Dokumenttyp Dokumentansvarig Upprättad Antagen Senast reviderad Dokumentet gäller för. Handlingsprogram för skydd mot olyckor

Dokumenttyp Dokumentansvarig Upprättad Antagen Senast reviderad Dokumentet gäller för Handlingsprogram för skydd mot olyckor Perioden 2018-2019 1

Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Nationella mål... 4 1.2 Syftet med handlingsprogrammet... 4 2 Riskanalys... 5 2.1 Kommunens riskbild... 6 2.2 Farlig verksamhet och planer för räddningsinsats... 8 2.3 Behov av förmåga... 9 3 Mål för kommunen... 10 3.1 Kommunens vision... 10 3.2 Mål för den förebyggande verksamheten... 10 3.2.1 Säkerhetsmål... 10 3.2.2 Prestationsmål... 10 3.3 Mål för den operativa räddningstjänstverksamheten... 11 3.3.1 Säkerhetsmål... 11 3.3.2 Prestationsmål... 11 3.4 Uppföljning och utvärdering av målen... 12 4 Förebyggande verksamhet... 13 4.1 Organisation... 13 4.2 Resurser och kompetens... 13 4.3 Tillsyn... 14 4.3.1 Tillsyn 2 kap. 2 LSO... 14 4.3.2 Tillsyn 2 kap. 4 LSO... 14 4.3.3 Tillsyn och tillstånd för brandfarliga och explosiva varor... 15 4.4 Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll... 15 4.4.1 Egensotning... 15 4.5 Systematiskt brandskyddsarbete... 15 4.6 Skriftlig redogörelse... 16 4.7 Stöd till den enskilde... 16 4.8 Skydd mot andra olyckor än bränder... 16 4.9 Samverkan, förebyggande verksamhet... 17 4.9.1 Samverkan inom kommunen... 17 4.9.2 Samverkan med andra kommuner... 17 4.9.3 Samverkan med statliga myndigheter... 17 4.9.4 Samverkan med enskilda... 18 5 Operativ räddningstjänst... 19 5.1 Förmåga och resurser... 19 5.1.1 Personella resurser... 19 5.1.2 Materiella resurser... 20 5.1.3 Ledning av räddningsinsats... 20 5.1.4 Snabbhet... 22 5.1.5 Uthållighet... 22 5.1.6 Insatsförmåga... 22 5.1.7 Alarmering och kommunikation... 23 5.1.8 Planerade förändringar gällande förmåga och resurser... 24 5.1.9 Förmåga under höjd beredskap... 24 2

5.2 Samverkan, operativ räddningstjänst... 24 5.2.1 Samverkan med andra kommuner... 24 5.2.2 Samverkan med statliga myndigheter... 24 5.2.3 Samverkan med andra länder... 25 5.2.4 Samverkan med enskilda... 25 6 Tillvaratagande av erfarenheter från olycksundersökningar... 26 7 Lagen om extraordinära händelser... 27 7.1 Risk- och sårbarhetsanalys (Antagen i kommunfullmäktige 2015 09 14)... 27 7.2 Plan för extraordinära händelser... 28 8 Framtidens utmaningar... 30 9 Förkortningar och definitioner... 31 10 Referenser... 33 3

1 Inledning Arbetet med att ta fram handlingsprogram för skydd mot olyckor ska vara en kommunal process som baseras på den lokala riskbilden, formulerar mål för operativ räddningstjänst och den förebyggande verksamheten, med syfte att minska olyckors förekomst och konsekvenser. Detta handlingsprogram omfattar både operativ räddningstjänst och den förebyggande verksamheten i Kiruna kommun. Handlingsprogrammets innehåll präglas av de krav som följer av 3 kapitlet 3 och 8 Lagen om skydd mot olyckor samt rekommendationer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap genom Vägledning för kommunala handlingsprogram. 1.1 Nationella mål I lagen om skydd mot olyckor SFS(2003:778) finns det två nationella målsättningar beskrivna: Denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till lokala förhållanden tillfredsställande och likvärdigt skydd emot olyckor. (1 kapitlet 1 LSO) Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. (1 kapitlet 3 LSO) [1] 1.2 Syftet med handlingsprogrammet Detta handlingsprogram syftar till att beskriva den verksamhet och det arbete Kiruna kommun bedriver relaterat till säkerhet. För att uppnå detta har analyser gjorts av de unika risker och förutsättningar som Kiruna kommun har och gentemot detta har mål satts upp gällande vad som ska göras för att skapa en bättre räddningstjänst och framförallt en tryggare kommun. [1] 4

2 Riskanalys Kiruna kommun arbetar med riskanalyser enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), samt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Tillsammans utgör dessa två riskanalyser ett arbete som omfattar hela kommunens geografiska ansvarsområde och innefattar allt från vardagliga händelser, som leder till räddningsinsatser, till extraordinära händelser som inte relateras till vardagliga händelser. Nedan beskrivs LSO-riskanalys, samt risk- och sårbarhetsanalys mer ingående. [2] [3] LSO-riskanalys LSO-riskanalysen syftar till att belysa de risker som finns i Kiruna kommun och vars konsekvenser kräver en hjälpinsats från räddningstjänst. Analysen syftar även till att förklara hur riskbilden, ur Kiruna räddningstjänsts perspektiv, ser ut och vad som kan göras för att skapa ett ännu säkrare samhälle. Analysen ska därmed ge en grund som andra arbeten, exempelvis handlingsprogrammet, ska kunna bygga vidare på. [4] Räddningsinsatser definieras i riskanalysen enligt de fyra kriterierna i 1 kapitlet 2 LSO: Behovet av ett snabbt ingripande Det hotande intressets vikt Kostnaden för insatsen Omständigheter i övrigt [4] Alla risker som tas upp i riskanalysen har anknytning till räddningstjänstens arbete. Risker som identifierats har också stark anknytning till Kiruna kommuns geografiska ansvarsområde. Det är främst risker som kopplas till den operativa verksamheten samt räddningstjänstens förebyggande arbete som presenteras. [4] Risk och sårbarhetsanalys Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommunen fastställa en plan för hur den skall hantera extraordinära händelser. Planerna skall baseras på risk och sårbarhetsanalyser för all verksamhet som måste upprätthållas vid en extraordinär händelse samt verksamheter som bedrivs av hel eller delägda kommunala företag. [5] Syftet med analyserna är att: Öka medvetande och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga Ge underlag för information till kommuninvånare och anställda Ge underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar risker och sårbarhet Stödja den fysiska planeringen Utveckla förmågan att hantera inträffade kriser [5] Kommunen bör samordna arbetet med risk och sårbarhetsanalyser med övrigt förebyggandearbete i kommunen. De risker som behandlas i risk- och sårbarhetsanalysen uppfyller definitionen för en extraordinär händelse definierad i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap: 5

... sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun (SFS 2006:544). Alla risker som behandlas i arbetet är sedda ur kommunens perspektiv, det vill säga kommunen är alltid en av riskbärarna. Det betyder att olyckor som sannolikt inte skulle vara en extraordinär händelse nationellt sett, exempelvis en bussolycka eller en större brand, ändå kan skapa stora störningar i de lokala samhällsfunktionerna. Detta skulle därmed uppfylla kriterierna för en extraordinär händelse på lokal nivå. Vidare anses en risk som hotar liv och hälsa vara värre än en olycka där miljön hotas. [5] 2.1 Kommunens riskbild Nedan presenteras en sammanställning av det arbete som Kiruna kommun genomför kopplat till riskanalys enligt LSO. För fullständig analys hänvisas till [4], [6], [7] och [8]. Kiruna kommun är en unik kommun med många speciella förutsättningar och möjligheter. Detta gör också att dess risker är unika med stora geografiska ytor, tung gruvindustri samt en låg befolkningsmängd att beakta. Analysen som har genomförts syftar till att belysa de risker som finns i Kiruna kommun och var det bör göras mer åtgärder för att göra kommunen ännu säkrare. Resultatet av analysen visar att Kiruna kommun är lika säker som de flesta kommunerna i Sverige, sett ur den statistik som tagits fram för olyckor mellan 2005 2016. Dock bör det noteras att det endast är ett fåtal olyckstyper och dessutom är det statistiska underlaget bristfälligt vilket gör att ytterligare analyser kontinuerligt bör genomföras. Kommunen arbetar kontinuerligt med säkerhetsfrågor och det är ett viktigt arbete för att förhindra de risker som kan uppstå i framtiden. Det finns vissa områden som fortfarande utgör en osäkerhet. De utmaningar som har identifierats är glesbygdsproblematiken, stadsomvandlingen, hantering av stora händelser och de brandskyddstekniska bristerna som finns i byggnader inom kommunen. Detta är några av de områden som Kiruna räddningstjänst vill förbättra. Under perioden 2013 2016 har det skett ungefär 115 insatser per år som i princip uppfyller förutsättningarna om räddningsinsats enligt LSO, se Figur 1. 6

Larmstatistik 373 448 448 411 420 231 282 291 251 268 105 127 119 122 118 37 39 38 38 38 2013 2014 2015 2016 MEDEL/ÅR Antal larm kom. Rtj Ej Rtj. IVPA Figur 1. Larmstatistik för Kiruna räddningstjänst mellan 2013-2016. Antalet insatser, enligt LSO, har varit stabilt genom åren vilket tyder på att det inte skett någon större förändring av kommunens riskbild kring olyckor som föranleder en räddningsinsats de senaste tio åren. I Figur 2 presenteras en fördelning över de tre vanligaste olyckstyperna som föranledde en insats i Kiruna kommun under perioden 2005 2014. Dessa är brand i byggnad, brand ute och trafikolyckor. Utifrån underlaget kan en viss ökning av antalet trafikolyckor skönjas. Detta beror sannolikt på att räddningstjänsten har haft en lägre tröskel för att respondera på trafikolyckor de senaste åren. Denna bedömning görs med stöd av att antalet räddningsinsatser fortfarande är i stort den samma över tid. 120 Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka 100 80 60 40 20 0 33 14 18 28 27 26 22 21 26 32 37 22 38 25 21 27 35 7 Figur 2. Jämförelse av olika olyckstyper under åren 2005 till och med 2014 mellan Kiruna kommun och Sverige i stort. 28 19 28 Ur ett geografiskt perspektiv har det konstaterats att de flesta olyckor sker i centrala Kiruna eller längs med E10. Slutsatser Från arbetet med risker i Kiruna kommun dras bland annat följande slutsatser. Sett från de olyckor som varit sen 2005 och fram till 2010 ligger Kiruna kommun under det nationella snittet när det gäller bränder och trafikolyckor. Det finns förstås fler 16 47 41 22 41 27 27 24 28 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 7

olyckstyper än dessa som kan ligga över det nationella snittet. Med förbehåll för de osäkerheter som finns i det statistiska underlaget görs bedömningen att Kiruna kommun är minst lika säkert att bo och leva i som vilken annan jämförbar kommun i Sverige som helst, samt att Kiruna i vissa hänseenden bedöms som säkrare än andra kommuner. Utmaningen gällande glesbygden är de långa avstånden som gör att olyckor kan få allvarliga konsekvenser. För Kiruna räddningstjänst är det svårt eller omöjligt att ha en full täckning med räddningstjänstenheter som kan vara på plats och hjälpa inom en rimlig tid i hela kommunens geografiska ansvarsområde. Detta är något som Kiruna räddningstjänst vill prioritera i sitt arbete. Tanken är att öka kunskapen hos de boende i byarna genom utbildning. Dessutom bedrivs ett arbete med att uppdatera brandförråd och brandresurser i alla byar. Planen är att dels ha ett högt förebyggande arbete för att minska olyckor i byarna och dessutom ge en möjlighet för boenden att göra en första insats för att om möjligt bryta olycksförloppet och på så vis reducera konsekvenserna av en olycka. Alternativt att de lokala resurserna räcker för att hindra att skadeläget kraftigt försämras i väntan på att räddningstjänsten når olycksplatsen. Stadsomvandlingen har än så länge inte visat på några ökande olyckor men har inte heller kommit igång ordentligt. Målet är att ha en proaktiv inställning till stadsomvandlingen, vilket bland annat innebär att lärdom dras från andra liknande händelser i världen. Nya stadsdelar och vägavsnitt bör också övervakas för att se om det ger en ökad olycksfrekvens kring dessa områden. Nya trafikleder för tunga fordon kan ge ökade risker på oväntade platser. För närvarande har inga specifika risker som kan leda till ökad osäkerhet i kommunen identifierats. Då räddningstjänstens resurser är begränsade i kommunen kan stora oväntade olyckor bli svåra att hantera. För vardagsolyckor som trafikolyckor och brand i lägenhet eller villa finns tillräckligt med resurser för att kunna hantera dessa. Däremot skulle en större händelse som en bussolycka med många skadade vara betydligt svårare att hantera. Dessa händelser är förstås ytterst ovanliga men skulle det ske måste konsekvenserna begränsas så långt som möjligt. Även flera larm samtidigt är mycket ovanligt och sker någon enstaka gång per år. I de flesta fallen rör det sig om automatlarm eller andra mindre händelser. Större händelser kräver hjälp från andra kommuner i Sverige men också hjälp från både Finland och Norge. Därför är det väsentligt att ha ett gott samarbete med närliggande räddningstjänster, både nationellt och internationellt, för att tillsammans skapa kunskap och erfarenhet för att hantera så pass stora olyckor. Kiruna kommun är en säker plats att bo i men den kan förstås bli säkrare. Det är viktigt att aldrig stanna upp i detta arbete utan att alltid fortsätta framåt och arbeta fram nya metoder för att reducera riskerna i samhället. Detta görs genom att aktivt undersöka risker, främst inom kommunen men också i omvärlden, för att vara förberedd på de utmaningar som Kiruna kommun står inför. Med detta arbete har Kiruna räddningstjänst valt att arbeta proaktivt för att förhindra risker innan de uppstår. 2.2 Farlig verksamhet och planer för räddningsinsats Enligt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381) samt förordningen (SFS 2013:319) om utvinningsavfall ska kommunen redovisa en plan för räddningsinsats gällande berörda verksamheter [9] [10]. Flera av dessa verksamheter är också klassade som Farlig verksamhet enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. Detta görs av länsstyrelsen 8

i samråd med kommunen och utgår från anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor och miljön. För verksamheten innebär det en skyldighet att analysera de risker anläggningen har samt bekosta och vidta nödvändiga åtgärder för att begränsa och förhindra skador på människor och miljön. Nedan beskrivs ett antal olika anläggningar som omfattas av de olika lagstiftningarna. De berörda verksamheterna som ska ha en plan för räddningsinsats är: LKAB Kimit AB, Kirunavaara Seveso klass högre, Farlig verksamhet LKAB KuJ, Kirunavaara Seveso klass högre, Farlig verksamhet LKAB, Svappavaara Seveso klass högre, Farlig verksamhet LKAB, Gruvdammar, Kiruna Riskanläggningar LKAB, Gruvdammar, Svappavaara Riskanläggningar [11] Planen för räddningsinsats omfattar även följande verksamheter trots att dessa inte omfattas av kraven enligt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381) samt förordningen (SFS 2013:319) om utvinningsavfall [9] [10]. Kommunens plan för räddningsinsats är dock lämplig att använda även vid eventuella olyckor vid dessa objekt då omfattning och riskbild är liknande ovanstående objekts: Swedavia, Kiruna Airport Farlig verksamhet Esrange, Space Center Farlig verksamhet LKAB, Mertainen Farlig verksamhet [11] Genom att i förväg planera för tänkbara insatser vid särskilt riskfyllda verksamheter ska effektivare räddningsinsatser kunna genomföras. [11] 2.3 Behov av förmåga Utifrån den riskbild som tagits fram behöver kommunen skapa eller öka sin förmåga på följande område: - Förmågan att hantera en större olycka som kan vara både tidskritisk och sträcka sig över tid. - Stadsomvandlingen ställer krav på att tillgodose en ny trygg och säker stad. Här behöver kommunen öka sin förmåga att hantera säkerhetsfrågor i samhällsplaneringen och ta höjd för de risker som kan komma i framtiden. - Kommunen behöver öka sin förmåga att hantera olyckor och otrygghet i glesbygden genom exempelvis upprustning av brandstationer. 9

3 Mål för kommunen Mål för skydd mot olyckor har formulerats utifrån kommunens analyser och riskbedömning samt de förtroendevaldas prioriteringar av säkerhet och skydd. Säkerhets- och prestationsmålen är framtagna för att gälla under den tid vilken handlingsprogrammet gäller, det vill säga åren 2018 till 2019. 3.1 Kommunens vision Kiruna kommun har formulerat följande vision Vår övertygelse om människors lika värde är lika djup och värdefull som vår malm. Våra ambitioner är högre än våra fjäll. Våra näringar gör oss världsledande. De stora vidderna ger rymd åt ursprung och nytänkande. Vi är Kiruna. Visionen kan tolkas så här I Kiruna är människor viktiga. Vi är beroende av att människor vill leva, bo och arbeta här. Det finns företag som erbjuder spännande arbetsuppgifter inom bl.a. turism, rymd och gruvnäring. I Kiruna vill vi vara världsledande genom hög kvalitet. Vi vill att medborgare ska ha ett gott och tryggt liv. Det finns många kulturer som berikar oss - alla är lika mycket värda. Vi har plats för nytänkande och utveckling i så väl gamla som nya näringar. Tillsammans gör vi Kiruna till en bra kommun att leva och bo i. 3.2 Mål för den förebyggande verksamheten Nedan listas säkerhets- och prestationsmål för den förebyggande verksamheten. 3.2.1 Säkerhetsmål Säkerhetsmål 1: Kiruna kommun skall aktivt jobba med att förebygga klotter och skadegörelse. Säkerhetsmål 2: Kiruna kommun skall jobba aktivt för att minska fallolyckorna i kommunen. Säkerhetsmål 3: Kiruna kommun ska bli effektivare i sitt arbete med handläggning av tillsynsverksamheten, remisser och sitt arbete mot brand i bostad. 3.2.2 Prestationsmål Prestationsmål 1.1: Genom att införa en nolltolerans mot klotter skall våra bolag som arbetar med fastighetsskötsel och annan egendom åtgärda klotter omgående när det upptäcks. Prestationsmål 1.2: Förvaltningarna/bolagen i Kiruna kommun skall förebygga skadegörelse och anlagda bränder i sina verksamheter genom utbildning, dialoger, och underhåll av egendom. Prestationsmål 2.1: Genom att Socialtjänsten aktivt jobbar med verksamheten om var olyckorna sker samt att informera hur man kan göra för att förhindra fallolyckor. 10

Prestationsmål 2.2: Genom att bolagen i upphandling av snöröjning analyserar vad man behöver göra för att minska halkolyckor. (Till exempel rivstål på traktorskopor som röjer gångbanorna.) Prestationsmål 3.1 Genom att räddningstjänsten använder sig av ett nytt verksamhetssystem ska handläggningen bli lättare och snabbare. Prestationsmål 3.2 Genom att samverka med andra räddningstjänster i länet och ta fram nya gemensamma mallar och rutiner ska räddningstjänsterna öka sin kvalité i sin handläggning. Prestationsmål 3.3 Genom att aktivt arbete med hembesök, information och tillsyn ska konsekvenserna av bostadsbränder minskas. Prestationsmål 3.4 Genom att all personal på räddningstjänsten har en grundläggande kompetens i det förebyggande arbetet ska samtliga kunna utföra tillsyner enligt LSO. 3.3 Mål för den operativa räddningstjänstverksamheten Räddningstjänsten i Kiruna kommun har genom sin verksamhetsplan beslutat om ett antal mål som ska gälla för verksamheten. Målen har kategoriserats i följande kategorier och presenteras här tillsammans med ett specifikt mål för respektive kategori. För att se samtliga mål för verksamheten som bedrivs av räddningstjänsten i Kiruna kommun hänvisas till [12]. 3.3.1 Säkerhetsmål Säkerhetsmål 1: Kiruna kommun ska stärka glesbygdens förmåga att hantera vardagsolyckor lokalt. Säkerhetsmål 2: Kiruna kommun ska kunna hantera större händelser på ett effektivt sätt i hela kommunen. 3.3.2 Prestationsmål Prestationsmål 1.1 Genom att rusta upp/bygga nya brandstationer samt uppdatera vissa materiell ska den lokala räddningstjänsten kunna genomföra en snabbare och effektivare räddningsinsats. Prestationsmål 1.2 Genom utbildning av personer lokalt ska första persons insatser öka och därmed minska konsekvenserna av en brand. Prestationsmål 1.3 Genom att utveckla effektivare taktiska resurser ska räddningstjänsten kunna skicka förstärkning till olyckor på ett mer effektivt och snabbare sätt. Prestationsmål 1.4 Införskaffa fordon och utbilda personal som bemannar en eller flera flexibla enheter i Svappavaara/Vittangi. Prestationsmål 2.1 Genom att utöka samverkan i länet ska det bli lättare att skicka rätt typ av resurser och kompetens oavsett var kommun-/landsgränsen är. 11

Prestationsmål 2.2 Genom att utveckla IB-funktionen och utöka dess kapacitet ska funktionen kunna hantera flera större händelser samtidigt. 3.4 Uppföljning och utvärdering av målen Målstyrning förutsätter att kommunen följer upp och utvärderar målen i handlingsprogrammet. Uppföljning av säkerhets- och prestationsmålen görs en gång per år. Säkerhetschefen har det övergripande ansvaret för uppföljningen som görs med hjälp av statistik, samtal och analys av måluppfyllnad. 12

4 Förebyggande verksamhet I detta kapitel presenteras en sammanfattning av hur kommunen arbetar med förebyggande av olyckor. 4.1 Organisation Säkerhetschefen är den som ansvarar för det kommunövergripande säkerhetsarbetet. Denne är direkt underställd kommunchefen. SLG (strategiska ledningsgruppen) där alla förvaltningschefer och bolags VD samt personalchefen och ekonomichefen sitter, beslutar om koncernövergripande förebyggande arbeten som skall göras och ger säkerhetschefen uppdrag. Säkerhetschefen är den som sammankallar förvaltningarna och bolagen samt leder arbetet. Förvaltningarna och de kommunala bolagen har egna säkerhetsansvariga som jobbar fortlöpande med det förebyggande arbetet inom sina respektive organisationer. Under arbeten som är koncernövergripande utser förvaltningarna och bolagen själva vilka personer som är mest lämpade för arbetet. Det förebyggande arbetet på Kiruna räddningstjänst utförs av samtlig personal. Det är räddningschefen som ansvarar för arbetet och som i sin tur svarar mot Miljö- och Byggnämnden. Verksamheten använder sig av en årlig verksamhetsplan samt tillsynsplan för att utveckla det förebyggande arbetet. Förutom detta sker ett kontinuerligt arbete där skiftlagen har till uppgift att utföra utbildningar och vissa tillsyner. Befälen har tilldelade tillsynsobjekt som de kontinuerligt ska utföra tillsyn på enligt angivna tillsynsintervall. 4.2 Resurser och kompetens Samtlig personal på Kiruna räddningstjänst arbetar förebyggande. Uppgifterna och omfattningen på uppdragen varierar beroende på kompetens. Bland personalen finns ett brett spektrum av kompetenser exempelvis brandingenjörsexaminerad och SMOexaminerad samt personal som gått Tillsyn B. Det arbetas kontinuerligt med att höja lägsta förmågan hos all personal. Detta görs genom både extern och intern utbildning. Förebyggande arbetet ska vara ett prioriterat område för Kiruna räddningstjänst. De senaste årens arbete har också visat på att det givit ett visst resultat, se Figur 3. Vid tillsyn har de allvarliga bristerna som upptäckts minskat över tid medan de tillsyner där inga brister ha påträffats ökat. 13

Brister vid tillsyn LSO/LBE 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2012 2013 2014 2015 2016 inga brister Brister Allvarliga brister Figur 3. Brister vid tillsyn. 4.3 Tillsyn I Kiruna kommun är det Miljö- och byggnämnden som har ansvaret över efterlevnaden av lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samt lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). I kommunstyrelsens delegationsordning framgår att nämnden utsett tjänstemän vid räddningstjänsten att fatta beslut på nämndens vägnar i vissa frågor. Myndighetsutövandet består i att särskilt delegerade tillsynsförrättare på räddningstjänsten utför tillsyn över efterlevnaden av lagen. [2] [13] [12] För varje år tas en tillsynsplan fram. I den beskrivs hur tillsynsarbetet planeras. [14] 4.3.1 Tillsyn 2 kap. 2 LSO Tillsyn görs utifrån 2 kapitlet 2 lagen om skydd mot olyckor som säger: Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Vid en tillsyn bedöms därmed byggnaden och dess verksamhet utifrån hur deras organisatoriska brandskydd är och om det finns några brandtekniska brister i byggnaden. [1] 4.3.2 Tillsyn 2 kap. 4 LSO 2 kapitlet 4 lagen om skydd mot olyckor ställer särskilda krav gällande anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Det handlar om skyldigheter att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. [2] 14

Räddningstjänsten gör regelbundet, normalt årligen, tillsyn på de anläggningar i kommunen som omfattas av dessa krav. [15] 4.3.3 Tillsyn och tillstånd för brandfarliga och explosiva varor Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) syftar till att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö och egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Dessutom syftar lagen till att förebygga obehörigt förfarande med varorna, det vill säga brottsliga handlingar som stöld eller sabotage. [13] Räddningstjänsten gör tillsyn över efterlevnaden av vissa delar av lagen och föreskrifter samt beslut som meddelats i anslutning till lagen. I andra fall är det bland annat MSB som ger tillstånd för tillverkning av explosiva varor samt utför tillsyn av detta. Den som ska hantera brandfarliga eller explosiva varor kan behöva tillstånd enligt LBE. Då tillkommer även särskilda krav om utredning om risker, kompetens och föreståndare. Räddningstjänsten handlägger tillståndsärenden inom kommunens geografiska område. 4.4 Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Enligt 3 kap. 4 LSO ska kommunen ansvara för rengöringen (sotningen) och kontrollen av förbränningsanordningar, exempelvis kaminer och vedpannor. [2] Hanteringen av rengöring (sotning) och brandskyddskontroll regleras i avtal mellan Kiruna kommun och den skorstensfejarmästare som förestår sotningsdistriktet. Sotningsdistrikten bedrivs i entreprenadform. Genom detta avtal förbinder sig skorstensfejarmästaren att själv eller genom anställd personal utföra all föreskriven sotning och brandskyddskontroll inom sotningsdistriktet samt att även i övrigt följa gällande föreskrifter i lag och förordning samt andra av myndighet utfärdade bestämmelser som äger tillämpning på skorstensfejarmästarens verksamhet. [1] 4.4.1 Egensotning Om fastighetsägaren kan utföra rengöringen på ett betryggande sätt får, efter medgivande från räddningstjänsten, detta göras. Tillstånd för egensotning ges dock ej i flerfamiljsfastigheter, radhus eller vid tät bebyggelse. Det ska alltid ske en regelbunden besiktning av förbränningsanordningen (brandskyddskontroll). Kiruna kommun har ett stort antal personer som rengör sin kamin eller förbränningspanna själva. Det ökande antalet sådana tillstånd det senaste året har inte visat på några ökade antal soteldar vilket är positivt. [1] 4.5 Systematiskt brandskyddsarbete Med hänvisning till 2 kap. 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt till Statens allmänna råd SRVFS 2004:3, skall ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Åtgärderna kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär. För att uppfylla dessa krav bör ett systematiskt och kontinuerligt brandskyddsarbete bedrivas under byggnadens eller anläggningens hela användningstid. I detta ingår även att brandskyddet bör dokumenteras. [2] [16] [12] Kiruna räddningstjänsts syn på hur systematiskt brandskyddsarbete (SBA) ska bedrivas beskrivs i [17]. 15

Räddningstjänsten kontrollerar, bland annat genom tillsyn, hur fastighetsägare och nyttjanderättshavare uppfyller kraven gällande systematiskt brandskyddsarbete. [17] 4.6 Skriftlig redogörelse Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor är det krav på att det ska upprättas en skriftlig redogörelse för brandskyddet för byggnader eller anläggningar där konsekvenserna av en brand kan bli särskilt stora. Beroende på verksamhet är det antingen ägaren till byggnaden/anläggningen eller verksamhetsutövaren som ansvarar för att upprätta och skicka in redogörelsen till räddningstjänsten. [2] När något av följande kriterier uppfylls skall en ny skriftlig redogörelse skickas in: Fastigheten byter ägare Verksamheten byter ägare Verksamheten byter inriktning så den uppfyller ett annat kriterium för skriftlig redogörelse Verksamheten utökas och uppfyller fler kriterium för skriftlig redogörelse än vad som tidigare rapporterats För nya byggnader och anläggningar skickas den skriftliga redogörelsen in när byggnaden eller anläggningen tas i bruk. [18] 4.7 Stöd till den enskilde Kommunen ska, enligt 3 kap. 2 lagen om skydd mot olyckor, stötta den enskilde i sitt ansvar för brandskyddet. Nedan anges översiktligt vilka kontaktvägar den enskilde har med räddningstjänsten och vilken möjlighet som finns att få stöd. Det finns tillgänglig personal dygnet runt som kan svara på frågor Jourpersonal med fackkunskap kan åka ut på plats vid behov Utöver detta informerar räddningstjänsten vid tillsynsbesök, genom informationsblad, kommunens hemsida och utbildningar. [1] 4.8 Skydd mot andra olyckor än bränder När det gäller materiella skador som blir föremål för anmälan till kommunens försäkringsbolag sker de flesta skadorna inom verksamheter tillhörande Kirunabostäder AB samt Tekniska Verken i Kiruna AB. Detta av naturliga skäl då dessa bolag hanterar bostadsfrågorna samt kommunens gator och parker. På varje förvaltning/bolag finns ansvariga för att skaderapportering görs i skaderapporteringssystemet Siv. Förvaltningarna/bolagen rapporterar skadan till säkerhetschefen som sammanställer rapporten och skickar in till Cunningham för reglering. När flera skador av samma typ uppkommer lyfts frågan med berörd part eller exempelvis kommunens brottsförebyggande råd för att söka lösningar. [19] Vattenskadorna har ökat de sista åren. Säkerhetsorganisationen i kommunkoncernen prioriterar vattenskadorna mycket högt för att minska skadorna som orsakas av vatten. Bland annat jobbar man med olika typer av system som skall förhindra stora vattenskador med hjälp av olika vatten stopp som automatiskt slår ifrån vid okontrollerade vattenflöden. Man jobbar även aktivt med invändig renovering av rörledningar inom stora delar av bostadsbeståndet. Dessutom jobbar man med attityder mot hyresgästerna för att få en förståelse för följderna. [19] 16

För att öka leveranssäkerheten och säkerheten vad gäller vattenkvalitet för det kommunala vattnet görs varje år förbättrande åtgärder av olika slag. [20] Socialförvaltningen erbjuder äldre kommunmedborgare rådgivande hembesök. En del av syftet med dessa är att förebygga fallolyckor. Målgruppen är personer i åldrarna 75-80 år och som helt saknar insatser, eller endast har insatser i form av trygghetslarm, matdistribution, inköp, klädvård eller färdtjänst. Hembesöken som är kostnadsfria utgår från en samtalsguide. Exempel på saker som tas upp är hälsa, livsstil, hemmiljö, kost, fysisk aktivitet och brandskydd. Informationsmaterial lämnas också hos den äldre för vidare läsning efter besöket. [21] Arbetsmarknadsenheten erbjuder Pensionärsservice. Detta innebär att äldre personer kan vända sig till kommunen för att kostnadsfritt få hjälp med vissa enklare sysslor som till exempel upphängning av gardiner och byte av lampor. Detta förebygger fallolyckor genom att de äldre som nyttjar erbjudandet utsätter sig för mindre risker. [21] Kiruna kommun består till stora delar av fjällmiljöer vilket också är många Kirunabors stora fritidsintresse. Aktiviteter som snöskoteråkning, skidåkning, fiske och jakt utgör en stor del av många kommuninvånares fritid. Men att röra sig med skoter eller på annat sätt i fjällmiljöer kan innebära risker. Här arbetar kommunen, i samverkan med andra aktörer som länsstyrelsen, med att öka medvetenheten och minska de risker som kan uppstå. 4.9 Samverkan, förebyggande verksamhet I detta kapitel beskrivs hur samverkan inom förebyggande av olyckor bedrivs. Dels inom kommunen och dels mellan kommunen och andra aktörer. 4.9.1 Samverkan inom kommunen Samverkan inom kommunen samordnas av säkerhetschefen som ansvarar för det kommunövergripande säkerhetsarbetet. SLG (strategiska ledningsgruppen) beslutar om koncernövergripande förebyggande arbeten. 4.9.2 Samverkan med andra kommuner Sedan 2015 finns ett samverkansavtal för samverkan mellan räddningstjänsterna inom Norrbotten. En del av syftet med det är att det ska leda till att effektiviteten ökar utan att det krävs mer resurser eller ökade kostnader. Gällande den förebyggande verksamheten ska de samverkande kommunernas räddningstjänster samordna sin verksamhet så att en enhetlig hantering av regler och procedurer byggs upp i de samverkande kommunerna. Detta för att underlätta för de som rör sig mellan våra kommuner. Detta förfarande underlättar även för personalen vid de samverkande räddningstjänsterna att stödja varandra i olika ärenden. Information och rådgivning till allmänheten i brand- och olycksförebyggande frågor är en viktig uppgift för räddningstjänsterna. Enligt samverkansavtalet är tanken att denna information ska samordnas så att den blir gemensam för alla kommuner. [22] 4.9.3 Samverkan med statliga myndigheter Samverkan sker kontinuerligt med ett flertal olika statliga myndigheter. Kiruna kommun har mycket kontakt med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det sker även samverkan med andra statliga myndigheter som Länsstyrelsen Norrbotten, Trafikverket och Arbetsmiljöverket. 17

Det görs även gemensamma tillsyner vid anläggningar som omfattas av speciella lagstiftningar, exempelvis farlig verksamhet och/eller SEVESO-direktiven. Samverkan sker även vid samhällsplanering, exempelvis vid nya vägdragningar och den pågående stadsomvandlingen. Kiruna kommun söker även stöd och vägledning i sitt myndighetsutövande från olika statliga myndigheter. 4.9.4 Samverkan med enskilda Samverkan med enskilda sker på många olika sätt inom den förebyggande verksamheten. Exempelvis i samband de rådgivande hembesök som Socialförvaltningen erbjuder äldre kommunmedborgare och i samband med räddningstjänstens tillsyn. Dessa och ett flertal andra områden där samverkan sker med enskilda beskrivs tidigare i kapitel 4. Det är även vanligt att räddningstjänsten samverkar med lokala föreningar ute i byar och Kiruna stad, där medverkan sker under exempelvis byadagar och andra liknande aktiviteter. 18

5 Operativ räddningstjänst Den operativa räddningstjänstverksamheten avser de insatser som räddningstjänsten utför för att vid olyckor och överhängande fara för olyckor hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. I detta kapitel beskrivs Kiruna räddningstjänsts förmåga och de resurser som verksamheten har och avser skaffa sig. Dessutom beskrivs samverkan med andra aktörer. 5.1 Förmåga och resurser I detta kapitel beskrivs räddningstjänstens förmåga och resurser. 5.1.1 Personella resurser Kiruna kommuns räddningstjänst har ca 30 heltidsanställda, ca 30 stycken räddningspersonal i beredskap (deltid) samt ca 110 st personal i räddningsvärn. [8] Kiruna räddningstjänst har tre brandstationer: 1. Kiruna: Heltidsstyrka som består av fyra skiftlag som utgör insatsstyrka dygnet runt, året runt. Styrkan består normalt av ett yttre befäl och 4-5 brandmän med en anspänningstid på 90 sekunder. 2. Svappavaara: Deltidsstyrka (räddningspersonal i beredskap) i jourtjänst dygnet runt, året runt. Styrkan består minst av två brandmän. 3. Vittangi: Deltidsstyrka (räddningspersonal i beredskap) i jourtjänst dygnet runt, året runt. Styrkan består av minst två brandmän. Svappavaara och Vittangi ska förutom sin minimibemanning tillsammans upprätthålla minst ett deltidsbefäl i jourtjänst, året runt. Dessa två stationer ska då tillsammans utgöra en minimistyrka på 1+4. Vid händelser som bedöms som räddningsinsatser kommer även fri inryckning tillämpas vid båda stationerna. Med fri inryckning menas att samtlig räddningstjänstpersonal som är kopplade till stationen får larmet och kan respondera på händelsen. Det finns andra uppdrag som kan påverka beredskapstiden exempelvis vid övningar, samtidiga räddningsinsatser, IVPA, hjärtstoppslarm osv. där det kan ta längre tid att återställa innan räddningstjänsten kan respondera. Dessa förseningar är i regel få och krävs för att räddningstjänstens personal ska kunna upprätthålla förmågan i alla de uppdrag som de har. Utöver detta finns fem stycken räddningsvärn. Dessa finns i Abisko/Riksgränsen, Karesuando, Kuttainen, Lannavaara och Övre Soppero. Till dessa finns frivilliga brandvärnspersoner knutna. Dessa har inget krav på inställelse eller inställelsetid utan åker på larm om de har tid och möjlighet. Därmed kan antalet personer som deltar vid larm variera. [23] Det finns även möjlighet att få hjälp av LKAB:s räddningspersonal i beredskap (deltid) och kan vid behov nyttjas som en del av räddningstjänstens organisation. Denna möjlighet bygger på ett avtal och ett nära samarbete med industribrandkåren. Dessutom finns det även möjlighet att få hjälp från Kiruna flygplats brandkår även om denna resurs kan vara begränsad av exempelvis ett flygplan som ska landa. 19

Kiruna räddningstjänst bemannar och nyttjar tillsammans med andra kommuner funktionen inre befäl som är stationerad på räddningscentralen i Luleå. Se kapitel 5.1.3 för mer information om denna funktion. Som högst ansvarig för räddningstjänsten finns en räddningschef. 5.1.2 Materiella resurser Resurserna inom Kiruna räddningstjänst delas in i enheter med olika typer av förmåga enligt följande: Ledningsenhet: samordnar övriga taktiska enheter, utövar operativ ledning och samverkar i förekommande fall med andra intressenter i insatserna. Släck-/räddningsenhet: är dimensionerade och utrustade att enskilt eller i samverkan med andra enheter släcka bränder, hantera trafikolyckor och kemikalieolyckor samt att hantera andra händelser där ett hjälpbehov finns. Dessa enheter varierar även i storlek beroende på vilken station den utgår ifrån. Höjdenhet: utrymning/livräddning och arbete på höjd. Vattenenhet: vattentransport och vattenförsörjning. Specialenheter: Fordon och personal för särskilda uppdrag, kan vara båttransporter, skotertransporter, skytteenhet (för beskjutning av tryckkärl), höghöjdsenhet (för arbete på höga höjder) etc. Svappavaara Vittangi Abisko/Riksgränsen Karesuando Kuttainen Lannavaara Soppero [11] Placering Kiruna Ledningsenhet Släck- Släck- /räddningsenhet Släck- /räddningsenhet Släck- /räddningsenhet Släck- /räddningsenhet Släck- /räddningsenhet Släck- /räddningsenhet Släck- /räddningsenhet /räddningsenhet Släck- /räddningsenhet Vattenenhet Bandvagn Abisko Vattenenhet Höjdenhet Bandvagn Riksgränsen Vattenenhet Kiruna heltidsstation har även en stor bredd av olika specialresurser. Några som kan nämnas är skytteenhet, utrustning för tung räddning, båtar, skotrar och utrustning för räddning på hög höjd. Dessa resurser ska ses ur ett länssamverkansperspektiv där placeringen av dessa kan justeras. Kiruna räddningstjänst har också tillsammans med LKAB:s industribrandkår en ökad förmåga att hantera händelser i gruvmiljö. En nationell kemikalieresursdepå finns i Luleå kommun och en nationell saneringsdepå vid kemikalieolyckor finns i Piteå kommun. Se kapitel 5.2 för mer information om dessa resurser. 5.1.3 Ledning av räddningsinsats Människors hjälpbehov vid olyckor är utgångspunkten och därmed styrande för hjälpinsatser och ansvarsfördelning. Ledningen av räddningstjänsten bygger på de generella ledningsprinciper som beskriver ledning i komponenter, ledningsnivåer och geografi, d.v.s. var ledning utövas. Kiruna räddningstjänst är vid stora och komplicerade 20

räddningsinsatser i behov av hjälp för ledning och har därför en överenskommelse om samverkan inom Norrbottens län där bland annat ledningsresurser ska kunna tillföras vid behov. Kiruna räddningstjänst har även avtal med räddningstjänst i Norge och Finland där ledningsresurser kan tillföras. [11] Se kapitel 5.2 för mer information om olika samverkansformer gällande operativ räddningstjänst. IB (Inre befäl) är en ständigt bemannad funktion som är stationerad på RC (räddningscentralen) i Luleå. IB ansvarar för den övergripande ledningen av den operativa verksamheten och är normalt den högst beslutsfattande funktioner i det vardagliga arbetet och svarar gentemot respektive räddningschef i kommunen. IB har mandatet och uppgiften att nyttja samtliga, i samarbetet ingående, kommuners resurser för insatser och beredskap på ett så optimalt sätt som möjligt. Funktionen har även andra arbetsuppgifter varav omvärldsbevakning kan nämnas som en av dem. IB bemannas med personal från Boden, Kalix, Kiruna och Luleå. IB är en gemensam funktion för ett antal kommuner i Norrbotten. Detta samarbete beskrivs vidare i kapitel 5.2.1. Figur 4 ger en översiktlig bild av den operativa ledningsorganisationen för räddningstjänsten. Figur 4. Översiktlig beskrivning av den operativa ledningsorganisationen för räddningstjänsten. Kiruna räddningstjänst bemannar de funktioner och stationer samt värn vilka inryms i den inringade delen i mitten av figuren. RCH står för räddningschef, IB står för inre befäl och IC står för insatschef. Vid en större händelse kan ledningskapaciteten hos vissa befäl vid insatsen bli otillräcklig. Befälet/befälen behöver då stöd i sitt arbete för att exempelvis föra ut 21

uppgifter, analysera behov och/eller hålla koll på de personella resurserna. Detta kan då lösas genom att knyta till sig en stab som avlastar befälet och utför de behov insatsen och befälet kräver. Utformningen på staben beror på det behov som uppstår och vart i systemet behovet finns. Oftast sker denna stabsuppbyggnad i Luleå som då knyts till det inre befälet. 5.1.4 Snabbhet Kiruna räddningstjänst rycker främst ut på olyckor inom hela Kiruna kommun, vilket motsvarar en yta som är ungefär lika stor som Skåne, Halland och Blekinge tillsammans men kommunen har en befolkning på endast ca 23 000 invånare. Förutom att hantera olyckor inom kommunen ska räddningstjänsten även rycka ut till andra geografiska områden oberoende av kommun eller landsgräns. Detta innebär att det inte är genomförbart att upprätthålla lika insatstider i alla delar av kommunen. Uppskattningsvis kan räddningstjänsten nå de mer avlägsna delarna av kommunen inom 90 120 minuter (insatstid). För att kompensera för detta jobbar Kiruna räddningstjänst särskilt med förebyggande verksamhet samt upprustning/utveckling av brandvärnen ute i de avlägsna delarna av kommunen. Detta för att förmågan att hantera det initiala skedet av en olycka ska vara god hos de som bor där. Även förmågan i Kiruna stad håller på att förändras där räddningstjänstens station kommer att flyttas och ett flertal vägar kommer byggas och dras om. 5.1.5 Uthållighet Räddningstjänsten deltagande i länssamverkan samt samarbeten mellan Norge och Finland ger en god möjlighet att skapa uthållighet vid insatser som löper under lång tid. Kommunens egna resurser är begränsade och utformade för att hantera de mest förekommande olyckorna. Prioriteten för närliggande resurser handlar i regel om att snabbt ta sig till platsen för att minska konsekvensen av en olycka. Ledningsmässigt finns det möjlighet att ta in resurser både lokalt men också från andra närområden. Detta gör att räddningstjänsten kommer kunna ha en god ledningsförmåga över tid. 5.1.6 Insatsförmåga Räddningstjänsten arbetar med differentierade styrkor. Det betyder att de personella resurserna kan vara utspridda på olika enheter beroende på behov och uppgifter som görs i det vardagliga arbetet. På så sätt går det att få med sig en stor mängd resurser samtidigt som det förebyggande arbetet kan utföras effektivt. I Kiruna stad ger det också fördelar att ha spridda enheter då det i många fall kommer göra att räddningstjänsten skulle vara snabbare på plats gentemot om alla resurser skulle vara placerade på brandstationen. Genom att ha en systemledningsfunktion (IB) i Luleå kommer det vara möjligt att hantera flera olyckor samtidigt på ett effektivt sätt. Det gör också att befäl som är på väg till en olycka slipper fundera på att hantera en ytterligare händelse samtidigt. Kiruna heltidsstation ska kunna hantera alla vanliga olycksformer som trafikolyckor och bränder på ett effektivt sätt. För komplexa och omfattande olyckor ska räddningstjänsten kunna utföra livräddande insatser samt göra olyckan statisk i den mån det är möjligt till dess att ytterligare resurser anländer. Stationen har även stor 22

bredd av olika specialresurser. Kiruna räddningstjänst har också tillsammans med LKAB:s industribrandkår en ökad förmåga att hantera händelser i gruvmiljö. Svappavaara brandstation ska kunna hantera alla vanliga olycksformer på ett effektivt sätt. För större och komplexa händelser ska räddningstjänsten kunna göra en livräddande insats samt påbörja en insats tills ytterligare resurser anländer. Observera att styrkan i Svappavaara inte förväntas ha rökdykarkompetens. Vittangi brandstation ska kunna hantera alla vanliga olycksformer på ett effektivt sätt med stöd av anländande resurser. För större och komplexa händelser ska räddningstjänsten kunna göra en livräddande insats beroende på omständigheterna samt påbörja en insats tills ytterligare resurser anländer. Observera att styrkan i Vittangi inte förväntas ha rökdykarkompetens. Abisko/Riksgränsen brandvärn ska kunna påbörja en livräddande insats samt göra händelsen statisk för vardagliga olyckor tills ytterligare resurser anländer. Beroende på kompetens hos enskild personal kan brandvärnet även nyttjas till uppdrag i fjällmiljö. Stationen har i regel inte kompetens att göra en rökdykarinsats i en brinnande byggnad. Karesuando, Kuttainen, Lannavaara och Soppero brandvärn ska kunna påbörja en livräddande insats samt göra händelsen statisk för vardagliga olyckor tills ytterligare resurser anländer. Stationerna har i regel inte kompetens att göra en rökdykarinsats i en brinnande byggnad. Vid större eller flera samtidigt pågående insatser kan stora delar av kommunens resurser vara upplåsta. Vid behov kommer Kiruna C:s beredskap prioriteras. 5.1.7 Alarmering och kommunikation I normalfallet när en olycka sker larmas räddningstjänsten genom att den drabbade eller någon annan som fått vetskap om olyckan och hjälpbehovet ringer SOS (112). SOS larmar sedan enligt fastställda larmplaner och i samråd med inre befäl ut lämpliga räddningsresurser. Om stora grupper människor behöver nås samtidigt med viktig information kan systemet för Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) användas. Det finns två typer av meddelanden: varnings- och informationsmeddelanden. VMA är ett utomhuslarm som med hjälp av tyfoner varnar vid fara. Larmet används till exempel vid gasutsläpp, större bränder och andra olyckor som berör allmänheten. Mer information om detta finns bland annat på www.kommun.kiruna.se. Varningsmeddelande sänds omedelbart på begäran av räddningsledare eller myndighet och företag i situationer då omedelbar risk bedöms föreligga för skada på liv, egendom eller i miljö. Informationsmeddelande sänds, dock utan krav på omedelbarhet, på begäran av räddningsledare eller myndighet och företag för att förebygga och begränsa skador på liv, egendom eller miljö. Utomhussignal sänds från SOS Alarms central på begäran av räddningsledare, myndighet eller företag (om tillstånd för detta beviljats i förväg) då omedelbar risk bedöms föreligga för skada på liv, egendom eller i miljö. Beslut om att sända varningsmeddelande och eventuellt använda utomhussignalen tas bland annat av räddningsledaren. Ett VMA ska alltid kompletteras med ett pressmeddelande där 23

ytterligare information finns. [11] Kommunikation mellan olika enheter och ledningsfunktioner inom räddningstjänsten sker via systemet RAKEL och mobiltelefon. Via dessa system sker även kommunikation med samverkande organisationer som till exempel polis och ambulans. Det pågår även ett arbete där Sveriges system (RAKEL) ska kunna prata med Norges (Nödnett). 5.1.8 Planerade förändringar gällande förmåga och resurser Räddningstjänsten avser att fortsätta och fördjupa samarbetet mellan övriga räddningstjänster. Ett konkret område som anses behöva utvecklas och förstärkas är IBfunktionen i Luleå. Det krävs även ett arbete med att ytterligare förstärka glesbygdsområdena i kommunen samt planera för insatser mot större anläggningar/byggnader ute i väglöst land. 5.1.9 Förmåga under höjd beredskap Höjd beredskap är något som legat vilande under en längre period. Då omvärldsläget i Sveriges närliggande områden har försämrats har detta blivit aktuellt igen. För närvarande görs flera arbeten på nationell nivå och det är oklart vad dessa arbeten kommer betyda för den lokala räddningstjänsten. Mellan 2017-2019 kommer kommunen att öka sin förmåga utifrån de krav som finns i 8 kap LSO. Kommunen har börjat se över de möjligheter som finns att öka förmågan under höjd beredskap och följer den utveckling som sker på nationell nivå. 5.2 Samverkan, operativ räddningstjänst För att kunna förhindra att olyckor sker samt hantera störningar, olyckor och kriser effektivt behövs samverkan. En effektiv samverkan inom det skadeförebyggande och skadeavhjälpande området skapar goda förutsättningar att detta uppnås. Nedan beskrivs hur samverkan sker på olika nivåer gällande den operativa verksamheten. [22] 5.2.1 Samverkan med andra kommuner Sedan 2015 finns ett samverkansavtal för samverkan mellan merparten av räddningstjänsterna inom Norrbotten. En del av syftet med det är att det ska leda till att effektiviteten ökar utan att det krävs mer resurser eller ökade kostnader. Gällande den operativa verksamheten tas bland annat samverkan i form av gemensamt IB (inre befäl) upp. Funktionen inre befäl beskrivs vidare i kapitel 5.1.3. En del av syftet med avtalet är att uppnå en höjd förmåga att bygga upp en ledningsorganisation för att hantera stora olyckshändelser, oavsett vilken kommun olyckan sker i. Samarbetet innebär också att de kommuner som ingår har valt att organisera de olika ledningsnivåerna för räddningsinsatser på likartade sätt och använda liknande benämningar på de olika ledningsfunktionerna. [22] 5.2.2 Samverkan med statliga myndigheter Luleå kommun har avtal med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om kemikalieresursdepå. Kemikalieresursdepån är en regional/nationell resurs och ska kunna vara behjälplig vid insats där behov föreligger. [11] 24