Demografisk rapport 212:1 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län Befolkningsprognos 212-221/4
Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län 212:1
Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Landstingsstyrelsens förvaltning, Tillväxt, miljö och regionplanering och SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Anna-Karin Nylin, SCB, 19-17 67 31, anna-karin.nylin@scb.se Ulla Moberg, LSF/TMR, 7-737 44 85, ulla.moberg@tmr.sll.se Projektledare: Ulla Moberg LSF/TMR, Stockholm läns landsting Box 2255, 14 22 Stockholm Besök: Västgötagatan 2 Tfn: 8-737 25, Fax: 8-737 25 66 info@tmr.sll.se www.tmr.sll.se Grafisk form: Jan-Aage Haaland, Ateljén SCB LS 112-18 ISSN 114-614 2
Innehåll Sammanfattning... 4 1. Folkmängd och folkökning i Stockholms län... 5 Starkast folkökning i landet... 6 2. Befolkningsförändringar i Stockholms län... 7 Något färre nyfödda... 7 3 fler inflyttare än utflyttare... 9 Vanligast med invandring från Polen och Irak... 1 Fortsatt ökad inflyttning från övriga landet... 11 Stockholms län populärast bland uppsalabor... 12 Vanligast att unga vuxna flyttar... 13 3. Säsongsvariationer i Stockholms län... 14 Under augusti rör vi på oss som mest... 14 4. Befolkningsstrukturen i Stockholms län... 17 Fler småbarn i Stockholm... 17 Europeisk bakgrund är vanligast... 18 5. Folkmängd och folkökning i kommunerna... 19 Stockholm, Solna och Huddinge lockar... 2 Vanligast med kortväga flyttningar... 2 Invandringen går främst till Södertälje och Botkyrka... 21 Närheten avgör även för utflyttarna... 21 Befolkningsregister och folkbokföring... 22 3
Sammanfattning Folkmängden i Stockholms län fortsätter att öka Under 211 ökade folkmängden i Stockholms län med 37 13 personer. Det är en fortsättning på den folkökning som varat i många år nu. Folkmängden i länet uppgick till 2 91 473 personer den sista december 211. Bland Sveriges kommuner hade Stockholms stad störst folkökning. Där ökade folkmängden med 17 251 personer och uppgick den sista december 211 till 864 324 personer. Flyttningsöverskottet bidrar främst till folkökningen År 211 hade Stockholms län ett flyttningsöverskott på 23 778 personer, vilket stod för två tredjedelar av folkökningen. Födelseöverskottet stod för 13 79 personer. Något färre barn föddes under 211 Under 211 föddes 28 65 barn. Det är 969 barn färre än vad som föddes under 21. Minskningen, som motsvarar 3 procent, är lika stor som för hela landet. Antalet döda, 15 571 personer, ligger i nivå med tidigare år. Invandringen ligger på en fortsatt hög nivå Under 211 invandrade 31 562 personer till Stockholms län medan 13 877 länsbor utvandrade. Både in- och utvandringen är som mest omfattande i Stockholms län jämfört med övriga län i landet. En tredjedel av landets invandring går till Stockholms län medan stockholmarna står för drygt en fjärdedel av utvandringen. Under augusti och september minskade invandringen av tredjelandsmedborgare med 29 respektive 24 procent vilket kan bero på införandet av studieavgifter för så kallade tredjelandsstudenter. Stockholms län populärast bland uppsalabor Uppsala län med sin närhet till Stockholm och den gemensamma arbetsmarknaden placerar länet i topp vad gäller in- och utflyttning. Under 211 flyttade 5 83 uppsalabor till Stockholms län medan 4 49 personer lämnade länet i motsatt riktning. 4
1. Folkmängd och folkökning i Stockholms län Folkmängden i Stockholms län uppgick till 2 91 473 personer den sista december 211. Under föregående år ökade folkmängden med 37 13 personer. Detta är en fortsättning på den folkökning som varat i många år nu. År 1976 passerade folkmängden i länet 1,5 miljoner och år 29 översteg folkmängden 2 miljoner. Diagram 1. Stockholms län Folkmängd 1968-211 Antal 2 5 2 1 5 1 5 År Ökningstakten har dock skiftat från år till år. Sedan 197-talets början, då länet upplevde en folkminskning, har tillväxttakten varierat men generellt sett ökat. Omkring millennieskiftet låg folkökningen på kring 1 procent per år, varpå ökningstakten avtog. Sedan mitten av 2-talet vände trenden och sedan 27 har länet ökat med nästan 2 procent per år. Diagram 2. Stockholms län Folkökning 1969-211 Antal 4 35 3 25 2 15 1 5-5 År 5
Åren 1972 och 1973 upplevde Stockholms län en folkminskning. Ofta hänförs denna minskning till vad som kommit att kallas för gröna vågen. Men någon större flytt ut på landet ägnade sig inte storstadsbon åt. Det var istället inflyttningen till Stockholm från övriga landet som avtog. Samtidigt minskade invandringen till länet i början av 197-talet och utvandringen ökade. En stor del av de som utvandrade var hemvändande finländare. År 23 ökade folkmängden endast med drygt 1 personer. Idag är folkökningen nästan fyra gånger så stor. Orsaken till 23 års relativt låga folkökning beror på att utflyttningen från länet ökade samtidigt som inflyttningen minskade. Sedan dess har både inflyttningen från övriga landet och, framförallt, invandringen ökat. Under 26 ökade invandringen kraftigt till följd av den tillfälliga asyllag som gällde mellan den 15 november 25 och 31 mars 26. Då fick ett stort antal asylsökande och gömda flyktingar möjlighet till förnyad prövning som ofta ledde till uppehållstillstånd. Sedan dess har invandringen legat kvar på en hög nivå. Starkast folkökning i landet Befolkningstillväxten i Stockholms län är betydligt kraftigare än utvecklingen i landet som helhet. Folkmängdsökningen under 211 på nästan 2 procent kan jämföras med landets tillväxt på,7 procent. Jämfört med de övriga länen har Stockholms län den kraftigaste tillväxten, följt av Uppsala, Skåne, Hallands, Södermanlands och Västra Götalands län. Något som är naturligt då majoriteten av invandrarna flyttar till just något av storstadslänen samtidigt som en stor del av landets flyttningar också går till dessa län och län i närheten. Möjligheten till högre utbildning är också en drivande faktor i omflyttningen. Tabell 1. Sveriges län Folkmängd, folkökning och befolkningstillväxt 211 Län Folkmängd Folkökning/ Befolkningstillväxt minskning (%) Län Folkmängd Folkökning/ Befolkningstillväxt minskning (%) Blekinge 152 979-248 -,16 Stockholm 2 91 473 37 13 1,81 Dalarna 276 565-482 -,17 Södermanland 272 563 1 825,67 Gotland 57 38 39,7 Uppsala 338 63 2 748,82 Gävleborg 276 13-378 -,14 Värmland 272 736-529 -,19 Halland 31 724 2 24,75 Västerbotten 259 667 381,15 Jämtland 126 299-392 -,31 Västernorrland 242 155-47 -,19 Jönköping 337 896 1 3,31 Västmanland 254 257 1 51,59 Kalmar 233 9-446 -,19 Västra Götaland 1 59 64 1 37,65 Kronoberg 184 654 714,39 Örebro 281 572 1 342,48 Norrbotten 248 545-64 -,3 Östergötland 431 75 1 433,33 Skåne 1 252 933 9 64,77 Riket 9 482 855 67 285,71 6
2. Befolkningsförändringar i Stockholms län Befolkningstillväxten är en följd av födelseöverskottet och flyttningsöverskottet. Födelseöverskottet, den naturliga folkökningen, består av antalet födda minus antalet döda medan flyttningsöverskottet består av antalet inflyttade till länet minus antalet utflyttade. Diagram 3. Stockholms län Folkökning, födelse- och flyttningsöverskott 1969-211 Antal 5 4 3 2 1-1 -2 Folkökning Födelseöverskott Flyttningsöverskott År Idag är det framförallt inflyttningen till Stockholms län som bidrar till länets folkökning, men även födelseöverskottet tillför en ansenlig ökning. År 211 stod födelseöverskottet för drygt en tredjedel av folkökningen. Något färre nyfödda Vid närmare studier av födelseöverskottet är det tydligt att det framförallt är antalet födda som påverkar överskottets variationer. Antalet döda är relativt konstant i länet. Under 211 avled 15 571 personer, vilket är i nivå med tidigare år. Barnafödandet varierar desto mer då den enskildes utbildning, ställning på arbetsmarknaden och den ekonomiska situationen påverkar. Familjepolitiken och konjunkturen påverkar också, liksom antalet kvinnor som är i barnafödande åldrar. Sedan det låga barnafödandet under den senare delen av 199-talet har antalet födda ökat. Under 211 föddes 28 65 barn. Detta är 969 barn färre än vad som föddes under 21. Det innebär en minskning med 3 procent, vilket är detsamma som i hela landet. 7
Diagram 4. Stockholms län Födda och döda 1968-211 Antal 35 3 25 2 15 1 5 Födda Döda År Av de nyfödda barnen i Stockholms län har 42 procent en mamma född i länet, 28 procent har en mamma född utanför Stockholms län och 3 procent har en utrikes född moder. Under de senaste åren har framförallt antalet födda barn med en utrikes född moder ökat och under 21 översteg antalet barn med en utrikes född moder antalet barn med en moder från ett län utanför Stockholm. I Stockholms län är det vanligare att mamman är född utomlands; en fjärdel av Sveriges nyfödda har en utlandsfödd moder, att jämföra med nästan en tredjedel i Stockholms län. Diagram 5. Stockholms län Antal födda 23-211 efter moderns födelsegrupp Antal 14 12 1 8 6 4 2 Stockholmsfödd moder Utomlänsfödd moder Utrikes född moder 23 24 25 26 27 28 29 21 211 År Bland barnen som föddes under 211 av en moder från ett annat land var det vanligast att mamman var född i Irak, 12 procent hade en mamma därifrån. Bland alla Sveriges barn som har en mamma född utomlands är det också vanligast att hon kommer från Irak. 8
Tabell 2. Stockholms län och riket Antal födda med en utrikes född mor efter moderns födelseland 211 Barn födda i Stockholm Barn födda i Sverige Antal Andel Antal Andel Irak 1 4 12,1 Irak 3 849 14, Polen 519 6, Somalia 1 951 7,1 Somalia 427 5, Polen 1 27 4,6 Turkiet 44 4,7 Jugoslavien 1 34 3,8 Finland 337 3,9 Thailand 977 3,6 Iran 324 3,8 Bosnien och Hercegovina 965 3,5 Syrien 273 3,2 Turkiet 926 3,4 Thailand 254 2,9 Iran 826 3, Chile 236 2,7 Libanon 721 2,6 Etiopien 218 2,5 Finland 717 2,6 Övriga länder 4 583 53,2 Övriga länder 14 269 51,9 3 fler inflyttare än utflyttare Efter folkminskningen i början på 197-talet dröjde det till år 27 innan Stockholms län nådde ett flyttningsöverskott i nivå med 196-talets slut. Under 211 flyttade 7 953 personer in till länet samtidigt som 47 175 personer flyttade ut. Diagram 6. Stockholms län In- och utflyttning 1968-211 Antal 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2 Inflyttade Utflyttade Flyttningsöverskott År En uppdelning av flyttningsöverskottet i ett inrikes flyttningsöverskott och ett invandringsöverskott avslöjar invandringens betydelse för länet. Sedan år 2 har invandringsöverskottet överstigit det inrikes flyttningsöverskottet. Under tidigare år har inrikes- och invandringsöverskottet växlat i betydelse. År 211 stod invandringen till länet för 44 procent av den totala inflyttningen. Under perioden 1968-21 har invandringen i genomsnitt stått för 34 procent. 9
Diagram 7. Stockholms län Inrikes flyttningsöverskott och invandringsöverskott 1968-211 Antal 25 2 15 Inrikes flyttningsöverskott Invandringsöverskott 1 5-5 -1 År Vanligast med invandring från Polen och Irak Under 211 invandrade 31 562 personer till Stockholms län och 13 877 länsbor utvandrade. Sedan 1974 har fler invandrat än utvandrat och sedan 26 har invandringen kraftigt överstigit utvandringen. Under 26 ökade invandringen med 9 251 personer och irakfödda stod för drygt en fjärdedel av den ökningen. Bakom den kraftiga ökningen under 26 ligger, som tidigare nämnts, den tillfälliga asyllagen som gav många asylsökande och gömda flyktingar rätt till en ny prövning och därmed uppehållstillstånd. Utöver Sverige är Polen och Irak de vanligaste födelseländerna bland de som invandrade till Stockholms län under 211. Efter Polens inträde i EU år 24 ökade invandringen av polskfödda till tre gånger så många, från i genomsnitt drygt 3 personer om året under 2-23 till 1 6 personer under 24. Som mest invandrade 3 325 personer födda i Polen under 27. Sedan dess har invandringen minskat till 2 3 polskfödda år 211. Även antalet irakiska invandrare har minskat sedan 27, från 4 5 till 1 629 irakiskfödda personer under 211. Tabell 3. Stockholms län och riket Invandring efter födelseland 211 Invandring till Stockholms län Invandring till Sverige Antal Andel Antal Andel Sverige 4 279 13,6 Sverige 15 582 16,2 Polen 2 3 6,3 Irak 5 292 5,5 Irak 1 629 5,2 Polen 4 5 4,7 Kina 1 3 4,1 Afghanistan 3 29 3,3 Finland 955 3, Somalia 3 2 3,1 Iran 885 2,8 Kina 2 836 2,9 Indien 855 2,7 Iran 2 751 2,9 Syrien 725 2,3 Thailand 2 692 2,8 Tyskland 716 2,3 Danmark 2 595 2,7 Turkiet 71 2,2 Tyskland 2 355 2,4 Övriga länder 17 514 55,5 Övriga länder 51 653 53,5 1
Utvandringen från länet har sedan mitten av 199-talet omfattat drygt 1 personer per år. Svenskfödda står för 41 procent av utvandringen från länet och har sedan 21 minskat något från 5 729 personer till 5 624. Både in- och utvandringen är som mest omfattande i Stockholms län jämfört med övriga landet. En tredjedel av landets invandring går till Stockholms län medan stockholmarna står för drygt en fjärdedel av utvandringen. Fortsatt ökad inflyttning från övriga landet Även befolkningens omflyttning inom landet har stor betydelse för den regionala befolkningsutvecklingen. Inflyttningen till Stockholms län från övriga landet överstiger i själva verket invandringen till länet. Under 211 flyttade 39 391 personer in från övriga landet, vilket kan jämföras med 31 562 invandringar. Att invandringsöverskottet överstiger det inrikes flyttnettot (se diagram 7) beror på att utflyttningen från länet är betydligt större än utvandringen. Under 211 lämnade 33 298 personer länet för övriga landet medan 13 877 personer utvandrade. Den inrikes inflyttningen till Stockholms län har överstigit utflyttningen till övriga landet sedan 25. Jämfört med 21 ökade inflyttningen från övriga landet med 1 129 personer medan utflyttningen ökade med 1 16 personer. Majoriteten av inflyttarna till Stockholms län, 55 procent, är födda i övriga Sverige. Av resterande 45 procent stod återvändande stockholmare och utrikes födda för hälften var. Diagram 8. Stockholms län In- och utflyttning 1968-211 Antal 8 7 6 5 Inflyttade Därav inrikes inflyttade Därav invandrade Utflyttade Därav inrikes utflyttade Därav utvandrade 4 3 2 1 År 11
Stockholms län populärast bland uppsalabor Som vi alltså har sett har flyttningarna till och från Stockholms län ökat under de senaste åren. Oftast görs fler flyttningar under högkonjunktur än under lågkonjunktur och storstadsregioner med ett större utbud på arbetsmarknaden är ofta attraktiva flyttdestinationer. Uppsala län med sin närhet till Stockholm och gemensamma arbetsmarknad placerar länet i topp vad gäller in- och utflyttningen till och från Stockholms län. Under 211 flyttade 5 83 uppsalabor till Stockholms län samtidigt som 4 49 personer lämnade länet i motsatt riktning. Tabell 4. In- och utflyttning till och från Stockholms län efter ut- och inflyttningslän 211 Inflyttning till Stockholms län Utflyttning från Stockholms län Flyttningsnetto Blekinge 546 358 188 Dalarna 1 843 1 651 192 Gotland 718 823-15 Gävleborg 1 942 1 538 44 Halland 771 687 84 Jämtland 869 715 154 Jönköping 1 319 988 331 Kalmar 1 158 975 183 Kronoberg 73 436 267 Norrbotten 1 246 988 258 Skåne 4 422 3 865 557 Södermanland 3 138 3 495-357 Uppsala 5 83 4 49 593 Värmland 1 54 858 196 Västerbotten 1 712 1 247 465 Västernorrland 1 476 1 16 37 Västmanland 1 75 1 514 191 Västra Götaland 4 991 3 958 1 33 Örebro 1 623 1 392 231 Östergötland 3 72 2 214 858 Totalt 39 391 33 298 6 93 Flyttningarna mellan storstadslänen utgör också en stor del av omflyttningen. Men om vi sätter Stockholmsinflyttningen i relation till utflyttningslänets totala utflyttning till övriga landet är det Gotlands- och Södermanlands län som, efter Uppsala län, har störst andel flyttare till Stockholm. Av Uppsala läns flyttare valde 43 procent Stockholms län och 39 procent av Gotlands respektive Södermanlands flyttare valde Stockholms län. 12
Vanligast att unga vuxna flyttar Omkring hälften av de inrikes in- och utflyttningarna sker i 2 3-årsåldern, vilket är naturligt. Vidareutbildning samt etablering på arbets- och bostadsmarknaden kräver många gånger stor rörlighet. I dessa unga åldrar är det vanligare att flytta till än från Stockholms län. Många gånger sker dock flytten i samband med att familjen nyligen fått barn och för dessa familjer är det vanligare att flytta från länet än till. Runt pensionsåldern är det också vanligare att lämna länet för övriga landet. In- och utvandrarna följer till viss del samma mönster som de inrikes omflyttarna men är i regel något äldre. Diagram 9. Inflyttning och utflyttning till Stockholms län efter ålder 211 Antal 3 2 5 2 Invandring Inrikes inflyttade Utvandring Inrikes utflyttade 1 5 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1+ Ålder 13
3. Säsongsvariationer i Stockholms län Hur befolkningen förändras varierar över året, under kvartal tre ökar folkmängden i Stockholms län generellt sett som mest. I länet ökade folkmängden med 1 574 personer under tredje kvartalet 211. Det är mellan drygt 5 och 1 personer mer än under de två första kvartalen och mer än 3 personer mer än under kvartal fyra. Jämfört med 21 har folkökningen under tredje och fjärde kvartalet dock varit svagare medan kvartal ett och två har haft en kraftigare ökning. Som mest ökade kvartal 1 med 46 procent. Denna relativt höga ökning beror till stor del på den registerstädning som Skatteverket gjorde i början av 21 för att följa upp personer med okänd bosättning. 1 Diagram 1. Stockholm län Folkökning efter kvartal 25-211 Antal 14 12 1 8 6 4 2 25 26 27 28 29 21 211 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Under augusti rör vi på oss som mest Månadsstatistik avslöjar att augusti ligger bakom det tredje kvartalets alltjämt höga folkökning. Under augusti ökade folkmängden med 4 86 personer där mer än hälften av ökningen beror på ett högt invandringsöverskott. Att invandringen är så hög under just augusti kan hänga samman med höstens skol- och studiestart då många barn och deras föräldrar samt unga vuxna i 2-årsåldern invandrar. 1 Se det sista kapitlet Befolkningsregister och folkbokföring för mer information. 14
Diagram 11-16. Stockholms län Befolkningsförändringar efter månad 21 och 211 Antal 3 2 5 Diagram 11. Stockholms län - Antal födda efter månad 21 och 211 Antal 1 8 1 6 1 4 Diagram 12. Stockholms län - Antal döda efter månad 21 och 211 2 1 2 1 5 1 1 5 211 21 8 6 4 211 2 21 Antal Diagram 13. Stockholms län - Antal inrikes in- och utflyttade efter månad 21 och 211 6 Inrikes inflyttning 211 5 Inrikes inflyttning 21 Inrikes utflyttning 211 4 Inrikes utflyttning 21 3 2 1 Antal Diagram 14. Stockholms län - Antal in- och utvandrade efter månad 21 och 211 4 5 Invandring 211 4 Invandring 21 3 5 Utvandring 211 3 Utvandring 21 2 5 2 1 5 1 5 Antal Diagram 15. Stockholms län - Inrikes flyttningsöverskott efter månad 21 och 211 1 2 211 1 21 8 6 4 2 Antal Diagram 16. Stockholms län - Invandringsöverskott efter månad 21 och 211 3 211 2 5 21 2 1 5 1 5-5 15
Med undantag för augusti, september, oktober och november har invandringen under 211 ökat något jämfört med 21. Att invandringen under framförallt augusti och september minskade kan bero på införandet av studieavgifter för så kallade tredjelandsstudenter (medborgare utanför EU/EES samt Schweiz). Före höstterminen 211 var den högre utbildningen för dessa studenter avgiftsfri. 2 Under augusti och september minskade invandringen av tredjelandsmedborgare med 29 respektive 24 procent. Även inflyttningen till Stockholms län från övriga landet är som störst under augusti, och domineras antalsmässigt av unga vuxna i 2-årsåldern. Något som till stor del hänger samman med till exempel studiestarten under hösten. Under juni är inflyttningen också stor medan den avtar under juli. Även bland de som lämnar länet är det vanligast att flytta under augusti oavsett om man flyttar till ett annat län eller ett annat land. Att utvandringen under februari 21 var så stor beror på den tidigare nämnda registerstädningen som Skatteverket då gjorde. Utvandrarna skiljer sig en aning från invandrarna då de är något äldre. Antalet födda har med undantag för augusti och september varit något lägre under hela 211 jämfört med 21. Flest barn föddes under juli men skillnaderna mellan månaderna är små. Även statistiken över antalet avlidna uppvisar små skillnader mellan både åren och månaderna. Det är dock något fler som avlider under januari då det ofta är influensatider. 2 Konkurrera med kvalitet - studieavgifter för utländska studenter (prop. 29/1:65): http://www.sweden.gov.se/sb/d/12489/a/141 Pressmeddelande från Regeringskansliet, Konkurrera med kvalitet - studieavgifter för utländska studenter: http://www.regeringen.se/sb/d/12675/a/138224 16
4. Befolkningsstrukturen i Stockholms län I Sverige finns det framförallt tre generationer som är större än andra, 4-, 6- och 9-talisterna. I Stockholms län gör även 7- och 8-talisterna ett avtryck i befolkningens sammansättning, något som inte är förvånande då storstadsregioner ofta lockar yngre generationer som håller på att etablera sig på arbetsmarknaden. Diagram 17. Stockholms län och riket Andel män och kvinnor efter ålder 211 Ålder 1+ 96 92 88 84 8 76 72 68 64 6 56 52 48 44 4 36 32 28 24 2 16 12 Riket 8 Stockholms län 4 2 1 1 2 Andel män Andel kvinnor Stockholms läns andel män och kvinnor redovisas i röda staplar i befolkningspyramiden ovan medan Sveriges andelar redovisas i vita staplar. Där pyramiden är rosa sammanfaller länets och Sveriges befolkningsstruktur. Fler småbarn i Stockholm Sveriges höga barnafödande under 199-talet har inte satt sina spår lika starkt i länets befolkningsstruktur som i landets. Även i Stockholm låg barnafödandet på relativt höga nivåer (1,98 barn per kvinna under år 199) men det fanns inte tillräckligt många kvinnor i barnafödande åldrar för att antalet barn som föddes då skulle komma att utgöra en omfattande generation. Dagens åter höga barnafödande ger däremot avtryck i länet och andelen småbarn är till och med större än i Sverige. Detta beror till exempel på att det under de senaste åren varit en stor inrikes inflyttning och framförallt invandring av kvinnor i barnafödande åldrar samtidigt som benägenheten att skaffa barn nått samma nivåer och under vissa år till och med överstigit fruktsamheten i landet i stort. 17
Vad gäller de äldre generationerna är de större i landet som helhet jämfört med Stockholms län. Detta återspeglas i befolkningens medelålder. Stockholmsmännen och kvinnorna är i genomsnitt 38 respektive 4 år medan männen och kvinnorna i Sverige i stort är 4 respektive 42 år i genomsnitt. Att männen är yngre än kvinnorna i både Stockholm och i Sverige beror på att kvinnorna lever betydligt längre. Europeisk bakgrund är vanligast Det är vanligare bland Stockholms befolkning att vara född utomlands jämfört med Sverige i stort. Drygt en femtedel av länets befolkning är födda i ett annat land medan knappt en sjättedel i Sverige är födda utomlands. Sedan 2-talets början har den utrikes födda befolkningen ökat med drygt 4 procent. Ökningstakten har i stort sett varit densamma som i Sverige. Vanligast, bland den utrikes födda befolkningen i Stockholms län, är att vara född i ett europeiskt land. Nästan hälften av den utrikes födda befolkningen kommer från ett annat land i Europa medan nära en tredjedel kommer från ett land i Asien och drygt en tiondel kommer från ett afrikanskt land. Tabell 5. Stockholms län Utrikes född folkmängd efter de 15 vanligaste födelseländerna och kön 211 Andel Andel Antal män Antal kvinnor Totalt män kvinnor Finland 2 67 34 891 55 561 37 63 Irak 2 898 18 98 38 996 54 46 Polen 12 247 14 758 27 5 45 55 Iran 12 53 11 758 24 261 52 48 Turkiet 11 571 1 46 21 617 54 46 Chile 7 45 7 92 14 497 51 49 Tyskland 5 41 6 548 11 958 45 55 Kina 4 341 5 743 1 84 43 57 Syrien 5 147 4 878 1 25 51 49 Jugoslavien 4 98 4 939 9 919 5 5 Somalia 4 754 4 83 9 584 5 5 Thailand 2 11 6 732 8 743 23 77 Storbritannien och Nordirland 5 33 2 652 7 955 67 33 Etiopien 3 864 3 893 7 757 5 5 Norge 3 194 4 243 7 437 43 57 Ibland är könsskillnaden stor mellan de utrikes födda. Bland de 15 vanligaste födelseländerna är könsskillnaden störst bland den thailändska befolkningen där 77 procent av Stockholms thailändare är kvinnor. Från Finland, som är det enskilt vanligaste födelselandet bland de utrikes födda, kommer också många kvinnor, 63 procent av finländarna i Stockholms län är kvinnor. Bland befolkningen född i Storbritannien är förhållandet det motsatta, där är 67 procent män. 18
5. Folkmängd och folkökning i kommunerna Stockholms stad hade med 17 251 personer den största folkökningen bland kommunerna i Sverige. Vid slutet av 211 var stadens folkmängd 864 324 personer. Göteborg och Malmö, Sveriges två andra storstäder, hade den andra och tredje största folkökningen med 6 623 respektive 3 872 personer. De 2 kommuner med störst procentuell folkökning ligger alla, utom tre, i Stockholms län. Störst procentuell folkökning hade Sigtuna som ökade med 3,3 procent under 211. Kanhända har närheten till Arlanda, som utgör en stor arbetsplats för många, en påverkan på kommunens folkökning. Gemensamt för de 1 kommuner i länet med störst folkökning i relation till folkmängden är att de, med undantag för Salem och Botkyrka, ligger norr om Stockholms stad. Tabell 6. Stockholms län och kommuner Folkmängd och befolkningsförändringar 211 Kommunnamn Folkmängd Folk- Levande Döda Födelse- Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto Juste- Länsnamn ökning födda överskott Totalt Därav från Totalt Därav till Totalt Därav mot ringar* Egna Övriga Ut- Egna Övriga Ut- Egna Övriga Utlänet Sverige landet länet Sverige landet länet Sverige landet Riket 9 482 855 67 285 111 77 89 938 21 832 96 467.. 96 467 51 179.. 51 179 45 288.. 45 288 165 Stockholm 2 91 473 37 13 28 65 15 571 13 79 7 953. 39 391 31 562 47 175. 33 298 13 877 23 778. 6 93 17 685 273 Botkyrka 84 677 2 69 1 17 467 73 7 347 4 38 1 88 1 879 5 995 4 427 1 14 464 1 352-47 -16 1 415 14 Danderyd 31 799 469 288 279 9 2 682 1 7 463 519 2 221 1 515 378 328 461 185 85 191-1 Ekerö 25 767 357 243 16 83 1 738 1 216 315 27 1 469 1 35 32 114 269 181-5 93 5 Haninge 78 326 1 272 989 54 449 5 728 3 66 1 68 1 4 92 3 543 1 42 335 88 117 26 665 15 Huddinge 99 49 1 596 1 273 574 699 8 889 5 814 1 398 1 677 7 999 6 149 1 276 574 89-335 122 1 13 7 Järfälla 67 32 1 19 8 483 317 4 792 3 31 966 795 4 8 2 773 945 29 784 258 21 55 8 Lidingö 44 81 64 443 399 44 2 994 1 851 617 526 2 959 1 956 65 353 35-15 -33 173-15 Nacka 91 616 1 58 1 185 586 599 7 275 4 994 1 232 1 49 6 366 4 672 1 163 531 99 322 69 518 Norrtälje 56 245 165 53 64-11 2 628 1 427 898 33 2 352 1 246 933 173 276 181-35 13-1 Nykvarn 9 331 13 59 44 58 358 111 39 546 324 198 24-38 34-87 15-6 Nynäshamn 26 248 216 27 26 1 1 664 1 33 379 252 1 457 96 434 63 27 73-55 189-1 Salem 15 694 33 176 9 86 1 145 86 2 139 923 665 183 75 222 141 17 64-5 Sigtuna 41 329 1 339 58 274 36 3 87 1 847 1 251 772 2 846 1 499 1 34 313 1 24 348 217 459 9 Sollentuna 65 891 1 261 78 382 398 5 56 3 25 963 888 4 217 2 948 865 44 839 257 98 484 24 Solna 69 946 1 82 1 182 549 633 9 537 6 197 1 944 1 396 8 368 6 298 1 365 75 1 169-11 579 691 Stockholm 864 324 17 251 13 62 6 942 6 678 63 75 28 43 2 188 14 844 52 685 3 74 14 81 7 171 1 39-2 661 5 378 7 673 183 Sundbyberg 39 539 96 696 284 412 4 945 3 241 955 749 4 45 3 445 746 259 495-24 29 49-1 Södertälje 87 685 1 439 1 149 71 448 5 985 2 28 1 788 1 917 5 12 2 485 1 984 543 973-25 -196 1 374 18 Tyresö 43 328 381 441 261 18 2 543 1 848 367 328 2 344 1 74 475 129 199 18-18 199 2 Täby 64 558 769 621 463 158 4 36 2 975 739 646 3 75 2 678 724 348 61 297 15 298 1 Upplands Väsby 4 194 95 446 262 184 3 186 1 926 725 535 2 473 1 693 627 153 713 233 98 382 8 Upplands-Bro 23 984 38 313 156 157 1 789 1 55 496 238 1 646 95 633 18 143 15-137 13 8 Vallentuna 3 715 61 376 168 28 2 137 1 563 369 25 1 746 1 278 386 82 391 285-17 123 2 Vaxholm 11 141 176 14 79 25 745 537 119 89 586 428 113 45 159 19 6 44-8 Värmdö 38 894 593 418 24 178 2 51 1 859 365 277 2 92 1 517 441 134 49 342-76 143 6 Österåker 39 792 271 454 273 181 2 84 1 44 387 293 1 995 1 367 469 159 89 37-82 134 1 *Antalet justeringar är händelser som inträffat före 211 men som rapporterats under året. 19
Stockholm, Solna och Huddinge lockar Alla kommuner i Stockholms län, utom Nykvarn, ökade sin folkmängd under 211. I Nykvarn var folkmängden oförändrad mellan den sista december 21 och 211. Vad som bidrar till folkökningen i kommunerna varierar. Födelseöverskottet utgör den större delen av folkökningen i Lidingö, Österåker och Upplands-Bro, men detta beror snarare på att inflyttningen till dessa kommuner varit i stort sett lika stor som utflyttningen än att många barn har fötts i dessa kommuner. Med undantag för Nykvarn ligger flyttningsöverskottet bakom större delen av folkökningen i resterande kommuner. Högst inflyttning har Stockholms stad, Solna och Huddinge. Det centrala läget och ett stort bestånd av flerbostadshus gör Stockholm och Solna till populära platser att bo på för de unga vuxna som flyttar in. I Huddinge är bostadsbeståndet mer blandat mellan flerbostadshus och småhus vilket tillsammans med närheten till Stockholm lockar en större andel barnfamiljer som flyttar hit. Vanligast med kortväga flyttningar Inflyttarna kommer främst från andra kommuner inom det egna länet. Oftast kommer omkring två tredjedelar eller mer av inflyttarna från en annan kommun inom Stockholms län och bland de som kom från ett annat län var det i genomsnitt nästan en tredjedel som var återvändande stockholmare. Södertälje, Stockholm, Sigtuna och Norrtälje hade minst andel inflyttare från det egna länet och högst andel inflyttare från övriga Sverige. Omkring en tredjedel av det totala antalet inflyttare till dessa kommuner kom från kommuner utanför Stockholms län. Närheten till kommunerna som flyttningarna går till spelar roll. Inflyttningen från Uppsala län gick framförallt till angränsande stockholmskommuner eller kommuner norr om centrala Stockholm, medan inflyttningen från Södermanland går till de angränsande kommunerna samt kommuner söder om centrala Stockholm. Även om kortväga flyttningar är vanligast är de långväga flyttningarna från framförallt de andra storstadslänen Skåne och Västra Götaland inte obetydliga. Av de som under 211 flyttade till Danderyd, Vaxholm, Lidingö, Nacka, Ekerö och Värmdö var det vanligast att ha lämnat Skåne. Bland inflyttarna till Stockholm, Täby, Tyresö och Haninge var det däremot vanligast att ha lämnat Västra Götaland. 2
Invandringen går främst till Södertälje och Botkyrka Södertälje och Botkyrka hade störst andel invandrare, 32 procent respektive 26 procent av kommunernas inflyttare kom från utlandet under 211. Dessa kommuner är också kommunerna med störst andel utrikes född befolkning; i Södertälje var en tredjedel av befolkningen född utomlands och i Botkyrka var något mer än en tredjedel född i ett annat land. Tabell 7. Stockholms län och kommuner Folkmängd efter födelsegrupp Född i Sverige Född i Sverige Kommun Utrikes född därav Stockholms län därav övriga Sverige Kommun Utrikes född därav Stockholms län därav övriga Sverige Botkyrka 32 29 4 98 11 47 Solna 17 926 33 414 18 66 Danderyd 4 54 18 87 8 389 Stockholm 195 39 454 479 214 86 Ekerö 2 549 17 387 5 831 Sundbyberg 1 389 2 32 8 83 Haninge 17 477 47 48 13 441 Södertälje 28 715 41 723 17 247 Huddinge 25 877 55 812 17 36 Tyresö 6 263 28 771 8 294 Järfälla 16 93 36 698 14 529 Täby 9 54 38 749 16 269 Lidingö 6 638 26 38 11 135 Upplands Väsby 9 765 21 972 8 457 Nacka 16 156 54 39 21 151 Upplands-Bro 5 172 12 746 6 66 Norrtälje 5 559 4 578 1 18 Vallentuna 3 6 2 821 6 294 Nykvarn 1 9 6 26 2 296 Vaxholm 1 18 7 358 2 675 Nynäshamn 3 564 16 8 5 884 Värmdö 4 337 27 86 7 471 Salem 2 398 9 926 3 37 Österåker 5 5 26 211 8 576 Sigtuna 1 266 2 412 1 651 Sollentuna 13 313 37 35 15 543 Stockholms län 454 588 1 162 199 474 686 Närheten avgör även för utflyttarna När det gäller utflyttningen från en Stockholmskommun väljer, liksom inflyttarna, de flesta en kommun inom länet och när utflyttningen går utanför länet är det tydligt att närheten även här avgör. Utflyttningen från de norra kommunerna går till Uppsala län och utflyttningen från de södra kommunerna går till Södermanland. Utflyttningen från kommuner som till exempel Värmdö, Lidingö och Vaxholm gick också ofta till Skåne län under 211. 21
Befolkningsregister och folkbokföring Statistiken i denna rapport är skapad med hjälp av Registret över totalbefolkningen (RTB), som är en kopia av folkbokföringen som Skatteverket tillhandahåller. Målpopulationen för RTB är personer som enligt gällande lagar, förordningar och regler skall vara folkbokförda i Sverige. SCB tar varje natt efter vardag emot aviseringar om födslar, dödsfall och flyttningar från Skatteverket. Händelser som inte rapporteras till folkbokföringen skapar diskrepanser mellan ram- och målpopulation i form av över- och undertäckning. I övertäckningen ingår personer som inte skall vara folkbokförda i Sverige men som ändå är det. I undertäckningen ingår personer som borde vara folkbokförda men inte är det. Övertäckning i RTB uppstår då personer avlider eller utvandrar utan att Skatteverket får kännedom om det. Undertäckning uppstår då födslar och invandring inte rapporteras. På regional nivå inkluderas även personer skrivna i fel region inom Sverige i över- och undertäckningen. 3 Utvandring till obefintlig försvårar jämförelser med 21 För att folkbokföringen skall överensstämma med den befolkning som faktiskt skall vara folkbokförd i Sverige utreder Skattverket de personer som under en längre period haft okänd hemvist. Rekommendationen är att ingen skall stå utan känd hemvist i cirka två år. Om Skatteverket kommer fram till att en person inte längre finns i Sverige kan det antingen bero på att personen avlidit eller att personen utvandrat. Skatteverket har valt att klassificera personens frånvaro som en utvandring. Självfallet förblir det land till vilket personen utvandrat okänt eller obefintligt (OB) som Skatteverket väljer att kalla det. Sedan år 1998 har antalet avregistrerade som utvandrade från Stockholms län till OB legat mellan ett 3-tal och några hundra per år. År 21 genomfördes dock en större insats av Skatteverket, vilken fick till följd att 2 376 personer avfördes från folkbokföringen som OB-utvandrare från länet. Under 211 är antalet personer som avfördes åter på en normal nivå, 216 personer avfördes då. Totalt utvandrade 13 877 personer vilket är 1 319 personer färre jämfört med 21. 3 Mer information om befolkningsregistret och dess kvalitet finns i Beskrivning av statistiken som återfinns på SCB:s webbplats: http://www.scb.se/statistik/be/be11/_dokument/be11_bs_211.pdf 22
Andra rapporter i samma serie: Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige... 21:5 Befolkningsförändringar per kvartal 29 21:7 Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys 21:11 Fruktsamhet och dödlighet i Stockholms län 1986 28 21:12 In- och utvandring samt utrikes födda i Stockholms län 29 21:14 Pensionspuckeln, 55+flyttningar 211:2 Barn och unga och deras familjer, år 29/21 211:3 Vart tar invandrarna vägen? 211:4 Kommunprognoser, bilaga till Stockholms läns huvudrapport 211:5 Fruktsamhet och mortalitet 21 211:6 Bostadsbyggnadsplaner, bilaga till Stockholms läns huvudrapport 211:7 Prognos Stockholms län 211 -Huvudrapport 211:8 ISBN www.tmr.sll.se