Katrineholm Vision 2010

Katrineholm Vision 2010 Demokrati Hållbar utveckling Attraktiva livs- och boendemiljöer Utvecklade och bra kommunikationer Utveckling från skolstad till kompetenscentrum Nytänkande om näringslivet och arbetsmarknaden

2

Ett visionsarbete har pågått under våren år 2000 där både politiker och tjänstemän deltagit. Kommunfullmäktige fattade under augusti månad beslut om visionen. För visionen, som är en bild av en önskvärd framtid för Katrineholms kommun, står samtliga politiska partier i kommunfullmäktige. Visionen uttrycker tankar, känslor, värden och förhoppningar. Den beskriver ett önskvärt tillstånd i hela Katrineholms kommun. För landsbygden, de mindre tätorterna och staden. Med den historiska bakgrunden som utgångspunkt blickar vi framåt i ett samhälle i hastig omvandling. Byggnader, omgivningar och livsmönster vittnar om tradition samtidigt som bygden och företagen förändras. Informationsteknikens utveckling erbjuder nya förutsättningar. Människors liv och vardag påverkas av nya arbets- och boendeformer, nya mötesplatser och andra livsmiljöer. Visionen beskriver en viljeinriktning för utvecklingen i kommunen. Grunden för ett lyckat resultat är vårt lokala samarbetsklimat. Nya intryck finns att hämta, erfarenheter och idéer att utbyta. Bland människor i kommunen, tillsammans med näringslivet, skolan, föreningslivet etc. Kommunen presenterar här visionen. Människor i alla åldrar berörs av villkor och förutsättningar för hur vi bor, lever och verkar i Katrineholms kommun. Ett visionsarbete har börjat där alla kan delta. Det handlar om förutsättningar för oss själva men också för framtida generationer. Information med svars- och kommunikationsmöjligheter kommer att finnas i olika media. Exempelvis finns i slutet av denna trycksak en portofri svarstalong där du kan uttrycka dina synpunkter. 3

Portalen Demokrati Hållbar utveckling År 2010 är Katrineholm en kommun som ger goda livsvillkor för sina invånare och för dem som verkar i kommunen. Katrineholm ligger långt framme med att skapa en hållbar utveckling för kommande generationer. Kommunens invånare är engagerade i kommunens utveckling. Demokrati och öppenhet råder. Miljömedvetenhet, samarbete och mångfald präglar samhället. Katrineholm ingår i ett internationellt sammanhang. Perspektiven är i första hand Europa och Östersjöregionen, men kommunen och kommunens arbetsmarknad påverkas även av händelser i hela världen. Katrineholm är ett kommunikations- och kunskapscentrum. Katrineholm är en attraktiv boendeort i Sveriges lustgård, belägen i Stockholms närhet. 4

Kommunen har nått sin position år 2010 genom att satsa på: Attraktiva livsoch boendemiljöer Nytänkande om näringslivet och arbetsmarknaden Utveckling från skolstad till kompetenscentrum Utvecklade och bra kommunikationer Demokrati Hållbar utveckling 5

Vi har den nya tidens livs- och boendemiljöer Genom en systematisk satsning på analys av målgrupper, marknadsföring och byggande av olika typer av nya bostäder attraheras främst många barnfamiljer att flytta till Katrineholm. DEN TRYGGA VARDAGSKOMMUNEN Den målmedvetna satsningen på naturnära, icke resurskrävande friluftsliv har givit goda möjligheter för alla att utöva aktiviteter i en vacker och varierad natur- och kulturmiljö. De särskilda satsningarna för att skydda de tätortsnära natur- och rekreationsområdena har bevarat en rik flora och fauna. En väl utvecklad vård och omsorg i samverkan mellan olika aktörer ger trygghet i livets olika skiften. Äldreomsorgen, handikappomsorgen och närsjukvården håller dokumenterat hög kvalitet. Utsatta grupper får kvalificerat skydd och stöd, var och en efter sina behov. Ett gott liv för alla är en ledstjärna. Katrineholm den trygga vardagskommunen, har blivit ett begrepp. Katrineholm kännetcknas av värlfärd i vardagen. Här finns närhet till bra service, bra skolor och väl utvecklade trygghetssystem. Förskola, grundskola och gymnasieskola är bland de främsta i landet. Kontinuerliga kvalitetsredovisningar visar en god utveckling, där elever och föräldrar känner stor delaktighet och stort förtroende för verksamheten. Barnens behov sätts i centrum. Det enträgna och uthålliga folkhälso-, miljö- och säkerhetsarbetet har ökat kommunens attraktionskraft som boendeort. Insatserna mot brott, våld, droger och främlingsfientlighet har lett till att befolkningen känner trygghet och tillit i vardagen. Under de senaste fem åren har stockholmarna toppat statistiken över inflyttade till Katrineholm. Den goda kommersiella servicen i ett levande och vackert centrum med många grönområden har genom skönhetsrådets arbete blivit kännemärken för Katrineholm. Närheten till naturen och de många sjöarna berikar livet. 6

7

Vi har den nya tidens livs- och boendemiljöer KULTUR MED HÖGT ANSEENDE Musiklivet är känt som enastående i ett i övrigt mycket aktivt kultur-, idrotts- och föreningsliv. Läget i utkanten av Stockholm och närheten till Norrköping gör att Katrineholmarna upplever mycket kultur. Kulturhuset Ängeln med alla aktiviteter och sitt stora och välrenommerade bibliotek, samt alla kommundelsbiblioteken, är kärnan i Katrineholms kulturliv och har bidragit till dess höga anseende. FRAMTIDSTRO MED MILJÖANPASSAD LIVSSTIL OCH GOD FOLKHÄLSA Långsiktigt hållbara system för bland annat avfallshantering, energiförsörjning och närproduktion av livsmedel skapar framtidstro och underlättar för kommunens invånare att välja en miljöanpassad livsstil. Effekterna av det samlade Agenda 21-arbetet med miljö- och folkhälsoarbete samt översiktsplanen som de tre hörnpelarna kan skönjas i kommuninvånarnas ökade miljömedvetenhet och intresse för och inflytande över kommunens planeringsfrågor. Arbetet har också lett till att befolkningens hälsa förbättrats. Inte minst resultatet av arbetet med att skapa ett samhälle fritt från missbruk har väckt uppmärksamhet. 8

9

Utvecklade och bra kommunikationer En av många förutsättningar för att satsningen på livs- och boendemiljöer har lyckats är de goda kommunikationerna. TÅGEN GÅR VARJE HALVTIMME Regionaltågen till Stockholm och Norrköping-Linköping går varje halvtimme under högtrafiktid. De goda fjärrtågsförbindelserna är fortfarande en stor tillgång för kommunens invånare. Taxorna är låga i förhållande till andra transportmedel och utformade så att länsgränserna saknar betydelse. NYA VÄGAR KNYTER IHOP REGIONEN Den ojämförligt snabbaste bilvägen till Stockholm går över Stockholms södra storflygplats, Skavsta. Den nya breda vägen till Bettna blev klar förra året. Från Bettna är det raka spåret förbi Skavsta och vidare på motorvägen till Stockholm. Östra förbileden och den ombyggda Norrköpingsvägen har blivit klar genom idogt lobbyarbete. Den ombyggda vägen knyter nu ihop arbetsmarknaderna i Västra Sörmland och Östergötland. I stadsmiljön har bilarnas dominans minskat tack vare Östra förbileden och den andra etappen av Nordvästra förbileden. CYKLAR OCH BUSSAR DOMINERAR STADSBILDEN I stort sett alla bussar drivs med förnyelsebara bränslen. Satsningen på gång- och cykelvägar (GCvägar) till de mest närbelägna kransorterna (med GC-vägen till Forssjö som den första) har medfört att fler kan arbetspendla per cykel under sommarhalvåret. 10

11

Utvecklade och bra kommunikationer DEN NYA TEKNIKEN NÅR ALLA HUSHÅLL OCH ARBETSPLATSER Informationstekniken (IT) har utvecklats ytterligare de senaste åren. Den nya tekniken (nätet) når alla hushåll och alla arbetsplatser i hela kommunen. IT- och kunskapsföretagens arbetssätt har fått ett stort genomslag på arbetsorganisation och entreprenörskap. NYA MÖTESPLATSER ÖKAR DELAKTIGHETEN I GEMENSAMMA FRÅGOR Inte minst IT-utvecklingen har också banat väg för ökad delaktighet och demokrati. Ungdomarnas inflytande och delaktighet i samhället har ökat tack vare satsningen på IT, men kanske främst tack vare att kommunen varit lyhörd och öppen för dialog. Kommunens hemsida ger service tjugofyra timmar om dygnet och sprider kunskap om Katrineholm. Dialog via hemsidan mellan politiker, tjänstemän och kommuninvånare har blivit en självklarhet. Kulturhuset Ängeln är ett informations- och demokraticentrum med flerspråkig personal. Ängeln har blivit en samlingspunkt där olika kategorier av människor möts och samtalar. Utbildningssatsningar och ändrade attityder har möjliggjort för befolkningen att ta aktiv del i kommunens planeringsprocesser. Kommunen har haft stor nytta av denna kraftsamling också för sin inre utvecklingsprocess. Kommunens organisation har blivit tydlig och enkel att förstå. Samtidigt har kommunorganisationens utveckling varit nödvändig för att nå de framgångar som kommunen nått. 12

13

Från skolstad till kompetenscentrum RENÄSSANS FÖR STUDIER PÅ DISTANS De goda IT-kommunikationerna har gett distansstudierna en renässans. Utvecklingen av distansstudiemetoderna med sina anrika rötter i KunskapsCentrum har gett en kreativ instuderingsmiljö som låter tala om sig i hela landet. Här har också kommundelsbiblioteken visat sig vara en stor tillgång i det livslånga lärandet. Det är också lätt att rent fysiskt komma till universitet och högskolor, eftersom det finns bra och billiga kollektiva färdmedel. NÄRA SAMARBETE MELLAN FÖRETAG, UNIVERSITET OCH KOMMUNEN Samarbetet mellan näringslivet, kommunen och främst Linköpings universitet/campus Norrköping har fördjupats. Katrineholms Yrkeshögskola har skapats och blivit en föregångare vad gäller företagens kompetensförsörjning. Genom samverkan med universitet och högskolor har invånare och företag tillgång till hela högskoleprogram med hjälp av olika distansutbildningsformer. Det började med KY-centrum och IT-gymnasiet för knappt tio år sedan. Det fortsatte med Valideringskontoret, med uppgift att underlätta för bland annat invandrare att komma in på arbetsmarknaden samt ge möjligheter till att validera/värdera yrkeskompetens i arbetslivet. De koncerner som har verksamhet i Katrineholm och flera branschorganisationer har en stor del av sin kompetensutveckling för anställda förlagd till Katrineholm. Kommunen, utbildningsanordnare och andra aktörer har hittat former för samverkan, vilket skapat ytterligare möjligheter till flexibelt lärande på hemmaplan. Skapande av Utvecklingsinstitutet, ett forskningsanknutet centrum för nya idéer, avknoppningar och nyföretagande, har också kunnat ske genom samarbetet mellan kommunen, företagen och universitetet. 14

15

Nytänkande om arbetslivet och arbetsmarknaden Det kunskaps- och företagarklimat som uppstått kring företagargymnasiet och Ung Företagsamhet har ändrat attityderna så att entreprenörskapet blomstrar. Med den kommunala organisationen som förebild i miljöcertifieringsarbetet har så gott som samtliga företag anammat utmaningen. Företagen har infört motsvarande miljöcertifiering och därmed ökat sin miljöprestanda och konkurrenskraft på marknaden. Den målmedvetna satsningen på mediautbildning i kombination med de många livaktiga IT-tjänstföretagen ger ett företagsklimat som gynnar omstruktureringen av näringslivet i kommunen. MER SAMARBETE ÄN KONKURRENS De stora och internationella företagen är kvar som viktiga arbetsgivare och aktörer. Avknoppningar och spin off-effekter har medfört en positiv ekonomisk utveckling. Småföretagarklimatet har utvecklats så långt att de mindre företagens nätverk går i varandra så till den grad att samarbetet dominerar över konkurrensen. Nätverken har i många fall utvecklats till partnerskap. Den nya tekniken (nätet), Yrkeshögskolan och Utvecklingsinstitutet är alla pådrivande i denna utveckling. Likaså betyder det mycket att vi idag kan ta till vara våra invandrares kunnande och engagemang. Arbetsmarknaden har vidgats med hjälp av de goda kommunikationerna. Det är smidigt att pendla både för att arbeta och för att studera. Pendlingen till och från Södertälje- Stockholm respektive Norrköping har ökat betydligt. Katrineholms centrum tillhör de företagstätaste områdena i landet. Kunskaps-, konsultoch IT-företag har följt med de människor som flyttar in. Satsningen på kontors- och företagshotellen vid resecentrum har blivit succé. 16

17

Nytänkande om arbetslivet och arbetsmarknaden EN LEVANDE LANDSBYGD Landsbygdsutvecklingscentrum i Katrineholm innebar bla en satsning på en ny hantverksutbildning och etablering av verksamhet i småindustri- och hantverksyrken. Även här visade sig våra invandrade medborgare vara en viktig resurs. Det finns nu flera nytillkomna småindustrier samt ett par hantverksbyar och ett väl fungerande nätverk bland dem som är sysselsatta med blandad verksamhet på landsbygden. I den blandade verksamheten på landsbygden finns även små företag inom besöksnäringen och olika typer av IT-baserade distansarbeten. De areella näringarna har också utvecklats, mycket beroende på konsumenternas krav på ekologiska och närproducerade livsmedel. Detta har sammantaget medfört att fler bor på landsbygden. Sveriges lantbruksmuseum på Julita med folkbildning om vår agrara historia har utvecklats både till en mycket välbesökt kulturattraktion och till en viktig och öppen forskningsinstitution. Sedan en tid är också Medbrogarskolan på Fogelstad igång igen. Över huvud taget har besöksnäringen utvecklats väl genom att möjligheterna till berikande upplevelser tagits tillvara. Närheten till Skavsta flygplats har naturligtvis medfört ett uppsving för turismen. SMIDIG PENDLING VIDGAR ARBETSMARKNADEN Pendlingen från Vingåker och Flen håller sig tämligen konstant. De arbetsresor som inte kan betraktas som pendling har givetvis ökat genom att så många konsultföretag och företagare etablerat sig i Katrineholm. 18

Demokrati Hållbar utveckling EN PORTAL MED KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE VÄRDEN I Visionen finns totalt fyra olika utvecklingsområden och inledningsvis en portal med kommunens övergripande värden. Syftet med indelningen i utvecklingsområden är att skapa bra överblick och tydlighet. Sammantaget bildar de olika delarna ett mönster som ska underlätta för beslut och handlingar, i nutid för framtida framgång. Kommunen har presenterat Vision Katrineholm 2010. Ett levande dokument som ger möjlighet till utvärdering och förändringar under visionstiden. Nu startar arbetet med att nå de mål som finns i visionen ett arbete som alla kan delta i. Du kan själv bidra med dina synpunkter. Sänd in det portofria svarskortet som medföljer i slutet av denna trycksak. På kommunens hemsida www.katrineholm.se får du mer information. Där kan du också ha synpunkter och komma med idéer. Du kan som vanligt även skriva eller ringa direkt till berörda tjänstemän och politker. VÄLKOMMEN ATT DELTA I ARBETET VISION KATRINEHOLM 2010. Marita Bengtsson Kommunstyrelsens ordförande (s) Jan Larsson Kommunstyrelsens förste vice ordförande (s) Lars Härnström Kommunstyrelsens andre vice ordförande (m) Jan Erik Back (v) Solveig Gustafsson (fp) Karl Källander (mp) David Costelius (kd) Sten Holmgren (c) Erik Hellqvist, kommunchef 19

Postadress: 641 80 Katrineholm Besöksadress: Gröna Kulle Telefon 0150-570 00 www.katrineholm.se PRODUKTION: RUDIN & CO 2000. TRYCKT PÅ DET MILJÖVÄNLIGA PAPPERET LESSEBO LINNÉ