Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss
Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete Vårkorn Raps/rybs 324 127 Nn Slåttervall Vårkorn Raps/rybs 147 826 Gsk Slåttervall Vårkorn Raps/rybs 460 994 Nö Slåttervall Vårkorn Raps/rybs 108 205 Vad odlar vi var? Ss Slåttervall Höstvete Raps/rybs 595 977 Gmb Slåttervall Höstvete Raps/rybs 314 726 Ssk Slåttervall Vårkorn Raps/rybs 185 036 Gns Höstvete Slåttervall Raps/rybs 442 710 Källa: Jordbruksstatistisk sammanställning 2018, kap 3 Åkerarealens användning 2016
Gödsling alla grödor kväve i stall- och mineralgödsel [Kg N/ha] [Andel av gödslad areal] Skåne 171-200 kg N/ha Östergötland 141-170 Uppsala 81-110 Västra Götaland 81-110 eller 1-50 Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB
Kvävegödsling - de tre vanligaste grödorna [Kg N/ha] [Andel av gödslad areal] Vårkorn 81-110 kg N/ha Höstvete 171-200 Slåttervall 1-50 Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB
Fosforgödsling för några grödor [Kg P/ha på gödslad areal] Fosforgödslingen har minskat från 23 till 19 kg/ha 2013-2016 Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB
Vilket gödselslag är vanligast i Sverige? Saknas något djurslag? [Andel av totalt antal djurenheter] Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB
[Andel av totalt antal djurenheter för respektive djurslag] Gödseltyp utifrån djurslag Vanligaste gödseltypen? Flyt - mjölkkor, grisar Flyt/djupströ - övriga nöt Djupströ - hästar Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB
Lagringskapacitet NÖT mjölk och kött ca 90% kan lagra gödseln minst 8 månader LAGSTIFTNING har styrt GRIS slaktsvin och suggor 98% kan lagra gödseln minst 8 månader, och 88% mer än 10 mån Foto: Mårten Svensson Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1702
Spridningsteknik för flytgödsel [Andel av stallgödslad areal] % Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1702
Vilka problem har vi i odlingen? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt med så små insatser som möjligt. Överskott ger ofta problem Klimatgaser Bördighet Kväveläckage Fosforläckage
Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllning Anpassa till markkartan, fördelning till grannar/andra Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Nollruta kvävegödsling höstvete
Flera Kvävegödslar efter grödans behov Markkarterar regelbundet Använd Rekommendationer för gödsling och kalkning CropSAT - gödsla efter satellitbilder Nollrutor få ett mått på markens mineralisering, läs i Säsongsnytt Stallgödselkalkylen - beräkna effekt av stallgödsel vid olika spridningstidpunkter och teknik Kvävesimulatorn - optimera kvävegivan utifrån skörd och priskvot Åtgärder kväve och fosfor Potential att anpassa fosforgödslingen oftare utifrån markkarta, gröda och skördenivå
Smart farming Källa: Kverneland Snabb teknikutveckling Andra som IBM, Apple börjar få upp ögonen för lantbrukets möjligheter Vem äger data?
Kg N/ha Växtodlingsgårdar och kvävebalans - 1122 konventionella gårdar 200 150 Realistiskt med +/- 20 till 30 kg N/ha Högre N-giva 100 50-22 kg/ha 25 kg/ha 0-50 Högst N-eff, 229 gårdar Medel N-eff, 1122 gårdar Lägst N-eff, 224 gårdar -100-150 Större skördar Kväve in Kväve ut Kvävebalans
Växtodlingsgårdar Kväve in 180,0 Kg N/ha 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 Vegetabilier* Strömedel* Org. Gödsel Mineralgödsel*** Foder*** Animalier* Kvävefixering 0,0 Högst N-eff, 451 gårdar Mellan N-eff, 1355 gårdar Lägst N-eff, 451 gårdar Kvävenedfall***
kg N/ha 300 250 200 Realistiskt med +/- 35 till 45 kg N/ha vid ca 1 de/ha Mjölkgårdar och kvävebalans - 1 214 konventionella gårdar Kväve in Kväve ut Kvävebalans 150 100 50-34 kg N/ha +42 kg Nha 0-50 Högst N-eff, 240 gårdar, 1,18 de/ha Medel N-eff, 1214 gårdar, 1,01 de/ha Lägst N-eff, 240 gårdar, 0,97 de/ha -100
Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande marknad? Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk
Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Anlägga kalkfilterdike
Åtgärder stallgödsel Flera Sprider mindre flytgödsel på hösten till höstsäd Tar hänsyn till direkt stallgödseleffekt Tar hänsyn till långsiktig kväveeffekt Myllar gödseln snabbare Tar mera hänsyn till vädret vid stallgödselspridningen Foto: Mårten Svensson
Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Anlägga kalkfilterdike Foto: Janne Andersson
Åtgärder kväve- och fosforutlakning Flera bearbetar på våren istället för hösten Bearbetar sen höst istället för tidig höst Bryter vallen senare Foto: Mårten Svensson
Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda och våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Anlägga kalkfilterdike
Åtgärder kväve- och fosfor Flera har anlagt skyddszoner våtmarker Minskad areal fånggrödor Källa: Jordbruksstatistisk sammanställning 2018, kapitel 9 Stödåtgärder
Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, fosfordamm, våtmarker och skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Anlägga kalkfilterdike
Mycket görs men det går att göra mycket mer! Och rådgivning ger effekt