktur Hållbar urban gods- och kollektivtrafik Hållbar utvinning av förnybar energi Hållbar utvinning av havets resurser Skapa förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar Hållbara, energieffektiva gods- och persontransporter till rimlig kostnad Tryggad bas för landets import och export Förnybar energi med hög tillförlitlighet till rimlig kostnad Hållbar samhällsutveckling som tryggar försörjning, välfärd, miljö- och energipolitiska mål Konkurrenskraftiga transporter för svensk exportindustri Globalt konkurrenskraftig maritim näring med stor exportandel Stärkt konkurrenskraft och ökad export för svenskt näringsliv Stark maritim kunskaps- och kompetensbas Gynnsamt maritimt innovationssystem Fungerande transportsystem Rimliga transportkostnader för import/ export Sverige blir ett attraktivt land att investera och bedriva verksamhet i

1. Inledning VINNOVA, Sveriges innovationsmyndighet inledde 2012 ett arbete med att etablera Strategiska Innovationsområden i syfte att genom nationell och internationell samverkan, kraftsamling och förnyelse skapa förutsättningar för svensk internationell konkurrenskraft och för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Som ett led i denna satsning gjorde VINNOVA en utlysning kring strategiska forsknings- och innovationsagendor som presenteras våren 2013. Svallvåg är en agenda för näringslivstillväxt, samhällsnytta och hållbar utveckling inom det svenska maritima klustret som svarar upp mot denna utlysning. Svallvågs övergripande syfte är att ge vägledning för kommande forsknings- och innovations satsningar inom den maritima näringen. Svallvåg, den strategiska forsknings- och innovationsagendan för den svenska maritima näringen, tar sin utgångspunkt i det svenska maritima klustrets strategiarbete 2009-2012 som mynnade ut i det Maritima Manifestet presenterat i januari 2013 1. Det svenska maritima klustret har delats in i sju kategorier baserat på Maritime Industrial Forums maritima klusterdefinition 2. Transport Tillverkning/maritim teknologi Resurser från havet Service Turism och fritid Offentlig sektor Forskning och utbildning Kärnan och motorn i det maritima klus- 3 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda

tret är sjöfarten, huvudsakligen baserad på rederi- och hamnverksamhet under kategorin Transport. I Transport ingår därmed allt från internationell sjöfart till kollektivtrafik på vatten, samt hamn- och godshantering. Enligt VINNOVAs rapport Den svenska maritima näringen 3 utgör Transport den största delen av den maritima näringen, se Figur 1. Ca 20 % av alla anställda inom det maritima klustret återfinns inom kategorin Tillverkning/maritim teknologi,, en sektor som starkt bidrar till svensk export 3. Kategorin Service är också starkt kopplat till sjöfartsnäringen i form av t.ex. skeppsmäklare och bemanningsföretag. Kategorierna Transport och Tillverkning /maritim teknologi är aktörer på en starkt konkurrensutsatt global marknad. För att behålla konkurrenskraft är behovet av kontinuerliga satsningar på forskning och innovation stort. Som huvudaktörer bidrar framsteg inom dessa områden till utveckling inom andra maritima områden och genom branschöverskridande samarbeten också till andra verksamheters utveckling. Utöver det bidrag till sysselsättning som den maritima näringen ger, så stödjer också företagen inom bl.a. kategorin Transport svensk import- och exportindustri på ett avgörande sätt. Sjöfarten står för omkring 90 % av transporterna till och från Sverige 5 och bidrar därmed till att stärka landets internationella konkurrenskraft. Vidare förväntas havsbaserad energiproduktion, vilket ingår i Resurser från havet, få ökad betydelse för att uppnå de mål som är satta för förnybar energiproduktion. Sjöfartskompetens och kompetens inom maritim teknologi förväntas få stor betydelse i den utbyggnaden. Nya samverkansformer, regelverk och nya branschöverskridande forsknings och innovationssatsningar ger i förlängningen nya möjligheter för tillväxt inom svensk industri. Hög kompetens och kvalitet inom Offentlig sektor och Forskning och utbildning är också en förutsättning för internationell konkurrenskraft för svenskt näringsliv och samhällsutveckling. Svensk sjöfart styrs i hög grad av internationella regelverk. Hög kompetens inom den offentliga sektorn såväl i rollen som beställare, myndighets utövare och i internationellt samarbete om lagar och regelverk betyder mycket för att uppnå internationell konkurrens kraft. Internationellt erkänd forskning och utbildning av hög kvalitet är också av vital betydelse eftersom det ökar tillgången på kompetent arbetskraft på olika nivåer. Här har Sverige förmånen att ha flera universitet och institut med gott rykte och ett nätverk av strategiska internationella kontakter. I januari 2013 presenterade regeringen handlingsplanen Svensk sjöfartsnäring - Handlingsplan för förbättrad konkurrenskraft 6. Handlingsplanen utgår från regeringens arbete inom det maritima området och slår fast vad regeringen avser att satsa på till och med 2014. I handlingsplanen nämns att det har varit dålig tillgång på forskningsmedel avseende sjöfart under senare år, något som motiverar en framtida satsning på sjöfartsfor- 1% 12% 7% 43% 11% 6% 21% Figur 1. Det maritima klustret i Sverige uppgår till minst 39 000 anställda (2011). Detta inkluderar svenska aktiebolag 3, offentlig sektor, samt forskning och utbildning 4. Därutöver tillkommer anställda inom enskilda företag inom i första hand Resurser från havet och Turism och fritid, samt utlandsanställda framför allt inom kategorierna Transport och Tillverkning/maritim teknologi. MIF: European Maritime Industrial Forum Transport Rederier (gods- och passagerartrafik), hamnföretag, logistikföretag. Tillverkning/maritim teknologi Teknik-, system- och underleverantörer, varv (nybyggnadsoch reparationsvarv), fritidsbåtsindustrin. Service Skeppsmäklare, klassificeringssällskap, muddringsföretag, försäkringsbolag, maritim besiktning- och konsultverksamhet, management- och bemanningsföretag, konsultföretag, marin mätteknik. Resurser från havet Havsbaserade livsmedel, energi från havet, våg-, vind- och tidvattenkraft. Turism och fritid Färjetrafik, kryssningsverksamhet, skärgårdsturism, hamn- och kanaltrafik, fritidsfiske, handel med fritidsbåtar, samt marinor. Offentlig sektor Sjöfartsverket (farleder, trafikledning, lotsning och isbrytning), Transportstyrelsen, Trafikverket (även Trafikverkets färjor), SMHI, Arbetsförmedlingen Sjöfart, Havs- och vattenmyndigheten, Försvarsmakten/ Marinen, Kustbevakningen, intresse- och näringslivsorganisationer, NGOs, fackföreningar. Forskning och utbildning Gymnasieskolor, universitet och högskolor, centrumbildningar. Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg 2013 4

skning. Handlingsplanen nämner också att forsknings- och utvecklingsinsatser tillhör de förutsättningar som avgör var fartygen registreras. En viktig milstolpe i handlingsplanen är regeringens uppsatta mål att presentera en maritim strategi senast under våren 2014. Regeringen har bjudit in aktörer inom det svenska maritima klustret för att bidra med underlag till denna strategi. Svallvåg blir en viktig del av detta underlag och anger en tydlig riktning inom vilka områden regeringen bör prioritera sin maritima strategi. Svallvåg är avgränsad till att omfatta sjötransporter, havsbaserad energiproduktion, tillverkning och maritim teknologi samt maritim service med därtill nödvändiga stödfunktioner inom offentlig sektor, forskning och utbildning. Se Figur 2 för en schematisk bild över Svallvågs omfattning. Agendaarbetet har bedrivits i en öppen process. Utgångspunkten har varit den maritima strategiprocessen och dess Maritima Manifest, Swedish Maritime Research Agenda (SMRA) 7, Sveriges Redareförenings forskningsstrategi 8, men också arbeten och planer inom EU, vissa EU-medlemsstater och andra länder med starka maritima satsningar. Arbetet har innefattat enkätutskick till ett stort antal intressenter i det maritima klustret, två öppna workshopar (i Stockholm respektive Göteborg) samt en löpande dialog och möten med en referensgrupp som har en bred förankring i det maritima klustret. Svallvågs omfattning: Sjöfartskompetens Energi Transport Turism och rekreation MARITIM NÄRING Tillverkning/ maritim teknologi Läkemedel och energi (blå bioteknik) Figur 2. Svallvågs huvudsakliga inriktning. Service Fiske och havsbruk 5 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda

2. Varför ska Sverige satsa på den maritima näringen? Samhället är beroende av havet för transporter av människor och gods, för mat- och energiproduktion men också genom havets roll för livsbetingelserna på jorden. Ett genomtänkt och varsamt nyttjande av havet kan bidra till välfärd medan ett hav ur balans kan hota vår och andra arters existens i ett längre perspektiv. Sverige, med EU:s längsta kuststäcka och betydande inre vattenvägar, samt med omfattande handel med utlandet som till största del hanteras via sjötransporter, har stora möjligheter att framgångsrikt utnyttja havet men också ett stort ansvar för att detta görs på ett hållbart sätt. Sverige kan genom strategiska satsningar inom det maritima området bygga på maritima traditioner och skapa världsledande kompetens som bidrar till arbete, välfärd och tillväxt över tid. 2.1 Nyttan med sjöfart Att utveckla effektiva och hållbara transporter är en av de stora samhällsutmaningarna på såväl kort som lång sikt. Redan idag är sjöfarten det mest effektiva transportmedlet när det gäller både energiförbrukning och kostnad per tonkilometer. Regeringen har i sin handlingsplan för sjöfarten slagit fast att ett effektivt utnyttjande av sjöfarten är en viktig förutsättning för utrikeshandel och näringslivets tillväxtpotential, särskilt då en ökning av godstransporter förutses för alla trafikslag 6. Sjöfarten kan även bidra till att avlasta landinfrastrukturen, då många inhemska transporter kan föras över till vattenvägen. Detta bidrar inte enbart till avlastning av väg- och tågnät, utan kan även bidra till en 7 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda

ökad tillgänglighet i transportsystemet samtidigt som det minskar systemets sårbarhet. Ytterligare en positiv effekt av överföringen av gods från väg till sjöfart är att det leder till en ökad trafiksäkerhet då antalet tunga transporter på våra vägar minskar. Detta knyter i sin tur an till den strategiska forsknings- och innovationsagendan Nationell kraftsamling för transport år 2050 förväntad CO2-reducering med 60 %, nollvision i trafiken. Det svenska samhället är starkt beroende av sjöfarten och dess stödfunktioner där inte minst hamnverksamhet spelar en viktig roll. Svenskt näringsliv och samhälle är helt beroende av kostnadseffektiva och tillförlitliga transporter för sin konkurrenskraft och försörjning. Utan forsknings- och innovationsutveckling inom den maritima näringen blir det svenska näringslivet mycket sårbart och samtidigt försämras Sveriges möjligheter att delta i utvecklingen av den maritima näringen. Sjöfarten är inte enbart stöd till viktiga samhällsfunktioner och näringslivet, den har också stor betydelse som en del av svenskt näringsliv, vilket bl.a. framgår av en hög sysselsättningskoefficient, där en ombordtjänst på rederisidan (som innebär 2,2 heltidsanställda) genererar 5,28 arbetstillfällen i land 4. Vidare nämner EU-kommissionen i sin rapport Strategiska mål och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018 9 att ca 70 % av de arbetstillfällen som är knutna till sjöfarten är kunskapsintensiva och kvalificerade arbeten i land. Satsningar på sjöfart och maritima näringen kan därför i allra högsta grad gynna svensk industri och konkurrenskraft både till havs och på land. Potentialen hos sjöfarten att bidra till ett hållbart samhälle betonas i Infrastrukturpropositionen 2012 Invest er ingar för ett starkt och hållbart transportsystem 10. Där framhålls betydelsen av forskning, innovation och samverkan mellan sjöfartens aktörer såväl som mellan trafikslagen. Det är idag en etablerad bild som återfinns i bl.a. EU:s Technology Platform Waterborne 11, Sveriges Redareförening (Forskningsstrategi) 8, SMRA 7, Sustainable Shipping Initative 12 och Sjöfartsforums Maritima Manifest 1. 2.2 Den svenska sjöfarten den maritima näringens kärna och motor Svallvåg utgår ifrån sjötransporter som kärna och motor inom den svenska maritima näringen. Tillsammans med sina stödverksamheter är de näringens kompetensbas. Sjöfart innefattar inte bara internationell trafik utan i allra högsta grad kusttransporter och såväl gods som persontrafik i tätorter. Exempelvis skulle en utbyggnad av vattenburen kollektivtrafik med energieffektiva och klimatneutrala färjor bidra till minskad miljöpåverkan och ökad framkomlighet i våra städer. Ett näraliggande område ur kompetenssynpunkt är utvinning av havsbaserad energi. Sveriges och EU:s åtaganden för att nå uppsatta miljömål kommer att leda till ett ökat fokus på förnybar energi där just havsbaserad energi anses ha en stor potential. I förlängningen kommer detta att leda till ett ökat behov av stödfunktioner till havsbaserad energi, havsbaserad infrastruktur, samt havs- och kustzonsförvaltning. En utveckling inom dessa områden kräver avancerad sjöfartskompetens och marin ingenjörskonst, och bidrar även till utveckling inom andra maritima tillämpningsområden. En utveckling av svensk sjöfart skapar behov av specialiserade varor och tjänster. Detta bidrar således till en utveckling även inom områdena service och tillverkning. 2.3 Samhällsutmaningar Klimatfrågan, samt miljöpåverkan i luft och vatten, är några av de stora samhällsutmaningar som världen står inför på kort och lång sikt. Via internationella överenskommelser har världens länder enats om att tvågradersmålet för global uppvärmning inte Sverige har EUs längsta kuststräcka och betydande inre vattenvägar. Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg 2013 8

Kommande regler för svaveloxider (SOx) samt kväveoxider (NOx) kommer att påverka de tillåtna utsläppen av dessa ämnen inom vissa bestämda områden. Dessa kallas ECA:s (Emission Control Areas) och benämns därför SECA samt NECA. Östersjön och delar av Nordsjön blir ett SECA-område redan 2015, vilket resulterar i att de flesta fartyg antingen måste byggas om eller börja använda mycket dyrare bränsle. Kommande regler för ballastvattenhantering kommer kräva ombyggnad av fartyg för att hantera rening av ballastvatten. får överskridas. Denna utmaning påverkar samtliga näringar i alla delar av världen och kräver såväl globala som regionala och lokala lösningar. Ökade transporter som en följd av ökad levnadsstandard ställer höga krav på att transporterna måste ske med minskade utsläpp för att kunna säkerställa en hållbar utveckling. Urbaniseringen är en annan av världens stora utmaningar. Idag bor över hälften av jordens befolkning i städer och år 2040 beräknas siffran ha stigit till 70 %. Framkomligheten blir alltmer begränsad vilket tär på samhällets och enskildas resurser. Men många stora städer ligger vid vatten som i långt högre grad än hittills kan utnyttjas för smart energieffektiv och klimatneutral gods- och persontrafik. Genom att utveckla metoder och koncept för att integrera detta ofta separata trafiksystem med övriga kollektivtrafikslag kan global samhällsnytta skapas där svensk industri kan vara en del av utvecklingen. Den långsiktiga energiförsörjningen är en av världens stora utmaningar och den påverkar i hög grad transportsektorn. Fossila bränslen måste avvecklas och förnybara energikällor med ett minimum av miljöpåverkande faktorer skall utvecklas och tas i bruk. Till stora delar handlar det om havsbaserade lösningar och aktiviteter. Även EU:s satsningar på 20 % förnybar energi i Europa till 2020 och Sveriges planeringsmål om 30 TWh vindkraft till 2020 kommer att ha stor inverkan på produktion och innovation inom området havsbaserad energi. Sverige har goda förutsättningar att lägga sig i framkant av utvecklingen av hållbara havsbaserade energilösningar genom att investera i ett strategisk forsknings- och innovationsarbete där sjöfarten och den maritima näringen intar en nyckelroll. Kapacitetsbristen i den fasta infrastrukturen på landsidan är både en svensk och internationell samhällsutmaning. Ökade godstransporter som följd av ökad tillväxt påverkar såväl landinfrastruktur som sjöfart. Ökade landtransporter medför stora och resurskrävande investeringar i fast infrastruktur såsom vägar och järnväg. Trafikverkets kapacitetsutredning 13 påvisade ett ökat behov av att flytta över godstransporter från land till sjöfart för att minska både mängden gods som transporteras på våra vägar och järnvägar, samt för att minska miljöpåverkan. 2.4 Nuläge, trender och förutsättningar Sjöfarten är i många fall det mest effektiva transportmedlet när det gäller både energiförbrukning och kostnad per tonkilometer. Ändå bidrar sjöfarten i absoluta tal med avsevärda utsläpp i både luft och vatten. Detta har lett till instiftandet av nya internationella regelkrav och det finns ett stort behov av lösningar för att minska miljöpåverkan. Svensk sjöfartsnäring, liksom den svenska regeringen, stödjer EU-kommissionens vision om en sjöfart utan skadliga emissioner. Sjöfarten har i detta perspektiv stora utvecklingsmöjligheter, bland annat med en energieffektiviseringspotential på upp till 75 % 7. Samtidigt medför de kommande reglerna för svavel, NOx och ballastvatten konsekvenser för såväl sjöfarten som det svenska näringslivet. Den svenska basindustrin har ett stort behov av kostnadseffektiva transporttjänster för att kunna konkurrera på en global marknad och den svenska sjöfartsnäringen är en viktig faktor i näringslivets internationella konkurrenskraft. Det finns därför ett stort behov av insatser i närtid för att med bibehållna kostnadslägen kunna implementera teknik som sänker utsläppsnivåerna. Sverige, med en stark maritim tillverkningsindustri och hög kompetens inom miljö- och processteknik, har goda förutsättningar att bidra till denna omställning. De nya utsläppskraven driver dessutom på utvecklingen för att utnyttja alternativa bränslen. Här deltar t.ex. svenska företag i de första testerna med LNG-bunkring ( tankning av flytande naturgas, LNG), världens första LNG-konvertering och de första testerna med metanol som fartygsbränsle. Genom ökade strategiska satsningar skulle omställningen kunna påskyndas och ytterligare bidra 9 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda

Sjöfartens utmaningar och möjligheter STYRKOR mest effektiva transportmedlet (både energiförbrukning och kostnad per tonkilometer) svenskt näringsliv och samhälle är beroende av kostnadseffektiva och tillförlitliga transporter för sin konkurrenskraft och försörjning svensk sjöfart är idag världsledande inom vissa fartygssegment, däribland RoRo/RoPax Sverige har en konkurrenskraftig maritim tillverkningsindustri och servicesektor med stark internationell ställning det svenska maritima klustret har en hög kunskapsoch kompetensnivå och maritima utbildningar av hög internationell klass SVAGHETER i nuläget avsevärda utsläpp till både luft och vatten transportsektorns rambetingelser, såsom regelverk, lagstiftning och samhällsplaneringsprocesser gynnar andra trafikslag den svenska sjöfartens näringsvillkor gynnar andra nationsflaggor låg kunskapsnivå vad gäller sjöfart bland trafikplanerare och samhällsstrateger föreskrivande regelverk som hämmar innovation MÖJLIGHETER HOT lösningar som minskar sjöfartens miljöpåverkan kan stärka såväl rederinäringens som tillverkningsindustrins utveckling, exempelvis nya bränslen en energieffektiviseringspotential på upp till 75 % transportsektorns rambetingelser förändras så att sjöfarten blir konkurrensneutral i förhållande till övriga trafikslag ökade satsningar på intermodala transporter, såsom citylogistik och kollektivtrafik via sjövägen framtagning av konkurrenskraftiga produkter och tjänster till maritim verksamhet såsom havsbaserad vindkraft samarbeten med andra svenska styrkeområden såsom fordonssektorn inom drivlinor, produktutveckling, m.m. kostnadsläget inom den sjöfarten påverkas i hög grad av de kommande reglerna för svavel och ballastvatten utflaggning av svenska fartyg - urholkar basen för den maritima näringen utan forsknings- och innovationsutveckling inom den maritima näringen blir det svenska näringslivet och samhället mycket sårbart till innovation och utveckling inom såväl rederinäring som maritim exportnäring. Konkurrenskraften för svensk rederinäring påverkas i hög grad av internationella förhållanden. Fördelaktiga näringsvillkor i andra länder, exempelvis Danmark, har lett till utflaggning av svenskt tonnage och en minskande svenskregistrerad fartygsflotta. Sjöfarten och den maritima näringen är även starkt påverkad av de näringsvillkor som gäller för andra trafikslag. Gynnsammare villkor inom andra trafikslag driver gods- och persontrafik till dessa trafikslag, så kallad modal shift. Framtidens hållbara transportsystem kräver därför inte bara ny teknik utan också ett fokuserat arbete riktat mot att harmonisera trafikslagens rambetingelser, bland annat genom regelverk, lagstiftning Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg 2013 10

och samhällsplanering. Exempelvis påverkas kollektivtrafiken till sjöss av att regler för kollektivtrafik på land är mer gynnsamma och satsningar på kollektivtrafik på vatten uteblir därför ofta. Även citylogistik via vatten vägen är underutnyttjad i dagsläget. Dessa områden kan spela en stor roll i den pågående urbaniseringen och omställningen till mer hållbara transporter, både i ett nationellt och internationellt perspektiv. Inom offshoresektorn finns en betydande internationell verksamhet vad gäller utvinning av fossil olja och gas. Samtidigt finns det en stor potential för förnybar energi från havet och en stark utveckling är på gång i vårt närområde. Politiska beslut inom EU och på nationell nivå i t.ex. Tyskland har påskyndat arbetet med att utveckla den havsbaserade vindkraften. Utvecklingsarbete pågår också med test- och demonstrationsanläggningar inom våg- och tidvattenbaserad energiproduktion. Satsningar på offshoreslösningar ökar efterfrågan på avancerad sjöfartskompetens och marin ingenjörskonst. Särskilda krav ställs på såväl teknik som människor vid operationer i extrema miljöer. Utvecklingen i närområdet och Sveriges strategiska läge ger möjlighet till konkurrenskraft inom produktion av material och utrustning liksom service och underhåll. Den maritima näringens utveckling är inte bara beroende av maritima kunskaper utan i stor utsträckning också av branschöverskridande kompetenser som miljöteknik, mätteknik, ledarskap, säkerhetoch riskhantering, administrativa system och affärsmodeller, beslutsstödsystem, produkt-, tjänste- och produktionsutveckling, m.m. Svensk forskning och affärsverksamhet ligger långt framme och i många fall tillhör de främsta på den internationella arenan inom samtliga dessa områden. Genom branschöverskridande samarbeten kan Sverige bidra med hållbara lösningar som kommer både det svenska samhället och övriga världen till nytta. Den maritima industrin har genom ett nära samarbete partners inom akademin och forskningsinstituten kunnat genomföra viktiga projekt som syftat till att utveckla den svenska sjöfartsnäringen. Som exempel kan nämnas att svensk sjöfart idag är världsledande när det gäller vissa fartygssegment, däribland RoRo/RoPax. 2.5 Havet som resurs och den maritima näringens potential Följande citat är hämtat ur OECD-projektet Future of the Ocean Economy 14 : The ocean and its resources are increasingly seen as indispensable in addressing the multiple challenges the planet is facing in the decades to come. By mid-century enough food, jobs, energy, raw materials and economic growth will be required to sustain a population of 9 billion people. The potential of the ocean to help meet those requirements is huge. But it is already under stress from over-exploitation, pollution, declining biodiversity and climate change. Hence, realizing the full potential of the ocean will demand responsible, sustainable approaches to its economic development. This applies both to the established and the many emerging ocean-based activities. 11 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda

EU:s långsiktiga strategi Blue Growth, eller blå tillväxt 15 är en strategi för att stödja tillväxt inom den maritima näringen och visar på den styrka som den maritima näringen kan ha för EU och internationellt, såväl som för Sverige. Den svenska regeringen påpekar i sin handlingsplan att det finns ett ökat intresse för den framtida användningen av havens resurser som sannolikt kan leda till en utveckling av dagens havsbaserade näringar, men också skapa nya, t.ex. inom marin energi, bioteknik och havsbruk. VINNOVAs satsning på strategiska innovationsområden nämner fem effektmål. Den maritima näringen har unika förutsättningar att kunna bidra till alla dessa mål och genom fokuserade satsningar skapa hållbar tillväxt, hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar inom samhällsutveckling, hållbar samhällsutveckling som tryggar försörjning, välfärd, miljö- och energipolitiska mål, stärkt konkurrenskraft och ökad export för svenskt näringsliv samt göra Sverige till ett attraktivt land för att investera och bedriva verksamhet. Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg 2013 12

3. Visioner och mål För att kunna förverkliga den stora potential som finns inom den svenska mari tima näringen föreslås satsningar med olika tidsperspektiv: en långsiktig vision (Vision 2050) som omfattar näringens förmåga att bidra till en hållbar samhällsutveckling och ett konkurrenskraftigt näringsliv över tid 3.1 Vision 2050 Världsledande svensk maritim näring utan emissioner till vatten och luft Nollvisionen om en sjöfart utan skadliga emissioner har uppfyllts genom att mobilisera resurser och bygga kompetens - Sverige har återtagit en ledande roll som sjöfartsnation. Konkurrenskraften har stärkts genom kortsiktiga mål (fram till 2020) som säkerställer näringens konkurrenskraft och roll genom de direkta utmaningar sjöfartsnäringen står inför i dagsläget och som sätter kursen mot den långsiktiga visionen 2013 2020 utveckling av nya affärsmodeller baserade på energieffektiva och intermodalt anpassade transportlösningar för såväl oceangående 13 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda

sjöfart som när-, kust-, inlands- och kollektivtrafik. Avancerad sjöfartskompetens har också gett Sverige förutsättningar att bli en betydande aktör inom annan havsbaserad verksamhet såsom vind-, våg- och tidvattenkraft. Genom energieffektivt och varsamt utnyttjande av havets resurser och vatten som infrastruktur utgör den maritima näringen en bärande del av en hållbar samhällsutveckling. 3.2 Vägen till Vision 2050 För att uppnå Vision 2050 behöver en rad mål uppnås på kort sikt och en rad åtgärder vidtas per omgående. Sjöfartens dagsaktuella utmaning, att med bibehållen konkurrenskraft möta lagstiftning som träder i kraft under de närmaste åren (t.ex. minskade utsläpp av svavel- och kväveoxider), kräver omedelbara satsningar genom t.ex. utvärdering och demonstration av olika tekniker. Det är också av avgörande betydelse att de långsiktiga projekten för forskning och utveckling av innovations- och samarbetsmiljöer lanseras inom några få år. Detta för att på medellång och lång sikt möta näringens framtida behov och utmaningar. Det gäller också projekt riktade mot förändrade och anpassade regelsystem för intermodala transporter. För att säkerställa en konkurrenskraftig svensk sjöfartsnäring med god miljöprestanda föreslås under perioden fram till 2020 föreslås i första hand följande åtgärder: införa nya bränslen och energialternativ med låga emissioner utveckla fartygens energisystem och intelligenta ombordsystem utveckla logistiksystemen med avseende på intermodalitet och informationsflöden utveckla nya transportlösningar och affärsmodeller för ökad energieffektivitet med bibehållen eller ökad kundnytta skapa förutsättningar för utvecklad godsoch kollektivtrafik på urbana vattenvägar utveckla former för kreativ och innovationsfrämjande interdisciplinär samverkan initiera och driva strategisk forskning och innovation inom agendans utvecklingsområden Flera av dessa åtgärder ryms inom projekt- och samarbetsverktyget The Zero Vision Tool 16. Detta verktyg kan utgöra en del i utvecklingen av ett strategiskt innovationsområde med agendan Svallvåg som bas. utveckla och installera kostnadseffektiva och miljöanpassade lösningar som uppfyller de strängare miljökraven Vision 2050: Världsledande svensk maritim näring utan emissioner till vatten och luft. 2050 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg 2013 14

4. Behov av satsningar För att möta framtidens utmaningar och säkerställa att Vision 2050 uppfylls, föreslås följande tre satsningsområden: Fartygssystem för energieffektiv, miljöanpassad och säker drift utveckling av fartyget, dess framdrivning och ombordsystem för förbättrad funktionalitet och driftprestanda, t.ex: optimering av energisystem genom tillvaratagande av spillvärme, införande av reningstekniker, övergång till alternativa bränslen, operativt beslutstöd för besättningen. Intermodala sjötransporter utveckling av vattenvägen och sjöfarten som en integrerad del av transportsystemet med kunderna/resenärerna i fokus och utgångspunkt i hela logistikkedjan från dörr till dörr. Detta område omfattar utveckling av vattenburna transportkoncept för gods och resenärer i fjärr-, när-, kust-, inlands- och tätortstrafik - inklusive terminalhantering och omlastningsmetodik. Avancerade maritima operationer utveckling av kompetens, metoder och teknik för operationer som kräver särskild kompetens eller utförs under speciella förhållanden t.ex. installationer eller underhållsarbeten till havs, undervattensarbeten, issjöfart eller operationer i arktiska förhållanden. Offshoreenergisektorn är ett tydligt exempel. En förväntad utbyggnad av havsbaserad vindkraft och vågkraftsanläggningar kommer att öka behovet av fartyg, utrustning 15 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda

och kompetens att hantera dessa. Figur 3 visar hur de tre satsningsområdena samverkar. Satsningarna överensstämmer i stora delar med EU:s ramprogram för forskning och utveckling. I EU-kommissionens rapport Strategiska mål och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018 9 nämns satsningar på nya fartygskonstruktioner och ny fartygsutrustning med bättre säkerhet och miljöprestanda, hela transportkedjans effektivitet, IKT-verktyg för inspektion och övervakning, samt spridning av e-tjänster för sjöfart. 4.1 Utvecklingsområden och nyckelkompetenser Nedan beskrivs de utvecklingsområden och nyckelkompetenser som bedöms som viktiga för att stödja de utvalda satsningsområdena och uppfylla agendans mål och vision. Utvecklingsområdena är kompletterande men även i hög grad kopplade till varandra. Farkostteknik Farkostteknik är ett traditionellt starkt svenskt kompetensområde där system och funktionalitet betonas. Området infattar utveckling av energieffektiva skrovformer, framdrivnings- och fartygssystem. Hit hör även nyckelkompetenser som marina lättviktsmaterial och metoder för industriell användning av dessa, undervattenteknik, kunnande i projektering av högprestandafartyg eller obemannade farkoster för civilt eller militärt bruk m.m. Energieffektivisering Området är brett och överlappar delvis området farkostteknik. Det är generiskt i den meningen att utveckling kan ske inom andra sektorer, t.ex. utveckling av nya bränslen och mer energieffektiva komponenter. Energieffektivisering av sjötransporter innefattar också t.ex. hantering av spillvärme och ruttplanering. Området är också kopplat till informatik, ledarskap, organisation, logistik och intermodalitet m.m. Miljöteknik och miljöanalys Området innefattar utveckling av teknik för att minska sjöfartens miljöpåverkan t.ex. genom rening av förbränningsgaser, hantering av ballastvatten, tvättning av tankar, Kundbehov Multimodal logistikkedja A Annat trafikslag Intermodala sjötransporter Annat trafikslag B Hamn Hamn Fartygssystem Avancerade maritima operationer Hamn Figur 3. Agendans satsningsområden baseras på ett övergripande perspektiv med kund- och samhällsbehov som utgångspunkt. Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg 2013 16

avfallshantering etc. Miljöanalys innebär analys av olika tekniker och metoders påverkan på miljön via teoretiska eller praktiska analyser. factors som farkostteknik och informatik (t.ex. robusta positioneringssystem och framtida behov av effektiva informationssystem för sjöräddning). Säkerhet och risk Området omfattar såväl tekniska som operationella faktorer såsom; navigering och manövrering, fartygets skadestabilitet och funktionsduglighet vid olyckor, nödåtgärder och krishantering. Området är tvärvetenskapligt och har kopplingar till såväl human Informatik Området omfattar utveckling inom interna och externa IT-baserade kommunikationssystem för funktionskontroll och beslutsstöd. Här finns stora effektivitetsvinster att uppnå t.ex genom övervakning av driftsförhållanden, väder och trafik samt ruttoptimering. TILLÄMPNINGSNIVÅ Vision 2050 1. Grundforskning 2. Tillämpad 3. Verifiering & 4. Produkt/ 5. Verifierad Mål 2020 forskning demonstration metodutveckling produkt/metodanvändning Farkostteknik Ship concept development (helhetssyn), lättvikt, etc. Ship development (helhetssyn), etc. Energieffektivisering Nollutsläpp, etc. Energieffektivisering, framdrivning närsjöfart, etc. UTVECKLINGSOMRÅDEN Miljöteknik & miljöanalys Säkerhet & risk Informatik Human Factors Fossilfri framdrivning, påverkan på miljö och hälsa, etc. Ballastvatten, anpassning SECA, NECA, etc. Harmoniserade normer och regelsystem, etc. Brand, gas, nya risker, etc. Obemannade fartyg, etc. Human Machine Interface, beslutsstöd, etc. Arbetsmiljö, etc. Human Resource Management, socioteknik, etc. Affärsmodeller & juridik Logistik & intermodalitet Internalisering av miljökostnader, etc. Inre vattenvägar, havsförvaltning, etc. Sjötrafikledning, etc. Citylogistik, kollektivtrafik, etc. Figur 4. Exempel på var det finns behov av insatser inom olika utvecklingsområden för att uppnå de uppsatta målen för 2020 och visionen för 2050. 17 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda