Kontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust

Relevanta dokument
Kontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust

Kontroll av sektionsmätt stockvolym

Kontroll av röntgenklassning av tallsågtimmer

Godkännande och kontroll av automatisk diameterfördelning av stockar i trave

Godkännande och kontroll av askhaltsmätare för mindre provmängder

Godkännande och kontroll av torrhaltsmätare för mindre provmängder

ANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK MÄTNING AV DIAMETER OCH LÄNGD

Anvisningar för godkännande och kontroll av utrustning för automatisk mätning av diameter och längd

ANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK MÄTNING AV DIAMETER OCH LÄNGD

Allmänt om typgodkännande av utrustning och metoder för ersättningsgrundande virkesmätning

Anvisningar för kontroll av kranspetsvåg på skotare

Mätramar för sortering och ersättningsgrundande mätning vid svenska sågverk 2015

Anvisningar för kontroll och underhåll av statisk fordonsvåg

Anvisningar för kontroll och underhåll av sållningsutrustning

Anvisningar för kontroll och underhåll av sållningsutrustning

Effektivare sågtimmermätning Metodutveckling. Nya system för klassning av sågtimmer

Riktlinjer för VMK:s värdering av mätningskvalitet

VMK-dokument för virkesmätning Sida 1 av 6. Riktlinjer för VMK:s värdering av mätningskvalitet hos VMKauktoriserade

Dubbelklassning enligt VMR 1-07 och VMR 1-99

Godkännande och kontroll av automatisk mätning av fordonstraves mått

Riktlinjer för VMK:s värdering av mätningskvalitet

VMK-nämndens verksamhetsberättelse

Godkännande och kontroll av automatisk mätning av fordonstraves mått

KOMPLETTERANDE INSTRUKTIONER GÄLLANDE MÄTNING AV RUNDVIRKE

Nya eller reviderade mätningsinstruktioner

B-8106 Hassela/Plyfa- stockmätning av svarvtimmer av gran och rotstockar/grovtimmer av gran

Anvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning automatisk rektifiering

Automatisk klassning av sågtimmer i 3d mätram

Ny kvalitetsklassning av massaved

Noggrannare längdmätning av sågtimmer

Krav och Mål. Mätningskvalitet

Anvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning automatisk rektifiering

Kvalitetsbestämning av sågtimmer av tall och gran

MAS Mobil Automatisk Stockmätning

KOMPLETTERANDE INSTRUKTIONER GÄLLANDE MÄTNING AV RUNDVIRKE

Konsoliderad version av

Allmänt rörande noggrannhetskrav på vågar i samband med ersättningsgrundande virkesmätning

Senaste revision Senaste revision av denna anvisning kan rekvireras från e-post:

1 INLEDNING VMK-NÄMNDENS LEDAMÖTER

Hitta rätt värde. Aptering av Tall

KVALITETSBESTÄMNING AV SÅGTIMMER AV TALL OCH GRAN

VMK-NÄMNDENS LEDAMÖTER

Referenstermometer K20REF

NORMER FÖR KONTROLL AV VIRKES- MÄTNING OCH VIRKESREDOVISNING

Kalibrering av mätsystem på skördare

Ny kvalitetsklassning av massaved

Anvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning - fast avstånd till kameror

Prislista H419-0A Massaved

ANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE

Anvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning - fast avstånd till kameror

SKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA

Anvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning vid fast avstånd till kameror

Mätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden.

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

VMK:s TILLÄMPNINGSANVISNING

Anvisningar för godkännande och kontroll av ersättningsgrundande virkesmätning med skördare

KVALITETSBESTÄMNING AV MASSAVED

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING OM ANVÄNDNING AV KRANVÅG VID MÄTNING AV VIRKE OCH ÅTSKILJNING AV PARTIER

Policy och instruktion vid val av motparter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Revision av partsmätning - komplett revisionspaket för travmätning av bränsleved

VIRKESMÄTNINGSRÅDET ( VMR ) DEL VIII. Automatmätning

SMoKD Besiktning, funktionskontroll och underhåll av fordon

NO x -föreskriftens krav enligt NFS 2004:6 och SS-EN 14181

Dynamisk mätning av elasticitetsmodul på stockar - en möjlig sorteringsmetod?

KVALITETSBESTÄMNING AV MASSAVED

VMR 1-07 Mätning av sågtimmer

Ny virkesmätningslag (VML)

SÄKERHETSINSTRUKTIONER SKALL LÄSAS FÖRE ANVÄNDNING

Kontrollmetoder ASE14-03 Analoga färdskrivare med OPTIMO

Konsoliderad version av

Kontrollmetoder MSE12-10 Stoneridge SE5000 med MKII enhet

D72 Leveransvirke VIRKESPRISER D72. Leveransvirke fr o m

NORMER FÖR KONTROLL AV VIRKES- MÄTNING OCH VIRKESREDOVISNING

Hur påverkar den utökade lagstiftningen mätning och redovisning av skogsbränslesortiment?

Mätningsinstruktion för massaved

SKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA

Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning

Bilaga 1. FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE MODUL B: EU-TYPKONTROLL

VV Publ 2001:16 Bilaga 1 till Funktionskontroll av vägmarkering. Manuell bestämning av mätplatser

Skogsstyrelsens författningssamling

Inläggningskontroll för blockreducering/delningssåg

3.1 Riktvärde radon i inomhusluft Riktvärdet för radongas i inomhusluft är, sett som ett årsmedelvärde, 200 Becquerel per kubikmeter (Bq/m3).

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik mathias.johansson.et@sp.

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

CW263BT. Badrumsvåg. Manual

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Fredrik Persson (5) SP Trä

Appendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst

SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 5 MATERIAL OCH METOD 5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 18 BILAGA 1, STOCKLISTA 20

Användarmanual TECO 350C

DP23 Läckagemätare. Innehållsförteckning:

Instruktion till provvakt

Mätning av W-värde i Bromsprovare med MKII enhet

KVALITETSBESTÄMNING AV SÅGTIMMER AV TALL OCH GRAN

5.1 IDENTIFIERING, MÄTNING OCH

Svar på inkomna frågor 5

Gobius Fritid för slutna avfallstankar. Installationsanvisning. Börja här

Tillredningskrav på MÄTRINGSVÄGRAN TRÄDSLAG. Endast vanlig gran (torrgran tillåts ej) Björk, asp och övrigt löv (varierar mellan mottagningsplatser)

1. Allmänna säkerhetsinstruktioner Definition av symboler som används i denna manual.

Ersättningsgrundande virkesmätning med skördare

Transkript:

VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 8 Kontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust 1 Syfte... 2 2 Allmänt om godkännande och kontroll av mätteknik för automatisk stockmätning... 2 3 Tester för mätningstekniskt godkännande... 2 3.1 Test av andelen nedklassningar på grund av utbytesförlust.... 2 3.1.1 Material och metod... 3 3.1.2 Exempel... 3 3.1.3 Krav för godkänt test... 3 3.2 Test av precision/repeterbarhet... 3 3.2.1 Material... 4 3.2.2 Genomförande... 4 3.2.3 Krav för godkänt test... 4 3.3 Anvisande och test av provkropp... 4 4 Installationstest... 4 4.1 Test av kerattbanans och övrig installations påverkan på utbytesförlustmätningen... 5 4.1.1 Material... 5 4.1.2 Genomförande... 5 4.1.3 Krav för godkänt test... 5 4.2 Provkropp... 5 4.3 Kalibering och justering av mätutrustning (specialinsamling)... 5 5 Periodisk kontroll... 6 6 Veckovis tillsyn... 6 7 Kontroll av utförd mätning... 6 8 Mätplatsvisa korrektioner... 7 9 Revisionshistorik... 8

VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 2 av 8 1 Syfte Detta dokument fastlägger kontrollrutiner för automatiskt mätt utbytesförlust på bark och är tillämpliga för gran och/eller tall. Automatisk utbytesförlustmätning kräver i dagsläget att anläggningen är utformad så att stockarna passerar mätramen på ett stabilt sätt, annars riskerar raka stockar detekteras som krokiga och anläggningen kan då inte installationsgodkännas för krökmätning. Automatisk mätning av utbytesförlust enligt detta dokument förutsätter att en typ- och installationsgodkänd mätram används. Aktuellt programversionsnummer anges vid typgodkännandet och detta ska gå att verifiera av det mätande företaget vid installationstestet. 2 Allmänt om godkännande och kontroll av mätteknik för automatisk stockmätning Utrustning för automatisk stockmätning ska vara typgodkänd av VMK för att användas för ersättningsgrundande virkesmätning utförd av VMK-auktoriserade mätande företag. Enskild mätanläggning ska också vara godkänd i ett installationstest utfört av det mätande företaget innan den får tas i bruk. I samband med praktisk mätning ska utrustningen dessutom regelbundet kontrolleras (periodisk kontroll, veckovis eller daglig tillsyn samt kontroll av utförd mätning). 3 Tester för mätningstekniskt godkännande Test för mätningstekniskt godkännande består av tre delar: Test av andelen nedklassningar på grund av utbytesförlust (3.1) Test av precisionen/repeterbarhet (3.2) Test av anvisad provkropp (3.3) För dessa tester ska en mätplats med en stabil kerattbana väljas. Kontroll av kerattbanan bör därför utföras innan övriga tester påbörjas så att man har säkerställt att testerna görs på en anläggning som har förutsättningar att klara kraven. Denna kontroll är dock inte en formell del av det mätningstekniska godkännandet. Dessutom ska tekniskt stöd finnas för att vid behov kunna justera den automatiska utbytesförlustmätningen enligt stycke 8 och detta stöd ska vara beskrivet i manualen. 3.1 Test av andelen nedklassningar på grund av utbytesförlust. Utrustningsleverantören ska nivålägga utrustningen med avseende på andelen nedklassningar på grund av utbytesförlust innan test för godkännande. Nivåläggningen testas genom att

VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 3 av 8 andelen nedklassade stockar jämförs mellan kontrollmätare och automatklassning. I testet ska man även utvärdera precisionen i mätningen och vrakandelen i förhållande till totala andelen nedklassningar (se exempel 1). 3.1.1 Material och metod Underlaget i testet ska bestå av minst 400 slumpvis utvalda stockar, t.ex. kontrollstockar. Den maximala tillåtna avvikelsen mellan kontroll och automatisk nedklassning får vara max 2 % - enheter med avseende på utbytesförlust. 3.1.2 Exempel Den totala andelen nedklassade stockar (utbytesförlust>20 och utbytesförlust>120) på sågverk är normalt 5 till 15 %, beroende på råvaran. I exemplet nedan avviker andelen nedklassningar i automatmätningen med + 2,1 %-enheter (7,2-5,1) jämfört med kontrollmätningen. Eftersom den maximala avvikelsen i vrakandel får vara 2 %-enheter, innebär detta att utrustningstillverkaren behöver justera mätutrustningen och sedan göra en ny utvärdering. När det gäller andelen vrak har automatklassningen vrakat tre stockar jämfört med fyra vrakstockar i kontrollen. Detta bör anses som tillfredställande. Som stöd för utvärdering av precisionen kan träffprocent eller slumpjusterad träffprocent användas. Exempel 1: Analys av kontrollstocksdata avseende utbytesförlust från 2011-10-10 till 2012-03- 10 Automatisk klassning Kontrollmätarklassning Utbytesförlust < 20 cm >20 cm > 120 cm Antal Andel (%) < 20 cm 389 20 409 94,9 >20 cm 9 8 1 18 4,2 > 120 cm 2 2 4 0,9 Antal 400 28 3 431 Andel (%) 92,8 6,5 0,7 5,1 3.1.3 Krav för godkänt test Den maximalt tillåtna avvikelsen i nedklassningar på grund av utbytesförlust får vara max 2 %-enheter. Då det är svårt att sätta kravgränser för noggrannheten i klassningen av utbytesförlust är även viktigt att man under utvärderingsperioden gör en rimlighetskontroll av klassningen, exempelvis att systemet klassar ner stockar till vrak och att dessa vrak är krokiga. 7,2 3.2 Test av precision/repeterbarhet I detta test undersöks mätutrustningens precision och repeterbarhet, dvs utrustningens förmåga att mäta samma nivå på utbytesförlusten för stockar som körs flera gångar.

VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 4 av 8 3.2.1 Material 30 stockar av tall eller gran med varierande grad av utbytesförlust, minst 20 cm och en medelutbytesförlust på mellan 50 och 70 cm. Stockarna ska ha krök endast i ett plan, men inte ha slängkrök. Man ska ta ut fler stockar för att säkra att man har kvar minst 30 stockar som håller kraven på krök. 3.2.2 Genomförande Stockarna körs fyra gånger genom mätramen med den för anläggningen högsta använda banhastigheten vilken ska dokumenteras. 3.2.3 Krav för godkänt test Medelvärdet av standaravvikelserna för utbytesförlusten i de fyra mätningarna för de 30 stockarna får vara högst 15 cm. 3.3 Anvisande och test av provkropp För mätningstekniskt godkännande krävs förutom godkända test av utrustningens nivåläggning och repeterbarhet att leverantör av utrustning anvisar lämplig provkropp för kontroll av utrustningen. Provkroppen ska kunna användas för adekvat kontroll av utbytesförlustmätningen. Den ska dessutom vara hållbar och hanterbar vid praktisk användning. Provkroppen ska ha en utbytesförlust mellan 40-80 cm. I test av provkroppen ska den köras sex gånger genom mätramen i låg hastighet. Man ska vidta åtgärder för att provkroppen ska ligga stilla på kerattbanan. Provkroppen körs tre gånger med rotänden först och tre gånger med toppänden först och under dessa körningar ska kröken vinklas åt höger, vänster och uppåt. För godkänt test av provkropp ska största tillåtna avvikelse mellan högsta och lägsta uppmätta värde inte överskrida 10 cm. 4 Installationstest Provmätning för installationsgodkännande ska utföras av det mätande företag som kommer att använda mätutrustningen för ersättningsgrundande mätning. Installationstest utförs enligt instruktionen för godkännandetest (3.1, test av utbytesförlustmätningens nivå, 3.2, test av precision/repeterbarhet och 3.3, test av provkropp) kompletterat med test av kerattbanan (4.1). Testet av kerattbanan bör utföras innan övriga tester påbörjas så att man har säkerställt att utvärderingarna görs på en anläggning som har förutsättningar att klara kraven. För mindre sågverk kan testet av nivåläggningen ske med specialinsamlade stockar (se stycke 4.3.).

VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 5 av 8 4.1 Test av kerattbanans och övrig installations påverkan på utbytesförlustmätningen Syftet med detta test är att kontrollera att kerattbanan och förutsättningarna i övrigt fungerar för utbytesförlustmätning. Testet ska framförallt säkerställa att skakningar i banan inte orsakar falska krökar. 4.1.1 Material 100 stycken tall- och/eller granstockar med för mätplatsen representativ diameterspridning. Ett antal av stockarna bör vara grova rotstockar då dessa kan skapa skakningar i mätbanan. 30 av stockarna ska ha varierande grad av utbytesförlust. Dessa stockar används till test av precision/repeterbarhet enligt stycke 3.2. De resterande 70 stockarna ska vara raka. Man ska ta ut fler stockar för att säkra att man har kvar minst 30 stockar som håller kraven på krök och 70 som håller kraven på att vara raka. 4.1.2 Genomförande Stockarna körs genom mätramen fyra gånger med den för anläggningen högsta använda banhastigheten och med liten stocklucka. Godkännandet av anläggningen gäller upp till den vid installationstestet använda och dokumenterade hastigheten. 4.1.3 Krav för godkänt test Max fyra falska krökar tillåts. En falsk krök definieras som en mätning på en stock där utbytesförlusten är större än 20 cm samtidigt som övriga tre mätningar på samma stock ger utbytesförlust noll. 4.2 Provkropp För komplett installationsgodkännande krävs förutom godkända test även att en provkropp för kontroll av utrustningen finns vid anläggningen och testas i enlighet med punkt 3.3. Medelvärdet av de sex mätningarna av provkroppen noteras och används som referensvärde vid veckovis uppföljning. 4.3 Kalibering och justering av mätutrustning (specialinsamling) För vissa sågverk är uttaget av kontrollstockar litet (<400 per år) vilket gör att insamling av utvärderingsdata efter ny inställning av mätramens utbytesförlust-mätning blir orimligt lång. Man kan då reducera kravet på antalet kontrollstockar och komplettera detta test med att jämföra andelen automatiskt nedklassade stockar i ordinarie mätning i en specialdatainsamling mot andelen nedklassade kontrollstockar under en tidigare period. Antalet stockar i analysen ska då vara minst 20 000. För godkännande av detta test krävs att avvikelsen av andelen nedklassade stockar vid specialinsamlingen inte avviker mer än 2,0 % av andelen nedklassade kontrollstockar under en tidigare period (se exempel 2).

VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 6 av 8 Exempel 2: Analys av nedklassningsdata utbytesförlust, specialinsamlat jämfört med kontrollstockar. Automatklassning Kontroll Specialinsamling kontrollstockar Insamlat under perioden 2012-04-01 2012-04-30 2011-01-01 2012-04-30 Totalt antal stock 21293 1021 Sämsta klass: 1610 51 Vrak: 194 7 Sämsta klass (%): 8 5 Vrak (%): 0,9 0,6 Andel nedklassn (%) 8,5 5,6 Andel vrak av nedkl (%) 10,7 11,5 Avvikelse andel nedklassning 8,5-5,6 = 2,9. Detta innebär att utrustningstillverkaren skulle behöva justera mätutrustningen och göra en ny utvärdering. 5 Periodisk kontroll Periodisk kontroll ska genomföras med en periodicitet som bestäms med ledning av utfallet av funktionskontrollen, dock minst årligen. Även när anläggningen, framförallt delar som berör kerattbanan, genomgått reparation eller modifiering som kan ha påverkat mätresultatet ska ett mer omfattande test genomföras. Testet ska genomföras som installationstestet. 6 Veckovis tillsyn Provkroppens utbytesförlust ska mätas minst en gång varje vecka enligt ett rullande schema där man varierar hur provkroppen passerar mätramen (rotänden först, toppänden först, vinkling åt höger, vänster och uppåt). Den maximalt tillåtna avvikelsen är 5 cm från referensvärdet, d.v.s. den utbytesförlust som uppmättes till vid installationstestet. 7 Kontroll av utförd mätning Övervakning av den automatiska utbytesförlustmätningen sker via kontroll av utförd mätning enligt principerna i stycke 3.1.

VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 7 av 8 8 Mätplatsvisa korrektioner Om andelen nedklassningar överstiger eller understiger kontrollmätarens klassning med mer än 1 %-enhet, justeras utbytesförlustnivån i enlighet med tillverkarens specifikation. Justering av mätramsmätt utbytesförlust ska endast kunna utföras av ansvarig mätningsfunktionär. Justering kan ske en gång per år eller då man har minst 400 kontrollstockar som underlag vilka är mätta med samma nivåinställning. Om mätande företag finner det påkallat kan justeringen ske med ett mindre antal stockar. Exempel 3: 2011-10-10 2012-03-10 Automatisk klassning Kontrollmätar klassning > 120 Andel Utbytesförlust < 20 cm >20 cm Antal cm (%) < 20 cm 389 20 409 94,9 >20 cm 9 8 1 18 4,2 > 120 cm 2 2 4 0,9 Antal 400 28 3 431 Andel (%) 92,8 6,5 0,7 5,1 Avvikelse andel nedklassning (6,5+0,7)-(4,2+0,9)=2,1 %-enheter. Andelen nedklassade stockar är 2,1 %-enheter högre i automatklassningen. Sågcylinderns diameter ska justeras ner. 7,2

VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 8 av 8 9 Revisionshistorik Version/Datum Kommentar Signatur 2010-04-26 Version 1 antagen av VMK-nämnden. JE/CL 2012-09-20 Den huvudsakliga skillnaden är att kontroll av noggrannhet (d.v.s. den automatiska utbytesförlustmätningens nivå) baseras på jämförelser med stockar manuellt bedömda av kontrollmätare istället för test av provkropp. Provkroppen finns kvar som ett krav för att användas vid tillsyn av mätutrustningen. Att provkroppen är utformad på ett sätt som lämpar sig för tillsyn testas i samband med godkännandetestet. JE 2016-04-29 Avsnitt 3.2.3. Krav för repeterbarheten ändras från att variationskoefficienten får vara högst 25 % till att standaravvikelsen får vara högst 15 cm. JE/HR Avsnitt 3.2.1. Kravet på testamaterialet för repeterbarheten specificeras ytterligare. Utbytesförlust ska vara minst 20 cm och medelutbytesförlust mellan 50 och 70 cm. Man ska ta ut fler stockar för att säkra att man har kvar minst 30 stockar som håller kraven. Avsnitt 3.2.2. Hastigheten vid mätningstekniskt test ska dokumenteras. Avsnitt 4.1.2. Godkänd för dokumenterad hastighet upp till testad nivå. Samt redaktionella ändringar.