Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 259

Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Måldokument för biblioteksverksamheten 1 2.1 Bibliotekslagen 1 2.2 Skollagen 2 2.3 Unescos folkbiblioteksmanifest 2 2.4 Unescos skolbiblioteksmanifest 2 3. Nuvarande biblioteksverksamhet i kommunen 2 3.1 Folkbiblioteket 3 3.1.1 Lokaler 3 3.1.2 Media 3 3.1.3 Biblioteksdatasystem 3 3.1.4 Datorer 3 3.1.5 Barn- och ungdomsverksamhet 4 3.1.6 Människor med särskilda behov 4 3.1.7 Hemsida 4 3.1.8 Vuxenstuderande 4 3.1.9 Släktforskare 5 3.1.10 Företagarna 5 3.1.11 Programverksamhet 5 3.2 Biblioteket i Gullringen 5 3.3 Skolbiblioteken 5 3.3.1 Grundskolorna 5 3.3.2 Gymnasiet 6 3.4 Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs biblioteket 6 3.5 Folkhögskolans bibliotek 7 4. Mål och utvecklingsbehov 7 4.1 Folkbiblioteket 7 4.2 Skolbiblioteken 8 4.3 Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs biblioteket 9 5. Handlingsplan och revidering 9 Bilagor Utvärdering 2007 2010 Bil 1 Statistik Bil 2 Medieplan Bil 3 Handlingsplan för ökad tillgänglighet Bil 4 Remissvar, sammanfattning Bil 5

1. Bakgrund och syfte Enligt bibliotekslagen ska alla kommuner i Sverige ha en biblioteksplan och våren 2007 antog kommunfullmäktige den första biblioteksplanen för Vimmerby kommun. Se utvärdering 1. Biblioteksplanen ska ge en samlad bild av all biblioteksverksamhet i kommunen, förutom inom folkbiblioteksverksamheten även inom utbildning, omsorg, vård och näringsliv. Den ska innehålla en analys av invånarnas biblioteksbehov och visa hur man på bästa sätt ska kunna tillgodose dem. Den ska också innehålla en strategi för framtiden. Arbetet med planen har letts av bibliotekschefen. Representanter för de olika verksamheter, som ingår i planen har bidragit med bakgundsfakta, synpunkter och kunskap. Remissinstanser har varit, barn- och utbildningsnämnden, omsorgsnämnden, tillgänglighetsrådet, Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs, ungdomsrådet, pensionärsrådet och kommunens barnkulturgrupp. Kommuninvånarna har kunnat läsa förslaget och lämna synpunkter på bibliotekets hemsida. 2. Måldokument för biblioteksverksamheten 2.1 Bibliotekslagen I bibliotekslagen 2 anges följande 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek Om skolbibliotek säger lagen: 5 Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Sedan 2004 finns också krav i bibliotekslagen på att kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. 1 Bil 1. 2 SFS 1996:1596, uppdaterad SFS 2004:1261 1

2.2 Skollagen I skollagen 3 sägs följande om skolbibliotek: 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. 2.3 Unescos folkbiblioteksmanifest Manifestet antogs första gången 1949 och har sedan kommit i ytterligare två versioner, den senaste 1994. 4 I manifestet sägs bl a att Folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur bland annat genom att: 1. Skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder 2. Stödja såväl självstudier som formell utbildning på alla nivåer 3. Erbjuda möjligheter till kreativitet och personlig utveckling 4. Stimulera barns och ungdomars fantasi och kreativitet --- 7. Främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell mångfald. --- 9. Garantera medborgarna tillgång till all slag av samhällsinformation 10. Tillhandahålla erforderliga informationstjänster för det lokala näringslivet, för organisationerna och för olika intressegrupper 11. Underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess användning. 2.4 Unescos skolbiblioteksmanifest UNESCOs skolbiblioteksmanifest antogs1999. 5 Enligt det är skolbibliotekets mål följande: Skolbiblioteket är en del i utbildningsväsendet. Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Skolbiblioteket kan fullgöra dessa uppgifter genom att upprätta handlingsplaner och utveckla sina tjänster, genom urval och anskaffning av lämpliga informationskällor samt genom att erbjuda vägledning och undervisning med hjälp av utbildad personal 3.Nuvarande biblioteksverksamhet i kommunen I Vimmerby kommun finns flera olika sorters bibliotek. För allmänheten finns det kommunala folkbiblioteket och biblioteket i Gullringen, som drivs av Gullringens bygdeförening. På 3 SFS 2010:800 4 Svenska Unescorådets skriftserie nr 1, 2006, http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/skriftett_sex_web.pdf?id=1948&epslanguage= SV 5 Svenska Unescorådets skriftserie nr 1, 2006. http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/skriftett_sex_web.pdf?id=1948&epslanguage= SV 2

skolorna finns skolbibliotek för elever och lärare. Dessutom finns ett bibliotek på Kulturcentrumet Astrid Lindgrens Näs. Vimmerby folkhögskola har ett eget bibliotek. 3.1 Folkbiblioteket I dag finns ett huvudbibliotek i Vimmerby och två filialer i Storebro respektive Södra Vi. Huvudman för dessa bibliotek är kultur- och fritidsnämnden. Huvudbiblioteket är öppet 42 timmar/vecka, Storebro och Södra Vi 5 timmar/vecka. Under sommaren minskas öppettiden på huvudbiblioteket. 6 Boende i Tuna och Rumskulla kan från och med hösten 2011 beställa böcker från huvudbiblioteket och hämta och lämna dem i de lokala livsmedelsaffärerna. 3.1.1 Lokaler Huvudbiblioteket genomgick under 2007 2008 en större renovering och fick samtidigt en väsentlig utökning av lokalerna, som nu är bra och motsvarar behoven för ett bibliotek med den verksamhetsomfattning, som vi har i Vimmerby. Filialen i Södra Vi renoverades 2003 och är fortfarande fräsch. Den ligger väl till för allmänheten och är rymligt och trevligt. Filialen i Storebro ligger också centralt placerad i samhället, men är däremot sliten och skulle behöva rustas upp. 3.1.2 Media För att biblioteket på bästa sätt ska tillgodose kommuninvånarnas behov av böcker och andra media, finns en medieplan 7, som revideras tillsammans med biblioteksplanen varje mandatperiod. I planen görs en bedömning av behoven på de olika ämnesavdelningarna. Med hjälp av detta planeras gallring och inköp. Under de närmaste åren kommer biblioteken i Sverige att byta klassifikationssystem från dagens SAB till Dewey, framförallt för att detta krävs för att vi ska få en nationell katalog. Detta är en förändring, som kommer att kräva stora resurser både i arbetstid och pengar. En annan förändring, som redan är på gång på många bibliotek, är en övergång från utlåning med hjälp av streckkodsetiketter till ett så kallat RFID-system. Detta innebär att man har ett chip i varje media och med hjälp av det sköter cirkulationen på ett snabbare sätt. Med detta system kan även mycket annan hantering av medierna skötas, gallring, inventering med mera. Systemet effektiviserar arbetet med medierna och ger tid för mer direkt arbete med låntagarna. 3.1.3 Biblioteksdatasystem 2008 bytte biblioteket biblioteksdatasystem och har numera Book-IT. Alla bibliotek i länet har samma system och använder en gemensam server, som är placerad i Mörbylånga. Detta underlättar samarbete mellan kommunerna. För närvarande pågår en diskussion om att ytterligare samordna länets bibliotek, genom en gemensam kontoorganisation. Då skulle man kunna söka gemensamt i hela länets bibliotekskataloger och använda samma lånekort på alla biblioteken. Det skulle även underlätta lån mellan biblioteken. 3.1.4 Datorer På biblioteken i Vimmerby finns 15 datorer för allmänheten, varav 11 på huvudbiblioteket och en på vardera filialen i Storebro och Södra Vi. Åtta av datorerna på huvudbiblioteket kan 6 Se bil 2 för statistik om biblioteksverksamheten! 7 Bil 3. 3

användas för surfning på Internet. För övrigt finns en dator för katalogsökning och en barndator med enbart spel. I Storebro och Södra Vi saknas särskilda datorer för sökning i katalogen, vilket gör att låntagarna inte kan söka böcker om datorn är upptagen för surfning. 3.1.5 Barn- och ungdomsverksamhet Barn- och ungdomsverksamheten är väl utvecklad i kommunen. Sedan länge finns ett gott samarbete med förskola och skola. Bland annat finns en samarbetsgrupp med representanter för verksamheterna där barnbibliotekarien är sammankallande. Förutom olika former av lässtimulerande arbete anordnar biblioteket teater-, dans- och musikföreställningar för alla barn från förskoleåldern till och med gymnasiet. Sedan 2009 finns en kulturgaranti för kommunens barn och ungdomar och där ingår bibliotekets verksamhet. Ingen samordnare med särskilt ansvar för att driva och utveckla kulturgarantin finns och allt mer av detta arbete ligger i dag på barnbibliotekarien. Det innebär att hennes tid för arbete med barnbiblioteksfrågorna minskar. En tjänst som samrodnare av kulturgarantin vore därför önskvärd. 3.1.6 Människor med särskilda behov 8 Människor, som har svårt att själva ta sig till något av kommunens bibliotek, får regelbundet besök av biblioteket. I dag finns ca 100 sådana boken kommer-låntagare. Den som har ett läshandikapp har möjlighet att låna talböcker på skiva, så kallade Daisyböcker. Biblioteket kan även ladda ner böcker till minneskort eller registrera låntagare hos Talboks-och punktskriftsbiblioteket, varifrån de sedan själva kan ladda ner böcker. Dessutom finns lättlästa böcker och böcker med stor stil. På de olika boendena för äldre och för människor med särskilda behov finns tillgång till dagstidningar, men inga större bokbestånd. Samarbetet mellan omsorgsförvaltningen och folkbiblioteket skulle kunna utökas för att ge de, som finns på omsorgsförvaltningens boenden och i olika verksamheter, tillgång till böcker och aktiviteter på biblioteket. En dator på huvudbiblioteket är utrustad med talsyntes och förstoringsprogram. För låntagare med annat modersmål än svenska finns böcker på en mängd språk, dels sådana som biblioteket köper in och dels depositioner från andra bibliotek. Alla bibliotekslokaler är tillgängliga för rullstolsburna. 3.1.7 Hemsida På bibliotekets hemsida finns, förutom information om biblioteksverksamheten, möjlighet att söka i bibliotekskatalogen och att beställa och låna om böcker. För att göra hemsidan ännu mer tillgänglig och användarvänlig bör ett byte till en annan plattform diskuteras. Det finns flera alternativ och regionbiblioteket arbetar för närvarande med att undersöka olika möjligheter. 3.1.8 Vuxenstuderande Huvudbiblioteket är studiebibliotek för kommunens vuxenstuderande och har ett nära samarbete med Vimmerby lärcenter, som omfattar komvux, grundvux, särvux, SFI och högskolecentrum. Lärcentret är tillsammans med gymnasiet en särskild enhet inom barn- och utbildningsförvaltningen. Studenter vid olika högskolor och universitet, som bor i kommunen, utnyttjar också vårt bibliotek. På huvudbiblioteket har de tillgång till arbetsplatser med Internet-kopplade datorer och nättjänster, som biblioteket abonnerar på. De kan också få handledning i 8 Bil 4. 4

informationssökning och hjälp att genom inköp eller fjärrlån få tillgång till den litteratur de behöver. 3.1.9 Släktforskare På huvudbiblioteket finns tillgång till olika databaser med material för släktforskning. 3.1.10 Företagarna I dag finns ingen biblioteksverksamhet särskilt riktad mot kommunens företagare, men kommunbiblioteket hjälper till med de frågor som inte kräver särskilda databasresurser eller särskild kompetens. 3.1.11 Programverksamhet Förutom de program, som ordnas för barn, ordnar biblioteket program för vuxna. I samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen ordnas Onsdagskvällar ca sex gånger vår och höst. Biblioteket ordnar tre Öppna söndagar per termin. Då är biblioteket öppet för vanliga biblioteksärenden, samtidigt som program ordnas på olika teman. Sedan hösten 2010 ordnas Bokens dag med författarbesök i samarbete med Astrid Lindgrens Näs. Biblioteken i Vimmerby och Södra Vi erbjuder också plats för mindre utställningar. Inför kommunvalen ordnar kultur- och fritidsförvaltningen debatter i lokala frågor. 3.2 Biblioteket i Gullringen Gullringens bibliotek och bygdekontor ägs och drivs av Gullringens bygdeförening. Det ligger centralt vid torget i samhället. Biblioteket har ett blandat bokbestånd samt lokala skrifter och dokumentationer. Det kompletteras med depositioner från Vimmerby bibliotek.det finns två internetuppkopplade datorer för allmänheten och ett samlingsrum där man har lokal programverksamhet. Man har öppet 12 tim/vecka med minskat öppethållande under juli. 3.3 Skolbiblioteken 3.3.1 Grundskolorna Ansvarig för biblioteksverksamheten på grundskolan är barn- och utbildningsnämnden. Alla skolorna i kommunen har ett bibliotek. 9 Skolbiblioteken i Tuna och Frödinge, som tidigare även var utlåningsstationer för folkbiblioteket, är anslutna till folkbibliotekets datasystem, BOOK-IT. Biblioteken på Vimarskolan, Astrid Lindgrens skola, i Södra Vi, Storebro, Brännebro och Rumskulla använder ett annat biblioteksdatasystem, Dantek BiblioMatik. På alla biblioteken utom Rumskullas är systemet uppgraderat och aktuellt. I Rumskulla använder man fortfarande en version, som är DOS-baserad och saknar support. Djursdala skola saknar biblioteksdatasystem. Astrid Lindgrens skola och Vimarskolan har tillsammans en fackutbildad bibliotekarie som arbetar 50% på vardera skolan. Den tiden räcker inte för att bibliotekarien ska kunna vara den resurs för elever och lärare som behövs. På ytterskolorna ligger ansvaret för biblioteken på lärare, ibland skolans fritidspedagog, men tillgång till en fackutbildad bibliotekarie saknas. 9 Bil 2. 5

Lokalerna är av varierande kvalitet. Ett skolbibliotek ska ligga centralt och lättillgängligt i skolan och ha ordentligt med utrymme både för böcker och andra medier och för arbetsplatser för eleverna. Några skolbibliotek är både trånga och saknar arbetsplatser. På alla grundskolebiblioteken är beståndet av fackböcker mycket dåligt, ofta föråldrat och inaktuellt. Alla skolor har tillgång till Nationalencyklopedien på nätet, en resurs, som lärarna kan använda även hemifrån. Brännebro är det enda skolbiblioteket där eleverna har tillgång till en dator, där de kan söka i katalogen och i de databaser, som skolan abonnerar på, eller på andra sidor på Internet. Förskolor, som ligger i anslutning till skolor och skulle kunna använda skolbiblioteken använder dessa i mycket liten utsträckning. 3.3.2 Gymnasiet Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för biblioteket på Vimmerby gymnasium. Skolan har ca 600 elever, varav ungefär en sjättedel kommer från andra kommuner läsåret 2010/11. Elevantalet väntas sjunka med 35 40 % under de kommande åren. På skolan finns också 15-20 elever som är nyanlända eller sent anlända till Sverige. De flesta är ensamkommande flyktingbarn, övriga kommer i första hand från Europa men även Asien. Förutom dessa finns även andra elever med annat modersmål än svenska. På gymnasiet finns tio olika program. Sedan några år finns även svenska för invandrare och svenska som andra språk. Efter en större ombyggnation av gymnasieskolan 2009, har biblioteket blivit ändamålsenligt och välbesökt. Det ligger centralt placerat i skolan och det finns gott om plats både för enskilda studier och grupparbete. Beståndet av böcker och tidskrifter är bra och biblioteket erbjuder även möjligheter att söka information i olika databaser, bland annat Nationalencyklopedien, som lärarna kan använda även hemifrån. På biblioteket finns åtta internetkopplade datorer och en dator för katalogsökning. Dessutom har alla elever en egen bärbar dator. Folkbibliotekets biblioteksdatasystem, BOOK-IT används även av gymnasiebiblioteket. Den gemensamma katalogen underlättar lån mellan enheterna. Biblioteket bemannas av en utbildad bibliotekarie på heltid och är öppet hela skoldagarna. Bibliotekarien hinner inte med att arbeta så aktivt mot elever och lärare, som skulle behövas för att tillgodose behoven. 3.4 Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs - biblioteket Redan i de första planerna på utformningen av Astrid Lindgrens Näs, fanns ett bibliotek med och från och med 2006, när man anställde en bibliotekarie, har det funnits ett fungerande bibliotek. Huvudman för verksamheten är det kommunala bolaget Kulturkvaretet Astrid Lindgrens Näs AB, som betalar bibliotekariens lön. Medieinköpen finansieras tillsvidare inom EU-projektet Astrid Lindgrens Näs. Bibliotekarietjänsten är på 80 % och bibliotekarien har svårt att hinna med nyanskaffningar och omvärldsbevakning i den utsträckning som vore önskvärt. Biblioteket är ett specialbibliotek om Astrid Lindgren och närliggande ämnen. Man har både böcker och andra medier, som filmer och ljudinspelningar. Biblioteket är kärnan i forskningscentret på Astrid Lindgrens Näs. Man har ingen utlåning. Biblioteket är öppet för allmänheten en eftermiddag i veckan och för övrigt enligt överenskommelse. 6

Lokalerna i övervåningen på den gamla prästgården är mycket trevliga, men har begränsat utrymme för medierna. Expansionsmöjligheter finns dock i angränsande rum. I biblioteket finns 2 400 medier och ökningen per år är ca 400. Bibliotekets medier katalogiseras i Libris och biblioteket är också anslutet till folkbibliotekets datasystem BOOK-IT. 3.5 Folkhögskolans bibliotek Huvudman för Vimmerby folkhögskola är landstinget i Kalmar län. Man erbjuder allmänna kurser och tre yrkeskurser (behandlingspedagog, fritidsledare och vårdadministratör). Man har också en så kallade seniorkurs för ålderspensionärer. Sammanlagt går cirka 275 studerande på dessa utbildningar. Dessutom ordnar man kortkurser. Folkhögskolan har ett bibliotek i ljusa och trevliga lokaler. Det är väl utrustat med litteratur och har dessutom fem Internetkopplade datorer. En lärare arbetar 25 % av sin tjänst med biblioteket. När biblioteket inte kan tillhandahålla den litteratur, som krävs till en uppgift eller ett arbete hänvisas eleverna till folkbiblioteket, men i övrigt förekommer inget organiserat samarbete. Biblioteket använder biblioteksdatasystemet Dantek BiblioMatik. 4 Mål och utvecklingsbehov I det följande anges mål för de olika delarna i kommunens biblioteksverksamhet och vad som krävs för att de ska uppnås. 4.1 Folkbiblioteket Mål Biblioteket ska vara en plats för alla kommuninvånare och ha ett rikt utbud av media för olika behov och olika grupper. Det ska finnas anpassade medier för dem, som behöver sådana. Biblioteket ska arbeta utåtriktat och sprida information om sin verksamhet och dess innehåll. Biblioteket ska arbeta läsfrämjande för att utveckla barns språk och ge dem tillgång till böcker och andra media. Biblioteket ska vara ett studiebibliotek för kommunens vuxenstuderande på alla nivåer. Det ska tillgodose behovet av litteratur och erbjuda en bra studiemiljö. De studerande ska erbjudas hjälp med och handledning i informationssökning. Kommunens biblioteksverksamhet ska vara tillgänglig för alla. Biblioteket ska vara en viktig plats för integrationen av invandrarna i kommmunen. Alla ska ha tillgång till biblioteksservice inom rimligt avstånd från hemmet. Hemsidan ska vara väl utbyggd för att ge service dygnet runt. Biblioteket ska erbjuda program i olika former för såväl barn och ungdomar, som vuxna. Biblioteket ska vara en resurs för kommunens företagare. Biblioteket ska ha ett väl utvecklat samarbete med andra förvaltningar inom kommunen. Utvecklingsbehov Övergång till klassifikationssystemet Dewey. Införande av RFID-system. Ny, mer användarvänlig, plattform för hemsidan. Katalogdatorer till filialerna i Storebro och Södra Vi. Upprustning av filialen i Storebro. 7

Hitta former för samarbeten med andra förvaltningar, i första hand barn- och utbildningsförvaltningen och omsorgsförvaltningen. Utveckla ett samarbete med folkhögskolan. Utökad biblioteksservice med en bokbuss, som kan besöka såväl de små orterna, som daghem, skolor, boken kommer-låntagare och enstaka hushåll, som ligger avsides. I och med att filialer lagts ner eller minskat sin öppettid har behovet av en bokbuss ökat. Ett ökat samarbete med affärer och andra allmänna verksamheter, så att de boende utanför kommunens tätorter kan beställa böcker från huvudbiblioteket och hämta och lämna dem där de bor. Delta i utvecklingen av Book-IT mot en gemensam kontoorganisation för läne Ökat anslag för att öka kvaliteten på programmen för vuxna. 4.2 Skolbiblioteken Mål Skolbiblioteken ska vara integrerade i undervisningen och vara en aktiv resurs för elever och lärare. De ska ge utbildning i hur man söker och värderar information. De ska också utveckla barns och ungdomars läslust. Utvecklingsbehov En fackutbildad bibliotekarie på varje skolområde, placerad på Vimarskolan respektive Astrid Lindgrens skola, men med ansvar för verksamheten på alla skolbibliotek i området. Dessa tjänster är en förutsättning för att flera av följande punkter ska kunna genomföras. Byte av biblioteksdatasystem i Tuna och Frödinge, så att alla grundskolebiblioteken använder samma system (Dantek BiblioMatik) och en uppgradering av systemet i Rumskulla. Dantek BiblioMatik är anpassat till skolbiblioteksverksamhet och skulle även underlätta samarbetet mellan skolorna. En särskild satsning på inköp av aktuell facklitteratur till alla grundskolebiblioteken. Möjlighet för eleverna att i skolbiblioteket själva söka i katalogen och att ha möjlighet att söka på Internet och i de databaser skolan abonnerar på. En översyn av grundskolebibliotekens lokaler så att de, som i dag inte är det, blir bättre anpassade till sin uppgift. T ex ska det finnas arbetsplatser för eleverna på alla skolbibliotek. Inrättande av biblioteksråd på Astrid Lindgrens skola och Vimarskolan. Rådet skulle bestå av representanter för elever och lärare, som tillsammans med skolbibliotekarien tar upp frågor och problem, som måste lösas för att biblioteket ska fungera bra för elever och personal. Ytterligare fackutbildad bibliotekarie eller biblioteksassistent på gymnasiet. 8

4.3 Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs - biblioteket Mål Utöka samlingen maximalt, det vill säga införskaffa alla dokument och böcker som är möjliga. Ökad kunskap om författarskapet och personen Astrid Lindgren, bland annat genom att i egen regi kunna genomföra dokumenterade intervjuer med centrala personer lokalt och nationellt. Tillgängliggöra samlingarna digitalt. Utvecklingsbehov Några bärbara datorer till användning för besökare. Elektroniska dokument i samlingen för att tillgängliggöra dessa. Mera samarbete med universitet och högskolor. Internationellt samarbete, bland annat via ALMA och Bologna Book Fair. Bättre antikvariska kunskaper. Mera fokus på arkiv och föremålssamling. 5. Handlingsplan och revidering Utifrån biblioteksplanen upprättas årliga handlingsplaner. Planen utvärderas och revideras inför varje ny mandatperiod och antas av den nya fullmäktigeförsamlingen. 9

Utvärdering av biblioteksplan 2007 2010 Bil 1 Under perioden gjordes årliga handlingsplaner och en stor del av de utvecklingsbehov som angavs i planen åtgärdades. En del behov kvarstår och en del är inte längre aktuella. Utvärderingen av respektive punkt är kursiverad. 5.1 Barn och ungdomar Utvecklingsbehov Kommunbiblioteket Ökad möjlighet för barnomsorgen att besöka kommunbiblioteket. Barngrupperna har möjlighet att besöka biblioteket även utanför öppettiderna om man hör av sig i förväg. Bättre studieplatser för elever, som vill arbeta på huvudbiblioteket. I och med ombyggnationen av biblioteket skapades en särskild avdelning med studieplatser och datorer för vuxenstuderande. Program och verksamhet riktade till ungdomar Kulturgarantin innebär att program ordnas för högstadie- och gymnasieelever. En särskild ungdomsavdelning på huvudbiblioteket. I och med ombyggnationen av biblioteket kunde en särskild ungdomsavdelning ordnas. Grundskolebiblioteken Utökad bibliotekarietid på Astrid Lindgrens skola och Vimarskolan Bibliotekariens tid på Astrid Lindgrens skola har ökats från 25 till 50 %. Tillgång till en bibliotekarie på ytterskolorna. Detta har inte genomförts. Anslutning av skolbiblioteken till kommunbibliotekets datasystem. Skolbiblioteken har valt att i stället uppgradera Dantek Bibliomatk, endast Tuna och Frödinge har Book-it. En bättre lokal för biblioteket i Tuna. Bibliotekslokalen har inte förändrats, men biblioteket, som tidigare var integrerat med kommunbiblioteket är i dag enbart skolbibliotek. Detta gör att det fungerar bättre som skolbibliotek.. Gymnasiebiblioteket Ytterligare fackutbildad bibliotekarie. Har inte tillkommit. Ökning av antalet enskilda studieplatser. När skolan byggdes om och det blev ett nytt bibliotek ökade också antalet studieplatser. 5.2 Vuxenstuderande Utvecklingsbehov En särskild studieavdelning, med studieplatser, datorer och referenslitteratur, för de vuxenstuderande. Finns på huvudbiblioteket sedan ombyggnationen.

Ett utbyggt samarbete med kommunens olika vuxenutbildningar när det gäller inköpen av litteratur. Fungerar i begränsad omfattning. Studiebibliotekariens utbildning i informationssökning även till de studerande på KYutbildningarna. Inga KY-utbildningar finns kvar i Vimmerby. Ett utökat samarbete med Vimmerby Folkhögskola. Har inte kommit till stånd. 5.3 Tillgänglighet Utvecklingsbehov En anpassning av resurserna för boken kommer-verksamheten så att behovet hos ett ökat antal äldre i samhället kan tillgodoses. Boken kommer-verksamheten har förändrats och anpassats så att bibliotekets resurser räcker för närvarande. En lokal för biblioteket i Tuna, som är tillgänglig för alla. Biblioteket i Tuna fungerar i dag enbart som skolbibliotek och ha handikappanpassats. Utökad biblioteksservice med en bokbuss, som kan besöka såväl de små orterna, som daghem, skolor, boken kommer-låntagare och enstaka hushåll, som ligger avsides. Ingen bokbuss har tillkommit. En utveckling av kommunbibliotekets hemsida till ett s k 24-timmarsbibliotek, där man dygnet runt har tillgång till tjänster och information. Bibliotekets hemsida har utvecklats successivt så att många biblioteksärenden numera kan skötas över Internet, Prenumerationer på någon dagstidning och ett mindre bokbestånd på alla äldreboenden. Prenumeration på dagstidning och 8 dagar finns. Däremot inga fasta bokbestånd. En ökning av tillgängligheten till bibliotekens service. Den fysiska tillgängligheten och handikappanpassningen har anpassats till de krav, som finns, både på huvudbiblioteket och filialerna. Tillgodose behovet av talböcker. I och med möjligheten för biblioteket att ladda ner böcker direkt från Talboks- och punktskriftsbiblioteket till Daisyskivor eller minneskort, har möjligheterna att tillgodose låntagarnas behov ökat. 5.4 Programverksamhet Utvecklingsbehov Fler program för ungdomar. I och med kulturgarantin ordnas regelbundet program för elever på högstadiet och gymnasiet. 5.5 Företagarna Utvecklingsbehov För närvarande planeras ett regionalt samarbete i länet, som ska hjälpa kommunbiblioteken att tillgodose företagarnas behov. Vi avvaktar detta. Arbetet med ett regionalt samarbete för att tillgodose företagarnas behov, har avslutats utan att något samarbete har kommit till stånd. Ett utökat samarbete mellan biblioteket och Vision Vimmerbys näringslivsutvecklare.

Bil. 2 Statistik 1. Befolkning 1 I hela kommunen bor 15 538 personer. Tätorter Vimmerby 7 933 Södra Vi 1 192 Storebro 984 Gullringen 552 Frödinge 378 Tuna 224 Djursdala 222 Rumskulla 176 Locknevi 73 Pelarne 38 2. Biblioteksstatistik V ad är det då som kännetecknar attraktiva bibliotek? 2 G enom en regressionsanalys av K ulturrådets statistik har det visat sig att : Efterfrågan på bibliotekstjänster till stor del kan förklaras av driftskostnaden för biblioteken i kommunerna. Att satsa större resurser på biblioteksverksamheten verkar helt enkelt vara den viktigaste vägen till högre efterfrågan på bibliotekens tjänster enligt resultaten av regressionsanalysen. Storleken på det totala bokbeståndet inte är särskilt viktigt för efterfrågan på bibliotekstjänster. Det avgörande är istället att det tillförs nya böcker. D e tjänster biblioteken erbjuder utöver bokutlåningen tenderar att påverka efterfrågan positivt. Databastjänster och tidningsprenumerationer kan vara viktiga för att öka efterfrågan på en kommuns bibliotekstjänster. För hög barnboksutlåning är utbudet av böcker en viktig förklaringsvariabel liksom personaltätheten. Niclas Lindberg G eneralsekreterare Svensk Biblioteksförening 1 Siffrorna hämtade från Statistikbilaga till Lokal utvecklings- o h översiktsplan, reviderad 2010-05-1 2 Folkbiblioteken i Vimmerby 2009, http://www.biblioteksforeningen.org/opinion/statistik/pdf/kommunvis/vimmerby.pdf

2.1 Kommunbiblioteket 3 Effektivitet 2009 Driftskostnad totalt 7 014 000 Driftskostnad media 854 000, 12,2 % (riket 11,4 %, länet 12,1 %) Driftskostnad personal 3 893 000, 55,5 % (riket 52,8 %, länet 57,8 %) Driftskostnad lokaler 1 752 000, 25 % (riket 23,5%, länet 20 %) Driftskostnad/inv Kostnad/lån 452 kr (riket 394, länet 438) 48 kr (riket 52, länet 48) Produktivitet 2009 Utlån alla medier 147 000 Utlån/inv 9,48 (riket 7,60, länet 9,18) Utlån/barn 0-14 år 22,73 (riket 18,73, länet 25,75) Aktiva låntagare 4 000 Aktiva låntagare/inv 0,28 (riket 0,30, länet 0,33) Besök 150 000 (137 000 på huvudbiblioteket) Antal besök/inv 9,63 (riket 7,30, länet 7,64) Antal besök på hemsidan 17 000 Kvalitet Antal årsverken 10 Biblioteksanställda/1000 invånare 0,646 (riket 0,505, länet 0,648) Antal böcker/inv 7,20 (riket 4,08, länet 6,35) Nyförvärv, böcker/inv 0,311 (riket 0,213, länet 0,308) Antal barnböcker/barn 0-14 år 10,66 (riket 6,52, länet 11,73) Tidskriftsprenumeration/1000 inv 11,1 (riket 8,3, länet 14,0) 3 Kulturen i siffror 2009 http://www.kulturradet.se/sv/publikationer_/bibliotek-2009/ Folkbiblioteken i Vimmerby 2009, http://www.biblioteksforeningen.org/opinion/statistik/pdf/kommunvis/vimmerby.pdf

2.2 Grundskolorna Antal elever i grundskolan läsåret 10/11 4 År F-3 År 4-6 År 7-9 Astrid Lindgrens skola 176 127 245 548 Vimarskolan 210 161 284 655 Frödinge 60 45 105 Tuna 30 21 51 Storebro 39 40 79 Rumskulla 18 9 27 Södra Vi 62 36 98 Djursdala 19 19 38 Brännebro 29 24 53 643 482 529 1 654 Skolbibliotekens status 5 Personal Lokaler Datasystem Internet Astrid Lindgrens skola 50% bibliotekarie Bra Dantek BiblioMatik Nej Brännebro Lärare Bra Dantek BiblioMatik Ja Djursdala Lärare Bra Ej datoriserat Nej Frödinge Fritidspedagog Bra BOOK-IT Ja Rumskulla Lärare Trångt Dantek BiblioMatik, Nej ej uppgraderad Tuna Lärare, från ht 2011 Trångt BOOK-IT. Nej fritidspedagog Storebro Lärare Trångt Dantek BiblioMatik Nej Södra Vi Lärare Bra Dantek BiblioMatik Nej Vimarskolan 50% bibliotekarie Trångt Dantek BiblioMatik Nej 4 Uppgifter från Barn-och ungdomsförvaltningen. 5 Uppgifter från skolbibliotekarien och biblioteksansvariga lärare.

Bil 3 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2010

Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning A- D..7 Avdelning E I..8 Avdelning J M.9 Avdelning N P.10 Avdelning Q T.11 Avdelning U X 12 Avdelning Skönlitteratur 13 Avdelning Utländska språk Video/ DVD Fjärrlån 14 2

Inledning Medieplanen ska ligga till grund för inköp, gallring och magasinering av våra media. Med medieplanens hjälp vill vi skapa ett mediebestånd som på bästa sätt täcker kommuninvånarnas behov. Medieplanen är tänkt att vara ett redskap i det dagliga arbetet med media. Planen måste ses över med jämna mellanrum och skall revideras samtidigt som biblioteksplanen. Statistikuppgifter för hela beståndet tas ut årligen för att kunna följa upp antal nyförvärv, utlån och gallring. Den statistik som ligger till grund för planen tas inte upp i dokumentet. Uppgifterna finns tillgängliga för all bibliotekspersonal i delad mapp, samt i pärmar hos medieansvarig. Där finns uppgifter om beståndets ålder, cirkulationstal m.m. 3

Medieurval Vimmerby biblioteks utbud bör i stor utsträckning spegla våra låntagare och det som efterfrågas. I inköpsansvarigs ansvar ligger att ta ställning till vad som i sin helhet inte ska finnas på hyllorna sett utifrån kvalitet, saklighet och variation. Media med rasistisk eller på annat sätt diskriminerande vinkel bör inte förekomma, inte heller spekulativt våld. Kontroversiella ämnen ska belysas från olika sidor. Det ska finnas ett representativt urval av svensk och översatt skönlitteratur. Både äldre och nyare, enklare och mer avancerad. Facklitteratur ska omfatta alla ämnesområden och innehålla såväl grundläggande litteratur som mer avancerad. Bibliotekets lokalsamling skall vara så komplett som möjligt och vi bör köpa titlar både till utlån och som referensexemplar. Den lokalkännedom som finns hos vår personal skall tas tillvara. Inköpsförslag från låntagare skall tas upp på närmaste bokmöte. Vi vill ha ett aktivt bokbestånd som används så mycket som möjligt, därför ska hänsyn tas till efterfrågan. Huvudbiblioteket skall ha det mest kompletta beståndet. Filialerna kan profilera sig utifrån de intressen som finns lokalt. Alla bibliotek skall dock ha ett bra urval av barn- och ungdomslitteratur. Dagstidningar ska i möjligaste mån representera olika delar av Sverige och olika politiska inriktningar. Biblioteket skall tillhandahålla ett brett utbud av tidskrifter. Även här ska låntagarens önskemål beaktas. Biblioteket avgör vad man vill ta emot av skänkt material. Biblioteket tar inte emot rent partipolitiskt material, utgivet av politiska partier. 4

Riktlinjer för magasinering Filialerna ska i princip inte ha egna magasin. Böcker från filialerna som vi vill magasinera ska omlokaliseras och skickas till HB:s magasin. Till magasin lokaliseras böcker som inte längre platsar i öppen hylla men som vi ändå vill ha kvar. Det kan vara böcker som är slitna men som fortfarande läses och efterfrågas eller böcker som lånas mycket sällan men som har ett bestående värde, t ex klassiker. Det kan också vara böcker som det finns ett lokalt intresse för. Dubletter magasineras i viss mån, med tanke på Boken kommer (BK) och filialerna som plockar en del böcker från magasinet till sina låntagare. Vårt magasin fungerar till viss del som depå för filialer och BK. Vi ska inte magasinera äldre upplagor av fackböcker som innehåller inaktuella uppgifter. Inte heller debattböcker som inte längre är aktuella. Vi ska inte heller spara underhållningslitteratur av mindre kända eller helt bortglömda författare. 5

Riktlinjer för gallring Gallring är en viktig del av medieplanen och har lika stor betydelse som inköpen för att skapa ett attraktivt och aktivt bokbestånd. Gallring ska ske regelbundet. Varje bibliotekarie ansvarar för några avdelningar var. En översyn bör ske minst en gång om året. Medieansvarig bistår med statistik och gallringsunderlag om så önskas. Eftersom Vimmerby bibliotek är ett kommunbibliotek har vi inte samma krav på oss att bevara böcker som t ex ett länsbibliotek har. Det vi saknar eller har gallrat bort, kan oftast fjärrlånas från Kalmar eller annat bibliotek. Lokalsamlingen skall dock bevaras och bli så komplett som möjligt. Filialerna har i sin tur inte samma krav som huvudbiblioteket att spara. Gallringskriterier: Boken har ett föråldrat eller missvisande innehåll. Det finns en nyare upplaga, eller ett aktuellare alternativ. Boken är trivial och oattraktiv. En trasig eller sliten bok ska så gott som alltid gallras. Om boken inte har varit utlånad på länge eller har lågt utlåningstal ska den också gallras. Till vår hjälp vid gallring finns Book-it statistik och gallringsunderlag som visar antal utlån och datum för senaste utlån. Vi ska vara uppmärksamma på när en ny upplaga kommer ut och gallra gamla upplagor. Sist men inte minst ska vi använda oss av den samlade yrkeskunskap och den erfarenhet vi har att bedöma och kategorisera litteratur. 6

Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning A: bok och biblioteksväsen På avdelningen finns redan mycket referens- och tjänstematerial. Vi fortsätter att köpa in böcker med anknytning till vårt yrke. För allmänheten kan vi förstärka litteratur som rör uppsatser och vetenskapligt skrivande. Avdelning B: allmänt och blandat På avdelningen finns en stor andel äldre litteratur. Vi behöver gallra mer och föryngra beståndet. Avdelning Bl där t ex Ufo, spådomskonst och astrologi ingår är populär och lånas mycket. Vi kan köpa till nyare litteratur där. Avdelning C: religion Avdelningen behöver föryngras. Vi måste gallra mer. Framförallt behöver avdelning Ci, uppbyggelselitteratur, förnyas. Avdelning Cm, religionshistoria, behöver kompletteras med böcker om andra religioner. Vi har mycket litteratur om Islam men behöver köpa in mer om övriga religioner. Det är bra om det finns något om så många främmande religioner som möjligt. Avdelning D: filosofi och psykologi Avdelning Dofa, barn- och ungdomspsykologi, har hög utnyttjandegrad. En större gallring gjordes under 2010. Det är fortsatt viktigt att vi gallrar kontinuerligt. Särskilt bland psykologiböckerna. Vi måste gallra en del böcker även om de har mycket utlån, för att få en bättre balans mellan äldre och nyare böcker. Det är också viktigt att vi köper nyare och aktuellare upplagor eller likvärdiga alternativ. 7

Avdelning E: uppfostran och undervisning Avdelningen har högt cirkulationstal. Vi kan låta avdelningen växa ytterligare. På avdelning Ea, pedagogisk psykologi, och avdelning Eab, pedagogisk metodik, kan vi köpa fler titlar på efterfrågan. Mycket av det som efterfrågas är särskild kurslitteratur. Det är också viktigt att vi köper in böcker som berör redan yrkesverksamma i förskolan och skolan. För att lyfta fram nya titlar så fortsätter vår barnbibliotekarie att bokprata om nyheter vid sina informationsträffar för lärare och förskollärare. Avdelning F: språkvetenskap Vi bör ha språklexikon på de språk som efterfrågas. De språk som efterfrågas mest bör finnas i flera exemplar. Svenska språkkurser, lättare svensk grammatik och svenska stavningsregler behövs i större utsträckning till våra invandrare. Språkkurserna har bytts ut från kassett till CD och beståndet har ökat med flera språk och fler nivåer för en del av språken. Vi fortsätter att byta ut det som fortfarande finns på kassett. Avdelning G: litteraturvetenskap G är en avdelning där vi har en stor andel äldre böcker och så måste det få vara. Avdelningen nyttjas främst av vuxenstuderande. Ett bra komplement till avdelningen är vår databas Alex som är ett författarlexikon. Vi får en hel del akademisk litteratur till avdelningen genom statens kulturråd. Vi behöver köpa till enklare populärvetenskapliga böcker då det är viktigt med bredd i beståndet. Avdelning I: konst, musik, teater och film Avdelningens cirkulationstal har ökat. Vi tror att avdelningens nya placering har påverkat utlåningssiffrorna. Det är viktigt att vi använder oss av de nya möjligheterna att skylta. Vi har fortfarande en del gammalt på avdelningen och bör satsa på en genomtänkt och försiktig gallring. Avdelning Ih, konsthantverk, lånas mycket. Det är viktigt att köpa nytt inom den avdelningen för att bibehålla intresset. Ihk, dräkthistoria, efterfrågas också med jämna mellanrum. Där kan vi behöva komplettera. 8

Avdelning J: arkeologi J är en liten avdelning med liten efterfrågan. En större andel äldre böcker finns. Avdelningens karaktär gör dock att man kan acceptera ett äldre bestånd. Någon större gallring är inte nödvändig. Det kan finnas en okunskap hos allmänheten om vad avdelningen innehåller. Vi kan satsa på att skylta mer. Då ämnet är så smalt kan vi nog inte förvänta oss någon större ökning av utlånen. Avdelning K: historia En större gallring genomfördes under 2010 och har gett avdelningen mer luft och de nya böckerna har blivit mer framträdande. Avdelning K.54, andra världskriget, har högst utlåningssiffror. Böcker om andra världskriget efterfrågas ofta av grundskolorna. Höga utlåningssiffror har också Kc.4 och Kc.5, böcker om svensk historia. Vi kan fortsätta att komplettera de avdelningarna. Nutidshistoria efterfrågas en del, t ex Vietnamkriget, inbördeskriget i Rwanda, Israel Palestina konflikten, för att nämna några händelser. Där bör vi komplettera vårt bestånd. Avdelning Lz: särskilda personer Vi köper mycket till avdelningen Lz. Det finns ett stort intresse för biografier. Avdelningen kan inte tillåtas växa hur mycket som helst. Under 2009 har en kraftig gallring gjorts, vilket har underlättat skyltningsmöjligheterna. En kontinuerlig gallring och magasinering behövs då de dagsaktuella biografierna ofta är efterfrågade under en kort period. Fortsatt gallring på avdelningen bör dock ske med förnuft. Böcker som vi tror har ett bestående värde men som inte lånats på länge ska magasineras. Avdelning M: etnografi, socialantropologi och etnologi M upplevs som en anonym avdelning. Den är dåligt placerad med svårigheter att skylta. Allmänheten vet inte riktigt vad som finns på avdelningen. Den behöver exponeras mer. Avdelning Mz, folktro och folkseder, lånas mest. Vi kan köpa mer böcker om högtider och fester. Böcker om t ex julen efterfrågas mycket. När vi köper kan vi gärna köpa mer än ett exemplar. Även böcker om andra kulturer efterfrågas, t ex Nordamerikas indianer. Där kan vi göra kompletteringar. 9

Avdelning N: geografi N är en ganska omfattande avdelning eftersom vi anser att det bör finnas åtminstone något om de flesta länder. Högst utlåningssiffror har böcker om Sverige och populära resmål som England, Frankrike, Italien, Spanien och Thailand. Trots att våra reseguider lånas mycket har avdelningen ett lågt cirkulationstal. Vi måste gallra gamla böcker och hålla hyllan aktuell. Vi bör byta ut reseguiderna med 2-3 års mellanrum. Studerande efterfrågar ofta fakta om olika länder. Vi fortsätter att köpa Länder i fickformat. På databasen Landguiden kan man också få tag i aktuella fakta om ett land. Avdelning O: samhälls och rättsvetenskap Avdelning O har höjt sitt cirkulationstal. En större gallring genomfördes under 2009. Vi måste fortsatt se över vad vi verkligen behöver köpa in i bokväg. Mycket om juridiska, arbetsrättsliga och andra sociala frågor finns på nätet. Se t ex laghandboken, kommundatabaser, och olika myndigheters hemsidor. Om vi bestämmer oss för att köpa böcker ska vi också ta aktiv ställning till om boken verkligen behöver finnas som referensexemplar. Även en del böcker som redan finns som referens kan omplaceras och ställas på öppen hylla. En sådan ändring gjordes i samband med ombyggnationen 2007. Vi tror att en del litteratur utnyttjas bättre nu. Vi fortsätter att köpa viss kurslitteratur på efterfrågan. Avdelning P: teknik, industri och kommunikation P är en stor avdelning med en hel del gamla böcker. Flera av böckerna är av den karaktären att de inte behöver vara nya för att vara användbara och intressanta. Gamla och fula exemplar måste dock gallras. Avdelning Pp byggnadsteknik/byggnadsproduktion efterfrågas mest. Vi fortsätter köpa in gördet-själv böcker där. Avdelning Pra landsvägsfordon och landsvägstrafik behöver uppdateras. Körkortsböcker på våra invandrarspråk efterfrågas mycket. Det är viktigt att vi håller dem så uppdaterade som möjligt. Avdelning Pu, datorer och databehandling, är en stor avdelning som har minskat något i utlåning. Den behöver inte växa mer. Vi kan vara restriktiva med att köpa in avancerade databöcker då det i princip inte efterfrågas alls. På avdelning Pu är det viktigt med en kontinuerlig gallring då viss litteratur snabbt blir inaktuell. Avdelning Pu i magasinet har genomgått en grundlig gallring. Vi måste fortsättningsvis vara mer restriktiva med vad vi magasinerar på Pu. Är boken inaktuell ska den istället gallras. 10

Avdelning Q: ekonomi och näringsväsen Utlåningssiffrorna på avdelning Q har ökat kraftigt under 2009. Flest utlån har Qdfj, hundar och katter, och Qe, trädgårdsskötsel. För att bibehålla intresset bör vi kontinuerligt gallra det som är gammalt och köpa in nytt. Vi får fortfarande förfrågningar på avdelning Qcc, kläder och sömnad. Särskilt stickning och virkning efterfrågas. Utlåningen på avdelning Q har ökat till stor del beroende på intresset för stickning, virkning och annan sömnad. Dessutom gjordes en relativt omfattande gallring under 2009 som också har påverkat antalet utlån. Vi fortsätter att köpa in nytt och att gallra bort gammalt och inaktuellt. Avdelning Q är en tacksam avdelning att skylta på. Böcker på den avdelningen har ofta tilltalande omslag och illustrationer. Det bör vi utnyttja. Avdelning R: idrott, lek och spel Avdelningen har gallrats och har en ganska god balans mellan äldre och nyare böcker. Avdelning Ra, gymnastik och avdelning Rbe, idrott och sport är avdelningar som borde kunna locka fler låntagare. Vi kan köpa mer där och skylta bättre. Avdelning Rbz lånas inte så mycket. Det efterfrågas sällan och vi får inte heller inköpsförslag till avdelningen. Vi kan dra ner på inköpen där. Rbe, djursport, lånas relativt frekvent trots dålig placering. Vi bör tänka på att lyfta fram avdelningen bättre för att eventuellt kunna öka utlånen ytterligare. Avdelning S: militärväsen S är en liten avdelning med liten efterfrågan. Vi köper när det kommer ut något som verkar vara av allmänintresse. Det finns ingen anledning att ändra på det i dagsläget. Avdelning T: matematik T är också en liten avdelning. Störst efterfrågan har Ta som är allmän matematik. Vi har gallrat bort en del gammalt redan och bör fortsätta gallra kontinuerligt för att hålla avdelningen aktuell. Utlånen på avdelning T ökade under 2009. Det beror till stor del på att vi köpt in flera läroböcker på efterfrågan från vuxenstuderande. 11

Avdelning U: naturvetenskap Avdelning Ua, astronomi och Uf, botanik måste gallras och förnyas. Särskilt på Uf, botanik finns alldeles för mycket gammalt som drar ner helhetsintrycket på hyllan. Avdelning Ugh, kräldjur, är alldeles för lite representerad. Vi måste köpa mer där. Utlåningen av Ugg, fågelböcker, har ökat. Vi bör satsa på nya böcker om fåglar och fågelskådning. Hylla Uh, miljöfrågor och naturskydd måste lyftas fram och hållas aktuell. Avdelning V: medicin Vl, psykiatri lånas och efterfrågas mest. Därefter Ve, allmän medicin och Vm, terapimetoder. Det är viktigt att vi håller de hyllorna aktuella. Många studerande använder sig av V-hyllan. De flesta böckerna riktar sig dock mot allmänheten som också lånar mycket. Vi har märkt en större efterfrågan på böcker om åldrandet och åldrandets medicin, som vänder sig mot allmänheten. Det bör vi ta fasta på och köpa fler titlar inom det området. Viss kurslitteratur köpes på efterfrågan från både studerande och lärare. Där bör vi fortsätta att anpassa oss efter efterfrågan på särskilda titlar. För tillfället har V hyllan vuxit lite för mycket och behöver en grundlig gallring. Avdelning X: musikalier En större andel äldre böcker fanns tidigare på avdelningen. En försiktig gallring gjordes under 2009 för att få bättre balans mellan gammalt och nytt. En del äldre böcker har fortfarande ett stort värde och har fått stå kvar. Hitsböckerna, som utkommer årligen, lånas mycket och vi bör fortsätta köpa dem. Även notböcker av särskilda kända artister. En satsning på nybörjarböcker för att lära sig spela gitarr, piano, blockflöjt m.m har redan påbörjats. 12

Avdelningarna Hc.02/ Hce.02: dramatik Hc.03/ Hce.03: lyrik Hc/ Hce, (s): skönlitteratur Hci: serier Dramatik och lyrik har en blygsam utlåning. Vi får en hel del lyrik som KUR- böcker från Statens kulturråd. En del är ganska smalt. Avdelningen behöver en genomgång av vad som verkligen läses. Genom att gallra kan vi lyfta fram den lyrik som finns kvar. När det gäller skönlitteratur så lånas deckare mycket. Det är ofta många reservationer på nya populära deckare. Det är svårt att gallra på avdelningen då även gamla böcker lånas mycket. Trasiga och slitna exemplar måste dock gallras bort. Sedan måste vi tillåta hyllan att få växa. Detsamma gäller ljudböcker som efterfrågas mycket. Under åren som kommer vill vi göra en medveten satsning på just ljudböcker. De gamla kassettböckerna har successivt bytts ut till CD. Vi köper nu också in andra format, t ex chip, även om tyngdpunkten ligger på CD. I personalen finns önskemål om att i framtiden ha en Mediejukebox på biblioteket. Filialerna köper inte in ljudböcker utan plockar av HB s exemplar. Vi bör köpa in fantasy så att serierna blir kompletta. Det finns också önskemål om fantasy på engelska. Gallring bör ske med förnuft. Vi kan magasinera en del skönlitteratur med tanke på att Boken kommer och filialerna ska kunna plocka till sina låntagare där. Vi måste ha det luftigare i hyllorna och möjlighet att exponera. Trasiga och smutsiga böcker ska gallras. Det ska finnas ett varierat bestånd på skönlitteraturavdelningen. Bredd och mångfald är viktigt. Vi fortsätter att till viss del köpa på förslag från låntagarna. Nya efterfrågade böcker köper vi i flera exemplar. Vid fler än fem reservationer lägger Book-it själv in en kortare reservationslånetid. Det är viktigt att böckerna är i cirkulation. Smalare litteratur kommer ofta som KUR-böcker från Statens kulturråd. Vi kan avvakta med inköp av böcker som vi misstänker kan komma som KUR. Blir någon av våra KURbevakade böcker efterfrågad så köper vi in den. Serierna har fått en ny hylla. Det nya serietråget ger större möjlighet till exponering och låntagaren kan också bläddra bland böckerna. Eftersom vi får en hel del serier i KUR-sändningarna så är det viktigt att serierna ses över med jämna mellanrum. Då ska vi plocka bort det som inte lånas och det som ser trasigt och slitet ut. Det är viktigt att tråget inte blir för fullt, då försvinner möjligheten att bläddra. 13

Avdelning Utländska språk Vi köper mest böcker på engelska, men ska även försöka hålla ett någorlunda aktuellt bestånd på de övriga skolspråken, dit även spanskan numera räknas. När det gäller böcker på engelska har det blivit en viss slagsida åt engelska deckare. Det är viktigt att vi även köper in skönlitteratur av annan genre. Vi försöker anpassa invandrarspråkens bestånd till efterfrågan både genom inköp och också depositioner från främst länsbiblioteket i Kalmar. Vi gör även beställningar från Internationella biblioteket. Ett önskemål finns från IB att individanpassa beställningarna mer istället för att göra rutinmässiga depositionsbeställningar. Vi ska försöka få mer information från SFI om vilka språkgrupper som finns just nu, för att bättre kunna tillgodose nya invandrargruppers behov. Avdelning video och DVD Utlåningen av video och DVD har ökat efter att under flera år legat ganska lågt. Det kan finnas flera orsaker till det. Vi har sänkt kostnaden från 25 kr till 20 kr, vi har också förlängt utlåningstiden från 3 dagar till en vecka. Under ombyggnationen införskaffades en ny bättre hylla som vi kunde ge en mer central placering. Vi kan dock beställa hem mer affischer för att skylta och visa att här kan man hyra film. Filmerna bör vara kvalitetsfilmer av olika slag med bredd och variation. Vi vill vara ett komplement till kommersiella videouthyrare. Fjärrlån Medier som biblioteket inte har kan fjärrlånas från andra bibliotek. Detta gäller i första hand tryckta medier. Varje fjärrlånebeställning ska ses som ett inköpsförslag. Inköp ska alltid övervägas om boken finns på marknaden. 2010 infördes en gemensam pott i länet för inköp av smalare litteratur, såsom kurslitteratur på engelska. Kommunbiblioteken gör själva inköpen till sitt eget bibliotek. Boken finns sedan tillgänglig för fjärrlån från övriga kommun- och länsbibliotek i regionen. En utvärdering av inköpen från den gemensamma mediepotten kommer troligtvis att göras vid årsskiftet. Ett fjärrlåneavtal finns för biblioteken i sydostregionen. Avtalet avser en generösare fjärrlånepolicy och ett gemensamt transportsystem. Filmer får dock aldrig fjärrlånas på grund av uthyrningsrätten som tillhör det bibliotek som köpt in filmen. Som det ser ut idag fungerar fjärrlånebeställningar och transporter på ett bra sätt. Annika Brantemo Inköps- och medieansvarig 2010-08-26 14