2012-11-28 Risk- och sårbarhetsanalys, s kommun Foto: Ulf Celander säkerhet
Innehållsförteckning Risk- och sårbarhetsanalys 1 Övergripande beskrivning av kommunen 3 1. s kommun en vacker kommun efter Göta Älvdalen 3 2 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 4 1. Bakgrund 4 2. Mål och syfte 4 3. Metod och genomförande 4 4. Förväntat resultat 5 5. Avsteg från MSBFS 2010:6 5 6. Sekretess 5 3 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 6 4 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 7 1. Risker 7 2. Konsekvenser 7 3. Sannolikhet 7 5 Särskilt viktiga resurser 7 6 Bedömning av kommunens förmåga i samhällsviktiga verksamheter inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse 9 7 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker 9 8 Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 9 9 Slutord 10 10 Förteckning av bilagor 11 Bilaga 1 1 LOTS- kommunernas gemensamma syn på risk och sårbarhet i samhället 1 Samhällsviktig verksamhet 4 Bilaga 2 1 Samhällsviktig verksamhet 1 BILAGA 3 1 Risker, konsekvenser och hanteringsförmåga 1 Bilaga 4 1 1
Risk- och sårbarhetsanalys Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker 1 Bilaga 5 1 Redovisar de scenarier som använts som grund för risk- och sårbarhetsanalysen 1 Bilaga 6 1 Redovisar själva resultatet av utförda verksamhetsanpassade risk- och sårbarhetsanalyser. Bilagan är belagd med sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen 38 kap 7, prövning skall ske innan informationen lämnas ut. 1 1. Kommunledningsförvaltningen 1 2. Bildningsförvaltningen 9 3. Samhällsbyggnadsförvaltningen 15 4. Socialförvaltningen 22 5. LEIFAB 27 Bilaga 7 1 Handlingsplan och styrdokument för skydd mot olyckor 2011-2014 1 2
Risk- och sårbarhetsanalys 1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV KOMMUNEN 1. s kommun en vacker kommun efter Göta Älvdalen s kommun har en yta på 318 kvkm. Antalet invånare 2010-12-31är 12 540. Kommunen är till stor del en landsbygdskommun med goda möjligheter för jordbruk. De fem största tätorterna är huvudorten (~5 000 invånare), Lödöse (~1 300), Göta (~1 000), Nygård (~400) och Hjärtum (~400). Totalt bor cirka 8 000 av i dessa tätorter. Övriga invånare bor i småorterna eller på landsbygden. I tätorten finns kommunhuset med central kommunal administration. Övrig kommunal verksamhet finns i alla delar av kommunen såsom räddningstjänst, med huvudstation i och en ytterstation i Lödöse, skola, bibliotek, social omsorg och tekniskt försörjning. I händelse av en svår påfrestning eller extraordinär händelse ställs därför stora krav på information, samverkan, en fungerande infrastruktur och beredskap för att kunna nå ut till alla verksamheter med de resurser som krävs för att driva verksamheterna vidare. Kommunen har ett gynnsamt geografiskt läge och bra kommunikationsmöjligheter med E 45, järnväg och Göta Älv som stora godsstråk. Både SCA och Storel har valt att lägga sitt nordenlager i tack vare det centrala läget. har en lång tradition inom pappersindustrin och de största företagen är SCA Hygiene Products Av Edet Bruk och Electrolux Filter AB De branscher som i övrigt dominerar är jord- och skogsbruk, byggverksamhet, följt av fastighets- och uthyrningsverksamhet samt parti- och detaljhandel. Förutsättningar för att kommunen skall expandera, främst i den södra kommundelen, är goda, då det pågår byggnation av fyrfältsväg, utbyggd järnväg och tågstation i Lödöse. Det ger förutsättningar för en snabb pendling både norrut mot Trollhättan, men kanske framförallt söderut mot Göteborg. I centralorten finns broförbindelser över Göta Älv, sluss och en damm. Göta Älv rinner från Trollhättan ner till Göteborg och älven har en frekvent båttrafik med fraktbåtar och på sommaren fritidsbåtar. Älvens flöde genom hela kommunen innebär en ökad sårbarhet när det gäller skred och översvämningar. Konsekvenserna av ett skred kan vara svåra att bedöma. Eftersom kommunens verksamheter finns över hela det geografiska ansvarsområdet ställer detta i sin tur krav på infrastrukturen genom behovet av transporter, IT, livsmedelsförsörjning, skolskjutsar m.m. Det som beskrivits ovan tydliggör behovet av beredskap för att möta en extraordinär händelse. 3
Risk- och sårbarhetsanalys 2 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD 1. Bakgrund Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 kap 1 skall en risk- och sårbarhetsanalys upprättats för kommunen. Kommunen har valt att denna risk- och sårbarhetsanalys, i tillämpliga delar, även ska baseras på lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Kommunen ska identifiera och analysera de händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Risk- och sårbarhetsanalysen skall fastställas av kommunfullmäktige och överlämnas till Länsstyrelsen senast under hösten 2012. Kommunen skall, baserat på risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en lednings- och informationsplan samt ett handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor. 2. Mål och syfte Målet med risk- och sårbarhetsanalysen är att: kommunen ska ges god kunskap om, och en samlad bild av, de risker och sårbarheter som kan påverka kommunens totala verksamhet samt ges förutsättningar att hantera händelser i enlighet med lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att: - klargöra för kommunens beslutsfattare och verksamhetsansvariga samt privata aktörer vilka hot och risker som finns inom kommunen och hur det egna ansvars- eller verksamhetsområdet kan påverkas - utgöra underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar riskerna och sårbarheterna samt ökar robustheten. - utveckla förmågan att hantera samt utvärdera inträffade händelser 3. Metod och genomförande Utgångspunkten för arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har varit att, inom LOTS-gruppen (, Orust, Tjörn, Stenungsund) skapa en enhetlig form för kommunernas respektive analyser. Risk- och sårbarhetsanalysen är utformad i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6). Analysen grundar sig på den inom LOTS-gruppen gemensamma synen på risk och sårbarhet i samhället (bilaga 1), men det är viktigt att understryka att varje kommuns egna riskbilder återspeglas i analysen. 4
Risk- och sårbarhetsanalys Framtagandet av risk- och sårbarhetsanalysen är baserad på tidigare risk- och sårbarhetsanalyser, inträffade händelser, genomförda övningar, kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker samt en övergripande riskinventering inom kommunen (bilaga 2). Under sammanställande av analysen har dialog med verksamhetsansvariga skett. Risk- och sårbarhetsanalys ska ligga till grund för verksamhets- och/eller enhetsvisa risk- och sårbarhetsanalyser. Dessa lokala risk- och sårbarhetsanalyser skall årligen redovisas till kommunens säkerhetssamordnare (bilaga 3). 4. Förväntat resultat Genom prioriteringen av lokala risk- och sårbarhetsanalyser inom varje verksamhet skapas ett krav på en snabb och djup insikt av den egna hanteringsförmågan och är lika mycket en läroprocess som analys. Rätt utförd skall verksamhetsansvariga få en aha-upplevelse under resans gång, vilket ger en bra grund för fortsatt utveckling av den egna verksamhetens förmåga att hantera alla de händelser som ligger utanför, men ställer krav på, den egna verksamheten. I sin tur kommer processen att medverka till ett ökat säkerhetsmedvetande inom hela den kommunala organisationen. 5. Avsteg från MSBFS 2010:6 LOTS-gruppens eget mål med risk- och sårbarhetsanalysen är att dokumentet ska fungera som ett verktyg vid händelser i den vardagliga verksamheten såväl som vid extraordinära händelser. Detta i linje med de direktiv som ligger till grund för MSB:s utökade ansvarsområde. Därför görs medvetet ett avsteg från den snäva definition som MSB slår fast i MSBFS 2010:6, där man enbart fokuserar på extraordinära händelser. Detta innebär i sin tur att rubriksättningen enligt föreskriften ändras för att följa kommunens intention. 6. Sekretess Risk- och sårbarhetsanalysen innehåller en samlad bild över kommunens risker och sårbarheter. Delar av materialet är känsligt och informationen kan därför användas för att skada kommunen och dess innevånare. Samtliga medverkande i framtagandet av risk- och sårbarhetsanalysen har tystnadplikt i enlighet med 7. Kap 1 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Bedömningen har gjorts att Risk- och sårbarhetsanalysens huvuddel och bilaga 1,3,4,5 och 7 inte bör omfattas av krav på sekretess. Bilagorna 2 och 6 är belagt med sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 38 kap 7, prövning skall ske innan information lämnas ut. 5
Risk- och sårbarhetsanalys 3 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE Olyckor eller extraordinära händelser inträffar ofta hastigt, oväntat och utan förvarning. Händelserna kan få stora och långvariga negativa konsekvenser för verksamheten. Händelserna kan orsakas av, tekniska eller organisatoriska fel, kraftig väderpåverkan, naturkatastrofer, hot och våld eller annan avsiktlig eller oavsiktlig påverkan. En olycka kan, även om den inledningsvis bedöms liten, starta en kedja av händelser som kommunen måste kunna hantera, ofta i samverkan med andra berörda aktörer. En definition av verksamhetstyper enligt MSB finns i bilaga 1. Med samhällsviktig verksamhet avses ur ett krisberedskapsperspektiv en verksamhet som uppfyller båda eller det ena av följande villkor: Ett bortfall eller en svår störning i en verksamhet kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelse i andra verksamheter på kort tid leda till en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för en redan inträffad allvarlig kris ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Med samhällsviktig verksamhet menas därmed t.ex. elförsörjning, telekommunikationer, livmedelsförsörjning, vissa IT-system, distribution av radio- och TV- program och kommunaltekniska försörjningssystem som vatten- och avloppssystem och fjärrvärme. Till den samhällsviktiga verksamheten räknas också det som ovanstående funktioner är beroende av, ex. transporter och drivmedel. En sammanställning över identifierade samhällsviktiga verksamheter finns i bilaga 2. Bilagan är belagd med sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen 38 kap 7, prövning skall ske innan information lämnas ut. 6
Risk- och sårbarhetsanalys 4 IDENTIFIERADE OCH VÄRDERADE RISKER, SÅRBARHETER SAMT KRITISKA BEROENDEN INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE 1. Risker En förteckning av identifierade risker inom kommunens geografiska område finns i bilaga 3. Förteckningen utgör en övergripande riskbild. Riskbilderna konkretiseras sedan i flera underliggande risker. Riskbilderna är inte fullständiga men skall utgöra en grund i arbetet med verksamhetsanpassande risk- och sårbarhetsanalyser. I samband med att de olika kategorierna bearbetas kommer de sannolikt att utökas med fler risker och med tiden skapas en alltmer heltäckande bild av verksamheternas risker. Varje verksamhet skall i sina risk- och sårbarhetsanalyser ta hänsyn till alla de risker som kan påverka den egna verksamheten. De flesta av ovanstående risker kan inträffa i alla delar av kommunen men det kan vara mycket stor skillnad på sannolikhet och konsekvens. Detta beror på verksamhetens specifika organisation, struktur samt geografiska plats. 2. Konsekvenser En förteckning av tänkbara konsekvenser presenteras i bilaga 3. Förteckningen över tänkbara konsekvenser är inte fullständig. Den skall utgöra en grund på vilken analysen av den egna verksamhetens risker skall vila vid arbetet med de verksamhetsanpassade risk- och sårbarhetsanalyserna. Varje verksamhet skall i sin analys ta hänsyn till tänkbara konsekvenser för den egna verksamheten. 3. Sannolikhet För att kunna bedöma sannolikheten att en oönskad händelse ska inträffa är det av vikt att kommunen har ett system för rapportering av avvikelser, tillbud och skador. Rapporterna skall följas upp regelbundet och ligga tillgrund för prioriteringar i verksamheten. För händelser som sällan inträffar men som medför en påfrestning på hela eller delar av samhället kan inte fångas upp i ett skaderapporteringssystem. För denna typ av händelser slår LOTS-gruppen fast betydelsen av en väl fungerande krisberedskapsorganisation för att snabbt och korrekt kunna analysera konsekvenser och resursbehov. 5 SÄRSKILT VIKTIGA RESURSER De resurser som krävs för att kommunen ska kunna hantera så väl små som stora händelser enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap LEH samt lag (2003:778) om skydd mot olyckor LSO finns redovisade i kommunens lednings och informationsplan enligt LEH och handlingsprogram enligt LSO. 7
Risk- och sårbarhetsanalys Det är viktigt att belysa kravet på samverkan mellan LOTS- kommunerna samt att kontinuerligt se över resursbehovet i relation till inträffade händelser. 8
Risk- och sårbarhetsanalys 6 BEDÖMNING AV KOMMUNENS FÖRMÅGA I SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETER INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE RISKER SOM KAN LEDA TILL EN EXTRAORDINÄR HÄNDELSE Händelser som kan leda till extraordinära händelser inträffar ofta hastigt, oväntat och utan förvarning. Händelserna kan få stora och långvariga negativa konsekvenser för verksamheten. Händelserna kan orsakas av, tekniska eller organisatoriska fel, kraftig väderpåverkan, naturkatastrofer, hot och våld eller annan avsiktlig eller oavsiktlig påverkan. Även en liten händelse kan starta en kedja av händelser som kan leda till en stor påfrestning som måste hanteras, ofta med olika aktörer i samverkan. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet redovisas i bilaga 3. 7 BEDÖMNING AV KOMMUNENS FÖRMÅGA ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE RISKER För att motstå och hantera identifierade risker ska det i kommunen finnas en väl fungerande, övad och utbildad krisledningsorganisation, beredskapsplaner för samhällsviktiga verksamheter, ett proaktivt förebyggande säkerhetsarbete samt väl organiserade skadeavhjälpande resurser. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker redovisas i bilaga 4. 8 PLANERADE OCH GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER SAMT EN BEDÖMNING AV BEHOV AV YTTERLIGARE ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSENS RESULTAT Risk- och sårbarhetsanalysen påvisar ett antal åtgärder som behöver göras för att minska kommunens risker och sårbarheter. Den alldeles överskuggande risken i s kommun är de skredrisker som finns kring Göta älv och dess bivatten flöden. Göta älvutredningen 2009-2011 som utförts av SGI och rapporterades i april 2012 visar översiktligt de skredrisker som föreligger i hela Göta älvdalen från Vänern till västerhavet. Skredrisker finns längs hela sträckan men med en stark koncentration i s kommun där också mycket bebyggelse finns i områden med skredrisker. Kommunen har med anledning av rapporten inlett ett omfattande informationsarbete till allmänheten samt gått vidare med en fördjupad undersökning av markstabiliteten. Eftersom kostnaderna för att minska riskerna för skred i Göta älvdalen, och i synnerhet inom s kommun är av sådan storleksordning att det inte är möjligt för kommunerna att finansiera nödvändiga stabiliserings- och förstärkningsarbeten har en diskussion om detta inletts med staten. s kommun har inga möjligheter att med egna resurser förebygga de skredrisker som föreligger och har begränsade resurser att hantera följderna av ett stort skred. Hösten 2011 genomfördes en stor övning Stor skred Göta älv Där scenariot just var ett större skred i s kommun som gav mycket nyttig lärdom. Strukturera arbetet med det geografiska områdesansvaret. Utbilda personal i grundläggande krishantering, krisinformation, stabsstöd och upplysningscentral. 9
Risk- och sårbarhetsanalys Fortsätta arbetet med att höja säkerheten i dricksvattenproduktion och distribution. Utveckla övningsverksamheten tillsamman med lotskommunerna. 9 SLUTORD I den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen som gäller fram till och med 2014 föreslås ett antal åtgärder för att förstärka säkerhetsarbetet i s kommun. Analysen skall också ligga till grund för framtida insatser på verksamhetsnivå och utgöra ett styrdokument för fortsatta säkerhets-, kris och beredskapsarbeten. Analysen ska utgöra grund för lednings- och informationsplanen samt handlingsprogram för såväl förebyggande som räddningstjänst, enligt lag om skydd mot olyckor. 10
Risk- och sårbarhetsanalys 10 FÖRTECKNING AV BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 1 återger LOTS-kommunernas gemensamma syn på risk och sårbarhet i samhället Bilaga 2 Bilaga 2 redovisar identifierade samhällsviktiga verksamheter. Bilagan är belagd med sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen 38 kap 7, prövning skall ske innan informationen lämnas ut. Bilaga 3 Bilaga 3 redovisar, baserat på geografiskt områdesansvar: identifierade risker tänkbara konsekvenser bedömning av förmågan i samhällsviktiga verksamheter att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Bilaga 4 Bilaga 4 redovisar en bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker inom kommunens geografiska ansvarsområde. Bilaga 5 Bilaga 5 redovisar de scenarier som använts som grund för risk- och sårbarhetsanalysen Bilaga 6 Bilaga 6 redovisar själva resultatet av utförda verksamhetsanpassade risk- och sårbarhetsanalyser. Bilagan är belagd med sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen 38 kap 7, prövning skall ske innan informationen lämnas ut. Bilaga 7 Bilaga 7 redovisar handlingsprogram och styrdokument för skydd mot olyckor enligt LSO och därvid räddningstjänstens riskbild. 11
Risk- och sårbarhetsanalys BILAGA 1 LOTS- kommunernas gemensamma syn på risk och sårbarhet i samhället 1. Grundläggande krisberedskap Samhällets krisberedskap är uppbyggt kring tre grundprinciper: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. 2. Ansvarsprincipen Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också under en krissituation. 3. Likhetsprincipen Under en kris ska samhällsfunktioner så långt som det är möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden. 4. Närhetsprincipen En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga och regionala insatser. 5. Extraordinär händelse och geografiskt områdesansvar I Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap definieras en extraordinär händelse: 4 Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. De tre grundprinciperna kompletteras av det geografiska områdesansvaret som fastställs i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Här fastslås att: 7 Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att: 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Vidare fastställs i lagen att kommunens skyldigheter är att: Tillsätta en krisledningsnämnd med befogenhet att i en extraordinär händelse ta över hela eller delar av verksamhetsområden från andra nämnder. 1
Risk- och sårbarhetsanalys Analysera vilka hot och risker som finns inom kommunen Göra risk- och sårbarhetsanalyser Utbilda och öva Ha förmåga att rapportera till Länsstyrelsen före, under och efter en kris Kommunen ska ha hanteringsförmåga även under höjd beredskap Kommunen ska ha förmåga att ta emot stöd från andra aktörer. Kommunen ges också möjlighet att lämna stöd till andra aktörer. 6. Krisberedskapsförmåga Krisberedskapsförmåga delas in i tre delförmågor krisledningsförmåga, operativ förmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Dessa delförmågor bryts vanligen ner i 12 grundförmågor. Krisledningsförmågan är förmågan inom ett verksamhets- eller ansvarsområde att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna medverka i samordning och koordinering med andra aktörer och deras åtgärder. Det är till stor del frågan om kunskapsuppbyggnad för att bättre kunna hantera en kris när den inträffar. Den operativa förmågan är den förmåga inom ett verksamhets- eller ansvarsområdet att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser och genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar är förmågan inom ett verksamhets- eller ansvarsområde att motstå allvarliga störningar så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera och säkerställa en grundläggande service, trygghet och omvårdnad om allvarliga störningar skulle inträffa. 7. Grundförmågor Leda, samverka och informera Kommunen ska ha en ledningsplan och en informationsplan. Planerna ska vara väl kända i organisationen och vara övade. Det ska finnas uthållighet i ledningsfunktionerna. Kommunen ska kunna bedriva omvärldsbevakning, informationsutbyte och kunna ta fram en gemensam lägesuppfattning inom det egna geografiska området. Operativa insatser samt informationsinsatser ska kunna samordnas. Information om händelsen och dess konsekvenser ska kunna ges till såväl allmänhet som personal. Kommunen har en skyldighet att regelbundet rapportera krishanteringsåtgärder och lägesuppfattningar till Länsstyrelsen. Larm 2
Risk- och sårbarhetsanalys Det bör finnas larmrutiner för att kunna kalla in nyckelpersoner med kort varsel. Larmrutinerna ska vara väl kända och övade. Det bör finnas en tjänsteman med beredskap dygnet runt för att kunna besvara frågor som inte kan vänta till nästkommande vardag samt ha befogenhet att kunna larma krisledningen. Omvärldsbevakning Funktionen är avsedd att tidigt kunna varna för allvarliga kriser och ha rutiner och tekniskt stöd för att sprida information till den egna organisationen och andra aktörer. Ett annat syfte med omvärldsbevakning är att underlätta sammanställningen av den gemensamma lägesuppfattningen, att kunna förutse förändringar under pågående kriser samt att göra bedömningar om vilka tänkbara förändringar som kan komma att ske (omfall). Materiella resurser Kommunen ska ha tillgång till de materiella och transportresurser som man, i enlighet med riskoch sårbarhetsanalyser, kan tänkas behöva i händelse av en allvarlig händelse. Resurserna behöver inte vara i egen ägo, men tillgången bör kunna garanteras. Materiella resurser kan också vara i form av samverkan med kommunala, regionala eller statliga resurser. Här bör kontakter finnas upparbetade och avtal skrivna. Personella resurser Tillgången till personal är en förutsättning för att en kris ska kunna hanteras. Det måste finnas en uthållighet bland de personella resurser man har tillgång till. Kommunen bör ha en plan för hur de personella resurser hanteras samt hur ett scenario med stort personalbortfall, exempelvis vid en pandemi, hanteras. Man bör ha planer för samverkan med andra aktörer, inklusive frivilligorganisationer. Regelverk God juridisk kompetens inom organisationen ger en effektivare hantering av krisen. Vilka regelverk som är berörda beror i hög grad på vilken typ av kris som har inträffat. Ansvar och befogenheter måste vara klarlagda. Praktisk erfarenhet Enligt lag ska kommunen öva regelbundet. Man bör öva sina egna rutiner såväl som samverkan med offentliga och privata aktörer. Man bör vara noga med att både öva inom varje kommunal funktion samt över förvaltnings- och verksamhetsgränserna. Att utvärdera övningar och hanterade händelser är viktigt. Grundläggande säkerhetsnivåer Kommunen bör fastsälla vilka verksamheter som alltid ska fungera, även under kris. Att inventera och rangordna verksamheter gör att en lägsta nivå på kommunal service kan definieras. Målet bör vara att dessa verksamheter kan fungera under 24 timmar även utan el, vatten och avlopp. 3
Risk- och sårbarhetsanalys Redundans och robusthet i kommunikationssystemen Kommunen bör inventera och utreda vilken robusthet som finns i de befintliga kommunikationssystemen. Man bör dessutom utreda vilka alternativa kommunikationsvägar som finns tillgängliga och om redundans kan vara lämpligt att investera i. Till kommunikationssystem räknas bland annat fast telefoni, mobil telefoni, IT, radio, TV, kommunikationsradio, larmöverföringar, larmmottagare, e-post med mera. Reservkraft Den samhällsviktiga verksamhet som har identifierats bör förses med reservkraft. Samtliga krisledningsplatser, informationspunkter och värmestugor ska förses med reservkraft. Samtliga inrättningar där människor bor i kommunal omsorg bör förses med reservkraft. Förmågan att få regelbunden påfyllning av drivmedel bör säkras. Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det bör finnas en alternativ ledningsplats. Samhällsviktig verksamhet bör ha beredskapen att kunna flyttas. Plan för flytt av människor i kommunal vård bör finnas. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Elnätet och de elektroniska kommunikationerna är den infrastruktur som orsakar störst problem om robustheten inte är tillräcklig. Kommunen bör, inom ramen för det geografiska områdesansvaret, göra prioriteringar bland de lokala elnäten (STYREL). Betalningssystem, dricksvattenförsörjning, fjärrvärmenäten, den kommunaltekniska försörjningen (el, vatten/avlopp, värme etc.), informationssäkerhet samt IT-relaterade störningar bör analyseras och säkras. Samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet avses ur ett krisberedskapsperspektiv en verksamhet som uppfylller båda eller det ena av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Med samhällsviktig verksamhet menas därmed t.ex. elförsörjningen, telekommunikationerna, livsmedelsförsörjningen, vissa IT-system, distributionen av radio- och TV-program och kommunaltekniska försörjningssystem som vatten- och avloppssystem och fjärrvärme. Till den samhällsviktiga verksamheten räknas också det som ovanstående funktioner är beroende av, exempelvis transporter och drivmedel. Exempel på samhällsviktig verksamhet är: 4
Risk- och sårbarhetsanalys Sektorer Energiförsörjning Information och kommunikation Finansiella tjänster Socialförsäkringar Hälso- och sjukvård samt omsorg Skydd och säkerhet Transporter Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Handel och industri Offentlig förvaltning - ledningsfunktioner - stödfunktioner - tjänsteproduktion Exempel på verksamhet Produktion och distribution av el, fjärrvärme, fossila bränslen och drivmedel Teletjänster, Internet, radio- och TV utsändningar, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar samt radio och TV Betalningsförmedling, tillgång till kontanter, privata försäkringstjänster och värdepappershandel Utbetalningar från sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen samt det allmänna pensionssystemet Akutsjukhus, primärvård, psykiatri, läkemedelsförsörjning, smittskydd, samt omsorg om barn, funktionshindrade och äldre Räddningstjänst, polis, domstolar, kriminalvård och SOS Alarm, militär, kustbevakningen samt tull-, gräns- och immigrationskontroll Väg-, järnväg-, sjö- och flygtransport samt förvaltning av transportinfrastruktur Dricksvattenförsörjning, hantering av avlopp, renhållning, samlingsplatser, sophantering samt väghållning Jordbruk samt tillverkning, distribution och kontroll av livsmedel Detaljhandel, IT-drift och IT-service, bygg och entreprenadverksamhet, bevaknings och säkerhetsverksamhet samt tillverkningsindustri Nationell ledning, regional ledning och lokal ledning, krisledning, tillsyns- och tillståndsverksamhet, expert- och analysverksamhet, indikerings- och laboratorieverksamhet, uppbörd och tillhandahållande av befolkningsdata, metrologiska tjänster, utbildningstjänster samt begravningsverksamhet 5
Risk- och sårbarhetsanalys BILAGA 3 Risker, konsekvenser och hanteringsförmåga Identifierade risker inom kommunens geografiska område Nedan listade riskbilder skall inte betraktas som fullständiga, utan skall utgöra grund för arbetet med verksamhetsanpassade risk- och sårbarhetsanalyser. 1
Risk- och sårbarhetsanalys Typ av verksamhet Energiförsörjning Information och kommunikation Finansiella tjänster Socialförsäkringar Hälso- och sjukvård Skydd och säkerhet Transporter Kommunal verksamhet och kommunalteknisk försörjning Identifierade risker Långvarigt avbrott av elförsörjning med aktivering av Styrel Långvarigt avbrott av leverans av bränslen och drivmedel Långvarigt avbrott av fjärrvärmedistributonen Långvarigt avbrott av eller sabotage mot tele-, radio och TV- kommunikation Risker inom informationsområdet såsom hackerintrång och informationsstöld, långvariga avbrott i IT- system och internetförbindelse, obehörigtillgång till IT- system, sabotage och virusutbrott. Risk att sekretessbelagd information lämnas ut samt att säkerhetkopiering inte utförts Långvarigt avbrott i betalningsförmedlingssystem samt begränsad tillgång till kontanter Avbrott i utbetalning av försörjningsstöd Avbrott i akutsjukvårdsförsörjning samt felbehandlingar Långvarigt avbrott av läkemedelsförsörjningen Avbrott i hemtjänst, hemsjukvård och boendestöd samt barnomsorg och skola Personalbrist inom räddningstjänsten (deltidsbrandmän) Avbrott i larmförbindelse med SOS Oframkomliga vägar, kollision och haveri med båt och fartyg på Göta älv Brand i kommunala anläggningar och byggnader Avbrott i eldistribution, telekommunikation, vattendistribution, fjärrvärmedistribution samt IT- försörjning 2
Risk- och sårbarhetsanalys Avbrott av renhållning och sophantering med sanitära risker Livsmedel Handel och industri Offentlig förvaltning Bristfällig eller avsaknad av livsmedelsdistribution, brister i den kommunala måltidverksamheten, brist i eller avsaknad av kontroll av livsmedel Utsläpp av miljö- eller hälsofarliga ämnen Ledningsrelaterade risker såsom bristfällig kommunikation, utbildning och informationsflöde, störningar i personalförsörjning, brister i tillsynsverksamheten samt hot mot kritiska tillgångar Social oro och sociala risker Boende 3
2. Konsekvenser Risk- och sårbarhetsanalys Med utgångspunkt i de definierade riskerna har tänkbara konsekvenser identifierats. Förteckningen över tänkbara konsekvenser är inte fullständig, utan skall utgör en grund för analys av den egna verksamhetens risker vid arbetet med de verksamhetsanpassade risk- och sårbarhetsanalyserna. Avbrott, driftsstopp i system Avspärrningar av vägar Badvill avseende varumärket Begränsade möjligheter för anställda att ta sig till arbetet Behov av personskydd Behov av tillfälliga lokaler eller bostäder Behov av vittnes skydd Brist på bevaknings- och säkerhetspersonal Brist på kontanter och tillgång till betalningssystem Driftstörningar och/eller avbrott i tekniska system (el, tele, VA, IT) Dödsfall Evakuering Farliga utsläpp (hälsa, miljö) Handel med varor eller tjänster försvårad Ingen uppvärmning Isolering vid smittsam sjukdom Juridiska tvister Massarbetslöshet Medicindistributionen försvårad Mänskligt lidande Oförutsedda kostnader Oriktig information Otjänligt dricksvatten Personalbortfall Personskada Produktionsbortfall Resurskrävande räddningsinsatser, krishantering och medicinskt omhändertagande Sanering efter utsläpp av miljöfarliga ämnen Sjukskrivningar Skadeståndskrav, böter Skador på människor, egendom och milö Stort informationsbehov Störningar i kommunal service, livsmedelsförsörjning, personalförsörjning, vägtransporter och kollektivtrafik Utrymning Vattenskador 4
Risk- och sårbarhetsanalys Bedömning av förmågan att hantera en störning i samhällsviktig verksamhet Text 3.1 Definitioner Följande bedömningsnivåer användas vid den samlade bedömningen av förmåga att hantera en störning i samhällsviktig verksamhet Nivå Beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god 3 Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga 3.2 Övergripande bild av förmåga inom, av MSB definierad, samhällsviktig verksamhet i kommunen Informationen redovisas i förhållande till förmåga avseende extraordinär händelse Typ av verksamhet Förmåga att motstå Förmåga att hantera Energiförsörjning 2 1 Information och kommunikation 1 1 Finansiella tjänster 1 1 Socialförsäkringar 2 1 Hälso- och sjukvård samt omsorg 2 2 Skydd och säkerhet 2 2 Transporter 2 2 Kommunal verksamhet och kommunalteknisk försörjning 2 2 Livsmedel 1 1 Handel och industri 2 1 Offentlig förvaltning 2 2 Sociala risker 2 2 5
Risk- och sårbarhetsanalys Boende 2 2 6
Risk- och sårbarhetsanalys BILAGA 4 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker 1.1 Bedömningsnivåer Följande bedömningsnivåer ska användas vid en samlad bedömning av var och en av de båda delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Nivå Beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god 3 Det finns en viss förmåga men den är bristfällig 4 Det finns ingen förmåga Ledning, samverkan och information 1 2 3 4 Anteckning Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen X Det finns regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation X Utbildning och övning avses intensifieras i samarbete med LOTS- kommunerna Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt i minst en veckas tid Det finns tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för inter information X X 1
Risk- och sårbarhetsanalys Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkans övningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda X X Behov finns av systematisering av samverkan Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Det finns redundans och robusthet inom kommunens kommunikationssystem Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i kommunens infrastruktur Reservkraft Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen X X X X X Dricksvatten distributionen är föremål för utredning och ökad säkerhet Flytt av verksamhet till alternativ plats är övad Larm Det finns övade larmrutiner Omvärldsbevakning X X Flyttning av verksamhet är aldrig övad 2
Risk- och sårbarhetsanalys Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser som kan leda till extraordinära händelser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer X Materiella resurser Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka X De materiella resursernas uthållighet är inte testade Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser X Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka X Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka X Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen samt att ta emot extern personal som förstärkning X Praktisk erfarenhet Hantering av inträffade skarpa händelser Genomförda övningar har haft beröringspunkter med kommunens riskbild X X 3
Risk- och sårbarhetsanalys Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda X 4
Risk- och sårbarhetsanalys BILAGA 5 Redovisar de scenarier som använts som grund för risk- och sårbarhetsanalysen Mordbrand i skola Scenario Julafton klockan 19:30. Tingbergsskolan. -2ºC, 3-5 m/s sv, ingen nederbörd, 8-10 cm snö på marken. En anlagd brand startar i F-6-byggnaden (se fotografi). Brandfarlig vätska har hällts ut på golvet och branddörrar har ställts upp. Branden är snabbt utom kontroll och skadan är total. Dessutom rökskadas samtliga skolbyggnader i vindriktningen svårt. Många elever har, via mobiltelefon, fått reda på vad som händer och antalet åskådare är därför många. Ögonvittnen identifierar gärningsmännen och de misstänkta är elever i klass 9 på skolan. N 1
Kemolycka Bakgrund Risk- och sårbarhetsanalys Klor (Cl 2 ) är en gulgrön gas med en mycket stark lukt och reagerar direkt med de flesta ämnen. Gasen är giftig och skapar stor irritation i andningsorganen vid inandning, vid högre koncentrationer är den dödlig. Klorgas är tyngre än luft och löser sig i vatten. Klor levereras i flytande form i trycksatta behållare av stål. Scenario Måndag den 24 november klockan 13:12. Mulet, ingen nederbörd, +9ºC. Växlande vindriktning, för närvarande sv 2-4 m/sek. En tankbil lastad med klorgas kolliderar med en skåpbil i korsningen Brovägen-Skolgatan. Tanken börjar läcka och gasen sprids i vinden (se karta). Skåpbilen transporterar svetsaggregat med tillhörande gastuber. Ingen av förarna skadas. Under de första fem minuterna drabbas ett 20-tal människor av livshotande andningsbesvär. Räddningstjänsten påbörjar, tio minuter efter olyckan, undsättning de människor som fastnat i gasmolnet. Insatschefen larmar kommunledningen. Efter 50 minuter har Räddningstjänsten tätat den läckande tanken. Då har närmare 50 personer exponerats och av dem har 12 personer avlidit. 22 personer har livshotande skador och är förda till sjukhus och övriga väntar på transport till sjukhus. Anhöriga och åskådare börjar samlas på platsen. 2
Kidnappning och skottlossning Scenario Risk- och sårbarhetsanalys Onsdag den 18 mars klockan 10:00. Plats: egen arbetsplats. En besökare drar, utan förvarning, fram en revolver och avlossar två skott mot två olika personer. Han tar sedan tag i en tredje person och drar in denne på ett kontorsrum. Man kan höra att dörren blockeras med möbler. Den ena skottskadade personen är lindrigt skadad i höger överarm medan det är uppenbart att den andre personen omedelbart avlidit av sin skottskada. Gärningsmannen, en man i 40-årsåldern, är tidigare känd inom verksamheten men har alltid tidigare uppträtt vänligt och korrekt, om än något förvirrat. 3
Risk- och sårbarhetsanalys Stort skred i Göta älvdalen Händelseutveckling under kvällen Kl. 22.30 Kl. 22.35 Kl. 22.42 Kl. 22.43 Kl. 22.44 ringer en anställd vid en bensinstation i till 112. Säger att dörrarna till butiken och till biltvätten har satt sig och att hon inte kan komma ut. ringer ett par olika personer till SOS Alarms jourservice för s kommun och meddelar att de inte har något vatten i ledningarna. bryts strömmen i centrala. larmar flera bilförare på väg E 45 att de ser flera hus vid vägen som verkar ha rasat ihop, vägen är borta på en lång sträcka larmar SOS Alarm räddningstjänsten i Stenungsund-, polisens LKC i Göteborg samt tjänsteman i beredskap på Länsstyrelsen om förmodat skred,. Vid framkomsten visar det sig att ett stort skred ägt rum och därmed startar en omfattande räddningsinsats som kommer att pågå i flera dygn. Läget nästa morgon kl. 0600 Skredet omfattar ett område väster om E 45 från ett motell, och söderut ca 800 meter. Ytan är ca 800 m x 500 m, dvs. cirka 40 hektar. I skredområdet finns: En bensinstation samt ett motell En uppställningsplats för tung trafik Bostadsområden med ca 420 personer mantalsskrivna. E 45 är inte farbar på en sträcka av ca 700 meter. Ost om E 45 är inga hus skadade. Konsekvenser i stort Ca 80 % av de boende (ca 300 personer) vistades i sina bostäder i skredområdet. 65% av husen är helt eller delvis skadade. Ytterligare ca 40 personer är fast i området kring motellet och uppställningsplatsen. E45 är icke farbar. Bensinstation: samtliga tankar i marken är skadade och läcker. Elförsörjningen i tätort är bruten inklusive till SCA Edets bruk. Dricksvattennätet är ur funktion, läckage. Avloppsnätet är ur funktion, läckage. Fast telefoni är ur funktion i 50% av kommunen. Mobiltelefoni fungerar. Gång- och cykelbro till gästhamnen är förstörd. Golvet i marknivå i kraftstationsbyggnaden är översvämmad. Golv och vägg i Inlands fabriker är delvis raserade. Vatten genom byggnaden. Bron på länsväg 167 söder om kraftstationen är delvis farbar. Älven är inte farbar. Skredmassorna har gått ut till mer än halva älvens bredd på en längd av cirka 400 meter och dämt upp vattnet uppströms. Älvens vatten stiger med ca 5 cm per timme. 4
Risk- och sårbarhetsanalys BILAGA 7 Handlingsplan och styrdokument för skydd mot olyckor 2011-2014 1
I ~, `,~~a ~ i i ~ ~, i `, & `~~~~ lvl i1~ lj i~ I~~r~rr~~a~~~tyr~l~ur~ l ~ Ffi. ~s '~ i F?' qe t ~~ HANDLINGSPROGRAM OCH STYRDOKUMENT FÖR SKYDD MOT OLYCKOR 2011-2014 1
Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Geografiskt ansvarsområde...e...4 3. Nationell målsättning...5 4. Handlingsprogrammets avgränsningar...e...5 4.1 Allmänt...5 4.2 Avgränsningar i arbetsuppgifter...:...6 4.3 Handlingsprogrammets giltighetstid...6 5. Kommunens övergripande målsättning...6 6. Kommunens mål med verksamheten...6 7. Hur kommunen ska uppnå målen...7 8. Mål under höjd beredskap...8 9. Kommunens risker...8 9.1 Inledning...8 9.2 Riskbild...~...8 9.3 Räddningsinsatser m.m...9 9.4 Farlig verksamhet...9 9.5 Farligt gods transporter...e...10 9.6 Vägtrafik...10 9.7 Järnvägstrafik...11 9.8 Översvämningar och skred... a...11 9.9 Sammanfattning...11 10. Brandvattenförsörjning...11 11. Organisation...:...12 11.1 Beredskapsstyrkor...12 11.1.1 Inledning...12 11.1.2 Räddningstjänstens grundorganisation...a...12 11.2 Utalarmering...:...!...13 12. Samverkansavtal...13 ~: 12.1 Släck och räddningsavtal :...13 12.2 Övriga avtal...13 13. FörebY99ande verksamhet...14 13.1 Inledning...14 13.2 Kommunens organisation...15 13.2.1 Organisation för förebyggande skydd mot olyckor...15 13.2.2 Organisation vid extraordinära händelser...16 13.2.3 Organisation för olycka.som föranleder räddningsinsats enligt LSO...17 13.2.4 Krisledningsnämnd...:...17 13.3 Sotning och brandskyddskontroll...17 13.3.1 Allmänt...17 13.3.2 Egensotning...18 13.3.3 Brandskyddskontroll...e...18 13.3.4 Frister och taxa...'...,...18 14. Allmänhetens möjlighet till alarmering...18 15. Räddningsstyrkornas förmåga...:...18 16. Kompetenskrav...20 16.1 Räddningsinsats...:...20 16.2 Räddningschef...20 16.3 Kompetenskrav på räddningsstyrkans förmåga... e...21 2 '
16.4 förebyggande... e...21
1. Inledning Medborgarna trygghet och säkerhet i samhället blir en allt viktigare fråga för kommun, lansting och stat. Samtidigt som kraven ökar på effektiva insatser i akuta lägen sätts fokus alltmer på att förebygga och förhindra olyckor och allvarliga störningar i samhället. Ansvaret regleras i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, (LSO) och Förordning (2003:789)om skydd mot olyckor, (FSO), Lag (2006:544) öm kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, (LXO) samt Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, (FXO). Med räddningstjänst avses enligt 1 kap. 2 LSO, de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att förhindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön och där det är påkallat att samhället träder in. Med åtgärder vid extraordinära händelser avses enligt 1 kap 1 LXO att kommuner och landsting -skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer ifred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting Skyldighet för samhället att ingripa vid olycka som föranleder räddningsinsats definieras av följande kriterier: Behovet av ett snabbt ingripande Det hotande intressets vikt Kostnaden för insatsen Omständigheterna iövrigt 2. Geografiskt ansvarsområde Det geografiska ansvarsområdet avseende räddningsinsatser, förebyggande mot brand, tillsyn enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, (LSO) och lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, (LBE) samt tillsyn farlig verksamhet enligt LSO begränsas av kommungränsen för s kommun. D
3. Nationell målsättning lag om skydd mot olyckor anges följande övergripande nationella mål. 1 kap. LSO inledande bestämmelser 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 ~ Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatsen kan påbörjas inom godtagbar tid-och genomföras på ett effektivt sätt. 4o Handlingsprogrammets avgränsningar 4.1 Allmänt s kommun har valt att ta fram ett gemensamt handlingsprogram för skydd mot olyckor avseende både det förebyggande arbetet och räddningsinsatser vid olyckor. Handlingsprogrammet och arbetet med detta ska ses som en process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och förbättring. Uppföljning sker regelbundet i samband med (Vliljöm och Byggnämndens delårs- och årsuppföljningar. Handlingsprogrammet är samtidigt kommuhens styrdokument för arbete med skydd mot olyckor och andra oönskade händelser som kan medföra onödiga förluster. Handlingsprogrammet förutsätter en bred samverkan inom kommunens alla verksamheter. Genom handlingsprogrammet kan det olycksförebyggande, skadebegränsande och skadeavhjälpande arbetet samordnas, vilket ger en samsyn i fråga om säkerhet och trygghet i kommunen. Handlingsprogrammet ska omfatta dels kommunens förebyggande verksamhet och dels kommunens räddningstjänstverksamhet och ska minst en gång per mandatperiod antas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan uppdra åfi kommunstyrelsen som har ansvar för förebyggande och skadeavhjälpande verksamhefi att under perioden utarbeta närmare riktlinjer. Miljö- och byggnämnden ansvarar för frågor enligt 3 kap 11 LSO. Samverkan med andra kommuner och räddningstjänster, organisationer, näringsliv och statliga myndigheter ska ske kontinuerligt och vara en naturlig del av arbetet.
4.2 Avgränsningar i arbetsuppgifter Kommunens interna skydd och säkerhet innefatfas av verksamhet som i övrigt ämnar till att skapa trygghet och- säkerhet. Syftet är att informera om samverkan mellan de kommunala förvaltningarna där ökad samverkan mellan bl.a. räddningstjänsten leder till ökad samhällssäkerhet. Kommunen ser ett gränsöverskridande arbete för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder, enligt kommunens verksamhetsplan framgår det prioriterade mål samt inriktningsmål. s handlingsprogram för skydd mot olyckor har inte enbart avgränsats till att gälla förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt LSO som kan föranleda räddningsinsats utan har utökats att gälla även andra oönskade händelser inom följande prioriterade områden: - personsäkerhet beträffande trafikolyckor - personalsäkerhet där kommunens anställda utbildas i brand och säkerhet - ekonomisk säkerhet - informationssäkerhet - anlagd brand riktad mot skolor - försäkringsskydd - extraordinära händelser Lilla- Edets kommun anser att en helhetssyn måste finnas inom arbetsområdet för att arbetet ska kunna-vara effektivt och ge de positiva effekter som förväntas. 4.3 Handlingsprogrammets giltighetstid Handlingsprogrammet avser mandatperioden 2011-2014. 5. Komrrrunens övergripande målsättning s kommuns övergripande målsättning är att skapa en säker och trygg kommun vilket innebär att människor inte ska utsättas för onödigt lidande eller att allmännyttiga verksamheter ska komma till skada på grund av oförutsedda händelser. s kommun ska i första hand genom förebyggande insatser så långt som möjligt förhindra eller minimera risker för skador och störningar av verksamheter, tillgångar, personer, personal och resurser. Kommunens övergripande mål omfattar hela riskbilden från det interna skyddet och vanliga olyckor till stora olyckor, extraordinära händelser och ofred. 6. Kommunens mål med verksamheten s kommun ska: uppfylla de nationella målen. -vid extraordinära händelser ha en organisation som kan svara upp mot D