NORMER FÖR KONTROLL AV VIRKES- MÄTNING OCH VIRKESREDOVISNING

Transkript

1 Nationella instruktioner för virkesmätning NORMER FÖR KONTROLL AV VIRKES- MÄTNING OCH VIRKESREDOVISNING Sida 1 (35)

2 Innehåll 1 Inledning Kontrollformer Kompetenskontroll Kontroll av mätutrustning Kontroll av utförd mätning Måttslag och kontrollmetod Utförande Kontroll av redovisning Samordning av kontroll mellan auktoriserade mätande företag Bearbetning och rapportering av resultat från intern kontroll Bearbetning Relativa priser Analys Rapportering av kontrollverksamheten till VMK Löpande Årlig inrapportering Kontroll begärd av part (begärd kontroll) Förutsättningar Utförande Ändring av mätningsresultat och betalning av kostnad Begärd ommätning i bild (Tas i drift senast ) Förutsättningar Utförande Ändring av mätningsresultat och betalning av kostnad för ommätning Revisionshistorik Bilaga 1. Statistiska begrepp vid kontrollmätning Bilaga 2. Ytterligare förtydliganden av begärda kontroller 33 Sida 2 (35)

3 1 Inledning Normer för kontroll av virkesmätning och virkesredovisning beskriver de branschgemensamma organisationernas (VMF 1 och SDC 2 ) övergripande regelverk för kontroll. Normerna fastställs av SDC:s styrelse efter granskning av VMK-nämnden 3 och RMR 4. Ett mätande företag som följer det regelverk som ställts upp av parterna i nationella instruktioner för virkesmätning (där Normer för kontroll ingår) kan ansöka om och prövas för auktorisation hos VMK. De olika instruktionerna beskrivs i tabell 1 i Allmänt rörande nationell instruktion för virkesmätning. Branschens regelverk grundar sig på de krav som fastställs i virkesmätningslagen och de föreskrifter som utfärdas av Skogsstyrelsen. Ett mätande företag ska kontrollera och följa upp sin mätningsverksamhet och därmed tillse att lagstiftningens krav uppfylls. Genom kontrollmätning och övrig uppföljning ska auktoriserade mätande företag verka för en likformig tolkning och tillämpning av mätningsföreskrifter, kontrollanvisningar och övriga mätningsbestämmelser. Detta dokument är styrande för VMK-auktoriserade mätande företag men kan även användas som en vägledning av andra mätande företag vars ambition är att utföra virkesmätning i enlighet med branschstandard (Nationella instruktioner för virkesmätning). 1.1 Kontrollformer Ett auktoriserat mätande företag ska tillämpa följande former av intern kontroll: Kompetenskontroll Kontroll av mätutrustning Kontroll av utförd mätning (tidigare benämnt funktionskontroll) Kontroll av beräkningar och datahantering fram till dess mätresultatet når berörd part Ett auktoriserat mätande företag ska dessutom tillhandahålla möjligheten för berörda parter att begära kontrollmätning av enskild leverans (begärd kontroll). 2 Kompetenskontroll Ett auktoriserat mätande företag ska för att upprätthålla och förbättra mätningsarbetets kvalitet fortlöpande granska mätares förmåga att tillämpa gällande mätmetoder och mätningsbestämmelser. Denna kompetenskontroll kan ske dels i form av analys av mätresultat från ordinarie mätning, dels i samband med vidareutbildning genom mätning av särskilt iordningställda mätobjekt med kontrollmätta mätvärden. En viktig del i kompetenskontrollen är den instruktion i enskilda moment i mätningen och diskussion av mätresultaten som på ett naturligt sätt bör följa på kontroll av utförd mätning. Kravet på kompetenskontroll innefattar även skötsel och användning av mätutrustning. Kompetenskontrollen bedrivs på det sätt som det auktoriserade mätande företaget bestämmer. 1 VMF är Virkesmätningsförening. Se sista sidan. 2 SDC är skogsnäringens informationsnav. Se sista sidan. 3 VMK-nämnden är övervakare och beslutsinstans för kontrollfrågor och är starkt kopplad till SDC:s avdelning VMK (Virkesmätningskontroll). 4 RMR är SDC:s Råd för Mätning och Redovisning Sida 3 (35)

4 3 Kontroll av mätutrustning För kontroll av mätutrustning ska de instruktioner och anvisningar tillämpas som SDC utfärdar. Utrustning som används av ett auktoriserat mätande företag, undantaget handhållen utrustning utan elektronik, ska vara typgodkänd (av VMK eller av ett av Swedac ackrediterat organ) och installationsgodkänd. Mätutrustningen ska kontrolleras dagligen och periodiskt. All mätutrustning, också den utan elektronik, ska vara kalibrerad mot spårbara mätnormaler. 4 Kontroll av utförd mätning Kontroll av virkesmätning ska utföras av särskilt utsedda personer med grundliga kunskaper om den mätmetod och utrustning som ska kontrolleras. Kontroll av utförd mätning har följande syften: 1. att ge underlag för att skatta systematisk avvikelse och dess osäkerhet avseende kvantitet och värde 2. att ge underlag för förbättringar av mätningsinstruktioner, metoder och tekniker samt deras tillämpning 3. att vara ett redskap för att upptäcka felkällor som kan påverka mätningen Underlag för att skatta mätningskvaliteten ska när så är möjligt bygga på ett slumpmässigt urval av mätobjekt. Med mätobjekt menas objekt med unik identitet som mäts, t.ex. stock, trave eller skäppa. För dessa utvalda objekt ställs ordinarie mätnings resultat mot resultatet av en kontrollmätning. Kontrollmätningen ska utföras enligt samma instruktion som ordinarie mätning eller enligt instruktion för en noggrannare mätning avseende samma måttslag. I de fall ett slumpmässigt urval av mätobjekt inte kan tillämpas ska det ändå vara möjligt att skatta mätnoggrannheten utifrån kunskap om de felkällor som finns i mätningen. 4.1 Måttslag och kontrollmetod Nationella mätningsinstruktioner beskriver hur kontroll av utförd mätning ska utföras för aktuellt måttslag. Ett måttslag ska ha en kontrollform oavsett mätmetod och mätutrustning vilket innebär att man har en fastställd norm mot vilken man kan utvärdera likformighet och jämföra mätplatser. Detta gör det också möjligt att använda olika mätmetoder och mättekniker vars metoder för kontroll av utrustning kan variera men där användandet av en och samma norm i kontrollen säkerställer en korrekt bedömning av mätningens likformighet. En kontrollmetod ska vara noggrann, stabil och likformig vilket innebär att kontrollmätningen inte får uppvisa systematisk variation mellan ommätningar, från tid till annan, från område till område eller mellan mätplatser. Kontrollmetoden måste också vara praktiskt tillämpbar. Kontrollmetodens noggrannhet måste vara dokumenterad. Mätningen inkluderar eventuell användning av omräkningstal vilka ska kvalitetssäkras så att deras inverkan på mätningens noggrannhet kan beskrivas. Sida 4 (35)

5 4.2 Utförande Följande gäller vid kontroll av utförd mätning: 1. Om såväl ordinarie mätning som kontrollmätning innefattar moment som kan påverkas av mätningsutförarens handhavande får de två mätningarna inte utföras av samma person. Den som utför kontrollmätning får endera inte ha kännedom om resultatet av den ordinarie mätningen, eller ha möjlighet att se resultatet av kontrollmätningen innan det registrerats. 2. Befattningshavare med uppdrag att utföra kontroll av utförd mätning ska delta i harmoniserande uppföljning inom och mellan auktoriserade mätande företag enligt kapitel Kontrollresultat ska redovisas per kontrollkollektiv. Kontrollkollektiv skapas genom uppdelning av den ordinarie mätningen på grupper med hänsyn till typ av urvalsenheter, mätmetod och sortiment eller sortimentsgrupp (se avsnitt 7.2.2). Mätningen på varje enskild mätplats eller grupp av mätplatser utgör kontrollkollektiv. Grupp av mätplatser får tillämpas när det är fråga om mindre kvantiteter inom ett begränsat geografiskt område, exempelvis ett antal mindre biobränsleterminaler. 4. Kontrollen ska avse virket i befintligt skick. 5. Antalet kontrollobjekt per kontrollkollektiv och verksamhetsår ska planeras så att den systematiska avvikelsen mot kontroll kan bestämmas med ett högsta medelfel på 1 % för bruttokvantitet respektive 1,5 % för värde. Antalet kontrollobjekt bör dock inte understiga 30 per kollektiv. Dessa krav bör för varje mätmetod uppfyllas per mätplats och år för att få tillräckligt dataunderlag för skattningar av partivis noggrannhet per år och mätmetod. Ett tätare urval kan dock vara nödvändigt. Antalet kontrollobjekt ska vara tillräckligt för att klara kraven i punkt Det är tillåtet att ha skilda urvalsfrekvenser för kvantitet och kvalitet givet att man beräkningstekniskt kan hantera detta vid framtagandet av nyckeltal och att man får tillräckligt underlag för skattning av partivis noggrannhet. 7. Uttag av kontrollobjekt ska ske slumpvis. Varje mätobjekt inom ett kontrollkollektiv ska ha en dokumenterad sannolikhet att falla ut som kontrollobjekt. Urvalet kan stratifieras under förutsättning att tillämpad stratifiering beaktas i beräkningen av kontrollresultaten. Ordinarie mätning får inte kunna påverkas av vilka mätobjekt som kommer att kontrollmätas eller har kontrollmätts. 8. Eventuellt bortfall av kontrollobjekt ska registreras. 9. Kontrollen ska vara utformad så att det årligen går att utföra en beräkning av partivis noggrannhet för varje mätmetod och vald aggregationsnivå. Sida 5 (35)

6 5 Kontroll av redovisning Det auktoriserade mätande företaget ska tillse att kvaliteten i redovisningen säkerställs. (Se avsnitt och ) Kontrollförfarandet ska ske före och efter förändringar i mjuk- eller hårdvara och innefatta flödet för en mätning genom hela redovisningen till mätbesked vad avser råvarans kvantitet och kvalitet, dock inte prisräkning. Kontrollerna ska alltid göras minst varannan månad för respektive mätmetod och sortimentsgrupp och innefatta flödet för en mätning genom hela redovisningen enligt ovan. Det auktoriserade mätande företaget ska därutöver vidta de kontrollåtgärder som bedöms nödvändiga för att säkerställa en korrekt virkesredovisning. 6 Samordning av kontroll mellan auktoriserade mätande företag De auktoriserade mätande företagen ska på likartat sätt tillämpa Skogsstyrelsens föreskrifter och SDC:s nationella regelverk. Auktoriserat mätande företag ska delta i den av VMK administrerade kontrollkommissionen. Det övergripande syftet för Kontrollkommissionen är att verka för en likformig virkesmätning och tillämpning av mätningsinstruktioner. Kontrollkommissionen ska följa upp och harmonisera den interna kontrollen utförd av auktoriserade mätande företag vad avser kompetenskontroll, kontroll av mätutrustning och kontroll av utförd mätning i enlighet med anvisningarna som ges i detta dokument. Kontrollkommissionen ska också ta fram och vid behov omarbeta tillämpningsanvisningar avseende nationella mätningsinstruktioner. 7 Bearbetning och rapportering av resultat från intern kontroll 7.1 Bearbetning Relativa priser För att utvärdera mätningen och skapa nyckeltal som kan jämföras mellan auktoriserade mätande företag och mellan mätplatser används relativprislistor. Relativprislistorna tas fram av VMK-avdelningen och finns att erhålla för den som önskar. För sågtimmer utgörs underlaget av ett urval av skogsägarföreningarnas marknadsprislistor från hela landet och medeltalen av priserna per kvalitet och dimension ställs i relation till det genomsnittliga priset för kvalitet 3 på tall 22 cm (längdkorrektioner ingår inte). Vrak sätts till 35 %. För att dämpa fluktuationer används glidande medelvärden för de tre senaste åren. På liknande sätt tas relativa priser fram för andra sortiment och mätmetoder. Ibland är marknadsprislistorna alltför få eller av annan anledning inte lämpliga och då måste relativprislista skapas på annat sätt. Relativprislistor ska användas som redskap för att bedöma värdeavvikelser, som är en effekt av både bestämningen av kvantitet och kvalitet. Om kvantitetsbestämningen antas vara korrekt erhålls ett nyckeltal som enbart beaktar kvalitetsbestämningen. Detta benämns kvalitetsvärde (tidigare benämnt kvalitetsbestämningsvärde). Sida 6 (35)

7 7.1.2 Analys Kontrollmätning ska bearbetas och redovisas så att mätresultaten kan analyseras. Vid beräkning av relativa virkesvärden ska VMK:s relativa priser användas. Systematiska avvikelser beräknas per kontrollkollektiv. Tillämpat urvalsförfarande för kontrollobjekt ska beaktas i skattningarna så att varje ingående del av kontrollkollektiv får inverkan motsvarande dess totala kvantitet respektive värde. Osäkerheten i mätningen ska redovisas som en standardavvikelse av avvikelserna och medelfel för den systematiska avvikelsen för både kvantitet och värde. Beskrivning av statistiska beräkningar vid kontrollmätning återfinns i bilaga Rapportering av kontrollverksamheten till VMK De av VMK auktoriserade virkesmätande företagen ska tillhandahålla VMK-avdelningen kontrollresultat enligt specifikation nedan. Övrig redovisning och delgivning av kontrollresultat sker på sätt som det auktoriserade mätande företaget bestämmer Löpande Kontrollresultat för enskild mätplats eller grupper av mätplatser ska på begäran tillställas VMK. Händelser som allvarligt påverkat mätningen och/eller redovisningen (exkl. prisräkning) ska snarast möjligt rapporteras till VMK. Rapporten ska innefatta händelseförlopp, vidtagna och planerade åtgärder Årlig inrapportering Rapporteringen ska avse närmast föregående kalenderår och vara VMK tillhanda senast 28 februari och göras i form av en kontrollrapport med innehåll enligt nedan: 1. Beskrivning av kontrollverksamheten innefattande samtliga tillämpliga punkter i normerna för kontroll a. Sammanfattning av de huvudsakliga resultaten b. Kommentarer till resultaten 2. Det auktoriserade mätande företagets egna riktmål för mätnoggrannheten 3. Beskrivning av de förbättringsåtgärder som genomförts under året 4. Redogörelse för händelser som allvarligt påverkat mätningen och redovisningen på enskilda mätplatser eller grupper av mätplatser Resultat avseende kontroll av utförd mätning Kontrollresultat för det auktoriserade mätande företaget totalt och uppdelat på mätplatser, eller grupper av mätplatser, ska rapporteras in uppdelat på huvudsakligt sortiment (sågtimmer, massaved, bränsleved etc.) och trädslag. Bruttokvantitet, nettokvantitet, kvalitetsvärde och relativt värde ska redovisas enligt följande: Antal kontrollerade mätobjekt (kontrollobjekt). Systematisk avvikelse mellan ordinarie mätning och kontrollmätning uttryckt i procent av medelkvantitet/värde kontrollmätningen. Standardavvikelse för avvikelserna och medelfel för den systematiska avvikelsen uttryckt i procent av medelkvantitet/värde i kontrollmätningen. Träffprocent i kvalitetsbestämningen. Sida 7 (35)

8 Bortfall av kontrollobjekt. I de fall som bortfallet överstiger 6 % (av antalet) ska de två vanligaste orsakerna till bortfall anges. Sammanfattning av resultat från begärda kontroller. Partivis noggrannhet (bruttokvantitet per mätmetod och vald aggregationsnivå). Resultat avseende kontroll av redovisningen Kontrollresultat för det auktoriserade mätande företaget ska rapporteras in enligt följande: Omfattning och beskrivning av kontrollförfaranden (enligt punkt 5) samt sammanställning av resultat från dessa. En sammanställning av allvarliga fel i produktion rörande redovisningen av råvarans kvantitet och/eller kvalitet. Beskrivning av hur man säkerställt att virke blir inmätt på rätt parter. Hur man hanterat rättelser i löpande produktion och korrigeringar av utförd virkesredovisning. 8 Kontroll begärd av part (begärd kontroll) 8.1 Förutsättningar Syftet med begärd kontroll är att den ska fungera som en reklamation av utförd mätning. Person med särskilt ansvar och befogenhet för uppföljning och kontroll av mätning benämns kontrollmätare. Var och en som berörs av resultaten från ordinarie mätning får begära kontroll hos det aktuella auktoriserade mätande företaget. Den som begär kontroll måste klargöra sin roll (leverantör, säljare, köpare, transportör eller avverkningsentreprenör) i den affär som kontrollen avser. Den aktuella rollen utgör grund för om kontrollen ska avse bruttokvantitet, nettokvantitet 5, virkesvärde eller mätningsvägran. VMK utfärdar mall för begärd kontroll. Vid värdebestämningen ska ordinarie mätnings prislista i första affärsledet användas. Har kontroll begärts av värde eller nettokvantitet gäller följande: Har ordinarie mätning avsett virke lastat på fordon är kontrollobjekten hela lasten eller vid samlastning den del av lasten som kommer från en leverantör (ett sortiment och vanligen särskild genom ett redovisningsnummer, benämnt leverans). Vid samlastning gäller att deltrave eller delad skäppa utesluts ur kontrollobjekten. Har transportör begärt kontroll av underlag för transportlikvid ska kontrollmätningen avse bruttokvantitet och kontrollobjekten vara hel fordonslast. Det åligger det auktoriserade mätande företaget att ha beredskap för begärd kontroll för de mätningsuppdrag man åtar sig. När begäran om och utförande av kontroll sker före ordinarie 5 Nettokvantitet = Bruttokvantitet (vrak + avdrag). Sida 8 (35)

9 mätning (förvägskontroll) ska det auktoriserade mätande företaget aktivt medverka till att sådan begäran inte blir känd för den som utför den ordinarie mätningen innan denna är avslutad. En förutsättning för kontrollmätning är att virket finns tillgängligt för mätning och är avskilt från annat virke. Begäran om kontroll får göras muntligen men ska skriftligen bekräftas av den som begär kontrollen. Av begäran ska framgå vem som begär kontrollen och vilken last eller leverans kontrollen avser. Sker mätning vid industri eller under motsvarande förhållanden (exempelvis mottagningskontroll för senare bildstödd mätning) måste kontroll begäras före lossning av virket. Lossning ska ske på eller i anslutning till mottagningsplatsen. Från att kontroll begärts och fram till att virket lossats måste virket (fordonet) stå under det auktoriserade mätande företagets uppsikt. Begäran om kontrollmätning tillställs VMK som administrerar kontrollen vilket innefattar att utse kontrollmätare, analysera resultatet och vidarebefordra detta till berörda parter. I bilaga 2 framgår mer detaljer vid ett antal specialfall av begärda kontroller. Generellt gäller att för rundvirke ingående i ett kollektiv 6 kan kontroll endast begäras och genomföras på mätning utförd i det första steget (den enkla mätningen). För kollektiv där bruttooch nettoomräkningstal fastställs i förväg, kan kontrollen omfatta både kvantitet och värde. För kollektiv där värdet inte fastställs förrän vid kollektivavslut, ska kontrollen enbart omfatta kvantitet. Ovanstående stycke betyder inte att endast transportör och avverkningsentreprenör kan begära kontroll utan alla berörda kan begära kontroll trots att kontrollen endast avser kvantitet. 8.2 Utförande Begärd kontroll ska utföras av två kontrollmätare. Huvudansvarig ska komma från en annan del av det mätande företaget (eller annat VMK-auktoriserat mätande företag) och utses av VMK. Den andre kontrollmätaren ska vara den lokale kontrollmätaren för att säkerställa att eventuella mätplatsspecifika regler tillämpas. Bilder ska i möjligaste mån skickas på virket ( mätobjektet ) till VMK och detta är särskilt viktigt när kontrollen avser mätningsvägran. Parter berörda av den begärda kontrollen äger rätt att närvara vid förrättningen. VMK informerar snarast berörda parter om tid och plats för kontrollmätningen. Kontrollmetoderna som anges i aktuell mätningsinstruktion ska tillämpas. I övrigt tillämpas samma bestämmelser som vid den ordinarie mätningen av kontrollobjektet. Vid kontrollmätningen ska virket bedömas i befintligt skick. De förändringar av virkets egenskaper som bedöms ha uppstått efter den ordinarie mätningen ska anges i särskilt protokoll och bifogas redovisningen. Vid kontrollen ska samma måttslag som vid den ordinarie mätningen användas. Exempelvis ska travmätt sågtimmer/kubb som inmätts i m 3 fub, topp-/rotmätas för att erhålla en jämförbar 6 Rundvirke som genom uttag och mätning av stickprov kollektivomräknas vilket t.ex. är en vanlig metod vid mätning av massaved i norra Sverige. Sida 9 (35)

10 volym. Omräkningstal får inte nyttjas vid genomförandet av en begärd kontroll (detta avser inte omräkningstal som använts i den ordinarie mätningen, t. ex kollektivomräkningstal eller omvandlingstal vid 5:2-mätning). 8.3 Ändring av mätningsresultat och betalning av kostnad Resultatet av kontrollen ska redovisas till de av kontrollen berörda på sådant sätt att skillnaden mellan ordinarie mätning och kontrollmätning tydligt framgår. Kontrollmätningens resultat ska gälla oavsett storleken på avvikelsen från den ordinarie mätningens resultat. Denna princip ska även gälla när kontrollen avser en stickprovsenhet. Om skillnaden (+ -) mellan resultatet enligt ordinarie mätning och kontrollmätning uttryckt i procent av kontrollmätningens resultat är mindre än de procenttal som anges nedan för respektive mätmetod, ska den part som begärt kontrollen betala en del av kostnaden för den enligt det belopp som framgår på VMK:s hemsida 7. Är avvikelsen lika med eller större än angivet procenttal, stannar hela kostnaden för kontrollmätningen på det auktoriserade mätande företaget. Metod för ordinarie mätning Gräns för betalningsskyldighet, % av värdet Gräns för betalningsskyldighet, % av bruttokvantiteten Stockmätning 5 3 Travmätning 1) 7 5 Vägning av leverans, råvikt 1 1 Vägning, torrvikt (th-bestämning av 3 3 cellulosaflis, spån och torrflis) Vägning, torrvikt (th-bestämn. övrigt) 5 5 Skäppmätning 4 4 Fraktionsbestämning/sållning Korrekt vrakning Korrekt Mätningsvägran ---- mätningsvägran 1) I travmätning ingår här de metoder och kombinationer av metoder som används för att fastställa fastvolymen av rundvirke i trave. 2) Om begäran inte avser vrakning är gränsen 2,5 %. Gräns för betalningsskyldighet för nettokvantitet är för stockmätning 4 % och för travmätning 6 %. För övriga metoder ska gränsen för betalningsskyldighet vara en standardavvikelse enligt mätningens förväntade precision med avseende på den kvantitet som den begärda kontrollen avser. Med utgångspunkt från detta fastställer VMK de gränser som ska tillämpas. För värdet adderas 2 %-enheter till den gräns som fastställts för kvantiteten. Har kontroll av värde begärts avser kontrollen såväl bruttokvantitet som värde. Gräns för betalningsskyldighet är då gräns för värdeavvikelse. Har kontroll av nettokvantitet begärts avser kontrollen såväl bruttokvantitet som nettokvantitet. Gräns för betalningsskyldighet är då gräns för nettokvantitetsavvikelse är kostnaden 5000 kr. Sida 10 (35)

11 9 Begärd ommätning i bild (Tas i drift senast ) 9.1 Förutsättningar Syftet med begärd ommätning i bild efter känt mätresultat är att den ska fungera som en reklamation av utförd mätning. Begärd ommätning utgör ett komplement till dagens möjlighet till begärd kontroll av bildmätning (se avsnitt 8) och har också likheter med begärd kontroll. Begärd ommätning kan endast ske vid travmätning. Var och en som berörs av resultaten från ordinarie fjärrmätning och där begärd kontroll inte utförts får i efterhand begära ommätning hos det aktuella auktoriserade mätande företaget. Den som begär ommätning måste klargöra sin roll (leverantör, säljare, köpare, transportör eller avverkningsentreprenör) i den affär som ommätningen avser. Den aktuella rollen utgör grund för om den begärda ommätningen avser bruttokvantitet, nettokvantitet, virkesvärde eller mätningsvägran. Begäran tillställs VMK som administrerar ommätningen vilket innefattar att utse mätare, analysera resultatet och vidarebefordra detta till berörda parter. VMK utfärdar mall för begärd ommätning. Begäran om ommätning ska ha inkommit inom 40 dagar efter ordinarie redovisningsdatum. Vid värdebestämningen ska ordinarie mätnings prislista i första affärsledet användas. Har ommätning begärts av värde eller nettokvantitet gäller följande: Ommätning sker av hel last eller vid samlastning den del av lasten som kommer från en leverantör (ett sortiment och vanligen särskild genom ett redovisningsnummer, benämnt leverans). Vid samlastning gäller att deltrave utesluts ur ommätningen. Har transportör begärt ommätning av underlag för transportlikvid ska ommätningen avse bruttokvantitet och hel fordonslast ska mätas om. För virke ingående i kollektiv gäller samma förutsättningar som anges i avsnitt Utförande Begärd ommätning utförs av tre andra bildmätare med god erfarenhet av samma sortiment, helst vid annan fjärrmätplats, som (utan att ha vetskap om resultat från ordinarie mätning) mäter de aktuella travarna i de sparade bilderna. Extra omsorg ska ägnas åt att kontrollera andra påverkansfaktorer som t.ex. kalibreringsinställningar och i register angivna bankbreddsmått. Facit utgörs av genomsnittet av de tre ommätningarna. I förkommande fall ska samma bruttooch nettoomräkningstal användas vid begärd ommätning som vid ordinarie mätning. VMK utser bildmätare och informerar snarast berörda parter om tid och plats för ommätningen. 9.3 Ändring av mätningsresultat och betalning av kostnad för ommätning Resultatet av ommätningen ska redovisas till de av ommätningen berörda på sådant sätt att skillnaden mellan ordinarie mätning och ommätning tydligt framgår. Ommätningens resultat ska gälla oavsett storleken på avvikelsen från den ordinarie mätningens resultat. Om skillnaden (+ -) mellan resultatet enligt ordinarie mätning och ommätning uttryckt i procent av ommätningens resultat är mindre än de procenttal som anges nedan, ska den part som begärt ommätningen betala en del av kostnaden för den, enligt det belopp som framgår på VMK:s Sida 11 (35)

12 hemsida 8. Är avvikelsen lika med eller större än angivet procenttal, stannar hela kostnaden för ommätningen på det auktoriserade mätande företaget. Metod för Gräns för betalningsskyldighet, % av ordinarie mätning värdet nettokvantiteten bruttokvantiteten Travmätning 1) Mätningsvägran Korrekt mätningsvägran ) I travmätning ingår här de metoder och kombinationer av metoder som används för att fastställa fastvolymen av rundvirke i trave. Har ommätning av värde begärts avser ommätningen såväl bruttokvantitet som värde. Gräns för betalningsskyldighet är då gräns för värdeavvikelse. Har ommätning av nettokvantitet begärts avser ommätningen såväl bruttokvantitet som nettokvantitet. Gräns för betalningsskyldighet är då gräns för nettokvantitetsavvikelse. 8 I början av 2019 är kostnaden 3000 kr. Sida 12 (35)

13 10 Revisionshistorik Tillägg begärd kontroll av båt CL Borttaget krav på kontrollmätare från en annan förening vid kontroller som avser enbart volym Ny struktur som bättre överensstämmer med den nya virkesmätningslagen. HR Virkesmätningsförening ersatt med auktoriserat mätande företag VMR ersatt med VMK Scan-standard 40:88 ersatt med 40:01 Volym ersatt av kvantitet. Vederlagsgrundande ersatt av ersättningsgrundande. Div. ändringar bl.a. till följd av den nya virkesmätningslagen från Partivis noggrannhet infört (Kapitel 4.2 och 7.2.2). Tillägg om kontroll av virkesredovisningen (5 och 7.2). Syftet något korrigerat för Kontrollkommissionen (6). Årlig inrapportering. Bortfall av kontrollobjekt (7.2.2). Begärd kontroll vid mätningsvägran (8.2). Begärd kontroll. Korrigerad gräns för betalningsskyldighet för övriga mätmetoder (8.3) SDC:s instruktioner ersatt av nationella instruktioner. Ny framsida. HR/JJ Avsnitt 1 ändrat något med anledning av att instruktionen Allmänt om virkesmätning ändrats. Hänvisning till tabell 1 i Allmänt om. Avsnitt Kvalitetsbestämningsvärde ändrat till kvalitetsvärde. Avsnitt Händelser som allvarligt påverkat mätningen och/eller redovisningen ska snarast möjligt rapporteras till VMK. Bortfall av kontrollobjekt ändrat från 8 till 6 %. (7.2.2) Tillägg och förtydligande angående begärda kontroller (7.2.2, 8 och Bilaga 2). Syftet med begärd kontroll är att den ska fungera som en reklamation av utförd mätning. Det är möjligt att begära kontroll utifrån den faktiska affärsform (bruttokvantitet, nettokvantitet, virkesvärde eller mätningsvägran) som föreligger vid den enskilda mätningen som ska granskas. Komplettering av gränser för betalningsskyldighet. Kontrollmätare kan även vid värdekontroll komma från annan del av samma VMF. Bilaga 1. Statistiska begrepp vid kontrollmätning tillagd. MS. Viktning av kontrollresultat görs utifrån ordinarie kvantitet omräknad som om den vore kontrollmätt Länkar i bilaga 1 (sid 12 och 13) ändrade. HR Sida 1 och sista sidan ändrade i och med bildandet av Biometria. Mätenhet ändrat till mätobjekt. Kontrollenhet ändrat till kontrollobjekt. Avsnitt 4. Kontroll av utförd mätning har bl.a. som syfte att ge underlag för att skatta systematiska avvikelse och dess osäkerhet avseende kvantitet och värde. (Tidigare angavs tillfälligt fel.) Avsnitt Mindre ändring i andra stycket. Avsnitt Beskrivning av redovisning av standardavvikelse och medelfel något ändrade. Partivis noggrannhet avser bruttokvantitet. Avsnitt 8. Begärd kontroll. Begreppet faktisk affärsform borttaget vilket dock inte ändrar betydelsen. Avsnitt 8.1. Begärd kontroll tillställs VMK. Avsnitt 8.2. Biometria är inte VMK-auktoriserat. Avsnitt 8.3. Högsta belopp vid begärd kontroll: Ändrat från fastställt av RMR till enligt det belopp som framgår på VMK:s hemsida. ( är beloppet kr.) Avsnitt 9 är tillagt. Tas i drift senast VMK Sida 13 (35)

14 Bilaga 1. Statistiska begrepp vid kontrollmätning Bilaga 1. Statistiska begrepp vid kontrollmätning I denna bilaga beskrivs statistiska begrepp och hur de används inom kontrollmätning av virke för att beskriva hur väl resultat vid ordinarie mätning överensstämmer med kontrollmätningens resultat. Med resultat vid en mätning kan såväl kvantitet såsom värde avses. Den statistiska beskrivningen görs för ett kontrollkollektiv, dvs oftast mätningen av ett sortiment med en speciell mätmetod på varje enskild mätplats eller grupp av mätplatser. För att beskriva resultatet för ett kontrollkollektiv tas vid kontrollmätning slumpvisa kontrollobjekt till exempel sågtimmerstockar, massavedstravar eller skäppor. Med dessa som grund kan en systematisk avvikelse för bland annat volym och värde beräknas och ett medelfel som visar med vilken säkerhet den systematiska avvikelsen kan skattas. Om urvalet för dessa kontrollobjekt gjorts på olika sätt för ett kontrollkollektiv (till exempel med olika urvalsfrekvenser), behöver resultatet viktas för att korrekt representera hela kontrollkollektivet. I denna bilaga beskrivs hur kontrollresultat ska beräknas och viktas för redovisning av resultat till VMK. Dessutom beskrivs några vanligt förekommande statistiska begrepp inom kontrollmätning av virke. Följande ingår: 1. Beräkning av kvantitet på enskilda kontrollobjekt 2. Beräkning av värde och kvalitetsvärde på enskilda kontrollobjekt 3. Kontrollresultat för kvantitet och värden (utan och med kollektiv) 4. Viktning av kontrollresultat 5. Träffprocent 6. Noggrannhet i skattning av produktandel i trave 7. Konfidensintervall Exempel på beräkningar av kontrollresultat via Excel-mallar kan hämtas på SDC:s hemsida under fliken virkesmätning. I mallarna kan egna data kopieras in varpå kontrollresultat för kvantitet och värden automatiskt beräknas. Sida 14 (35)

15 1 Kontrollobjekts kvantitet Beräkning av kontrollobjekts brutto- och nettokvantitet som grund för kontrollresultat görs på samma sätt som vid ordinarie mätning. Kvantitetsberäkningar beskrivs i de nationella instruktionerna för virkesmätning (SDC, 2018). För kontrollobjekts kvantitet i ordinarie mätning ska den kvantitet (t ex fastvolym, toppcylindervolym) som används för ersättningsgrundande mätning användas. Den kontrollmätta kvantiteten ska vara av samma måttslag. 2 Kontrollobjekts värde och kvalitetsvärde Kontrollobjekts värde beräknas som nettovolym multiplicerat med ett relativpris. Detta pris hämtas från relativprislistan, som tas fram av VMK och utgör ett genomsnitt av prislistor från stora svenska aktörer under de senaste tre åren (Edlund, 2015). För exempelvis tallsågtimmer sätts kvalitet 3 med en diameter mm i relativlistan till 100. Alla andra diameterklasser och kvalitetsklasser relateras sedan till denna klass (se tabell 1). Med diameter avser stocks diameter efter eventuell diameternedsättning. Relativpris för övriga sortimentskategorier tas fram på liknande sätt. Tabell 1. Exempel på relativprislista för tallsågtimmer. En stock med diameter 225 mm av kvalitetsklass 3 med diameternedsättning på 10 mm har ett värde av 97. Observera att alla stockar med diameter under 139 mm får pris enligt första kolumnen och alla som är 440 mm och större får pris enligt kolumn längst till höger. Diameter för klassbotten (mm) Kvalitet Kontrollobjekts kvalitetsvärde är dess värde utan att eventuella fel i mätning av kvantitet beaktas. För sågtimmerstockar innebär detta att kvalitetsvärdet beräknas utifrån stocks diameter och längd vid ordinarie mätning. Eventuell diameternedsättning ses som en kvalitetsbedömning vilket medför att nettovolymen för beräkning av kvalitetsvärde ändå kan bli olika mellan ordinarie mätning och kontrollmätning. Vid travmätning används ordinarie uppmätt bruttovolym, men med respektive mätnings andel av vrak och produkter. OBS! 1. Kvalitetsvärde för ordinarie mätning blir samma sak som dess värde. 2. Principerna för beräkning av kvantitet (brutto och netto) och värde är de samma som vid ordinarie mätning. 3. Beräkning av kvalitetsvärde enligt denna metod infördes i de nationella instruktionerna juni Motsvarande mått benämndes tidigare behandlingsvärde och kvalitetsbestämningsvärde. Sida 15 (35)

16 Exempel. Tallsågtimmer Tallsågtimmerstock med relativprislista enligt tabell 1. Stocks dimension, kvalitetsbedömning samt beräknade volymer anges i tabell nedan. Parameter Parameter Ordinarie mätning Kontrollmätning Stocks dimension Längd (cm) Diameter (mm) Kvalitetsbedömning Diameternedsättning (mm) 0 10 Kvalitet (produkt) Klass 4 Klass 3 Volym vid beräkning av värde Volym vid beräkning av kvalitetsvärde Bruttovolym (m 3 to) 0,183 0,188 Avdragsvolym (m 3 to) 0,000 0,016 Nettovolym (m 3 to) 0,183 0,172 Bruttovolym (m 3 to) 0,183 0,183 Avdragsvolym (m 3 to) 0,000 0,016 Nettovolym (m 3 to) 0,183 0,167 Ordinarie mätning: Värde 0, ,908 Kvalitetsvärde 0, ,908 Stocks värde och kvalitetsvärde är vid ordinarie mätning är 13,9083. Kontrollmätning: Värde 0, ,2 Kvalitetsvärde 0, ,199 Stocks värde vid kontrollmätning är 17,20 och dess kvalitetsvärde är 16,20. Sida 16 (35)

17 Exempel. Lövmassaved 9 Trave med lövmassaved med skattning av trädslagsfördelning. Relativpris är 100, 75, 40 för björk, asp respektive övrigt löv. Vrak har inget relativpris (=0). Parameter Parameter Ordinarie mätning Kontrollmätning Trädslagsfördelning (%) Björk Asp Övr löv Andel vrak (%) Vrak 3 5 Volym vid beräkning av värde (m 3 fub) Volym vid beräkning av kvalitetsvärde (m 3 fub) Bruttovolym 14,00 14,50 Vrakvolym 0,42 0,725 Nettovolym 13,58 13,775 Bruttovolym 14,00 14,00 Vrakvolym 0,42 0,70 Nettovolym 13,58 13,30 Ordinarie mätning: Värde , , , , Kvalitetsvärde , , , , Traves värde och kvalitetsvärde blir 1093,19. Kontrollmätning: Värde , , , , Kvalitetsvärde , , , , Traves värde vid kontrollmätning blir 1159,855 och dess kvalitetsvärde blir 1143, Beräkning av värde och kvalitetsvärde för travar där fördelning av ex v trädslag eller dimension är ersättningsgrundande ska införas när IT-stöd är utvecklat för detta. Sida 17 (35)

18 3 Kontrollresultat för kvantitet och värden Vid beräkning av kontrollresultat ska systematisk avvikelse och dess medelfel samt standardavvikelse för avvikelserna tas fram för bruttokvantitet, nettokvantitet, värde och kvalitetsvärde. Principerna för att ta fram dessa resultat är de samma oavsett måttslag. Beräkning av kontrollresultat vid kollektivmätning beskrivs i avsnitt Termer samt allmänna formler (ej kollektivmätning) Information om kontrollobjekt yi xi i n Resultat vid ordinarie mätning för kontrollobjekt i Resultat vid kontrollmätning för kontrollobjekt i Avvikelse mellan resultat vid ordinarie mätning och kontrollmätning för kontrollobjekt i Antal kontrollobjekt Funktion y x Underlagsberäkningar yi xi K Summa av resultat vid ordinarie mätning av kontrollobjekt, där i=1 till i=n. Summa av resultat vid kontrollmätning av kontrollobjekt, där i=1 till i=n. Kontrollkvot baserat på summorna av resultaten Funktion y y... y x x...x y x ȳ x Medel av resultat vid ordinarie mätning Medel av resultat vid kontrollmätning Systematisk avvikelse i absoluta tal y n x n n Sida 18 (35)

19 Beräknade kontrollresultat Funktion s s r Systematisk avvikelse i ordinarie mätning mot kontrollmätning (%) Standardavvikelse för avvikelserna mellan ordinarie mätning och kontrollmätning i absoluta tal 10 Relativ standardavvikelse (variationskoefficient) för avvikelserna mellan ordinarie mätning och kontrollmätning (%) 11 Medelfel för systematisk avvikelse i absoluta tal Relativt medelfel för systematisk avvikelse % 100 K n n1 s n s n x x Systematisk avvikelse och standardavvikelse för avvikelser Den systematiska avvikelsen anger mätningens riktighet. Vid hög riktighet är den systematiska avvikelsen mycket låg (Figur 1). Standardavvikelsen för avvikelserna mellan ordinarie mätning och kontrollmätning anger mätningens precision. Den visar hur spridningen är mellan mätning av enskilda mätobjekt. Om avvikelserna är små, är mätning precis (Figur 1). En mätning kan ha hög riktighet, men låg precision. Det innebär att den systematiska avvikelsen är mycket låg, men att de enskilda avvikelserna eller differenserna är stora i genomsnitt (Figur 1). I arbetet för att förbättra virkesmätningens noggrannhet eftersträvas både låg systematisk avvikelse och låg standardavvikelse, dvs både hög riktighet och hög precision. En systematisk avvikelse kan vara möjlig att korrigera, det är det som kollektivmätningen syftar till. En låg precision (hög standardavvikelse) går inte att korrigera för i efterhand. 10 För att underlätta beräkningar kan formeln även uttryckas i summerad form: s 1 n1 i 2 n 11 För att underlätta beräkningar kan formeln även uttryckas i summerad form: 1 n1 i 2 n s 100 x n Sida 19 (35)

20 Figur 1. En mätnings riktighet och precision kan illustreras av skott skjutna mot en måltavla. För mätning av hög noggrannhet eftersträvas både en hög riktighet och en hög precision (måltavlan längst upp till höger). Nytt beräkningssätt av standardavvikelse från januari 2019 Fram till december 2018 har en mer komplicerad formel för standardavvikelse använts som bygger på kvotskattning. I princip beräknades då standardavvikelsen (och variationskoefficienten) för avvikelserna mellan resultat i ordinarie mätning (y och resultat i kontrollmätning multiplicerat med kontrollkvoten K x, dvs y K x (jämför med y x i tabell ovan). Den mer komplicerade funktionen används i nuvarande versioner av KAPP och KUPP-BI, men den nya ska läggas in i VIOL 3 och i kommande kontrolluppföljningsverktyg. Skillnaden i resultat av standardavvikelsen är liten eller obefintlig och kan därför fortsatt användas i jämförelse över tid, dvs äldre resultat behöver inte räknas om. Standardavvikelsen, byggt på kvotskattning, har beskrivits på flera olika sätt (se tidigare versioner av denna statistikbilaga och Stickprovssystemet från SDC, 2015). I Orvérs rapport om stickprovsmätning benämns den som kvotspridning (Orvér 2002). Funktionen kan skrivas: n1 y x y x x Sida 20 (35)

21 Den kan även skrivas så här i summerad form: n1 y i 2 2 y x x y y x x 2 i x i n Ovanstående standardavvikelse ska inte blandas ihop med en standardavvikelse beräknad från kvoter för varje mätobjekt. Denna variant bör inte användas i kontrolluppföljning eftersom kvoterna beräknade från enskilda mätobjekt riskerar att inte vara normalfördelade (för normalfördelning se avsnitt 7). Medelfel och relativt medelfel Utifrån standardavvikelse kan medelfel beräknas. Medelfelet anger hur säkert ett medelvärde är som har skattats utifrån ett stickprov. För kontrollresultatet anger medelfelet hur säker skattningen av den systematiska avvikelsen är. Ju fler stickprovsenheter som ingår i stickprovet och ju mindre standardavvikelsen är desto mindre medelfel och därmed säkrare skattning. Om man istället utgår ifrån den relativa standardavvikelsen kan det relativa medelfelet skattas enligt samma principer. 3.2 Termer samt allmänna formler vid kollektivmätning Vid kollektivmätning tas stickprov ut för noggrann mätning i ett eller flera steg. Den systematiska avvikelsen ska då beräknas med hänsyn till kollektivomräkning och mätresultat från alla mätningssteg i ordinarie mätning såväl som vid kontrollmätning. Dessutom ska systematisk avvikelse, standardavvikelse och medelfel beräknas för varje mätningssteg separat jämfört med det direkt efterföljande steget. Beräkning och utvärdering på detta sätt ska genomföras när IT-stöd finns utvecklat, troligen vid införandet av VIOL 3. Tabell. Exempel på kollektivmätning där stickprov tas ut för noggrann mätning i ett steg (1) och i två steg (2). Exempel 1 Exempel 2 Typ av mätning Urval Mätn.- Mätning Mätn.- Mätning steg (j) steg (j) Ordinarie mätning Hela populationen 1 Travmätning 1 Skattning av travar Ordinarie mätning Stickprov 2 Stockmätning av stickprovstravar 2 Travmätning av stickprovstravar Ordinarie Stickprov Stockmätning av mätning Kontrollmätning Kontrollprov 3 Stockmätning av kontrollstock stickprovstravar 4 Stockmätning av kontrollstock Sida 21 (35)

22 Beräkning av kontrollresultat för sista mätningssteget i ordinarie mätning, dvs steg 2 för exempel 1 och steg 3 för exempel 2 i tabellen ovan, görs på samma sätt som i föregående avsnitt (3.1). Principen för beräkning av systematisk avvikelse för de övriga stegen i ordinarie mätning är liknande och beskrivs nedan. Observera att mätning i ett föregående steg vid ordinarie mätning benämns som enkel mätning relativt efterföljande mätning som benämns noggrann mätning. Ingångsdata för stickprovsenheter qi zi Δj n Resultat vid enkel mätning för mätningssteg j för stickprovsenhet i. Kollektivomräknat resultat ska användas för första mätningssteget (j=1) 12 Resultat vid noggrann mätning av påföljande mätningssteg (j+1) för stickprovsenhet i Avvikelse mellan resultat vid enkel mätning och noggrann mätning i påföljande mätningssteg för stickprovsenhet i Antal stickprovsenheter Funktion q z Underlagsberäkningar qi zi Summa av resultat vid enkel mätning för mätningssteg j av stickprovsenhet i, där i=1 till i=n Summa av resultat vid noggrann mätning av påföljande mätningssteg (j+1) för stickprovsenhet i, där i=1 till i=n. Funktion q q...q z z...z Kj qj z Kontrollkvot för mätningssteg j Medel av resultat vid enkel mätning för mätningssteg j Medel av resultat vid noggrann mätning för påföljande mätningssteg (j+1) Systematisk avvikelse i absoluta tal för mätningssteg j q z q n z n n 12 Vid beräkning av systematisk avvikelse, standardavvikelse och medelfel för enskilda steg i annat syfte än uppföljning av kollektivmätning kan mätresultat utan kollektivomräkning behöva användas. Detta är exempelvis lämpligt då ordinarie mätares travmätning ska följas upp med noggrann mätning av travar som stockmätts. Sida 22 (35)

23 Beräknade kontrollresultat Funktion. s s. j r.j Relativ systematisk avvikelse för mätningssteg j (%) Standardavvikelse för avvikelserna mellan enkel och noggrann mätning i absoluta tal i mätningssteg j 13 Relativ standardavvikelse (variationskoefficient för avvikelserna mellan ordinarie mätning och kontrollmätning (%) 14 Medelfel av systematisk avvikelse i absoluta tal i mätningssteg j Relativt medelfel av systematisk avvikelse i mätningssteg j % 100 K n n1 s n s n x z Systematisk avvikelse vid kollektivmätning Den systematiska avvikelsen vid kollektivmätning beräknas med hjälp av kontrollkvoterna från respektive mätningssteg i ordinarie mätning. Det finns inget krav från VMK på beräkning av standardavvikelse och medelfel för den systematiska avvikelsen med hänsyn till alla steg eftersom det inte kan beskrivas generellt. Hur standardavvikelsen ska beräknas kan variera beroende på typ av mätobjekt (t ex stock, trave) i respektive steg och om det finns korrelationer mellan mätningarna. Kollektivmätning av massaved är en vanligt förekommande kollektivmätning, där massaved först travmäts i enkel mätning, stickprovstravar tas ut för noggrann mätning stock för stock. Från stockmätningen slumpas slutligen kontrollstockar ut för kontrollmätning. För detta exempel är standardavvikelsen för den sammanslagna systematiska avvikelsen i princip den samma som standardavvikelsen i första fasen (travmätningen) (se Strömgren, 2018). 13 För att underlätta beräkningar kan formeln även uttryckas i summerad form: s 1 n1 i 2 n 14 För att underlätta beräkningar kan formeln även uttryckas i summerad form: 1 n1 i 2 n s. 100 x n Sida 23 (35)

24 Ingångsdata Kj. m Kontrollkvot mätningssteg j, där j=1 till j=m Relativ systematisk avvikelse för mätningssteg j, där j=1 till j=m (%) Antal mätningssteg Funktion 100 K z Beräknade resultat Funktion Ktot Kontrollkvot för alla mätningssteg K K... K Δtot Systematisk avvikelse vid kollektivmätning (%) 100 K 1 Exempel Travmätning med uttag av stickprov för stockmätning i ordinarie mätning. Kontrollmätning av enskilda stockar. Bruttovolym av stickprovstrave (m 3 fub) Bruttovolym av kontrollstock (m 3 fub) Trave Steg 1 (Enkel) 1 Steg 2 (Noggrann) Stock Steg 2 Steg 3 (Kontrollmätn.) 1 14,00 14,20 1 0,125 0, ,50 14,30 2 0,190 0, ,75 13,20 3 0,120 0, ,25 14,00 4 0,075 0, ,00 13,00 1 Avser kollektivomräknad volym I beräkningarna nedan anger tre punkter efter talet ( ) att värdet inte ska avrundas, utan alla tillgängliga decimaler ska användas. Mätningssteg 1: K 14,00 13,50 13,75 14,25 12,00 0, ,20 14,30 13,20 14,00 13, , ,75 Mätningssteg 2: K 0,125 0,190 0,120 0,075 0,9902 0,130 0,188 0,123 0, , ,98 Sida 24 (35)

25 Alla steg: K 0,9825 0,9902 0, , ,71 Systematisk avvikelse för första mätningssteget var -1,7 %, andra mätningssteget -1,0 % och för kollektivmätning med hänsyn till alla steg är -2,7 %. 4 Viktning av kontrollresultat för kvantitet och värden När kontrollresultat ska redovisas för flera mätplatser och/eller perioder då urvalsfrekvensen varierat ska de viktas efter den kvantitet eller det värde de representerar för att undvika att ett litet sågverk väger lika tungt som ett stort eller att en period på året med högre urvalsfrekvens väger tyngre än övriga delar på året. För redovisning till VMK ska kontrollresultatet viktas efter den kvantitet eller det värde de totalt representerar i ordinarie mätning justerat för om ordinarie mätning har över- eller underskattats. Resultatet viktas därmed efter en skattad total kvantitet eller värde som om allt i ordinarie mätning skulle ha kontrollmätts. Alltså viktas systematiska avvikelser i bruttovolym och nettovolym efter total bruttovolym respektive nettovolym. Systematiska avvikelser i värde och kvalitetsvärde viktas efter totalt värde respektive kvalitetsvärde. Kontrollresultat beräknas först för grupper av kontrollobjekt som ingår i en minsta viktningsenhet. Med minsta viktningsenhet menas kontrollobjekt som tagits ur ett kontrollkollektiv där varje mätobjekt har lika stor sannolikhet att slumpas till kontrollobjekt. I praktiken innebär minsta viktningsenhet ofta en grupp kontrollobjekt inom samma sortimentskategori och mätplats under en period då urvalsfrekvensen varit konstant. Om urvalsfrekvensen var enhetlig för det första halvåret och sedan höjdes för andra halvåret beräknas alltså resultat först för varje halvår separat för att sedan viktas ihop efter den kvantitet eller värde de motsvarar. Sida 25 (35)

26 Tabell: Beräkning av viktat systematisk avvikelse för flera minsta viktningsenheter. Förkortning Beskrivning Yu Ku, Xu Totalt inmätt kvantitet eller värde av alla mätobjekt vid ordinarie mätning, viktningsenhet u Kontrollkvot för viktningsenhet u Totalt inmätt kvantitet eller värde justerat för eventuell över- eller underskattning på alla mätobjekt vid ordinarie mätning för viktningsenhet u εu Medelfel för viktningsenhet u (%) K Viktat medelvärde för kontrollkvot för flera viktningsenheter Funktion Y /K X K X Viktad systematisk avvikelse (%) 100 K 1 ε Medelfel för viktad systematisk avvikelse (%) X ε X Exempel: Beräkning av viktad systematisk avvikelse och dess medelfel för flera mätplatser Om vi antar att vi har tre mätplatser (A, B och C), så utförs beräkningarna av den viktade systematiska avvikelsen så här: Δ 100 X K X K X K 1 X X X Medelfelet för den viktade systematiska avvikelsen beräknas så här: ε X ε X ε X ε X X X En viktad standardavvikelse som visar spridningen i avvikelser mellan alla inmätta objekt på flera mätplatser, mätare och/eller perioder räknat utifrån den viktade systematiska avvikelsen ( ) ska även redovisas till VMK. Standardavvikelsen är av samma typ som den som beskrivs i avsnitt 3 och viktas efter totalt antal inmätta objekt. Beräkningsstegen visas i tabellen nedan. Sida 26 (35)

27 Tabell: Beräkning av viktad standardavvikelse för flera minsta viktningsenheter. Vissa förkortningar i funktionerna har angetts i tidigare tabeller och förklaras inte här. Förkortning Beskrivning Funktion Nu nu su svikt Totalt antal inmätta enheter vid ordinarie mätning för minsta viktningsenhet u Totalt antal inmätta kontrollobjekt för viktningsenhet u Standardavvikelse för viktningsenhet u som om det hade varit en population (absoluta tal) 15 Viktad standardavvikelse för flera viktningsenheter (absoluta tal) i 2 n u N s N x x s. Medel för kontrollmätning för viktningsenhet u Viktat medel för kontrollmätning för flera viktningsenheter Viktad relativ standardavvikelse för flera viktningsenheter (%) N x N s x Viktning vid kollektivmätning Viktning av kontrollresultat för kollektivmätning görs på samma sätt som kontrollresultat utan kollektivmätning. Observera att det viktas efter ordinarie mätnings enkla mätning som utförs på alla mätobjekt. Eftersom stickprov kan tas ut i flera faser och även kontrollprov tas ut kan identifiering av minsta viktningsenhet vara något mer komplicerad. För att uppfylla krav på minsta viktningsenhet måste urvalsfrekvensen för stickprovsuttag i respektive steg samt för kontrollobjekt varit konstanta inom varje steg. Om exempelvis stickprovtravar tas ut med olika frekvens från olika kollektiv, men sedan kontrollstockar tas ut med samma urvalsfrekvens för stockmätning oavsett kollektiv utgör både stickprovstravar och kontrollstockar inom respektive kollektiv minsta viktningsenheter. 15 su kan även uttryckas så här i summaform: i 2 nu Sida 27 (35)

28 5 Träffprocent Träffprocent anger den procentuella andel stockar som vid ordinarie mätning och kontrollmätning bedömts lika vad gäller sortimentskategori, trädslag och kvalitet. Träffprocent bör tolkas med viss försiktighet eftersom den starkt påverkas av antalet kvalitetsklasser och fördelningen mellan dessa. För exempelvis grantimmer, där stockar av kvalitetsklass 1 ofta är helt dominerande, skulle en hög träffprocent kunna uppnås bara genom att en mätare anger klass 1 hela tiden. En slumpjusterad träffprocent däremot anger hur mycket bättre kvalitetsmätningen är jämfört med en helt slumpmässig kvalitetsmätning. Formler för beräkning av slumpjusterad träffprocent är beskrivna av Edlund (2009). Tabell: Beräkning av träffprocent. Förkortning Beskrivning nlika ntot Antal kontrollobjekt med lika kvalitetsbedömning i ordinarie mätning och kontrollmätning Totalt antal kontrollobjekt Funktion T Träffprocent n n 100 Exempel. Ordinarie mätare och kontrollmätare har gjort lika bedömning av kvalitet på 900 av totalt 1200 kontrollstockar. T Träffprocenten är 75 %. Träffprocent för flera minsta viktningsenheter viktas efter totalt antal mätobjekt som ingick i den population som kontrollobjekten togs ifrån. Tabell: Beräkning av viktad träffprocent för flera minsta viktningsenheter. Förkortning Beskrivning Yu Tu T Totalt antal mätobjekt i ordinarie mätning, där urval av kontrollobjekt till minsta viktningsenhet u togs ifrån Träffprocent för minsta viktningsenhet u Viktad träffprocent för flera minsta viktningsenheter för u=1 till u=sista viktningsenhet Funktion Y T Y Sida 28 (35)

29 Exempel. Mätplatserna A, B och C utgör var och en minsta viktningsenhet, dvs urvalsfrekvensen för kontrollobjekt har varit konstant inom mätplatsen under aktuell period. Total mättes , och stockar in i ordinarie mätning på mätplats A, B respektive C. Träffprocenten var 70, 75 respektive 80 %. T Viktad träffprocent är 76,1 %. 76,1 6 Noggrannhet i skattning av produktandel i trave Vid travmätning kan andelen produkter i trave skattas. Exempel på produkter är trädslag i lövmassaved och diameterklasser (grovt och klent) i kubb. I uppföljning av noggrannhet i produktandelsskattningen beräknas en systematisk avvikelse för respektive produktandel samt dess standardavvikelse och medelfel. Beräkning på detta sätt ska genomföras när IT-stöd finns utvecklat, troligen vid införandet av VIOL 3. Tabell: Beräkning av systematisk avvikelse i produktandel, samt standardavvikelse och medelfel för denna. Förkortning Beskrivning yi Produktandel för trave i i ordinarie mätning (%) xi Produktandel trave i i kontrollmätning (%) n Avvikelse i produktandel för trave i (%- enheter) Antal travar Systematisk avvikelse i produktandel, där i=1 till i=n (%-enheter) Funktion y x n s ε Standardavvikelse av avvikelser i produktandel (%-enheter) Medelfel (%-enheter) n1 s n Sida 29 (35)

30 Exempel. På en mätplats har tre kontrolltravar med tallkubb mätts in. Andelen kubb med diameter över 16 cm skattades till 40, 50 och 60 % vid ordinarie mätning och till 51, 45 och 67 % vid kontrollmätning för respektive mätning s ε 8,33 3 1, ,33 2 Den systematiska avvikelsen för andelen kubb med diameter över 16 cm är -4 %-enheter och har ett medelfel på 1,7 %-enheter. Standardavvikelsen för skattningarna är 8,3 %-enheter. 7 Konfidensintervall Konfidensintervall beräknas utifrån medelfel (ε) och anger också säkerheten i det skattade värdet. Eftersom medelfelet blir mindre ju fler stickprovsenheter som ingår i stickprovet, blir även konfidensintervallet mindre. Ett 95 %-igt konfidensintervall anger att det sanna medelvärdet kommer täckas i 95 utav 100 stickprov. Konfidensintervall påverkas av felens fördelning. Om felen är normalfördelade återfinns de flesta observationer nära medelvärdet och blir mer ovanliga ju större avvikelsen är (Figur 2). Fördelningen är klockformad och är en vanlig fördelning för slumpmässiga fel. Ett 95 %-igt konfidensintervall för ett medelvärde (x ) med normalfördelade slumpmässiga fel beräknas så här: Konfidensintervall 95 % x 1,96 ε Om man vill ha ett säkrare konfidensintervall kan ett 99 %-igt konfidensintervall beräknas: Konfidensintervall 99 % x 2,57 ε Sida 30 (35)

31 0,4 0,3 0,2 34,1% 34,1 % 0,1 0 0,1 % 2,1 % 2,1 % I 13,6% 13,6 % 0,1 % I I I Standardavvikelser Figur 2. Fördelning av en normalfördelad population med medelvärde 0 och standardavvikelsen 1. 8 Referenser Edlund J, Slumpjusterat nyckeltal för noggrannhet vid timmerklassningen. Rapport, SDC Edlund J, Relativprislista. Rapport, SDC Orvér M, Stickprovsmätning av skogsråvara en praktisk handledning. Rapport nr 5, Institutionen för skogens produkter och marknader, SLU, Uppsala. SDC, Stickprovssystemet. Handbok, version 1.0, SDC SDC, Nationella instruktioner för virkesmätning. Hämtade från fliken Virkesmätning på Strömgren M, Beräkna kontrollresultat då stickprov tas ut i flera steg. Intern rapport inom utvecklingsgruppen på SDC, Mallar i Excel för statistikberäkning kan hämtas under fliken Virkesmätning på Sida 31 (35)

32 9 Revisionshistorik Datum Ändring Signatur Dokument skapat Monika Länkar ändrade Monika Infogat avsnitt om beräkning av kvantitet, värde och kvalitetsvärde (1 2) Infogat avsnitt om mätningens noggrannhet, riktighet och precision (3.1) Infogat avsnitt om termer och allmänna formler vid kollektivmätning (3.2) Lagt till begreppet minsta viktningsenhet och därmed tagit bort delar i avsnitt om viktning. Ändrat formel för viktat medelfel. (4) Lagt till information om och länk till beräkning av slumpjusterad träffprocent (5) Infogat avsnitt om utvärdering av skattning av produktandel i trave (6) Infogat referenslista (8) Infogat ny formel för standardavvikelse som baseras på avvikelser (differenser) mellan ordinarie mätning och kontroll (3), vilket även inverkat på beräkning av viktad standardavvikelse. Ändrat felaktiga beskrivningar som standardavvikelse av systematisk avvikelse till standardavvikelse av avvikelser mellan resultat i ordinarie mätning och kontrollmätning. Dessutom har struktur ändrats något och mindre textmässiga ändringar gjorts. Monika Sida 32 (35)

33 Bilaga 2. Ytterligare förtydliganden av begärda kontroller Båtlast Uppkommer missnöje med mätningen vid en mottagningsplats för mätning av båtlaster kan man på denna plats se till att frigöra utrymme för att kunna tillhandahålla möjligheten att begära kontroll. Alt. A: Partiet (båt eller del av båt) som mäts ersättningsgrundande i mottagande hamn (Med ersättningsgrundande mätning avses den mätning som utförs för att fastställa virkeslikvid. Tidigare benämnt vederlagsgrundande mätning.) Begärd kontroll kan tillämpas på rundvirke som importeras på båt i de fall stickprovsmätning tillämpas. Parterna måste då enas om att alltid, oavsett mätmetod och kollektivstorlek, ta ut minst två stickprovstravar per båt och sortiment/trädslag. Den begärda kontrollen avser den ordinarie mätningens (t.ex. stickprovslagets) stockmätning. Vid båtkollektiv ska mätresultatet (kvantitet/värde) avseende den aktuella båten korrigeras genom att kontrollmätta stickprov ändras. Vid andra (större) kollektivformer kan endast de stickprov som härrör från den aktuella båten korrigeras. Detta kommer då att påverka hela kollektivets omräkningstal. Vid F- kollektiv påverkas båtlaster under ett visst antal månader framåt. Kontrollen måste omfatta minst två stickprovstravar och minst 200 stockar för att det förväntade medelfelet ordinarie mätning kontrollmätning ska understiga 1 % för bruttokvantiteten. När så är möjligt bör antalet stockar ökas så att det förväntade medelfelet blir i storleksordningen 0,5 %. När särskild lagringsrötebestämning (knippemetoden) utförs ska även denna omfattas av den begärda kontrollen. Kontrollen måste begäras i förväg (innan stickprovsmätningen är klar). Stickprovstravar måste alltid sparas tills behörig person från det auktoriserade mätande företaget gett klartecken till borttransport. Detta kan ske efter att sista stickprovet från partiet (båt eller del av båt) mätts. Kontrollen kan utföras före eller efter ordinarie stickprovsmätning, beroende på vilket alternativ som är mest praktiskt genomförbart, och med hänsyn tagen till att i möjligaste mån inte i förväg ge ordinarie stickprovsmätare vetskap om kontrollen. Alt. B: Partiet (båt eller del av båt) är ersättningsgrundande mätt av VMK-auktoriserat företag i samband med lastning Kontroll kan begäras efter lastning (d.v.s. när båten är på väg). En förutsättning är att VMKauktoriserad mätning kan genomföras i mottagande hamn. Kontrollen kan/får utföras enligt två principer: 1. Om stockmätta stickprovstravar sparats i utlastningshamnen kan kontroll av dessa göras enligt samma regler som vid ersättningsgrundande mätning i mottagande hamn, se alternativ A ovan. (kontrollen avser stockmätningen, minst två travar med totalt minst 200 stockar etc.). Sida 33 (35)

34 2. Om partiet utgör ett så kallat båtkollektiv kan ny mätning av hela kvantiteten genomföras i mottagande hamn. Denna mätning ska utföras som 32-mätning eller 72-mätning med stockmätning av stickprovstravar där antalet ska vara tillräckligt stort för att förväntas ge lägre medelfel jämfört med mätningen vid lastning. I normalfallet räcker stickprovstravar. Rundvirke från tågleveranser där stickprovsmätning tillämpas Begärd kontroll kan tillämpas på rundvirke som transporteras på tåg i de fall stickprovsmätning tillämpas. Den begärda kontrollen avser den ordinarie mätningens (t.ex. stickprovslagets) stockmätning och ska omfatta minst två stickprovstravar. Vid andra (större) och betydligt vanligare kollektivformer kan endast de stickprov som härrör från den aktuella tågleveransen korrigeras. Detta kommer då att påverka hela kollektivets omräkningstal. Vid F-kollektiv 16 påverkas tågleveranser under ett visst antal månader framåt. Kontrollen måste begäras i förväg (innan stickprovsmätningen är klar). Kontrollen kan utföras före eller efter ordinarie stickprovsmätning, beroende på vilket alternativ som är mest praktiskt genomförbart, och med hänsyn tagen till att i möjligaste mån inte i förväg ge ordinarie stickprovsmätare vetskap om kontrollen. Provtagning på sönderdelat material vid billeverans Begäran måste ske i förväg. Provtagning för kontroll ska ske före ordinarie provtagning. Vikter från laboratorievågar ska redovisas med minst en decimal och detta gäller även fraktionsfördelning av cellulosaflis. Om torrhaltsbestämning i ordinarie mätning utförts med sond (NIR), ska kontrollens torrhaltsbestämning utföras enligt torkning av prov i torkskåp 17. Begärd kontroll av ej sönderdelad grot och träddelar Vid mätmetoden bedömning av torrhalt av ej sönderdelad GROT och träddelar ska under överinseende av en kontrollmätare hela leveransen (lasten) flisas och ingå vid provtagningen. Provtagning sker sedan enligt instruktion för manuell provtagning efter lossning 18 i den eller de stackar där materialet samlats. Kontrollen ska omfatta minst sex prov, där kontrollens torrhalt utgör medeltalet av proven, som i sin tur jämförs med den ordinarie mätningens bedömda torrhalt. Torrhaltsbestämning ska utföras enligt torkning av prov i torkskåp 19. Begärd kontroll vid efterhandsmätning i samband med bildmätning Begäran kan ske innan leverans eller i samband med mottagningskontroll för senare bildmätning. I detta fall gäller vad som finns beskrivet om förvägskontroll under avsnitt Framåtriktat kollektiv. 17 Ur nationella mätningsinstruktionen Bestämning av torrhalt och Energiinnehåll på skogsråvara. 18 Se fotnot Se fotnot 12. Sida 34 (35)

35 Biometria ek för Postadress: Box UPPSALA Tel: E-post: Hemsida: Virkesmätningskontroll VMK ek för Postadress: Box XXX UPPSALA E-post: Hemsida: Sida 35 (35)