5.1 IDENTIFIERING, MÄTNING OCH

Transkript

1 5.1 IDENTIFIERING, MÄTNING OCH REDOVISNING Kontroll av virkets identitet Den grundläggande uppgiften, när virke mäts in eller avlämningsregistreras vid industri eller annan mottagningsplats, är att identifiera virket mot rätt leverantör/säljare. För att detta skall vara möjligt måste VMF ha kännedom om virkesleveransens identitetsuppgifter genom: Uppgifter på vältlapp varje trave/deltrave i en leverans skall vara märkt. Virkesorderstöd i mätplatsdator alternativt transportorder som innehåller alla erforderliga uppgifter. För att utföra en fullständig registrering krävs även information om transportuppgifter, vilket kan ges genom: Uppgifter på mätkvitto/fraktsedel eller annan godkänd mät/transporthandling, alternativt (i vissa fall) genom muntlig information från transportör. Mätmetoder Vid inmätning av virke kan ett antal olika metoder användas. Mätmetoden är fastställd vid mätbeordringen och grundar sig på vad som avtalats mellan parterna och vad som är en lämplig metod för sortimentet i fråga. De vanligaste mätmetoderna är följande: Stockmätning - mätmetod 2 måttslag m 3 to (kubikmeter fastvolym toppmätt) vilken även omräknas till måttslag m 3 fub. Båda måttslagen redovisas på mätbeskeden. Travmätning med bedömning av vedvolymprocent - mätmetod 3 måttslag m 3 fub (kubikmeter fastvolym under bark). Travmätning eller skäppmätning mätmetod 4 måttslag m 3 t (kubikmeter travvolym) alternativt m 3 s (kubikmeter skäppvolym). Vägning mätmetod 7 måttslag ton. Vägning med torrhaltsbestämning mätmetod 9 måttslag ton, torrvikt 5.1 Identifiering, mätning och redovisning (5)

2 Mätning genom att använda kollektiv Massavedssortiment och sågtimmersortiment mäts ofta genom en stickprovsmätning där den första mätningsfasen vanligtvis består av en travmätning eller en vägning. Därefter sker slumpvis urval av provtravar. Provtravarna stockmäts och ett omräkningstal skapas mellan de två mätmetoderna (kollektivets enkla och noggranna mätning). Omräkningstalet används för omförning av volym och värde till stockmätt nivå. Avlämningsregistrering Innan stockmätning utförs görs alltid en avlämningsregistrering där identitetsuppgifter och en bedömd volym anges (ibland skall även stycketal anges). Då används mätmetod 5, bedömning av volym (även mätmetod 7, vägning kan förekomma) och mätsyfte 5, vilket innebär att denna registrering endast är en preliminär uppgift i väntan på den kommande stockmätningen (mätmetod 2 i virkes- och transportorder), vilken sedan utgör grund för virkes- och transportlikvid (om vägning sker och mätmetod 7 används vid avlämningsregistreringen kan vikt ligga till grund för transportlikvid om så medges i aktuellt transportavtal). Avlämningsregistrering genom förarterminaler Avlämningsregistrering utförs vanligtvis av VMF-personal, men görs alltmer ofta av transportörerna själva i särskilda förarterminaler vid mottagningsplatserna. Om möjligt i ännu högre grad än vid vanlig inmätning och registrering gäller att alla uppgifter i mätbeordringen är korrekta. Mät- och transportbeordring skall vara utförd i så god tid att SDC,s dygnsvisa distribution av virkesorder ut till mätplatssystemen har hunnits med innan intransport av virke sker. Förutom uppgifter som hämtas från registreringsutrustningens virkesorderstöd skall registreringen kompletteras med transportuppgifter och information som hämtas från vältlapp. 5.1 Identifiering, mätning och redovisning (5)

3 Grundtanken är att så många uppgifter som möjligt skall läsas in med hjälp av streckkodsläsare för att få en rationell och säker hantering. Om fullständiga uppgifter saknas i form av streckkoder på vältlapp och andra handlingar anges 00 i första registreringsfältet, varefter man med hjälp av Enter-knappen förflyttar sig framåt i de efterföljande registreringsfälten för manuell registrering av uppgifter via tangentbordet. Vid de flesta registreringar skall val av sortiment (SST), och ibland också egenskapskod (E), göras på en inledande bild som kallas Transportbilaga. Det är helt avgörande att rätt val görs i detta läge för att registreringen i sin helhet skall bli rätt utförd. Efter utförd registrering skrivs det ut ett antal terminalkvitton som fördelas mellan transportören själv efter behov och det särskilda fack för kvitton som finns i anslutning till registreringsutrustningen. För märkning av virkestravarna skrivs det ut minst en gul märklapp i A5- format per trave med ett fyrsiffrigt nummer, som vanligtvis består av de sista fyra siffrorna i aktuellt redovisningsnummer, men på som på vissa mottagningsplatser även kan bestå av ett internt löpande kortnummer. Om problem uppstår genom att virkesorder saknas eller är ofullständig, skall i första hand transportledning kontaktas. skrivare eller annan del av utrustningen inte fungerar kontaktas i första hand VMF-personalen på intilliggande mätstation. Begärd kontroll Kontrollmätningar av genomförda mätningar utförs fortlöpande av virkesmätningsföreningen genom den interna kvalitetsorganisationen för att försäkra sig om mätmetodernas tillförlitlighet och mätningspersonalens kompetens. Det samlade resultatet från genomförda kontrollmätningar presenteras regelbundet för parterna. 5.1 Identifiering, mätning och redovisning (5)

4 Därutöver kan enskild part själv, eller genom att transportorganisation företräder part, hos VMR (det partsammansatta Rådet för mätning och virkesmätning ) begära en särskilt riktad kontrollmätning för enskild mätning eller virkesparti. I dessa fall ansvarar kontrollmätare från annan virkesmätningsförening för själva kontrollmätningens genomförande och den administreras av VMR. Vid en begärd kontrollmätning gäller därutöver följande: Om kontrollmätningen avser virkesvärde skall kontrollenheten vara sortiment/trädslag per leverans. Endast hela travar får utgöra kontrollenhet. Om kontrollmätningen avser bruttovolym skall kontrollenheten vara hel fordonslast, samtliga eventuella delsortiment inräknade. Kontrollmätningens resultat skall alltid vara grund för vederlag samt transportlikvid oavsett avvikelsens storlek. Om skillnaden mellan resultaten enligt ordinarie mätning och kontrollmätning uttryckt i procent av kontrollmätningens resultat är mindre än 7% av virkesvärdet (part) respektive 5% av bruttovolymen (transportör) skall den som begärt kontrollen stå för kostnaden. Denna kostnad kan dock inte bli större än högst 5000 kronor. Kontrollmätning begärs på särskild blankett, som kan erhållas vid samtliga mätplatser. Ifylld blankett sänds in till: VMF Qbera, Box FALUN. se Begärd kontroll vid travmätningsstationer Cirkulär K- 100 Mätningsvägran VMF skall mätningsvägra virkesleveranser när fastställande av identitet är omöjligt p.g.a. virkesorder saknar aktuell sortimentsrad, eller genom att virkesorder och/eller vältlappar saknas helt. I detta fall får inte virket avlämnas på mätplatsen. VMF skall även mätningsvägra virkesleveranser om volymen vrak bedöms överstiga 10% per sortiment/trädslag/leverans (det kan ibland finnas avtal om andra vrakgränser). Mätningsvägran skall även göras om stock/-ar i virkesleveranser innehåller föroreningar av kol, sot, plast, metall eller sten/grus. I de senare fallen är det leverantören, eller dennes ombud, tillsammans med lokala regler vid mottagande industri, som avgör om virket skall/får lämnas kvar på plats i väntan på utredning om kommande hantering. 5.1 Identifiering, mätning och redovisning (5)

5 Rättning/korrigering av felaktig uppgift Rättning (redovisningen har inte ännu slutförts i VIOL) eller korrigering (redovisningen är slutförd och mätbesked har distribuerats) av uppgift vid mätning får endast utföras av VMF. Om transportör, transportföretag eller part hos VMF begär ändring av en felaktig uppgift, som berör identitet (virkesorder) och detta innebär att en redovisning måste korrigeras i VIOL, ansvarar den som begär ändringen för att även övriga berörda parter/intressenter informeras om åtgärden. Kostnaden för avvisade mätningar är svår att beräkna, men manuellt rättnings- och korrigeringsarbete tillsammans med en försenad redovisning mot leverantörer och andra intressenter, torde innebära betydande kostnadsökningar för virkesredovisningen. Därför är det av största vikt att samtliga inblandade utför sin del i redovisningskedjan med största möjliga noggrannhet. De vanligaste felen i mätbeordringen, som leder till avvisningar i redovisningssystemen, är oftast brister i angivelse av rätt sortiment, egenskapskod eller mätmetod. Även användande av virkesordrar med avvikande kontrakts- eller giltighetsdatum medför stora manuella insatser med rättningar. Medan de vanligaste felen i transportuppgifterna är felaktigt registrerade transportföretags- eller transportörsnummer, samt felaktigt använda befraktarekoder och koder för vägdistrikt. Genom att ange så mycket av uppgifterna som möjligt fast skrivna i virkesordern, kan man undvika felaktiga registreringar genom att informationen då hämtas direkt från det virkesorderstöd som finns i mätplatsdatorerna. 5.1 Identifiering, mätning och redovisning (5)