Risk- och sårbarhetsanalys Hagfors kommun 2011-2014

sid 1 (27) Risk- och sårbarhetsanalys Hagfors kommun 2011-2014 Sammanställd av Hagfors Räddningstjänst

sid 2 (27) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 3 1.1 Begrepp och förkortningar... 3 2 Övergripande beskrivning av kommunen... 6 3 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod... 7 4 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser... 9 4.1 Egna förstärkningsresurser... 9 4.2 Gemensamma förstärkningsresurser... 9 4.3 Externa förstärkningsresurser... 10 5 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom geografiska områdesansvar... 13 6 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse... 15 6.1 Bedömningsnivåer....Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.2 Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa... 16 6.3 Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet... 17 6.4 Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa... 17 6.5 Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet... 18 7 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom geografiska område... 19 7.1 Elavbrott... 19 7.2 Otjänligt dricksvatten... 20 7.3 Skolbrand... 21 7.4 Utsläpp av farligt ämne... 21 8 Bedömning av förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse... 22 8.1 Hanteringsförmåga... 22 8.2 Slutsatser... 23 9 Planerade och genomförda åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat... 23 9.1 Genomförd verksamhet under 2010... 23 9.2 Planerad verksamhet för mandatperioden 2011 2014... 23 10 Bilaga 1 - Beskrivning av samhällsviktig verksamhet i Hagfors kommun24

sid 3 (27) 1 Inledning I 2 kap.1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap föreskrivs att kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunens krisberedskapsförmåga ska bedömas utifrån förmågan att motstå allvarliga störningar, där följande fyra bedömningsnivåer används: 1. 2. i huvudsak, men har vissa brister 3. Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4. Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den skall ge kunskap om största risker och sårbarheter. Kunskapen skall i sin tur ligga till grund för ett medvetet arbete inom kommunen vad gäller förebyggande och förberedande verksamhet inom området. 1.1 Begrepp och förkortningar Det finns ett behov av att definiera många av de begrepp och förkortningar som används i detta dokument. ATS Armens taktiska stab, kontaktas då myndigheter eller räddningstjänst behöver stöd av försvarsmakten. Krisledningsgrupp Består av Krisledningsnämdens ordförande, kommunchef, räddningschef, teknisk chef, äldreomsorgschef, Barn- och bildnings chef, miljöchef, personalchef Informationsansvarig, samt beredskapssamordnare. CFF Civilförsvarsförbundet CSK Centralsjukhuset, Karlstad Extraordinär händelse En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga funktioner. Det kan därmed vara förenat med svårigheter att återställa samhället i dess ursprungliga skick efter en extraordinär händelse. Definitionen medför samtidigt att det är svårt att göra en klar gränsdragning mellan en extraordinär händelse och en allvarlig olycka. Störningarna i samhället kan samtidigt uppfattas helt olika beroende på en kommuns storlek och befintliga resurser. FRG Frivilliga resursgruppen

sid 4 (27) GIS Geografiskt informationssystem IBERO Analysverktyg med färdiga frågeställningar och scenarion för risk- och sårbarhetsanalyser Infrastruktur Anläggningar som anses vara nödvändiga för att samhället skall fungera. Framför allt avses system för transport av varor, personer och information. Till infrastruktur räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. I denna rapport avser infrastruktur system som omfattar vägar med kollektivtrafik, energisystem som elkraftnät och gasnät, vatten- och avloppsnät samt informationssystem. Krisledningsnämnd Högsta beslutande nämnd vid en extraordinär händelse, bestående av politiker. Nämnden består av 5 ledamöter samt 5 ersättare. Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. LiV Landstinget i Värmland LST Länsstyrelsen i Värmlands län MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PKL Psykiatrisk katastrofledningsgrupp POSOM Psykiskt och socialt omhändertagande. RAKEL Nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning

sid 5 (27) Risk, sannolikhet och konsekvens Ordet risk kan ha många betydelser. Ibland beskriver det ett hot och ibland är det ett spridningsmått. I denna rapport används ordet risk mestadels för betydelsen hot och fara. För beräkningsmått, så som spridning eller statistisk beräkning, används ordet sannolikhet. En sammanvägning av sannolikhet och skadans storlek benämns som konsekvens. Risk- och sårbarhetsanalys Samhällssäkerhet Hot, risker och sårbarheter som påverkat samhället i så pass stor utsträckning att det medför en allvarlig störning i viktiga funktioner definieras som sagt som en extraordinär händelse. För att höja säkerheten kring dessa samhällsviktiga funktioner (exempelvis informationssäkerhet och elkraft- och vattenförsörjning) krävs ibland både ett skydd av fysisk karaktär och en riskmedvetenhet hos invånare, tjänstemän och politiker i kommunen. Säkerheten kring dessa viktiga funktioner benämns i denna rapport med begreppet samhällssäkerhet. Samhällsviktig verksamhet En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. TiB Tjänsteman i beredskap VAKA Vattenkatastrofgruppen är en nationell resurs vid problem med dricksvattenförsörjningen. VMA Viktigt meddelande till allmänheten

sid 6 (27) 2 Övergripande beskrivning av kommunen Statistik för Hagfors Invånare 12 636 Yta (km 2 ) 2 012 Befolkningstäthet (inv/km 2 ) 6,79 Medelinkomst 212 200 Ohälsotal (antal sjukersättningsdagar/inv. 16-64 år) 50 Öppna jämförelser 2010 I Hagfors kommun bor 12 636 invånare, varav 6 249 är kvinnor och 6 387 är män. Kommunen gränsar till kommunerna Munkfors, Torsby, Sunne, Filipstad och Malung Sälen. Transporter genom kommunen förekommer endast på väg, där de större transportvägarna är riksväg 62 och 240 Genom kommunen går Sveriges längsta älv Klarälven. Här finns vägar och bebyggelse utmed älvens meandersträckning. I Hagfors Kommun hålls årligen ett Rally VM med tusentals besökare Krisledningsnämnd Krisledningsnämnden i Hagfors kommun består av 5 ledamöter och 5 ersättare.

Utkast sid 7 (27) 3 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Metodbeskrivning Faktainventering Riskinventering Syntes och sammanställning Faktainventering och Riskinventering Fakta har tagits fram genom att personal på berörda förvaltningar har intervjuats. Risk- och sårbarhetsanalysen för 2007 har används som bakgrundsmaterial till de nya analyserna. Följande risker har används som underlag till intervjuerna: Otjänligt dricksvatten: Analys påvisar otjänligt dricksvatten i huvudledning. Detta pågår i 6 veckor under augusti september. Elavbrott: Elavbrott i hela kommunen under 3 dygn, vintertid ca -15ºC. Utsläpp av farligt ämne: Det är lördag förmiddag i juni och ett läckage från en farlig stransport på riksväg 62 orsakar ett giftigt gasmoln (svaveldioxid) som sprider sig mot centrum. Scenario utanför området extraordinära händelser som också har analyserats Brand i skola: Kommunens största grundskola med flest antal elever blir totalförstörd i en brand. Det tar ungefär 1 år att återställa byggnaden Syntes och sammanställning Delmomenten i metodbeskrivningen sätts samman till ett utkast i rapportform som ligger till grund för den fortsatta arbetsprocessen (se nedan).

LST/MSB sid 8 (27) Arbetsprocess Utkast Beredning Utkast Utkastet, som är ett resultat av metodarbetet, används som grund för arbetsprocessen. I dokumentet finns fakta, bakgrundsmaterial och resultatet av de intervjuer som har genomförts. Beredning Beredning av dokumentet har skett i ledningsgrupp. Beredningsprocessen innebär att utkastet till risk- och sårbarhetsanalysen delas ut för genomgång och eventuell revidering. Den slutgiltiga versionen av risk- och sårbarhetsanalysen färdigställs och levereras till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen sammanställer en risk- och sårbarhetsanalys för länet som skickas till MSB. Risk- och sårbarhetsanalysen ligger sedan till grund för handlingsplan för en stärkt krisledningsförmåga, vilken beslutas av kommunfullmäktige. Avgränsningar Beroende på vilken risk/händelse som bedöms krävs avgränsningar. Vissa händelser berör endast delar av den samhällsviktiga verksamheten varför. Därför behövs det en avgränsning för vilka samhällsviktiga verksamheter som analyseras. Andra risker/händelser är så omfattande och berör hela samhället. På grund av detta behövs en avgränsning för att bedömningen ska bli gripbar för en analys. Beroenden som inte tas upp i analysen är bland annat: Betalningssystem Reservdelstillverkare utanför Sverige vilka aktörer inom vårt geografiska område är beroende av. Akut ambulanssjukvård, CSK, vårdcentraler som LiV ansvarar för. Polis Läkemedelsförsörjning

sid 9 (27) 4 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 4.1 Egna förstärkningsresurser POSOM I Hagfors kommun finns en POSOM-grupp med en egen ledningsgrupp. Ledningsgruppen är den som tar emot larm om insats från SOS Alarm. Målet för det psykiska och sociala omhändertagandet av drabbade människor vid olyckor och katastrofer, är att lindra i akuta situationer och förebygga psykisk ohälsa på lång sikt. Målet nås genom att POSOM-grupperna får fortbildning och möjlighet att praktiskt få delta i katastrofövningar. Gruppen genomför årligen utbildningar för medlemmarna i frågor som är kopplade till arbetet inom POSOM. 4.2 Gemensamma förstärkningsresurser Räddningstjänsten Kommunen har egen räddningstjänst som ingår i kommunen från 2011-01-01. Räddningstjänsten har två deltids stationer placerade i tätorterna Hagfors och Ekshärad. Inom räddningstjänsten arbetar ca 40 personer. Det finns en räddningschef i beredskap som tillsammans med brandförmännen i kommunen utgör grunden för att starta upp en stab, samt bemanna ledningsbussen. Ledningsbussen är en resurs för hela länet, samt delar av Dalarna och Bergslagen. Ledningsbussen används för gemensam stab/ledning för medverkande instanser ute på olycksplats och kan även bemannas med en SOS-operatör. Det finns ett samverkansavtal mellan samtliga Räddningstjänster i Värmland. RAKEL Under innevarande mandatperiod kommer den kommunala räddningstjänsten att övergå till det gemensamma kommunikationssystemet RAKEL. Detta kommer att underlätta samverkan mellan aktörer vid en kris. Polismyndigheten i Värmland är anslutna till RAKEL sedan 2010. Ledningsplats Kommunens ordinarie ledningsplats finns i kommunhuset. Räddningstjänstens lokaler på Skålviksvägen 1 kan också nyttjas som reservledningsplats för krisledningsnämnden och beredningsgruppen.

sid 10 (27) Vattentankar Utrustning för nödvattenförsörjning: Typ Lokalisering Antal Brandbil tank Rostfri Brandbil tank Plast Lastväxlartank Rostfri tank på lastbilsflak Metalltank Rostfri Metalltank Rostfri Volym per tank (m3) Total volym (m3) Räddningstjänsten Hagfors 1 7,5 7,5 Räddningstjänsten Ekshärad 1 10 10 Hagfors kommunförråd 1 10 10 Hagfors kommunförråd 1 7 7 Hagfors kommunförråd 3 1 3 Ekshärad kommunförråd 1 1 1 Kommentar SOS Alarm begär tjänstgörande RCB SOS Alarm begär tjänstgörande RCB SOS Alarm begär Kommun jouren SOS Alarm begär Kommun jouren SOS Alarm begär Kommun jouren SOS Alarm begär Kommun jouren 4.3 Externa förstärkningsresurser Ambulanssjukvården i Värmland I Värmland finns 11 stationer som drivs antingen av Landstinget i Värmland eller av entreprenörer. Ambulanssjukvården är en kvalificerad sjukvårdsresurs som tillsammans med primärvården bildar första linjens sjukvård. Den tekniska utrustningen motsvarar grundutrustningen på en akutmottagning. LiV har ett nära samarbete med angränsande län så väl i vardagen som vid extraordinära händelser. SOS Alarm är de som kontaktar och förmedlar resurser och hjälpbehov vid akuta situationer. I Munkfors kommun finns en ambulans stationerad dagtid. PKL Landstinget har PKL-grupper (Psykiatrisk katastrofledningsgrupp) vid sjukhusen i Karlstad, Torsby och Arvika. Polismyndigheten i Värmland Polisen i Värmland är indelad i fyra samverkansområden: Samverkansområde Väst, Samverkansområde Norr, Samverkansområde Öst och Samverkansområde Syd. Sammanlagt finns 17 polisstationer i Värmland i följande kommuner: Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Sysslebäck, Säffle, Torsby och Årjäng. Hagfors kommun hör till samverkansområde Norr.

sid 11 (27) Försvarsmakten Värmland har en Hemvärnsbataljon, Värmlands hemvärnsbataljon. De är verksamma i hela länet. Totalt består bataljonen av cirka 1000 personer uppdelade på fyra kompanier. Två av kompanierna är så kallade Insatskompanier. Bataljonen leds av en bataljonsstab med tillräckliga ledningsresurser i form av radioapparater och fordon (Bataljonen har även tillgång till RAKEL). Övriga funktioner är en flyggrupp om 3 lätta flygplan samt 13 hundekipage. Hemvärnet larmas genom ATS på uppdrag av den kommunala krisledningen eller räddningsledaren. VAKA VAKA har ett nationellt nödvattenlager på fyra platser i Sverige (Ljung, Norsborg, Eslöv och Sundsvall). Totalt finns 806 st så kallade Combo-Aqua tankar som rymmer 1060 liter dricksvatten vardera. Tankarna fraktas i containrar. Vintercontainrarna innehåller 30 st Combo Aqua tankar samt värmemattor, elverk, skyddshuvar (värmehuvar). Sommarcontainrarna innehåller 41 st Combo Aquatankar.

sid 12 (27) VMA Vid svåra samhällsstörningar, olyckor och under höjd beredskap, kan myndigheter be TV och radio att sända Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). Detta berör både Public service och kommersiella tv- och radiokanaler samt utomhuslarm. Det finns två nivåer av VMA-meddelande till Radio och TV: 1. Varningsmeddelande sänds direkt vid omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom och miljö. Behörig Händelse Räddningschef/Räddningsledare Olyckor och vid risk för olyckor SSI Vid utsläpp av radioaktiva ämnen Polismyndighet Grov störning av allmän ordning eller svår brottslighet Smittskyddsläkare Spridning av smittsam sjukdom Anläggning med farlig verksamhet Utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen SOS Alarm Störningar i 112-funktionen 2. Informationsmeddelande sänds snarast för att förebygga eller begränsa skador. Behörig Händelse Regeringen Inför och vid extraordinära händelser TiB myndigheter Inför och vid extraordinära händelser Kommuner och landsting Inför och vid extraordinära händelser Svenska kraftnät och el-distributörer Vid elavbrott Teleoperatörer Vid teleavbrott (De som är behöriga att begära varningsmeddelande får också begära informationsmeddelande) Meddelandet ska innehålla följande: Vem som står bakom meddelandet. Vad som inträffat och orsakat meddelandet. Var nödläget uppstod, vilket område som är berört. Konsekvenserna och omfattningen av det inträffade. Förhållningsorder till allmänheten. Översvämningsskydd, MSB MSB har cirka 2 800 meter barriärer samt cirka 300 000 sandsäckar som kommunen kan låna vid en översvämning. MSB har även tillgång till större pumpar och utbildad personal som kan stötta kommunen vid akuta översvämningar.

sid 13 (27) 5 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom geografiska områdesansvar I takt med att samhället utvecklas och förändras, förändras även hoten och riskerna i samhället. Bland annat har samhällsviktiga verksamheter blivit alltmer beroende av varandra, vilket i sin tur innebär att samhällets sårbarhet blivit större. För att dagens samhälle skall kunna fungera även vid en allvarlig kris är det viktigt att definiera vilka verksamheter i kommunen som är nödvändiga för att undvika eller hantera kriser. När det gäller krisberedskap är vissa samhällsfunktioner viktigare än andra. Samhället är uppbyggt av en rad komplexa verksamheter som ibland är helt avgörande för hur väl samhället i sin helhet fungerar. Vissa verksamheter i samhället tillhandahåller så pass viktiga samhällstjänster och produkter att om deras funktionalitet kraftigt minskar riskeras människors hälsa och liv och möjligheten att värna om samhällets grundläggande värden. För att beskriva den samhällsviktiga verksamheten i kommunen så redovisas detta i tabellen på sidan 14.

sid 14 (27) För att beskriva den samhällsviktiga verksamheten i kommunen så redovisas detta i följande tabell: Prioriteringskriterier Samhällsviktig verksamhet Kritiska beroenden: För att bedriva dessa verksamheter måste följande funktioner säkras Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. - Akutsjukvård och sjukhusens vårdavdelningar (Landstinget) - Omsorg om äldre och funktionshindrade - Hemtjänstgrupper - Kommunal räddningstjänst - Elförsörjning - Uppvärmning - Försörjning med vatten, medicin och mat - Bränsleförsörjningen till uppvärmning, reservkraft och fordon - Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. - Kommunal krisledning - Dricksvattenförsörjning - Fjärrvärme - Polis (vaktbolag) - Akut tillgång till socialtjänst - Barnomsorg för de föräldrar som arbetar inom samhällsviktig verksamhet - Elförsörjning - Uppvärmning - Försörjning med vatten, medicin och mat - Bränsleförsörjningen till uppvärmning, reservkraft och fordon - Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. - Vårdcentraler - Samhällsviktig information - Dagcenter eller liknade verksamhet - Massmedia - Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. - Reningsverk - VA-system - Livsmedelsförsörjning - Försörjning (medicin, betalmedel, m.m.) Av kommunernas verksamheter räknas följande områden som samhällsviktiga: Vård och omsorg av äldre och personer med särskilda behov Kommunal räddningstjänst Kommunal krisledning Kommun tekniskförsörjning I bilaga 1 återfinns detaljerad information om de samhällsviktiga verksamheterna.

sid 15 (27) 6 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Bedömningen av förmågan för hur samhällsviktiga verksamheter kan motstå och hantera risker baseras på genomförda interjuver med chefer och tjänstemän. För att skapa en enkel struktur har övriga regionens vanligaste risker används. Följande risker har används som underlag till intervjuerna: Otjänligt dricksvatten: Analys påvisar otjänligt dricksvatten i huvudledning. Detta pågår i 6 veckor under augusti september. Elavbrott: Elavbrott i hela kommunen under 3 dygn, vintertid ca -15ºC. Utsläpp av farligt ämne: Det är lördag förmiddag i juni och ett läckage från en farlig stransport på riksväg 62 orsakar ett giftigt gasmoln (ammoniak) som sprider sig mot centrum. Scenario utanför området extraordinära händelser som också har analyserats Brand i skola: Kommunens största grund- och gymnasieskola med flest antal elever blir totalförstörd i en brand. Det tar ungefär 1 år att återställa byggnaden 6.1 Bedömningsnivåer Följande bedömningsnivåer används för en samlad bedömning av var och en av de båda delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Nivå Beskrivning av förmåga 1 2 i huvudsak men har vissa brister 3 Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Bedömningen att förmågan är innebär att kommunen bedöms ha resurser och kapacitet att kunna lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. (2) Att förmågan är i huvudsak men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckligt med resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. (3) Det finns viss förmåga men den är bristfällig innebär att resurser kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. (4) Att det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga betyder att kommunen står oförberedd inför en extraordinär händelse.

sid 16 (27) 6.2 Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Elavbrott Skolbrand Samhällsviktig verksamhet Akutsjukvård och sjukhusens vårdavdelningar (Landstinget) Omsorg om äldre och funktionshindrade Hemtjänstgrupper Kommunal räddningstjänst i huvudsak men har vissa brister (2) Otjänligt dricksvatten Förmåga behövs ej Förmåga behövs ej Utsläpp av farligt ämne

sid 17 (27) 6.3 Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Samhällsviktig verksamhet Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Utsläpp av farligt ämne Kommunal krisledning Dricksvattenförsörjning Fjärrvärme Polis (vaktbolag) Akut tillgång till Socialtjänst Barnomsorg för de föräldrar som arbetar inom samhällsviktig verksamhet Det finns viss förmåga men den är bristfällig (3) Det finns viss förmåga men den är bristfällig (3) i huvudsak men har vissa brister (2) 6.4 Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Samhällsviktig verksamhet Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Utsläpp av farligt ämne Vårdcentraler Samhällsviktig information Dagcenter eller liknade verksamhet Det finns viss förmåga men den är bristfällig (3) i huvudsak men har vissa brister (2) i huvudsak men har vissa brister (2) Förmåga behövs ej

sid 18 (27) 6.5 Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Elavbrott Skolbrand Samhällsviktig verksamhet Reningsverk Va-system Livsmedelsförsörjning Försörjning (medicin, betalmedel, m.m.) i huvudsak men har vissa brister (2) i huvudsak men har vissa brister (2) i huvudsak men har vissa brister (2) Otjänligt dricksvatten i huvudsak men har vissa brister (2) i huvudsak men har vissa brister (2) Förmåga behövs ej Förmåga behövs ej i huvudsak men har vissa brister (2) Förmåga behövs ej Utsläpp av farligt ämne Förmåga behövs ej Förmåga behövs ej Förmåga behövs ej

Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och samverka Rädda/skydda akut hotade individer eller objekt Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion sid 19 (27) 7 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom geografiska område 7.1 Elavbrott Förmågan att hantera ett elavbrott under 3 dygn, ca -15 C Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Bedömd förmåga (Nivå) God Medel God Låg Låg Låg Förmåga behövs ej* Låg Förmåga behövs ej* Medel Det som ligger utanför ansvarsområde har besvarats med Förmåga behövs ej Kritiska beroenden Aktörer och verksamheter som kommunen är beroende av för att bedriva verksamhet under den aktuella händelsen är FORTUM som är elleverantör. Dessutom kommer det att behövas hjälp från räddningstjänsten, närkommuner, media, leverantörer av gasolvärmare, reservkraftsverk och VVSföretag samt hemvärnet. Kommentar Analysen av ett elavbrott under tre dygn med en temperatur på -15 C visar att kommunen anser sin förmåga att hantera händelsen är i huvudsak men det finns vissa brister. Hanteringsförmågan för att rädda/skydda akut hotade individer/objekt utmärker sig genom att kommunen anser sig ha viss förmåga men den är bristfällig.

Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och samverka Rädda/skydda akut hotade individer eller objekt Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion sid 20 (27) 7.2 Otjänligt dricksvatten Förmågan att hantera otjänligt dricksvatten under 6 veckor Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Bedömd förmåga (Nivå) Medel Medel Hög Medel Medel Medel Medel Medel Förmåga Det som ligger utanför ansvarsområde har besvarats med Förmåga behövs ej behövs ej* God Kritiska beroenden Aktörer och verksamheter som kommunen är beroende av för att bedriva verksamhet under den aktuella händelsen är räddningstjänsten, närkommunerna och VAKA. Dessa behövs för nödvattenförsörjning och personal. Även företag för laboratorieanalyser och spolning/klorering av ledningsnätet anses nödvändiga. Kommentar Kommunens förmåga att hantera otjänligt dricksvatten under sex veckor anses vara medel och det finns vissa brister. Förmågan att hindra utbredning/spridning och att sörja för hjälpbehövande finns men den brister.

Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Kommunicera och samverka Informera Rädda/skydda akut hotade individer eller Hindra objekt utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och samverka Rädda/skydda akut hotade individer eller objekt Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion sid 21 (27) 7.3 Skolbrand Förmågan att hantera en skolbrand Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Bedömd Hög Medel Hög Medel Hög Hög Förmåga Medel Förmåga Medel förmåga behövs behövs (Nivå) ej* ej* Kritiska beroenden Aktörer och verksamheter som kommunen är beroende av för att bedriva verksamhet under den aktuella händelsen är räddningstjänsten, vårdcentral och försäkringsbolag. Dessa behövs för släckning, vård och uppbyggnad. Kommentar Förmågan att hantera en skolbrand är i huvudsak men det finns vissa brister. Exempel på förbättringspunkter är att skapa lägesbild under händelsen. Övning och utbildning är förslag på aktiviteter som kan höja förmågan. 7.4 Utsläpp av farligt ämne Förmågan att hantera ett utsläpp av ett farligt ämne Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Bedömd förmåga (Nivå) Hög Hög Hög Medel Medel Medel Hög Hög Förmåga Det som ligger utanför ansvarsområde har besvarats med Förmåga behövs ej behövs ej* Hög Kritiska beroenden För att hantera händelsen är kommunen beroende av den gemensamma räddningsorganisationen, polis, sjukvård och media för kompetens av första hjälpen, sanering, sjukvård, information och avspärrning. Kommentar Kommunens förmåga att hantera ett utsläpp av farligt ämne anses i huvudsak men det finns viss brist i att kommunicera och samverka samt återställande av funktion.

Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Utsläpp av farligt ämne sid 22 (27) 8 Bedömning av förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Kommunens samtliga bedömningar av hanteringsförmåga ser ut enligt följande: 8.1 Hanteringsförmåga Nivå 3 3.Informera, kommunicera, hindra spridning Rädda/skydda akut 2 1 hotade individer/objekt 2. Skapa lägesbild, återställa funktion 2. Upptäcka, skapa lägesbild, Informera, Kommunicera och samverka, rädda/skydda akut hotade individer/objekt, hindra spridning, sörja för hjälpbehövande 2. Skapa lägesbild, Informera, sörja för hjälpbehövande, återställa funktion 1. Upptäcka, besluta och leda, kommunicera och 2.Informera, kommunicera och samverka, rädda/skydda akut hotade individer/oblekt, 1. Upptäcka, skapa lägesbild, Besluta och samverka, rädda/skydda leda, Hindra utbredning 1. Upptäcka, besluta och leda. akut hotade individer/objekt, hindra utbredning/ och spridning, sörja för hjälpbehövande, återställa funktion spridning, 1. Besluta och leda, återställa funktion Händelse

sid 23 (27) 8.2 Slutsatser Kommunens förmåga att hantera samtliga händelser är i huvudsak men har vissa brister. Dessa består i svårigheter av att informera, hindra spridning, rädda/skydda akut hotade individer/objekt under ett elavbrott. För otjänligt dricksvatten finns viss förmåga men den är bristfällig. Bristerna består i att hindra utbredning/spridning och sörja för hjälpbehövande samt upptäcka och skapa lägesbild. Kommunens styrka i hanteringsförmågan består av att besluta och leda i samtliga händelser. Vid samtliga händelser ser kommunen brister/problem att nå ut med informationen till invånarna. Planerade och genomförda åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. 8.3 Genomförd verksamhet under 2010 Följande verksamhet har genomförts: Stab och ledningsutbildning för beredningsgruppen. Övningsplanering inför ledningsgruppens larmövning. Intervjuer för - arbetet. Styr el, elberoende i kris. 8.4 Planerad verksamhet för mandatperioden 2011 2014 Med utgångspunkt från risk- och sårbarhetsanalysen planeras följande verksamhet: Uppdatering av handlingsplaner, krisledningsplan och kriskommunikationsplan. Övning och kunskapsdagar för krisledningsnämnden, beredningsgruppen och verksamhetsansvariga. Behovsanalys av RAKEL som kommunikationsmedel samt eventuellt inköp av apparatur. Utveckling av det förebyggande säkerhetsarbetet i kommunen. Reservkraftsutredning med avseende på behovet av mobil reservkraft till vårt värmeverk. Hur informationen skall kunna nå ut på ett bättre sätt till invånarna. Översyn av beredskapen när det gäller vattenförsörjning.

sid 24 (27) 10. Bilaga 1 - Beskrivning av samhällsviktig verksamhet i Hagfors kommun 1. Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv o hälsa Hemtjänst Hagfors kommun erbjuder såväl hemtjänst, hemsjukvård som särskilda boenden. Ett särskilt boende är en boendeform som skall tillose den enskildes behov av omvårdnad, trygghet och gemenskap. Det finns 165 platser inom särskilda boenden och de är bemannade dygnet runt. Det finns även ca 17 till 20 korttidsplatser/avlastningsplatser/rehabiliteringsplatser. Utöver äldreboenden finns 322 personer med hemtjänst. Trygghetslarm användes av ca 280 personer. Särskilda boende (äldreboende) Kommunens gruppboende inom äldreomsorgen är belägna på olika platser i kommunen. Svalan är belägen på Vårdcentralen, plan 6, i Hagfors. På korttidsenheten finns möjlighet till 17-20 platser. Lillåsen har 33 lägenheter +en kortidslägenhet. Och Sättragården i Hagfors har 48 lägenheter. Bellmansgården i Ekshärad har 59 lägenheter + en kortidslägenhet. Hägggården i Råda har 25 lägenheter. Hyttgården i Sunnemo är ett kooperativt äldreboende i Hagfors kommun. Här finns åtta lägenheter. LSS boende Vi har 91 personliga assistenter som är tillsvidareanställda. De ger hjälp till 45 personer i de enskildas hem. Sammantaget vid våra 4 boenden, Smältaren, Villan, Abborrtorp och Källgården bor 21 personer och det arbetar 34 personal Det finns 5 timanställda personer som utför avlösarservice och 25 timanställda som utför ledsagarservice. Boende för barn och ungdom i form av elevhem i annan kommun finns 6 personer och i familjehem 2 personer. Boende enligt SoL för personer med psykiskt funktionshinder har vi inget inom Hagfors kommun. Sjukhus Centralsjukhuset i Karlstad Adress: Rosenborgsgatan 2, 651 85 Karlstad Antal vårdplatser (2010): 414 somatiska medicin/kirurgi/övriga specialiteter 66 tekniska (intensivvård, barnintensivvård, uppvakningsplatser) 27 psykiatri (ej på sjukhusområdet) Antalet besök vid akutmottagningen: 48 718 Inskrivna patienter: Ca 28 231 Antal anställda 3 200 Lokalyta: 138 111 kvadratmeter

sid 25 (27) Hagfors räddningstjänst Det är sammanlagt ca 40 personer anställda vid Hagfors räddningstjänst. De är uppdelade på två stationer med deltidsstyrkor som består av 6 man i Hagfors och 4 man i Ekshärad uppdelade på 3 arbetslag. i Hagfors och 4 arbetslag i Ekshärad. Utöver detta finns en räddningschef i beredskap som tillsammans med brandförmännen i kommunen utgör grunden för att starta upp en stab 2. Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Kommunal krisledning Krisledningsnämnden är högsta beslutande organ i krisledningsorganisationen. Den får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhet från övriga nämnder i kommunerna. Nämnden träder i funktion efter beslut av nämndens ordförande eller dennes ersättare. Till krisledningsnämnden hör en beredningsgrupp som tar fram beslutsunderlag och stödjer nämnden i dess arbete. Beredningsgruppen kan fungera som ett samverkansorgan i säkerhetsfrågor även under förhållanden som inte inryms under lag 2006:544. SOS Alarm Samtliga kommuner i Värmlands län, anlitar SOS Alarm och dess SOS-central i Karlstad för alarmering av räddningstjänst och för kommunal felanmälan. SOScentralen i Karlstad är samlokaliserad med Karlstadsregionens räddningstjänst på Räddningscenter Sandbäcken. På enheten arbetar sammanlagt 30 anställda. SOScentralen i Karlstad har tre till fyrabemanning dagtid och två till trebemanning nattetid, tredubbla reservsystem och alternativa larmvägar. Centralen är klassad som högsäkerhetscentral, vilket innebär bland annat att den är utrustad med reservkraftverk, överfallslarm och skottsäkra fönster. SOS-centralen i Karlstad ska i likhet med övriga centraler i landet samordna och tillose statens, landstingens och kommunernas alarmering av statlig och kommunal räddningstjänst. Polismyndigheten i Värmland Polisen i Värmland är indelad i fyra samverkansområden: Samverkansområde Väst, Norr, Öst och Syd. Hagfors kommun hör till samverkansområde Norr med områdeschefen placerad i Torsby. Det finns en polisstation i Hagfors. Dricksvattenförsörjning Dricksvattnet i kommun kommer från Ullenverket, som ligger i Hagfors kommun. Verket levererar dricksvatten till Munkfors kommun och ner till Olsäter i Forshaga kommun. Vattnet pumpas från sjön Stora Ullen till vattenverket, en sträcka på ca 6 km. Det renas i flera delsteg tills vattnet har dricksvattenkvalitet. Det

sid 26 (27) färdigbehandlade vattnet distribueras därefter till hög reservoarer i tätorter. Fjärrvärme och energiförsörjning Fjärrvärme i kommunen distribueras av Hagfors Energi som ägs till 100 % av Hagfors kommun. I kommunen finns det två fjärrvärmeverk ett i Hagfors och ett i Ekshärad. Bolaget producerar ca 90 GWh fjärrvärme årligen. Energibolaget har cirka 420 kunder anslutna till nätet. Som spetslast finns möjlighet att producera fjärrvärme med olja. Kommunen har möjlighet att producera fjärrvärme i Hagfors från två ställen, i nätet vid ängfallheden och på industrin Uddeholms AB. Energiförsörjningen i Hagfors kommun är, som i alla kommuner, i det närmaste totalt elberoende oavsett form. Dels krävs elkraft för själva produktionen av fjärrvärme men det krävs också elkraft hos brukaren. Detta är för att kunna få värmeväxlare och cirkulationspumpar att fungera och därmed föra runt vattnet i fastigheten. Alla centralvärmesystem, utom de allra äldsta, behöver el för cirkulationspumpar. En sådan pump drar cirka 15-20 W per lägenhet i ett flerfamiljshus och kanske något mer i en villa. Brännare för olja eller pellettar, fläktar för förbränningsluft, matningsanordningar för bränsle kräver alla elkraft för att fungera. Det är i stort sett bara gamla hus som är byggda före 1950-talet som värmesystem kan hittas och som kan fungera med självcirkulation. Barnomsorg för de föräldrar som arbetar inom samhällsviktig verksamhet Vid en krissituation kommer kommunen att prioritera vilka förskolor och fritidshem som kommer att hållas öppna för föräldrar som jobbar i samhällsviktig verksamhet. 3. Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Rehabiliterings- och korttidsboende Svalan Svalan är belägen på Vårdcentralen plan 6, i Hagfors. På korttidsenheten finns möjlighet till 20 platser. Inom korttidsboendet finns även fem permanenta platser för den som behöver särskilt boende, Dagligverksamhet I stället för hemtjänst eller som ett komplement för hemtjänst där brukare beviljas vistelse dagtid. Kommunen har tre inriktningar: Dagverksamhet för personer med demens, dagverksamhet för personer med funktionsnedsättningar och dagverksamhet för personer som behöver social gemenskap. Dessa platser heter: Solåsen, Bellmansbacken, kommunrehab och skogvaktaren. Verksamheten är en biståndsbedömd insats enligt socialtjänstlagen och den är riktad till personer i eget boende.

sid 27 (27) Vårdcentral Det finns en vårdcentral i Hagfors och Ekshärad som är ansluten till hälsoval Värmland Hagfors och Ekshärad vårdcentral drivs av landstinget i Värmland Adress: Sjukhusvägen,683 29 Hagfors Adress: Postvägen 1, 680 50 Ekshärad 4. Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Reningsverk Plats Dimension Avledning Rening Lappkärrsverket Lappkärrsverket reningsverk renar avloppsvatten från invånare och industrier i Hagfors, Råda, Uddeholm och Geijersholm. Mekanisk, biologisk och kemisk rening Ekshärads reningsverk Ekshärads reningsverk renar avloppsvatten från invånarna i Ekshärad Mekanisk, biologisk och kemisk rening Bersängs reningsverk Gunneruds reningsverk Sörby reningsverk Sunnemo reningsverk Gustavsfors reningsverk Bersängs reningsverk renar avloppsvatten från invånarna i Bersäng Gunneruds reningsverk renar avloppsvatten från invånarna i Gunnerud och Edebäck Sörby reningsverk renar avloppsvatten från invånarna i Sörby Sunnemo reningsverk renar avloppsvatten från invånarna i Sunnemo Gustavsfors reningsverk renar avloppsvatten från invånarna i Gustavsfors Mekanisk, och kemisk rening Biologisk Mekanisk, biologisk och kemisk rening Mekanisk, biologisk och kemisk rening Biologisk