MINDS Malmöbarn en studie av den sociala miljöns betydelse för barns och ungdomars utveckling. Delrapport 1: Resultat från föräldrastudien.

MINDS Malmöbarn en studie av den sociala miljöns betydelse för barns och ungdomars utveckling. Delrapport 1: Resultat från föräldrastudien. Eva-Lotta Nilsson Anna-Karin Ivert Hälsa & samhälle Malmö högskola

Innehåll Inledning... 2 Metod... 3 Representativitet... 3 Resultat... 5 Familj, familjeliv och föräldraskap... 5 Familjestruktur... 5 Syskon... 5 Etnicitet... 5 Utbildning och arbete... 6 Familjens vardagsliv... 6 Föräldra-barn relation... 8 Engagemang i barnets liv... 8 Uppfostran... 9 Framtidsförhoppningar...10 Sociala nätverk...10 Tilltro till samhället...10 Händelser under uppväxten...12 Graviditet och förlossning...12 Händelser barnen råkat ut för eller varit med om under uppväxten...12 Kamrater och skola...14 Kamrater...14 Skola...14 Föräldrars uppfattningar om hur barn bör uppföra sig...16 Familjens bostad och bostadsområde...17 Familjens bostad...17 Sammanhållning i bostadsområdet...17 Upplevd trygghet i bostadsområdet...18 Fritidsförutsättningar...18 Avslutning och slutsatser...19 Appendix...21 Appendix 1...21 Appendix 2...23 Appendix 3...24 1

Inledning Forskningsprojektet Malmöbarn en studie av den sociala miljöns betydelse för barns och ungdomars utveckling (MINDS) är en pågående longitudinell studie som genomförs vid Malmö högskola. Inom ramen för projektet studeras en grupp Malmöbarns uppväxt, vardag och levnadsförhållanden. Målsättningen för projektet är att lyfta fram de problem och möjligheter som barn och ungdomar som växer upp i Malmö har, och att skapa förutsättningar för att bättre möta barn och deras familjers behov och därigenom förbättra deras livssituation. Med utgångspunkt i detta studeras frågor inom flera olika områden, såsom upplevelser av otrygghet och kriminalitet, boendemiljöer, skola, fritid och hälsoutveckling. En viktig del inom forskning är att resultaten ska leda till förbättringar inom de områden som studeras. Resultaten från denna del av studien kan komma att ligga till grund för utveckling av välfärds- och trygghetsstrategier, samt folkhälsoarbete. Studien inleddes 2008 genom att intervjuer genomfördes med ett urval föräldrar till barn födda 1995 och bosatta i Malmö hösten 2007. I intervjuerna fick föräldrarna ge sin syn på olika aspekter av hur det är att vara förälder till barn som växer upp i Malmö. Bland annat fick föräldrarna berätta om sitt barns familjesituation, uppväxt, skola, fritid, och om familjens vardag. När intervjuerna genomfördes var barnen i 12-13 års åldern. MINDS är ett samarbete med en liknade studie som sedan 2003 bedrivs av forskare från Cambridge University i Storbritannien. Ytterligare samarbetsprojekt finns i Nederländerna och Spanien. Genom jämförelser med andra länder i Europa ges ökade möjligheter till kunskapsutveckling inom området. Forskningsprojektet MINDS finansieras delvis av Vetenskapsrådet. I denna övergripande rapport redovisas deskriptiva resultat av föräldraintervjuerna. I huvudsak redovisas resultaten för hela gruppen, för en del variabler redovisas jämförelser mellan flickor och pojkar alternativt mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. 2

Metod Intervjuer genomfördes med 241 föräldrar till barn födda 1995 och som var bosatta i Malmö hösten 2007. Föräldrarna som medverkade i studien intervjuades enskilt och fick svara på frågor utifrån ett frågeformulär innehållande frågor som huvudsakligen hade fasta svarsalternativ, ett fåtal frågor var av öppen karaktär. Totalt intervjuades 241 föräldrar (193 mammor och 48 pappor). Intervjun genomfördes av en forskningsassistent som även fyllde i frågeformuläret. Intervjuerna genomfördes framförallt i informantens hem (151), om informanten önskade så genomfördes intervjuerna någon annanstans, som tex. i högskolans lokaler (55), eller på någon annan plats så som arbetsplats, ett bibliotek (21). 13 intervjuer genomfördes per telefon. Av barnen till de intervjuade föräldrarna är 112 flickor och 129 pojkar. Representativitet De föräldrar som intervjuats i den här undersökningen utgör inte ett helt representativt urval av alla föräldrar i Malmö med barn födda 1995. Med utgångspunkt i de kunskaper vi har om hela kohorten barn födda 1995 och folkbokförda i Malmö den 1 september 2007, så var andelen pojkar något högre i den här studien i förhållande till hela kohorten (54 % respektive 52 %). I relation till hela kohorten så var de föräldrar som deltog i studien relativt representativt fördelade mellan stadsdelarna (se figur 1). Det finns en viss överrepresentation av familjer från Limhamn-Bunkeflo, samtidigt som Rosengård är underrepresenterat. 1 1 I materialet finns även uppgifter om i vilket av Malmös 134 delområden familjen bor. 3

Figur 1 Fördelning mellan stadsdelar 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% Hela kohorten (20070901) MINDS 10,0% 5,0% 0,0% Centrum Fosie Hyllie Husie Kirseberg Limhamn-B Oxie Rosengård S. Innerstaden V. Innerstaden I hela kohorten är det 15 procent av barnen som är födda i ett annat land än Sverige, bland de barn som ingår i den här studien är motsvarande siffra 10 procent, vi har alltså en viss underrepresentation av barn födda i andra länder. Såväl utbildningsnivå som andel förvärvsarbetande är något högre bland föräldrarna i vår studie i jämförelse med den vuxna befolkningen (20-64 år) i Malmö stad (Områdesfakta Malmö stad 2008). 2 2 Se www.malmo.se 4

Resultat Familj, familjeliv och föräldraskap Familjestruktur Vid studiens genomförande bodde drygt 60 procent av barnen tillsammans med båda sina föräldrar. Av de barn som inte bodde tillsammans med båda sina föräldrar var det ett fåtal som förlorat en av sina föräldrar. Nära 40 procent av barnen hade separerade föräldrar. Av dessa var det en tredjedel av barnen som bodde växelvis ungefär halva tiden hos sin mamma och pappa, drygt en tredjedel bodde delvis hos den andra föräldern och knappt en tredjedel av barnen bodde aldrig hos den andra föräldern. Av de föräldrar som inte lever ihop med barnets andra förälder hade drygt hälften en ny partner. Knappt två tredjedelar (61 procent) av barnen är den intervjuade förälderns första barn. I de allra flesta fall (90 procent) så är det mamman som tagit ut den största delen av föräldraledigheten, 7 procent av föräldrarna delade lika på föräldraledigheten. Syskon De allra flesta av barnen har minst ett biologiskt syskon. Drygt en fjärdedel av barnen har ett eller flera halv- eller styvsyskon. Etnicitet Av de föräldrar som intervjuats är det ungefär 70 procent som är födda i Sverige. Av de föräldrar som inte är födda i Sverige är det drygt en tredjedel som har sitt ursprung i Mellanöstern, ungefär lika många kommer från europeiska länder. Övriga föräldrar har sitt ursprung i Afrika, Asien och Sydamerika, ett fåtal föräldrar kommer från USA eller Oceanien. Av de föräldrar som migrerat till Sverige var det ungefär 40 procent som uppgav att krig var orsaken till migrationen. Drygt en fjärdedel uppgav att de flyttat till Sverige på grund av familjeskäl och en knapp femte del uppgav att de migrerat på grund av politiska skäl eller förtryck i hemlandet. 5

En fjärdedel av barnen har utländsk bakgrund (de är antingen själva födda i ett annat land än Sverige eller har två föräldrar födda i ett annat land än Sverige). Av dessa är det knappt tio procent som inte födda i Sverige. Utbildning och arbete Nästan 50 procent av föräldrarna har någon form av eftergymnasial utbildning. Av övriga föräldrar har 45 procent gymnasieutbildning och drygt fem procent av föräldrarna har grundskoleexamen (eller har inte gått ut grundskolan). Nästan 80 procent av föräldrarna uppgav att de antingen har ett heltids- eller deltidsarbete. Av de föräldrar som inte hade något arbete vid intervjutillfället var ungefär hälften arbetssökande, övriga var studerande, sjukskrivna, sjukpensionärer eller hemmafruar. Familjens vardagsliv Frågorna som berör familjens vardagsliv tar upp ämnen som till exempel hur ofta föräldern äter middag med sina barn, hur ofta barnen hjälper till hemma, hur ofta de gör något roligt tillsammans med sitt barn och hur vardagen i familjen ser ut under en vanlig vecka. Vid intervjutillfället uppgav de flesta föräldrarna (71 procent) att de äter middag tillsammans med sina barn 6-7 dagar i veckan. Nära 40 procent av föräldrarna uppgav att deras barn hjälper till hemma 1-2 dagar i veckan med sysslor så som att duka bordet eller klippa gräset. Ungefär 25 procent av föräldrarna uppgav att barnen hjälper till hemma 3-5 dagar, ungefär lika många svarade att deras barn hjälper till hemma 6-7 dagar i veckan. Ett fåtal föräldrar svarade att deras barn aldrig hjälper till hemma. Drygt 40 procent av föräldrarna uppgav att de brukar göra något kul (t.ex. gå på bio, shoppa, fiska eller gå på något sportevenemang) tillsammans med sitt barn varje vecka. Något färre föräldrar svarade att de brukar göra något kul tillsammans med sitt barn varje månad. En liten grupp föräldrar uppgav att de gör något kul tillsammans med sitt barn mer sällan än varannan månad. 6

När de intervjuade föräldrarna beskriver en vanlig vecka svarade en tredjedel att deras barn spelade TV/datorspel alla dagar i veckan. Av pojkarna var det nästan tre fjärdedelar som spelar TV/datorspel alla, eller de flesta dagar i veckan, motsvarande siffra för flickorna var ungefär 40 procent. Nästan en femtedel av föräldrarna uppgav att deras barn läser böcker varje dag. Läsandet skiljer sig dock åt mellan flickor och pojkar, av flickorna var det nästan 25 procent som läste böcker varje dag motsvarande siffra för pojkarna var tio procent. Av de barn som aldrig läser böcker var de allra flesta pojkar. Ungefär hälften av föräldrarna uppgav att deras barn deltog i någon organiserad idrottsaktivitet 1-3 dagar i veckan. En tredjedel svarade att deras barn inte deltar i någon organiserad idrottsaktivitet alls. Knappt en tredjedel av föräldrarna uppgav att deras barn gick på musik, dans eller teaterlektioner en eller några dagar i veckan. Nästan hälften av föräldrarna uppgav att de skjutsar sitt barn till och från någon fritidsaktivitet varje vecka. Drygt en tredjedel av föräldrarna uppgav att de varje dag kontrollerar att deras barns kläder är hela och rena innan barnet går till skolan, ungefär lika många uppgav att de aldrig kontrollerar att barnens kläder är hela och rena innan de går till skolan. De allra flesta föräldrar uppgav att de pratar med sitt barn om hur hennes/hans skoldag har varit alla, eller i alla fall de flesta, dagar i veckan. De flesta föräldrar svarade att de hjälpte sina barn med läxorna 1-3 dagar i veckan, drygt en fjärdedel uppgav att de hjälpte sina barn med läxorna de flesta dagar i veckan, nästan lika många säger att de aldrig hjälper sina barn med läxorna. Det bör dock nämnas att flera föräldrar poängterar att deras barn aldrig hade några läxor. Nästan två tredjedelar, eller 60 procent, av föräldrarna uppgav att deras barn tar med sig vänner hem några (1-3) dagar i veckan. Ungefär 20 procent uppgav att deras barn tar med sig vänner hem nästan varje dag, och ungefär lika många svarade att deras barn aldrig tar med sig vänner hem. 7

De flesta föräldrar beskrev att en vanlig vecka var det ovanligt att de hoppade över frukosten, det var också ovanligt att barnet gick och lade sig för 21.30. Drygt hälften av föräldrarna uppgav att de tittade på TV eller film tillsammans med sitt barn några dagar (1-3 dagar ) i veckan, nästan lika många uppgav att deras barn åt godis några dagar i veckan. Föräldra-barn relation Överlag svarade de flesta föräldrarna som intervjuats i studien att deras relation till barnet var bra. De allra flesta, drygt 90 procent, uppgav att de kommer mycket bra överens med sina barn, ungefär lika många svarade att de tycker om att tillbringa tid med sitt barn, samt säger att de känner sig väldigt nära sitt barn. En majoritet av föräldrarna, drygt 90 procent, uppgav att de känner sig ledsna när deras barn är ledset eller besviket, nästan lika många svarade att deras barn får dem att känna sig glada. De flesta föräldrar, knappt 90 procent, svarade att de saknar sitt barn väldigt mycket när hon/han är borta. Så gott som alla instämmer i påståendet att deras barn är något av det bästa som har hänt dem. Förutom ett fåtal föräldrar som varken instämde eller inte instämde i påståendet Vi är en lycklig familj svarade en majoritet, 95 procent, att de instämde i påståendet. Detsamma gällde påståendet Vi står varandra väldigt nära och försöker spendera så mycket tid som möjligt tillsammans. Närmare två tredjedelar av föräldrarna svarade att de inte har mycket konflikter i familjen och menade att de sällan blir arga på varandra. Ungefär en tredjedel av föräldrarna uppgav att de har en del konflikter i familjen och blir arga på varandra ibland. Engagemang i barnets liv En majoritet av föräldrarna, nästan 90 procent, uppgav att de varje eller nästan varje dag pratade med sina barn om vad som händer i hans eller hennes liv. Av svaren från intervjuerna visade det sig att det inte finns några skillnader i vilken utsträckning föräldrar pratar med sina döttrar respektive söner. De flesta föräldrar, drygt två tredjedelar, uppgav att de alltid vet var deras barn befinner sig när de är ute ensamma eller med vänner på eftermiddagar/kvällar. Knappt 8

hälften av föräldrarna vet alltid vad deras barn gör när de är ute ensamma eller med vänner på eftermiddagar/kvällar, övriga föräldrar svarade att de oftast vet vad deras barn gör när de är ut på eftermiddagar/kvällar. Så gott som alla föräldrar uppgav att de vet vilka kompisar deras barn är tillsammans med när de är ute på eftermiddagar/kvällar. Det var lika vanligt att pojkars respektive flickors föräldrar visste vad de gjorde, var de var och med vem de var tillsammans med när de var ute på eftermiddagar/kvällar. Däremot finns en skillnad mellan föräldrar med utländsk respektive svensk bakgrund. Föräldrar med utländsk bakgrund tenderade oftare än föräldrar med svensk bakgrund att veta var deras barn befinner sig, vad barnet gör samt vilka vänner barnet är tillsammans med när hon/han är ute på eftermiddagar/kvällar. Uppfostran En majoritet, nästan 90 procent, av föräldrarna tyckte att det har varit väldigt lätt eller lätt att uppfostra barnet. Resterande föräldrar tyckte att det varit svårt, eller väldigt svårt att uppfostra sitt barn. Alla föräldrarna instämmer helt och fullt eller instämmer i påståendet att det är väldigt viktigt för dem att deras barn uppför sig väl. Nästan varannan förälder uppgav att deras barn alltid gör de saker som de ber dem att göra. Lika många föräldrar uppgav att barnet ibland vägrar att göra de saker som de blir ombedda att göra. Drygt 10 procent av föräldrarna uppgav att barnet ofta vägrar att göra de saker som de ber henne/honom att göra. På frågan om vad föräldrarna skulle göra om barnet vägrade göra något som de bad dem att göra svarade nästan hälften att de skulle prata med barnet om varför hon/han ska hjälpa till hemma. Omkring 20 procent svarade att de skulle bli arga och skälla på barnet, ungefär 30 procent sa att de skulle ta ifrån barnet dess förmåner eller ge henne/honom utegångsförbud. Enstaka föräldrar svarade att de inte skulle göra någonting alls om barnet vägrade göra något som de bad honom/henne att göra. På frågan om vad föräldern skulle göra om han/hon blev kontaktad av en lärare som berättade att hans/hennes barn uppfört sig illa i skolan var det en majoritet, nästan 80 procent, av föräldrarna som svarade att de skulle prata med barnet om varför hon/han 9

ska uppföra sig i skolan, en del föräldrar, knappt en femtedel, uppger att de skulle reagera genom att ta ifrån barnet dess förmåner eller ge honom/henne utegångsförbud. Ett fåtal av föräldrarna skulle bli arga och skälla på sina barn. Ett fåtal, ungefär 3 procent, av föräldrarna uppger att deras barn blivit taget för snatteri eller för att ha begått något annat brott. Om de skulle få reda på att deras barn snattat eller begått något annat brott menade över hälften av föräldrarna att de skulle prata med sitt barn om vad som hade hänt. Knappt 25 procent av föräldrarna uppgav att de skulle bli arga och skälla på sitt barn och lika många uppgav att de skulle ta ifrån sitt barn hennes/hans förmåner eller ge henne/honom utegångsförbud. Framtidsförhoppningar Drygt 75 procent av föräldrarna svarade att det är viktigt för dem att deras barn går ut skolan och fortsätter på universitetet/högskola. Något fler uppgav att det är viktigt att deras barn får ett bra och stimulerande arbete. Omkring 75 procent av föräldrarna instämde i påståendet att det är viktigt att deras barn träffar en trevlig partner och bildar familj. Nästan alla föräldrar uttryckte att det är väldigt viktigt för dem att deras barn håller sig på rätt sida av lagen/inte blir inblandad i olagligheter. Sociala nätverk De flesta föräldrar som intervjuats i studien uppgav att det har ett starkt socialt nätverk. Drygt 90 procent av föräldrarna menade att de skulle kunna få hjälp av släkt eller vänner om de i en krissituation skulle behöva att någon tar hand om deras barn. Drygt 80 procent av föräldrarna uppgav att de skulle kunna få hjälp av släkt eller vänner om de skulle behöva låna pengar. Ungefär två tredjedelar av föräldrarna uppgav att de skulle kunna få goda råd från släkt eller vänner om vad de skulle kunna göra om barnet hade allvarliga problem. Tilltro till samhället En majoritet, 95 procent, av föräldrarna var övertygade om att de skulle kunna få goda råd från samhället eller skolan om vad de skulle kunna göra om deras barn hade 10

allvarliga problem. Övriga föräldrar, ett fåtal, var inte säkra på att samhället eller skolan skulle kunna hjälpa dem med detta. 11

Händelser under uppväxten Graviditet och förlossning I intervjuerna framkom att fem procent av mammorna drabbats av förlossningsdepression i samband med att deras barn föddes. Av dessa var det ungefär hälften som upplevde att de fick det stöd de behövde från den lokala mödravårds- /barnavårdscentralen. Drygt en femtedel av föräldrarna uppgav att de upplevt någon annan form av allvarligare komplikation under graviditeten eller i samband med förlossningen. Av dessa upplevde en majoritet, 80 procent, att de fick det stöd de behövde från den lokala mödravårds-/barnavårdscentralen. Händelser barnen råkat ut för eller varit med om under uppväxten I tabell 1 redovisas de typer av skador föräldrarna berättat att deras barn råkat ut för under uppväxten. De vanligast förekommande skadorna är att barnet brutit en arm eller ett ben och att barnet fått skador/sår som behövt sys. Tabell 1: Andel av barnen som råkat ut för något av följande Typ av skada % Brutit arm eller ben 19 Svåra skador/sår som behövts sys 18 Skallskador 12 Brutit fingrar eller tår 7 Ansiktsskador 3 Svåra brännskador som behövt behandling 3 Andra brutna ben 2 Inre skador 2 Andra skador 26 I tabell 2 redovisas påfrestande händelser föräldrarna uppgivit att deras barn upplevt under uppväxten. 55 procent av barnen har upplevt dödsfall i familjen (vissa har upplevt en nära anhörigs död, i andra fall är det en mer avlägsen släkting som avlidit). Ungefär en fjärdedel av föräldrarna uppgav att deras barn har träffat en kurator/psykolog/psykiater (för t.ex. nedstämdhet, ilska eller aggressivt beteende), nästan lika många uppgav att deras barn fått särskilt stöd på grund av inlärningssvårigheter. En femtedel av föräldrarna uppgav att de kände till att deras barn har varit utsatt för mobbing. 12

Tabell 2: Andel av barnen som varit med om något av följande Typ av händelse % Dödsfall i familjen 55 Träffat en kurator/psykolog/psykiater 26 Fått särskilt stöd p.g.a. inlärningssvårigheter 23 Varit utsatt för t.ex. mobbing 20 Långvarig sjukdom som krävt sjukhusvård 15 Permanent handikapp 12 Erfarenheter av krig eller annan väpnad konflikt 3 Blivit gripen för att ha begått ett brott 2 13

Kamrater och skola Kamrater Nästan 90 procent, svarade att de tyckte om eller tycker mycket om sitt barns vänner. De allra flesta föräldrar, 85 procent, uppgav att ingen av barnets vänner var inblandade i kriminalitet eller använde droger. Drygt 10 procent visste inte om deras barn hade vänner som är inblandade i sådana aktiviteter. Enstaka föräldrar svarade att några utav barnets vänner var inblandade i kriminalitet och/ eller använder droger. Skola Drygt 90 procent av föräldrarna i studien tyckte att deras barn går i en väldigt bra, eller bra skola. Andelen föräldrar som uppgav att de var mycket nöjda med sitt barns skola var större i gruppen föräldrar med svensk bakgrund. En majoritet av föräldrarna, 95 procent, uppgav att de kommer väldigt, eller ganska väl överens med barnets lärare. I ungefär samma utsträckning svarade föräldrarna att deras barn kommer väldigt eller ganska väl överens med sina lärare. På frågan om barnet tycker om att gå i skolan svarade cirka 40 procent av föräldrarna att deras barn tycker väldigt mycket om att gå i skolan, något fler svarade att deras barn tycker ganska mycket om att gå i skolan. Drygt 10 procent av föräldrarna svarade att deras barn inte tycker särskilt mycket om att gå i skolan och ett fåtal föräldrar uppgav att deras barn inte alls tycker om att gå i skolan Föräldrarna blev även tillfrågade om hur mycket tid deras barn normalt brukar lägga på att göra sina läxor per dag. Ungefär en femtedel av föräldrarna uppgav att deras barn lägger mer än en timme på att göra sina läxor varje dag. Nästan 40 procent av föräldrarna svarade att deras barn lägger mellan 30 minuter och en timme på att göra sina läxor, och nästan lika många föräldrar uppgav att deras barn lägger mindre än 30 minuter på läxläsning per dag. Ett fåtal föräldrar uppgav att deras barn aldrig gör några läxor. Som tidigare nämnts, är det flera föräldrar som poängterar att deras barn aldrig får några läxor. 14

Föräldrarna fick även svara på om deras barn någon gång varit borta från skolan utan giltigt skäl. En majoritet av föräldrarna, ungefär 95 procent, uppgav att deras barn aldrig varit borta från skolan utan giltigt skäl. Ett fåtal barn har enligt föräldrarna varit borta från skolan utan giltigt skäl en eller flera gånger. De flesta, 75 procent, föräldrar har aldrig blivit kontaktade av barnets skola för att barnet uppfört sig illa i skolan. Drygt en femtedel har blivit kontaktade ett par gånger av någon från barnets skola för att hon/han uppfört sig illa. Ett fåtal föräldrar uppger att de har blivit kontaktade av skolan flera gånger. 15

Föräldrars uppfattningar om hur barn bör uppföra sig Föräldrarna fick svara på ett antal frågor om olika beteenden och berätta huruvida de tyckte att det var fel om ett barn i 12-13 års åldern utförde någon av dessa beteenden. Vidare fick de svara på frågor om hur de skulle reagera om deras barn uppvisade ett normbrytande beteende. Det flesta föräldrar, ungefär 90 procent, ansåg att det var fel eller mycket fel om barn i 12-13 års åldern cyklade mot rött ljus. Lika många ansåg att det var fel eller mycket fel att inte göra sina läxor, skolka eller ljuga för, inte lyda eller säga emot sina lärare. Drygt 50 procent av föräldrarna tyckte att det skulle vara fel eller mycket fel om barn i 12-13 års åldern åkte skateboard på en plats där de var tillåtet att åka skateboard. Nästan alla föräldrar uppgav att de tyckte att det skulle vara fel eller mycket fel att reta en klasskamrat på grund av hennes/hans kläder. Vidare uppgav nästan alla föräldrar att de skulle tycka att det var fel eller mycket fel om barn i 12-13 års åldern rökte, drack sig full eller rökte cannabis. De flesta föräldrar tyckte även att det skulle vara fel eller mycket fel om barn i 12-13 års åldern slog ett annat barn som sa något dumt, stal ett pennskrin från en klasskamrat, klottrade på en husvägg eller slog sönder en gatlykta för skojs skull. Alla föräldrar uppgav att de skulle tycka att det var fel eller mycket fel om barn i 12-13 års åldern stal en CD från en affär, bröt sig in i, eller försökte bryta sig in i en byggnad för att stjäla något eller använde ett vapen för att tvinga till sig pengar eller saker från ett annat barn. Se appendix 1 för tabell. Knappt hälften av föräldrarna uppgav att de skulle skämmas inför barnets lärare om barnet skolkat från skolan, övriga föräldrar svarade att det inte skulle skämmas alls. Drygt 30 procent av föräldrarna svarade att de skulle skämmas väldigt mycket om deras barn klottrade på en parkbänk, något fler skulle skämmas lite grann i samma situation och drygt 30 procent skulle inte skämmas alls. Knappt hälften av föräldrarna skulle skämmas väldigt mycket inför grannarna om deras barn hittades berusad i bostadsområdet, ungefär en fjärdedel skulle skämmas lite och övriga föräldrar uppgav att de inte skulle skämmas alls. 60 procent av föräldrarna uppgav att de skulle skämmas väldigt mycket om deras barn mobbat en klasskamrat, drygt 20 procent skulle skämmas lite och drygt 15 procent skulle inte skämmas alls. Över hälften av föräldrarna sa att de skulle skämmas väldigt mycket inför butiksägaren om deras barn 16

blev taget för snatteri, en fjärdedel skulle skämmas lite och knappt 20 procent skulle inte skämmas alls. Se appendix 1 för tabell. Familjens bostad och bostadsområde Familjens bostad Ungefär en tredjedel av familjerna har bott på samma adress i över 10 år, en tredjedel mellan 6-10 år och övriga familjer har bott mindre än fem år på sin nuvarande adress. Av familjerna i studien är det ungefär lika många som bor i någon form av hus (villa, radhus, parhus) som bor i lägenhet. Drygt 60 procent av föräldrarna uppgav att de äger sin bostad, drygt 10 procent hyr av en privat värd, övriga 20 procent hyr sin bostad av allmännyttan. Nästan 80 procent av föräldrarna säger att de vill bo kvar i sitt nuvarande bostadsområde. Sammanhållning i bostadsområdet Föräldrarna ombads att beskriva det område där familjen bor. De fick ta ställning till ett antal påståenden om de som bor i området, om relationen mellan vuxna och barn som bor i området samt om hur troligt det var att de som bor i området skulle agera i olika situationer (se appendix 2 för de olika påståendena). De flesta föräldrar ansåg att de bodde i ett område med hög nivå av informell social kontroll och där den sociala sammanhållningen och tilliten var hög mellan grannarna. Till exempel instämde nästan 70 procent i påståendet att de människor som bor i området kommer väl överens, och drygt 80 procent av föräldrarna svarade att de trodde att deras grannar skulle ingripa om några barn/ungdomar klottrade, på t.ex. en husvägg i bostadsområdet. Föräldrarna fick även ta ställning till ett antal påståenden om huruvida olika företeelser var ett problem i deras bostadsområde (se appendix 3 för de olika påståendena). Drygt 40 procent av föräldrarna uppgav att de bodde i ett område med låg problemnivå, ungefär lika många uppgav att det fanns vissa problem i området. Knappt 20 procent ansåg att de var hög nivå av problem i familjens bostadsområde. 17

Upplevd trygghet i bostadsområdet Föräldrarna blev tillfrågade om huruvida de upplevde sitt bostadsområde som tryggt eller otryggt, samt om de var oroliga för sina barn när barnet var ute ensamma i området. Fyra av fem föräldrar kände sig trygga eller mycket trygga när de var ute i sitt bostadsområde ensamma sent på kvällen. Ett fåtal av föräldrarna uppgav att de aldrig går ut ensamma på kvällen. En femtedel av föräldrarna svarade att de inte var oroliga om deras barn var ute sent på kvällen i bostadsområdet. Nästan hälften uppgav att de var lite oroliga, och knappt en femtedel uppgav att de var mycket oroliga om deras barn var ute sent på kvällen. Knappt en femtedel uppgav att deras barn aldrig var ute ensamma på kvällen. Generellt var det fler föräldrar som svarade att de var mycket oroliga när deras döttrar var ute ensamma på kvällen, samtidigt som det var en större andel av döttrarna/flickor som aldrig var ute ensamma på kvällen. Det var nästan dubbelt så många föräldrar med utländsk bakgrund som uppgav att de var mycket oroliga när deras barn var ute sent på kvällen. Ungefär dubbelt så många föräldrar med utländsk bakgrund uppgav också att deras barn aldrig var ute ensam sent på kvällen. Fritidsförutsättningar Drygt hälften av föräldrarna ansåg att det fanns utmärkta förutsättningar för idrott och andra typer av fritidsaktiviteter i deras bostadsområde. Nästan 70 procent ansåg att det fanns välutrustade lekplatser i området, men bara 30 procent ansåg att det fanns många organiserade aktiviteter för barn i 12-13 års åldern i familjens bostadsområde. 18

Avslutning och slutsatser De föräldrar som intervjuats i studien utgör ett relativt representativt urval av de föräldrar i Malmö som har barn som är födda 1995. Majoriteten av föräldrarna berättade att de tillbringar mycket av sin lediga tid tillsammans med sina barn, till exempel åt de flesta familjer middag tillsammans nästan alla dagar i veckan. De allra flesta föräldrar menade att de hade en bra relation till sitt barn och att de ofta pratade med sina barn om vad som händer i hennes/hans liv. De flesta föräldrar uppgav att de vet var deras barn är, vad de gör och med vem de är tillsammans när barnet är ute tillsammans med sina vänner. Genomgående svarade de föräldrar som ingår i studien att de bemötte oönskade beteenden, så som dåligt uppförande i skolan, hos barnen genom att prata med barnet om varför beteendet inte är acceptabelt. I intervjuerna framkom att de flesta föräldrar ansåg sig ha ett bra socialt nätverk, de trodde att de skulle få hjälp av släktingar eller vänner om det hände något oväntat, till exempel om de behövde låna pengar. En majoritet av föräldrarna trodde även att de skulle kunna få råd från släkt eller vänner om deras barn hade problem, de flesta föräldrar har även förtroende för att samhället eller skolan skulle hjälpa till i svåra situationer. Föräldrarna var generellt sett mycket nöjda med sitt barns skola och lärare. De flesta föräldrar tyckte även om sitt barns vänner. En majoritet av föräldrarna svarade att det var viktigt att deras barn uppförde sig väl i så väl skolan som på fritiden. De flesta föräldrar uppgav att de trivs i sitt nuvarande bostadsområde och vill gärna bo kvar. De rapporterade genomgående att deras bostadsområden präglades av en hög nivå av informell social kontroll och social sammanhållning. Dock var det omkring 20 procent av föräldrarna som uppgav att det var en hög problemnivå i bostadsområdet. 19